[{"data":1,"prerenderedAt":-1},["ShallowReactive",2],{"question:58:sv-SE":3},{"metadata":4,"sys":15,"fields":35},{"tags":5,"concepts":14},[6,11],{"sys":7},{"type":8,"linkType":9,"id":10},"Link","Tag","consumption",{"sys":12},{"type":8,"linkType":9,"id":13},"global",[],{"space":16,"id":20,"type":21,"createdAt":22,"updatedAt":23,"environment":24,"publishedVersion":28,"revision":29,"contentType":30,"locale":34},{"sys":17},{"type":8,"linkType":18,"id":19},"Space","ghhpjogyw4x7","02cebd554e7aa84e13200c1060056310","Entry","2021-11-11T07:17:16.743Z","2024-10-09T08:28:27.613Z",{"sys":25},{"id":26,"type":8,"linkType":27},"master","Environment",155,74,{"sys":31},{"type":8,"linkType":32,"id":33},"ContentType","question","sv-SE",{"globalId":36,"answers":37,"answersAsImages":57,"wrongPercentage":94,"name":95,"questionText":96,"shortQuestionText":97,"statistics":98,"veryWrongStatistics":116,"correctSentence":134,"youWereWrong":135,"youWereRight":136,"dataSourceShortText":137,"dataSourceLinkLongText":138,"extendedAnswerText":139,"headingVeryWrong":140,"youWereVeryWrong":141,"headingWrong":140},"58",[38,60,77],{"metadata":39,"sys":42,"fields":55},{"tags":40,"concepts":41},[],[],{"space":43,"id":45,"type":21,"createdAt":46,"updatedAt":47,"environment":48,"publishedVersion":50,"revision":51,"contentType":52,"locale":34},{"sys":44},{"type":8,"linkType":18,"id":19},"0beaeb981dd3e5fbb5e5288754fc5be5","2021-11-11T07:17:16.782Z","2024-10-09T08:28:27.663Z",{"sys":49},{"id":26,"type":8,"linkType":27},67,62,{"sys":53},{"type":8,"linkType":32,"id":54},"answer",{"globalId":56,"correctAnswer":57,"isVeryWrong":58,"answerText":59},"58-a1",false,true,"Förblev ungefär densamma",{"metadata":61,"sys":64,"fields":74},{"tags":62,"concepts":63},[],[],{"space":65,"id":67,"type":21,"createdAt":68,"updatedAt":69,"environment":70,"publishedVersion":50,"revision":51,"contentType":72,"locale":34},{"sys":66},{"type":8,"linkType":18,"id":19},"0d5f8c70064440919f7f85c9b1c55ba9","2021-11-11T07:17:16.814Z","2024-10-09T08:28:27.701Z",{"sys":71},{"id":26,"type":8,"linkType":27},{"sys":73},{"type":8,"linkType":32,"id":54},{"globalId":75,"correctAnswer":57,"isVeryWrong":57,"answerText":76},"58-a2","Ökat med omkring 35%",{"metadata":78,"sys":81,"fields":91},{"tags":79,"concepts":80},[],[],{"space":82,"id":84,"type":21,"createdAt":85,"updatedAt":86,"environment":87,"publishedVersion":50,"revision":51,"contentType":89,"locale":34},{"sys":83},{"type":8,"linkType":18,"id":19},"bfc2a0b8f6b0797c12c2b44163d13cb1","2021-11-11T07:17:16.842Z","2024-10-09T08:28:27.739Z",{"sys":88},{"id":26,"type":8,"linkType":27},{"sys":90},{"type":8,"linkType":32,"id":54},{"globalId":92,"correctAnswer":58,"isVeryWrong":57,"answerText":93},"58-a3","Ökat med omkring 70%",70,"Sedan år 2000, vad har hänt med den totala årliga ","Sedan år 2000, vad har hänt med den totala årliga mängden råmaterial som använts i världen?","What happened to the total amount of raw materials used across the world annually since 2000?",[99,100,101,102,103,104,105,106,107,108,109,110,111,112,113,114,115],"uk 0.7","usa 0.64","bra 0.66","fra 0.75","deu 0.77","jpn 0.71","mex 0.75","rus 0.58","esp 0.77","mys 0.73","mar 0.64","ind 0.73","pak 0.57","nga 0.78","phl 0.73","prt 0.5645","swe 0.7767",[117,118,119,120,121,122,123,124,125,126,127,128,129,130,131,132,133],"swe 0.1553","bra 0.29","fra 0.15","deu 0.23","jpn 0.3","mex 0.24","mar 0.18","mys 0.24","esp 0.22","rus 0.1","ind 0.19","pak 0.21","nga 0.3","uk 0.42","usa 0.23","prt 0.1914","phl 0.25","Vi extraherar 70% mer naturresurser nu än för 20 år sedan.","Större och större bitar av naturen tas varje år, men du insåg inte hur snabbt plundringen ökar.","De inser inte hur snabbt plundringen av naturen ökar.","Källa: UN Stats","Datan över råmaterial kommer från FNs Statistikavdelning (UN Stats) och använder termen \"materiellt fotavtryck\". Det refererar till \"den totala mängden råmaterial som utvinns för att uppfylla den slutliga konsumtionens efterfrågan\". [1] Råmaterial inkluderar biomassa, fossila bränslen, metall och icke-metalliska mineraler. \n\nSiffran per land inkluderar import av råmaterial, men exkluderar export, för att räkna materialet vi använder där konsumtionen sker. Höginkomstländer, till exempel, förlitar sig till stor del på utvinning av råmaterial i andra länder (upp till 40%), men det är inkluderat i deras materiella fotavtryck som import. \n\nUN Stats får datan från den internationella resurspanelen (the International Resource Panel), en global forsknings- och policyplattform etablerad av FNs Miljöprogram år 2007 [2]. I sin databas för globala flöden av material (Global Material Flows Database), har de samlat data över materiella flöden från den Europeiska Unionen och Japan, medan data från alla andra länder är modellerad. [3]\n\n[1]  [UN Stats](https:\u002F\u002Fwww.unep.org\u002Fexplore-topics\u002Fsustainable-development-goals\u002Fwhy-do-sustainable-development-goals-matter\u002Fgoal-12-1)  \n[2]  [International Resource Panel](https:\u002F\u002Fwww.resourcepanel.org\u002Freports\u002Fglobal-resources-outlook)  \n[3]  [Global Material Flows Database](https:\u002F\u002Fwww.resourcepanel.org\u002Fglobal-material-flows-database)\n[4]  We consulted four independent experts for this question, including Paul Behrens of Leiden University.","\nDe rikaste ländernas materialanvändning har stabiliserats under de senaste 20 åren, omkring 25 metriska ton per person, vilket är ungefär 13 gånger mer än i låginkomstländer. Anledningen att de globala antalet ökat är att miljarder av människor har blivit rikare under de senaste årtiondena och, precis som de som redan var rika, började de konsumera mer material. Därav har den globala användningen av material ökat väldigt snabbt de senaste 20 åren. \n\n\n### Beror den ökade konsumtionen på att världens befolkning ökar?\nInte riktigt. Det är snarare en konsekvens av att miljarder av människor blir rikare. Vi vet att ökningen i materiellt fotavtryck har varit mer än 3 gånger högre än befolkningsökning (19%) de senaste 20 åren. Materiellt fotavtryck har följt ekonomisk tillväxt närmre, men också ökat snabbare (BNP ökade med 90% från år 2000 till 2019). Det innebär att hittills, på global nivå, har det inte funnits någon frikoppling av materiellt fotavtrycks tillväxt från varken befolkningstillväxt eller BMP tillväxt. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nOm folk är omedvetna om den ökade plundringen av naturen inser de inte varför en livsstil av överkonsumtion måste förändras. Miljarder fler människor förväntas bli rikare och om materialkonsumtionen av de rika inte minskar kommer mycket naturresurser snart börja ta slut och många naturliga livsmiljöer förstöras. Verkligheten är att när människor blir rikare, ökar deras materiella fotavtryck. Även om det finns ett tak på den ökningen, som vi ser idag i världens rikaste länder, är det taket alldeles för högt och totalt ohållbart. \n\n### Varför har folk fel om det här?\nMänniskor i höginkomstländer idag är medvetna om behovet att återvinna deras avfall och att använda återanvändningsbara kaffekoppar; de får antagligen en illusion av att det är det som har stor påverkan på den globala totala materialkonsumtionen. Vi vet inte säkert men möjligtvis är iden om cirkulär ekonomi så utbrett diskuterad att många antar att vårt nuvarande konsumtionsmönster är hållbart. Den ökade återvinningen är ett litet steg i rätt riktning men långt från tillräckligt. Rika människor har blivit vana vid en väldigt hög grad av konsumtion och de kan tro att en liten minskning är en stor grej. \n\n### Var kan jag se data för länder?\nDen här grafen visar hur stark länken mellan BNP per capita och materiellt fotavtryck är, med varje land visat som en bubbla. Storleken av bubblorna visar den totala materialanvändningen, och den vertikala positionen är materialanvändning per capita. Du kan interagera med grafen [här](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$model$markers$bubble$encoding$y$data$concept=matfootp_cap&source=fasttrack&space@=country&=time;;&scale$domain:null&zoomed:null&type:null;;&frame$value=2017;;;;;&chart-type=bubbles&url=v1). \n\n![materialfootprint](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F31GvgXDqVXjTYMaE4PofpH\u002Fe8d7c47deabadd06b6572c8c194fa804\u002Fmaterialfootprint.gif)\n\n### Kan jag lita på datan?\nJa, datan kommer från en FN-rapport och den ökande användningen av alla sorters material är väldokumenterad. Delar av datan är modellerad, baserad på ett stort antal mindre källor.\n\n### Var kan jag lära mig mer? \nSe den här FN-rapporten för en fördjupad diskussion om statusen på vår världs naturresurser [Global Resources Outlook 2019](https:\u002F\u002Fwww.resourcepanel.org\u002Freports\u002Fglobal-resources-outlook) \n","Blunda och plundra","Större och större delar av naturen tas varje år, men du var helt omedveten om det."]