[{"data":1,"prerenderedAt":-1},["ShallowReactive",2],{"topicGroup:ungoals:sv-SE":3},{"metadata":4,"sys":7,"fields":28},{"tags":5,"concepts":6},[],[],{"space":8,"id":13,"type":14,"createdAt":15,"updatedAt":16,"environment":17,"publishedVersion":21,"revision":22,"contentType":23,"locale":27},{"sys":9},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"Link","Space","ghhpjogyw4x7","7tFOUpI4ECl40NAkKadfBs","Entry","2022-11-14T08:30:18.711Z","2023-10-20T13:50:15.389Z",{"sys":18},{"id":19,"type":10,"linkType":20},"master","Environment",27,5,{"sys":24},{"type":10,"linkType":25,"id":26},"ContentType","topicGroup","sv-SE",{"name":29,"slug":30,"icon":31,"topicLists":56},"FN:s Globala Mål","ungoals",{"metadata":32,"sys":35,"fields":46},{"tags":33,"concepts":34},[],[],{"space":36,"id":38,"type":39,"createdAt":40,"updatedAt":41,"environment":42,"publishedVersion":44,"revision":45,"locale":27},{"sys":37},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1iXCZtTIJgywO2ZELCE3K4","Asset","2022-11-14T08:30:18.606Z","2023-10-20T13:45:00.148Z",{"sys":43},{"id":19,"type":10,"linkType":20},6,2,{"title":47,"file":48},"sdg quesiotn-mark-v3",{"url":49,"details":50,"fileName":54,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F1iXCZtTIJgywO2ZELCE3K4\u002Facff27d440bc3d4ac20846ca1c9793e8\u002Fsdg_quesiotn-mark-v3.png",{"size":51,"image":52},30606,{"width":53,"height":53},1200,"sdg_quesiotn-mark-v3.png","image\u002Fpng",[57],{"metadata":58,"sys":61,"fields":74},{"tags":59,"concepts":60},[],[],{"space":62,"id":64,"type":14,"createdAt":65,"updatedAt":66,"environment":67,"publishedVersion":69,"revision":70,"contentType":71,"locale":27},{"sys":63},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7nPxSAkSre9fPYW375hIxE","2021-06-02T13:57:47.724Z","2025-01-22T13:54:35.813Z",{"sys":68},{"id":19,"type":10,"linkType":20},109,21,{"sys":72},{"type":10,"linkType":25,"id":73},"topicList",{"globalId":75,"name":29,"items":76},"un_goals",[77,1353,2043,2730,3786,4408,5089,5582,6431,7157,7738,8210,8737,9294,10163,10665,11218,11933],{"metadata":78,"sys":81,"fields":94},{"tags":79,"concepts":80},[],[],{"space":82,"id":84,"type":14,"createdAt":85,"updatedAt":86,"environment":87,"publishedVersion":89,"revision":90,"contentType":91,"locale":27},{"sys":83},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3TWBacobIYwhGOOggtlOw1","2025-01-22T13:44:10.412Z","2026-01-20T22:34:15.402Z",{"sys":88},{"id":19,"type":10,"linkType":20},45,4,{"sys":92},{"type":10,"linkType":25,"id":93},"topic",{"isHidden":95,"globalId":96,"name":97,"slug":98,"tests":99,"diplomaTest":939,"icon":955,"iconDisplayType":978,"topicCategory":979,"chapters":980},false,"sdg-world-un-goals","Kurs om FN målen","fn-s-globala-mal",[100],{"metadata":101,"sys":104,"fields":115},{"tags":102,"concepts":103},[],[],{"space":105,"id":107,"type":14,"createdAt":108,"updatedAt":108,"environment":109,"publishedVersion":44,"revision":111,"contentType":112,"locale":27},{"sys":106},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"XRQlyCq1wwbBPVQtSLBDl","2025-01-22T13:44:10.481Z",{"sys":110},{"id":19,"type":10,"linkType":20},1,{"sys":113},{"type":10,"linkType":25,"id":114},"test",{"globalId":116,"slug":116,"questions":117},"sdg-course-test",[118,162,238,273,345,384,418,455,563,595,638,674,719,750,787,824,862,901],{"metadata":119,"sys":129,"fields":142},{"tags":120,"concepts":128},[121,125],{"sys":122},{"type":10,"linkType":123,"id":124},"Tag","global",{"sys":126},{"type":10,"linkType":123,"id":127},"poverty",[],{"space":130,"id":132,"type":14,"createdAt":133,"updatedAt":134,"environment":135,"publishedVersion":137,"revision":138,"contentType":139,"locale":27},{"sys":131},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"16e43ba8c913430e437c4768c8f3d60c","2021-11-11T07:06:19.568Z","2026-01-27T09:33:39.349Z",{"sys":136},{"id":19,"type":10,"linkType":20},190,47,{"sys":140},{"type":10,"linkType":25,"id":141},"question",{"globalId":143,"answers":144,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":145,"name":146,"questionText":147,"statistics":148,"veryWrongStatistics":151,"correctSentence":154,"youWereWrong":155,"youWereRight":156,"dataSourceShortText":157,"dataSourceLinkLongText":158,"extendedAnswerText":159,"headingVeryWrong":160,"youWereVeryWrong":161,"headingWrong":160},"21",[],87,"År 1980 levde ungefär 40 % av världens befolkning ","År 1980 levde ungefär 40 % av världens befolkning i extrem fattigdom, med mindre än 2 dollar per dag. Vad är andelen idag?",[149,150],"uk 0.92","swe 0.8155",[152,153],"uk 0.3260","swe 0.3301","\u003Chttps:\u002F\u002Fvimeo.com\u002F901171662>\n\nIdag lever omkring 9 % av världens befolkning i extrem fattigdom.","Under de senaste 40 åren har minskningen av den extrema fattigdomen varit den snabbaste någonsin. Väldigt få har märkt det. Förmodligen för att den globala ojämlikheten blivit större än någonsin.","Det är svårt att acceptera att antalet människor som lever i extrem fattigdom har minskat snabbare än någonsin, samtidigt som globala olikheter blivit större än någonsin.","Källor: World Bank och Gapminder","Extrem fattigdom definieras som att leva på mindre än USD 2,15 per dag (vi säger \"mindre än 2 dollar\" per dag i frågan för att göra det enklare). Uppskattningar av extrem fattigdom är aldrig exakta, eftersom det inte är möjligt att göra exakta mätningar på de platser där extrem fattigdom förekommer. De uppgifter som behövs för att uppskatta den extrema fattigdomen släpar även efter med några år. Läs mer [här](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdata\u002Fdocumentation\u002Fepovrate\u002F) och se våra [beräkningar](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F10Bc_jKsB2roEUVEigYcD7fCtkJNTJSHjoaFaecO_Meg\u002Fedit#gid=501532268), samt [World Bank](http:\u002F\u002Firesearch.worldbank.org\u002FPovcalNet\u002FpovDuplicateWB.aspx). Trots denna otillförlitlighet är trenderna ändå tydliga och vårt \"rätta\" svar är fortfarande mycket närmare det rätta än de andra alternativen, som vi medvetet gör väldigt felaktiga.\n\n[1]  [World Banks och Gapminders uppskattningar](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F10Bc_jKsB2roEUVEigYcD7fCtkJNTJSHjoaFaecO_Meg\u002Fedit#gid=501532268)  \n[2]  [World Bank – \"COVID-19 har gjort så många som 150 miljoner fler extremt fattiga år 2021\"](https:\u002F\u002Fwww.worldbank.org\u002Fen\u002Fnews\u002Fpress-release\u002F2020\u002F10\u002F07\u002Fcovid-19-to-add-as-many-as-150-million-extreme-poor-by-2021#:~:text=The%20COVID%2D19%20pandemic%20is,severity%20of%20the%20economic%20contraction.)  \n[3]  [World Banks allmänt tillgängliga data kring extrem fattigdom](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSI.POV.DDAY)","Den extrema fattigdomen i världen har minskat stadigt sedan 1980-talet. Men det faktum att hundratals miljoner människor fortfarande måste överleva på mindre än 2 dollar om dagen innebär att vi inte går ut på gatorna och firar detta som en fullständig framgång.\n\n### Vad har hänt över tid?\nAndelen människor i världen som lever i extrem fattigdom har minskat stadigt under de senaste 40 åren. Stora länder som Kina, Indien och Nigeria blev medelinkomstländer under denna tid. Men den förändringen sker under flera år snarare än dagar eller veckor, så den får liten uppmärksamhet i nyhetsmedierna. \n\n### Vad är extrem fattigdom?\nAtt leva på mindre än 2 dollar per dag (eller närmare bestämt mindre än 2,15 dollar). Det innebär att man har för lite pengar för att tillgodose de grundläggande behov som de flesta av oss tar för givet, som mat, vatten, elektricitet och grundläggande sjukvård. \n\n### Var bor de extremt fattiga?\nUngefär hälften av dem bor i Afrika och hälften i Asien. Du kan se deras hem på [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?max=66).\n\n### Har coronapandemin påverkat andelen extremt fattiga? \nCoronapandemin har hittills tvingat in omkring 100 miljoner fler människor i extrem fattigdom, vilket innebär att andelen människor som lever i extrem fattigdom har ökat för första gången på flera årtionden. \n\nDet var en akut kris som krävde omedelbara åtgärder för att undvika att miljontals fler människor hamnade i extrem fattigdom och att årtionden av förbättringar skulle gå om intet.\n\nDe som inte visste att den extrema fattigdomen under lång tid hade minskat före coronapandemin vet inte att den nuvarande ökningen är den första på flera decennier.\n\n### Var kan jag få mer information?\nDu kan se hur länder har tagit sig ur fattigdom [här](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$state$time$value=2015;&marker$axis_y$which=extreme_poverty_percent_people_below_190_a_day&domainMin:null&domainMax:null&zoomedMin:null&zoomedMax:null&spaceRef:null;;;&chart-type=bubbles) \n\nDu kan besöka hemmen och se hur livet ser ut för de extremt fattiga på [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?topic=homes&media=image&max=59)\n\nLäs mer om extrem fattigdom på [Our World In Data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fextreme-poverty#:~:text=As%20we%20can%20see%2C%20globally,million%20every%20year%20since%201990).\n","Ett världsrekord som ignorerats","Under de senaste 40 åren har den extrema fattigdomen minskat snabbare än någonsin tidigare, men väldigt få har lagt märke till det. Förmodligen för att den globala ojämlikheten blivit större än någonsin.",{"metadata":163,"sys":170,"fields":182},{"tags":164,"concepts":169},[165,167],{"sys":166},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":168},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":171,"id":173,"type":14,"createdAt":174,"updatedAt":175,"environment":176,"publishedVersion":178,"revision":179,"contentType":180,"locale":27},{"sys":172},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"19b6a3c90ff55351bf64c7e50a62a843","2021-11-11T07:17:14.853Z","2025-09-15T08:18:07.275Z",{"sys":177},{"id":19,"type":10,"linkType":20},211,71,{"sys":181},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":183,"answers":184,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":185,"ruleOfThumbs":186,"name":187,"questionText":188,"statistics":189,"veryWrongStatistics":210,"correctSentence":231,"youWereWrong":232,"youWereRight":233,"dataSourceShortText":234,"dataSourceLinkLongText":235,"extendedAnswerText":236,"headingVeryWrong":237,"youWereVeryWrong":232,"headingWrong":237},"4",[],77,[],"Hur stor andel av befolkningen i höginkomstländer ","Hur stor andel av befolkningen i höginkomstländer (som Tyskland och USA) lever i extrem fattigdom (med mindre än $2\u002Fdag)?",[190,191,192,193,194,195,196,197,198,199,200,201,202,203,204,205,206,207,208,209],"swe 0.733028593765909","nor 0.789128660159712","fin 0.70841928719084","dnk 0.7926176536279861","gbr 0.8127","phl 0.72","zaf 0.71","rus 0.64","fra 0.89","nga 0.73","mar 0.68","mex 0.8","bra 0.58","pak 0.66","mys 0.63","jpn 0.75","usa 0.74","ind 0.58","esp 0.82","deu 0.82",[211,212,213,214,215,216,217,218,219,220,221,222,223,224,225,226,227,228,229,230],"gbr 0.42","usa 0.36","bra 0.23","fra 0.33","deu 0.39","jpn 0.37","mex 0.44","rus 0.27","esp 0.43","swe 0.19","mys 0.28","mar 0.32","dnk 0.26","fin 0.21","nor 0.26","zaf 0.28","ind 0.26","pak 0.26","nga 0.29","phl 0.39","Mindre än 1% av befolkningen i höginkomstländer lever i extrem fattigdom med mindre än $2 per dag att leva på.","Många tror att fattiga i rika länder är mycket fattigare än de faktiskt är. Deras lidande är oförsvarbart, men nästan inga fattiga människor i rika länder tvingas sova på lergolv med sina svältande barn.","Många tror att fattiga i rika länder är mycket fattigare än de faktiskt är. Den fattigdom de kan se i rika länder är så oförsvarbar att många sannolikt antar att det är den värsta sortens fattigdom.","Källa: Världsbanken","Världsbanken [1] beräknar att ungefär 0,6% av alla människor i höginkomstländer år 2019 levde på mindre än $1.90 per dag (gränsen för extrem fattigdom uppdaterades i Oktober 2022 till mindre än $2.15 per dag). Dollarnivån är justerad efter skillnader i pris och levnadsomkostnader genom användning av 2011 års köpkraftsparitet (PPP) för internationell dollar. \nDe länder som kallas höginkomstländer under 2019 är de som har en bruttonationalinkomst (BNI) per capita överstigande $12,696 beräknat med Världsbankens Atlasmetod [2]. Runt 80 länder i världen finns i denna kategori, inkluderande de flesta länder i Europa. \nInkomsterna för människor i olika höginkomstländer kan jämföras med hjälp av databasen Luxembourg Income Study [3]. \nObservera att denna fråga handlar om den internationella extrema fattigdomen, vilken använder en absolut fattigdomsgräns på $1.90 per dag (vi säger \"mindre än $2\" per dag i frågan för att göra frågan enklare). Detta skiljer sig från nationella fattigdomsgränser vilka varierar mellan länder och används för att avgöra vem som är berättigad  till olika former av socialbidragsstöd i respektive land. I många höginkomstländer är den nationella fattigdomsgränsen omkring 20 gånger högre än den internationella gränsen för extrem fattigdom [4].\n\n[1]  [World Bank Povcal](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSI.POV.DDAY?locations=XD-XM-XT-XN-1W)  \n[2]  [World Bank income groups](https:\u002F\u002Fdatahelpdesk.worldbank.org\u002Fknowledgebase\u002Farticles\u002F906519-world-bank-country-and-lending-groups)  \n[3]  [Luxembourg Income Study database](https:\u002F\u002Fwww.lisdatacenter.org\u002Four-data\u002Flis-database\u002F)  \n[4]  [A richer array of international poverty lines, the World Bank, FRANCISCO FERREIRA & CAROLINA SÁNCHEZ-PÁRAMO, OCTOBER 13, 2017](http:\u002F\u002Fblogs.worldbank.org\u002Fdevelopmenttalk\u002Fricher-array-international-poverty-lines)  ","Att vara fattig i ett rikt land innebär en svår situation som alltför många familjer dagligen tvingas leva med. De lever i utanförskap och saknar många av de möjligheter som andra runtomkring har. Lösningen på deras utsatthet finns ofta inom räckhåll i det egna landet om bara resurser och möjligheter var mer rättvist fördelade.\n\nDefinitionen av fattigdom i höginkomstländer används ofta för att avgöra vem som har rätt till välfärdstjänster. Fattigdomsgränsen definieras på olika sätt i olika länder men ligger ofta inom intervallet $10 till $30 per person och dag.\n\nDefinitionen av extrem fattigdom varierar inte mellan olika länder. Den är alltid $2 per person per dag. Idag lever mindre än 10% av världens befolkning i extrem fattigdom, vilket i verkligheten betyder att de ofta inte har tillräckligt med mat, vatten, elektricitet, hälsovård, boendemöjligheter och sjukvård. Ungefär hälften av dem lever i medelinkomstländer, och resten i låginkomstländer. Nästan inga av dem bor i höginkomstländer.\n\nFör att se livet på olika inkomstnivåer över hela världen, kolla in [Dollar Street.](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F) \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nDet visar att folk inte vet hur fattiga människor i extrem fattigdom faktiskt är. Dessa människor är inte bara fattiga, de har inte råd med tillräckligt att äta och har inte många andra grundläggande saker som resten av oss tar för givet. När vi tänker att deras antal är så stort, så tänker vi att det inte är möjligt att hjälpa dem alla.\n\nFattigdom i höginkomstländer är verkligt och folk lider, men det är annorlunda. Om de har rätt policyer på plats, så kan höginkomstländer lösa problemen med uteslutning och orättvisa själva. För de i extrem fattigdom, har deras länder ofta större strukturella problem som måste fixas.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe ser människor som är väldigt fattiga även i de rikaste länderna och tänker att de möter kriterierna för extrem fattigdom. Detta kommer nog från önskan att inte vilja bagatellisera lidande, men det är inte faktabaserat. \n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, men det är viktigt att förstå vad både extrem fattigdom och höginkomstländer faktiskt är.\n\nVärldsbanken uppskattade att under 2019 levde omkring 0.6% av alla människor i höginkomstländer på mindre än $1.90 per dag (extrem fattigdom). Dollarnivån är justerad för skillnader i priser och levnadsomkostnader, genom att använda Purchasing Power Parity för internationell dollar 2011.\n\nDen grupp som kallas höginkomstländer är de som under 2019 hade en bruttonationalinkomst (GNI) per kapita över $12,696, uträknat med Världsbankens Atlasmetod. Omkring 80 länder från världen är i denna kategori, vilket inkluderar de flesta länderna i Europa. Inkomsten hos människor i olika höginkomstländer görs kompatibel i Luxembourg Income Study databasen.\n\nVänligen notera att denna fråga frågar om den internationella fattigdomen, vilken använder en absolut fattigdomsgräns på $1.90 per dag. Detta är annorlunda från de nationella fattigdomsgränserna vilka skiljer sig mellan olika länder och används för att besluta vem som är berättigad till socialbidragsprogram i respektive land. I många höginkomstländer är den nationella fattigdomsgränsen omkring 20 gånger högre än den internationella gränsen för extrem fattigdom.\n","Extremt få är extremt fattiga i rika länder",{"metadata":239,"sys":247,"fields":259},{"tags":240,"concepts":246},[241,243],{"sys":242},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":244},{"type":10,"linkType":123,"id":245},"health",[],{"space":248,"id":250,"type":14,"createdAt":251,"updatedAt":252,"environment":253,"publishedVersion":255,"revision":256,"contentType":257,"locale":27},{"sys":249},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6ax0qHxthfwcegenRlZRLH","2023-11-13T11:43:51.978Z","2026-01-22T09:12:02.493Z",{"sys":254},{"id":19,"type":10,"linkType":20},99,19,{"sys":258},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":260,"answers":261,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":179,"name":262,"questionText":263,"statistics":264,"veryWrongStatistics":266,"correctSentence":268,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":270,"dataSourceLinkLongText":271,"extendedAnswerText":272,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1757",[],"År 1900 dog 40% av alla barn i världen, innan de b","År 2024 dog 4% av alla barn i världen, innan de blivit 5 år gamla. Vad var den siffran år 1900?",[265],"usa 0.71",[267],"usa 0.1863","I hela världen dog år 1900 omkring 40 % av barnen före sin femte födelsedag idag.","","Källa: Gapminders estimat från olika källor","Siffrorna från 1900 fram till 1950 kommer från många olika källor men baseras huvudsakligen på www.mortality.org och en serie böcker som heter International Historical Statistics av Brian R Mitchell, vilket ofta har historiska estimat av spädbarnsdödlighet vilka konverterades till barnadödlighet genom regression. Mer detaljer om hur vi fick fram dessa estimat kan hittas nedan [3]. Siffrorna för modern barnadödlighet är sammanställda av WHO, UNICEF, UNFPA, Världsbankengruppen och UNDESA\u002FPopulation Division. \n\n\n[1]  [WHO, UNICEF, UNFPA, World Bank Group, and UNDESA\u002FPopulation Division - Maternal mortality ratio](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSH.STA.MMRT?most_recent_value_desc=true)                       \n\n[2]  [Gapminder bubble charts](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$model$markers$bubble$encoding$y$data$concept=child_mortality_0_5_year_olds_dying_per_1000_born&source=sg&space@=country&=time;;&scale$domain:null&zoomed:null&type:null;;&frame$value=1901;;;;;&chart-type=bubbles&url=v1)        \n\n[3]  [Gapminder – Source detail ](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdata\u002Fdocumentation\u002Fgd005\u002F)     ","The decline in child deaths over recent decades is a remarkable achievement that is barely recognized by most people. Many of the diseases which once led to premature deaths of millions of children before their fifth birthday no longer affect the majority of the world's population, thanks to better care for pregnant mothers, vaccination, sanitation and better food.\n\nTragically, there are still millions of children who die young each year and in most cases the illnesses they die of are preventable. The great progress elsewhere should give everyone hope that this last slice of the world's population will one day no longer have to experience the pain of the death of a child from a preventable disease.",{"metadata":274,"sys":281,"fields":293},{"tags":275,"concepts":280},[276,278],{"sys":277},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":279},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":282,"id":284,"type":14,"createdAt":285,"updatedAt":286,"environment":287,"publishedVersion":289,"revision":290,"contentType":291,"locale":27},{"sys":283},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"230533e75d32917d3d895acfb0b8be3c","2021-11-11T07:06:46.227Z","2025-03-27T13:02:37.038Z",{"sys":288},{"id":19,"type":10,"linkType":20},264,148,{"sys":292},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":294,"answers":295,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":296,"name":297,"questionText":298,"shortQuestionText":299,"statistics":300,"veryWrongStatistics":319,"correctSentence":338,"youWereWrong":339,"youWereRight":340,"dataSourceShortText":341,"dataSourceLinkLongText":342,"extendedAnswerText":343,"headingVeryWrong":344,"youWereVeryWrong":339,"headingWrong":344},"32",[],69,"I vilka länder är människor i genomsnitt minst nöj","I vilka länder är människor i genomsnitt minst nöjda med sina liv?","In which countries are people on average least satisfied with their lives?",[301,302,303,304,305,306,307,308,309,310,311,312,313,314,315,316,317,318],"bra 0.53","fra 0.69","jpn 0.76","mex 0.58","rus 0.91","esp 0.71","mys 0.75","mar 0.7","zaf 0.69","ind 0.74","pak 0.68","nga 0.59","phl 0.66","prt 0.7671","usa 0.60","uk 0.63","deu 0.66","swe 0.71",[320,321,322,323,324,325,326,327,328,329,330,331,332,333,334,335,336,337],"bra 0.31","fra 0.37","jpn 0.32","mex 0.29","rus 0.47","esp 0.41","mys 0.31","mar 0.36","zaf 0.34","ind 0.22","pak 0.27","nga 0.28","phl 0.35","prt 0.41","usa 0.27","uk 0.3","deu 0.34","swe 0.39","I genomsnitt rapporterar människor i rikare länder en högre tillfredsställelse med livet än de i fattigare länder.","Det finns olyckliga människor på alla inkomstnivåer men i rikare länder är det i genomsnitt färre av dem.","De inser inte att rikare människor i genomsnitt är mindre olyckliga.","Flera källor","Det finns många sätt att mäta lycka och det är en svår sak att mäta eftersom det är en tillfällig känsla och dessutom något subjektivt. Our World in Data har tittat på flera källor och mått[1].\n\nDet kanske bästa sättet är \"cantril ladder-frågan\", där människor får frågan var de känner att de är på en stege från 0 till 10, där 10 är det bästa möjliga livet och 0 är det sämsta möjliga livet för dem. Detta används i många undersökningar, till exempel i Gallup World Poll som används i World Happiness-rapporten[2].\n\nEtt lite annorlunda format används i två andra undersökningar. I World Value Survey[3] tillfrågas människor om de är väldigt glada, ganska glada, inte särskilt glada eller inte alls glada. I Europeiska kommissionens Eurobarometer[4] tillfrågas människor om de är mycket nöjda, ganska nöjda, inte särskilt nöjda eller inte alls nöjda med livet.\n\nAtt fråga om livstillfredsställelse och lycka är inte exakt samma sak, eftersom självrapporterad lycka har både en upplevelsemässig och känslomässig sida. Det finns dock ett visst överlapp mellan de två typerna av frågor och båda ger liknande resultat när det gäller att människor i rikare länder har både högre livstillfredsställelse och lycka.\n\n[1]  [Happiness and life satisfaction - Our World in Data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fhappiness-and-life-satisfaction#mis-perceptions-about-others-happiness)  \n[2]  [World Happiness Report](https:\u002F\u002Fworldhappiness.report\u002Fed\u002F2022\u002Fhappiness-benevolence-and-trust-during-covid-19-and-beyond\u002F#ranking-of-happiness-2019-2021)  \n[3]  [The World Values Survey (WVS)](http:\u002F\u002Fwww.worldvaluessurvey.org\u002FWVSEVSjoint2017.jsp)  \n[4]  [European Commission – Eurobarometer Interactive](https:\u002F\u002Fec.europa.eu\u002Fcommfrontoffice\u002Fpublicopinion\u002Findex.cfm\u002FChart\u002FgetChart\u002FthemeKy\u002F1\u002FgroupKy\u002F1)","Det är väldigt svårt att mäta lycka. Psykologer har testat många olika sätt att formulera frågorna och funnit att olika individer tolkar \"lycka\" på olika sätt. Siffrorna är inte exakta, men ändå är mönstret tydligt i de två största internationella studierna: genomsnittlig lycka och välbefinnande är högre i rikare länder och bland rikare människor. (Om du tvivlar på detta, se resultaten från de internationella jämförelserna [här](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fhappiness-and-life-satisfaction)).\n\n### Betyder detta att den genomsnittliga lyckan ökar om medelinkomsten ökar?\nNEJ! Det betyder INTE att BNP-tillväxt leder till lycka!\nTitta på [den här grafen](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fgdp-vs-happiness?time=2005..latest&country=BLR~BWA~EGY~IND~IRN~LAO~MYS~RWA~ZAF~TZA~ TKM~VNM~ZMB) till exempel, som visar några länder där den genomsnittliga inkomsten ökat under de senaste 15 åren, samtidigt som den genomsnittliga lyckan minskat.\n\n![Screenshot 2022-05-10 at 10.53.17](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F56m7tYTe9KsrsdHswEGfUD\u002Fe05f36c762ef39ea0a11649041311dcb\u002FScreenshot_2022-05-10_at_10.53.17.png)\n\nDet är ofta så att medelinkomsten ökar på grund av att en liten grupp människor blir rikare. Det gör inte resten av befolkningen lyckligare. Tvärtom. Om majoriteten upplever försämrade levnadsvillkor sjunker den genomsnittliga lyckan. I andra länder har medelinkomsten och lyckan samtidigt ökat.\n\n### Försöker ni säga att rika människor kommer att bli lyckligare om de blir rikare?\nNEJ! Detta betyder inte att den genomsnittliga personen i höginkomstländer kommer att bli mindre olycklig av att bli rikare. Om du verkligen vill ha glasögon men inte har råd med dem gör det dig olycklig. När du får ditt första par glasögon kommer det att göra dig mycket gladare, men ett andra par kommer inte att göra dig mycket lyckligare. I höginkomstländer har nästan alla som behöver glasögon dem redan. En majoritet av medborgarna har alla sina grundläggande mänskliga behov tillgodosedda, som mat, bostad, hälsovård, säkerhet och glasögon. När dessa behov väl är tillfredsställda kommer det inte att öka lyckan särskilt genom att ha fler av dessa fysiska saker.\n\n### Varför är människor i medel- och låginkomstländer mindre lyckliga?\nDet finns många omständigheter som är väldigt individuella, men på en övergripande nivå har många fortfarande många av sina grundläggande fysiska behov otillfredsställda. Det, och andra omständigheter som våld och brist på frihet, förklarar varför fattigare människor i genomsnitt är mindre nöjda med sina liv. Men återigen, det är bara ett genomsnitt. Vissa människor lyckas vara extremt nöjda med väldigt små materiella resurser, och vissa är totalt olyckliga även efter att ha blivit miljardärer. I alla samhällen finns det enorma individuella skillnader.\n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om andras lycka?\nOm du tror att människor är mindre lyckliga i rikare länder kommer du inte att inse varför miljarder människor med lägre inkomster gör allt de kan för att bli rikare: de har fortfarande många grundläggande behov som inte är tillgodosedda. Du kommer att inse detta genom att titta på människors hem över hela världen på alla olika inkomstnivåer på [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street).\n\n### Varför har folk fel om detta?\nI media hör vi ofta om kändisars liv med ofattbara summor pengar, och hur de inte är lyckliga. De fattiga får sällan utrymme att prata om sina känslor. Detta leder till en skev syn på vem som är mest olycklig.\n\n### Källor\n[Our World in Data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fhappiness-and-life-satisfaction#the-link-across-countries)\n\n[World Happiness Report 2022](https:\u002F\u002Fworldhappiness.report\u002Fed\u002F2022\u002Fhappiness-benevolence-and-trust-during-covid-19-and-beyond\u002F#ranking-of-happiness-2019-2021)\n\nBesök [de fattigastes hem](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?max=60&topic=homes) för att se hur vardagen ser ut när du kämpar för att få dina grundläggande behov tillgodosedda dagligen.\n","Många rika är olyckliga, men...",{"metadata":346,"sys":354,"fields":366},{"tags":347,"concepts":353},[348,350],{"sys":349},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":351},{"type":10,"linkType":123,"id":352},"work",[],{"space":355,"id":357,"type":14,"createdAt":358,"updatedAt":359,"environment":360,"publishedVersion":362,"revision":363,"contentType":364,"locale":27},{"sys":356},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"bb2fd97b41ff1558e90482a5edf5439b","2021-11-11T07:07:53.602Z","2026-01-21T20:31:00.771Z",{"sys":361},{"id":19,"type":10,"linkType":20},97,25,{"sys":365},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":367,"answers":368,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":296,"name":369,"questionText":370,"statistics":371,"veryWrongStatistics":373,"correctSentence":375,"youWereWrong":376,"youWereRight":377,"dataSourceShortText":378,"dataSourceLinkLongText":379,"extendedAnswerText":380,"headingVeryWrong":381,"youWereVeryWrong":382,"headingWrong":383},"53",[],"Globalt sett utnyttjas omkring 160 millioner barn ","Globalt sett utnyttjas omkring 160 millioner barn för barnarbete. Inom vilken sektor arbetar de flesta?",[372],"uk 0.69",[374],"uk 0.61","70% av alla barnarbetare utnyttjas inom jordbruk, 20% inom service och 10% inom industri och gruvarbete.","Du föreställer dig att de flesta barn som tvingas arbeta arbetar inom serviceindustrin, men 70% av dem arbetar inom jordbruk.","De föreställer sig felaktigt att de flesta offer för barnarbete arbetar i fabriker eller service, inte inom de fält de faktiskt befinner sig i.\n","Källa: International Labour Organization (ILO) och UNICEF","ILO definierar barnarbete som arbete som berövar barn sin barndom, sin potential och värdighet, och som utgör skada mot fysisk och psykisk utveckling samt står i vägen för utbildning.\n\nEnligt ILO och UNICEF, har 222 millioner barn mellan 5 och 17 år över hela världen en anställning. 160 millioner av dessa barn utnyttjas för barnarbete. Nästan hälften av dem, 79 millioner, arbetar i riskabelt barnarbete [1]. Uppskattningsvis 70% av de 160 millioner arbetar inom jordbruk, vilket inkluderar fiske, skogsbruk, boskapsskötsel och vattenbruk, samt innefattar både självförsörjande och kommersiellt jordbruk. 20% arbetar inom service, och 10% i industrisektorn, inklusive gruvarbete. \n\nDet är givetvis svårt att träffsäkert uppskatta globala nivåer av barnarbete, och det finns konkurrerande definitioner[2]. Men de tre av varandra oberoende experter vi talat med litar på ILOs data och hyser inga tvivel om att jordbruket är ansvarigt för den största andelen barnarbete. \n\n[1]  [ILO. “Global Estimates of Child Labour. Results and Trends 2020.” from 2021.](https:\u002F\u002Fdata.unicef.org\u002Fresources\u002Fchild-labour-2020-global-estimates-trends-and-the-road-forward\u002F#:~:text=63%20million%20girls%20and%2097,first%20time%20in%2020%20years.)  \n[2]  [Our World in Data - Child Labor definitions and measurement](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fchild-labor#definitions-and-measurement)  ","Vi ser ofta bilder på barn som arbetar i fabriker eller restauranger, men 70% av alla barn som tvingas arbeta istället för att gå i skolan är fast inom jordbruk. Den vidspridda romaniserade bilden av småskaligt lantbruk gör det kanske svårt för många att inse att en gård med hög arbetsbelastning kan vara som ett fängelse för barn i fattiga hem.\n\nMestadels arbetar de tillsammans med övriga familjen på fälten, vallar boskap, eller arbetar i skogen eller fiskar. Denna form av barnarbete är inte bara den vanligaste, utan även den mest dolda. \n\n### Varför har människor fel om detta?\nInom industri och service är det förmodligen enklare att identifiera och exponera barnarbete. Inom jordbruket förekommer barnarbetet på landsbygden med färre journalister, och barnen arbetar i högre utsträckning som en del av familjen. När många barn står uppradade i fabriker är det lättare att se hur många som är där, och kanske är det en av andelningarna till att de 70% av allt barnarbete som sker på landsbygden inte får så mycket medial uppmärksamhet.\n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om var majoriteten av barnarbetet äger rum?\nSå länge föräldrar behöver att deras barn arbetar på fälten, kommer de försöka få fler barn och hindra dessa från att gå till skolan. Detta är två bra anledningar till att försöka avskaffa extrem fattigdom, men det är också huvudkompenten i barnarbete. När barnarbete tros vara ett problem tillhörande industri och service, riskerar aktivister rikta sin uppmärksamhet och kamp åt fel håll. Vi tror då att industrialiseringen är dåligt för barn, medan lönen till föräldrars arbete i fabriker i själva verket är skälet till att många barn kan sluta jobba på fälten.\n\n### Är allt arbete före 18 års ålder kallat \"barnarbete\"?\nNej. Enligt International Labour Organization, som är källan vi använder för denna fråga, har 222 millioner barn mellan 5 till 17 år en anställning. 160 millioner av dem befinner sig i barnarbete, vilket är arbete som berövar barn deras barndom, deras potential och värdighet och stör deras skolgång. Övriga barn arbetar på i någon form av tillåten och laglig anställning. \n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa. Det är tveklöst jordbruket som utnyttjar barn i högst utsträckning för barnarbete. Vi litar på att detta är sant (senaste datan är från 2020), men det är svårt att vara fullkomligt träffsäker när man gör globala uppskattningar av barnarbete.\n\n### Har denna siffra påverkats av Coronapandemin?\nPå grund av pandemin har ännu fler barn tvingats in i barnarbete, enligt ILO: [COVID-19 impact on child labour and forced labour](https:\u002F\u002Fwww.ilo.org\u002Fwcmsp5\u002Fgroups\u002Fpublic\u002F@ed_norm\u002F@ipec\u002Fdocuments\u002Fpublication\u002Fwcms_745287.pdf).\n\n### Var kan jag hitta landsdata?\nSe [lokala områden](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?max=66&topic=street-view) där de fattigaste behöver arbete på Dollar Street. \n","Barnjordbrukare","När du tänker på barnarbete föreställer du dig barn i fabriker eller gruvor. Men de flesta av dem arbetar inom jordbruk."," Barnjordbrukare",{"metadata":385,"sys":393,"fields":405},{"tags":386,"concepts":392},[387,390],{"sys":388},{"type":10,"linkType":123,"id":389},"gender",{"sys":391},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":394,"id":396,"type":14,"createdAt":397,"updatedAt":398,"environment":399,"publishedVersion":401,"revision":402,"contentType":403,"locale":27},{"sys":395},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"AHHDYm3a4GU02SHy7cvl1","2023-04-21T09:52:34.537Z","2025-09-08T01:04:03.408Z",{"sys":400},{"id":19,"type":10,"linkType":20},62,37,{"sys":404},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":406,"answers":407,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":408,"name":409,"questionText":410,"statistics":411,"veryWrongStatistics":413,"correctSentence":415,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":416,"dataSourceLinkLongText":417,"extendedAnswerText":269,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1589",[],92,"År 1990 var 39% av den globala arbetskraften kvinn","År 1990 var 39% av den globala arbetskraften kvinnor. Vad är den här siffran idag?",[412],"usa 0.9182",[414],"usa 0.4455","Sedan 1990 har andelen kvinnor i arbetskraften över hela världen mer eller mindre varit kvar på samma nivå. ","Källa: ILO & UN","[1]    [International Labour Organization and United Nations Population Division, via Världsbanken – Arbetskraft, kvinnor (% av total arbetskraft)](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSL.TLF.TOTL.FE.ZS?locations=XD-XM-XN-XT-1W)       ",{"metadata":419,"sys":426,"fields":438},{"tags":420,"concepts":425},[421,423],{"sys":422},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":424},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":427,"id":429,"type":14,"createdAt":430,"updatedAt":431,"environment":432,"publishedVersion":434,"revision":435,"contentType":436,"locale":27},{"sys":428},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2DP1SbV7xrtMhw8pn61aKf","2023-03-29T09:41:54.137Z","2025-01-22T13:44:11.858Z",{"sys":433},{"id":19,"type":10,"linkType":20},201,55,{"sys":437},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":439,"answers":440,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":441,"name":442,"questionText":443,"statistics":444,"veryWrongStatistics":446,"correctSentence":448,"youWereWrong":449,"youWereRight":450,"dataSourceShortText":451,"dataSourceLinkLongText":452,"extendedAnswerText":453,"headingVeryWrong":454,"youWereVeryWrong":449,"headingWrong":454},"1528",[],79,"Av alla människor i världen hur många har de mest ","Av alla människor i världen hur många har de mest grundläggande behoven tillgodosedda när det gäller tillgång till mat, vatten, toalett, el, skola och sjukvård?",[445],"uk 0.79",[447],"uk 0.485","Ungefär 85 % av världens befolkning har tillgång till mat, vatten, toaletter, elektricitet, skolgång och sjukvård.","Det finns fortfarande alltför många människor som lider utan tillgång till grundläggande resurser, men de är långt, långt färre än du kan föreställa dig.","De medger att det fortfarande finns alltför många människor som lider utan tillgång till grundläggande resurser, men de överskattar kraftigt hur många det faktiskt är.","Källa: UNDP och Various","För denna fråga använder vi data från UNDP:s Globala Index för Mångdimensionell Fattigdom[1], samt följande källor: Mat (FN - 91 % med tillräcklig näring för att möta sina dagliga behov år 2022)[2]; Säkert dricksvatten (UNICEF och WHO – 91 % år 2022)[3]; Utbildning (UNESCO – Fullföljandegrad för grundskolan, totalt 91 % av relevant åldersgrupp år 2022)[4]; Vaccination (WHO – Ettåriga barn vaccinerade mot åtminstone en sjukdom – 87 % år 2022)[5].\n\nAll data kommer från pålitliga källor som är förtrodda av experter. Det kanske inte är samma 10 % av människor som saknar tillgång till mat och vacciner exempelvis, men vi vet att cirka 10 % av världens befolkning lever i extrem fattigdom.\n\n1]  [UNDP – 2023 Global Multidimensional Poverty Index (MPI)](https:\u002F\u002Fhdr.undp.org\u002Fcontent\u002F2023-global-multidimensional-poverty-index-mpi#\u002Findicies\u002FMPI) \n[2]  [Hunger estimate from The State of Food Security and Nutrition in the World 2023, by UN’s Food and Agricultural Organization FAO, together with IFAD, UNICEF, WFP & WHO](https:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002F3\u002Fcc3017en\u002Fonline\u002Fstate-food-security-and-nutrition-2023\u002Ffood-security-nutrition-indicators.html)   \n[3]  [JMP Global database of WASH data, managed by the WHO and Unicef](https:\u002F\u002Fwashdata.org\u002Fdata\u002Fhousehold#!\u002Fdashboard\u002Fnew)  \n[4]  [UNESCO – Primary completion rate, total (% of relevant age group)](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSE.PRM.CMPT.ZS) \n[5]  [Gapminder: Vaccinations for one-year-olds Dataset](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1wsC4mttEm3miJESn_Md5R8NbSOTCkEnkdO_FwoYNNFw\u002Fedit#gid=569008164)  \n[6]  [Where are on Education Recovery? UNICEF report with UNESCO and the World Bank](https:\u002F\u002Funesdoc.unesco.org\u002Fark:\u002F48223\u002Fpf0000381091)\n[7]  [Wasting data from Joint Child Malnutrition estimates by UNICEF, WHO and the World Bank](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSH.STA.WAST.ZS)\n","Mat och vatten har alltid varit det absoluta minimum som människor behöver. Men under de senaste årtiondena har vaccin, elektricitet, sanitet och utbildning blivit så utbredda och väsentliga för det moderna livet att de kan läggas till listan över de allra mest grundläggande behoven.\n\nIdag har cirka 90 % av människor tillräckligt med mat att äta och säkert vatten att dricka. Fler barn utbildas än någonsin tidigare – 90% av alla pojkar och flickor avslutar grundskolan. Infrastrukturen har förbättrats så mycket i de flesta länder att vacciner kan hållas tillräckligt kylda under tillräckligt lång tid för att vaccinera 90 % av världens spädbarn.\n\nDetta är otroliga framsteg, ändå känner inte människor till dem!\n\nSjälvklart är det av yttersta vikt att se till att den kvarvarande andelen människor i världen som inte har enkel tillgång till dessa grundläggande behov får dem. Dessa är de fattigaste människorna i världen i de områden som är svårast att nå. Men nivån av framsteg som redan har nåtts bör ge oss hopp om att nå denna sista del av mänskor inte är omöjligt!\n\nVarför har människor fel om detta?\nDe ser bilder på mycket fattiga människor utan tillräckligt med mat och som lever under fruktansvärda förhållanden och tror att det finns fler av dem än det egentligen är.\n\nVarför är det ett problem att människor har fel om detta?\nDet är inte ett problem att bry sig om människor som lever under svåra förhållanden. Men när vi tror att hälften av världens befolkning inte har tillgång till de absoluta grundläggande behoven, kan vi tro att världen aldrig förbättrats och det kan skapa en känsla av hopplöshet.\n\nKan jag lita på dessa data?\nJa, för varje enskild mätning (tillgång till tillräckligt med näring, säkert vatten, plus utbildning och vaccinationer) kommer data från pålitliga källor som experter litar på. Det kanske inte är samma 10 % av människor som saknar tillgång till mat och vacciner exempelvis, men vi vet att cirka 10% av världens befolkning lever i extrem fattigdom.\n","De flesta har det nödvändigaste!",{"metadata":456,"sys":463,"fields":475},{"tags":457,"concepts":462},[458,460],{"sys":459},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":461},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":464,"id":466,"type":14,"createdAt":467,"updatedAt":468,"environment":469,"publishedVersion":471,"revision":472,"contentType":473,"locale":27},{"sys":465},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"30299f092a52e74df8d457df05372ea9","2021-11-11T07:17:16.072Z","2026-01-22T09:12:02.272Z",{"sys":470},{"id":19,"type":10,"linkType":20},356,158,{"sys":474},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":476,"answers":477,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":478,"ruleOfThumbs":479,"name":480,"questionText":481,"shortQuestionText":482,"statistics":483,"veryWrongStatistics":518,"correctSentence":556,"youWereWrong":557,"youWereRight":558,"dataSourceShortText":559,"dataSourceLinkLongText":560,"extendedAnswerText":561,"headingVeryWrong":562,"youWereVeryWrong":557,"headingWrong":562},"11",[],93,[],"År 1990 bodde 58% av världens befolkning i låginko","År 1990 bodde 58% av världens befolkning i låginkomstländer. Vad är andelen idag?","In 1990, 58% of the world's population lived in low-income countries. What is the share today?",[484,485,486,487,488,489,490,491,492,493,494,495,496,497,498,499,500,501,502,503,504,505,506,507,508,509,510,511,512,513,514,515,516,517],"uk 0.9512","nor 0.95958","fin 0.98","dnk 0.95","are 0.839","arg 0.947","aus 0.953","bel 0.965","bra 0.939","can 0.955","chn 0.855","col 0.97","deu 0.969","egy 0.909","esp 0.903","fra 0.948","hun 0.972","idn 0.944","ita 0.897","jor 0.91","jpn 0.941","kor 0.919","mar 0.931","mex 0.966","mys 0.91","per 0.911","pol 0.947","rou 0.955","rus 0.967","sau 0.828","sgp 0.892","swe 0.929","tur 0.876","usa 0.956",[519,520,521,522,523,524,525,526,527,528,529,530,531,532,533,534,535,536,537,538,539,540,541,542,543,544,545,546,547,548,549,550,551,552,553,227,554,555,230],"uk 0.5567","usa 0.5692","arg 0.556","aus 0.5275","bel 0.6008","bra 0.5370","can 0.5934","chn 0.1258","fra 0.5112","deu 0.5877","hun 0.5920","idn 0.3253","ita 0.4055","jpn 0.4548","mex 0.5250","pol 0.3573","rus 0.5154","sau 0.2774","sgp 0.3022","kor 0.2735","esp 0.5003","swe 0.4256","tur 0.4562","mys 0.2975","egy 0.4371","are 0.3234","col 0.54","rou 0.4331","per 0.3770","jor 0.5071","mar 0.4382","dnk 0.5","fin 0.56","nor 0.47","zaf 0.48","pak 0.48","nga 0.62","\nIdag bor endast 9% av alla människor i låginkomstländer.\n","Många tror att det fortfarande finns många låginkomstländer. De flesta människor inser inte att GENOMSNITTLIGA inkomster har ökat en hel del, även i länder där många fortfarande lever i fattigdom.","Många tror att det fortfarande finns många låginkomstländer. De inser inte att GENOMSNITTLIGA inkomster har ökat en hel del i länder där många fortfarande lever i fattigdom.","Källa: Världsbanken & FN","Detta baseras på Världsbankens definition[1] av låginkomstländer som utgår från ländernas bruttonationalinkomst (GNI) per capita. Ett land tillhör denna grupp om inkomsten faller under en specifik nivå, vilken genom åren höjts en aning i nivå med inflationstakten för den amerikanska dollarn.\n\n1990 fanns 53 länder under denna nivå som då var 610 USD. Den totala folkmängden i dessa länder var då 3,1 miljarder, vilket utgjorde 58% av världens befolkning på 5,3 miljarder, baserat på befolkningsuppgifter från FN:s enhet för befolkningsutveckling[2]. År 2022 hade gränsen för att klassas som ett låginkomstland stigit till 1135 USD [3]. Idag är det bara 26 länder som har en medelinkomst lägre än så och deras sammanlagda befolkning är 0,7 miljarder människor, vilket utgör 9% av världens befolkning på 8 miljarder.\n\nAv de 53 länder som tillhörde gruppen låginkomstländer år 1990. Idag är det 26. Många länder har förflyttats till högre inkomst medan några fallit till låginkomstnivå från att tidigare ha varit medelinkomstländer (exempelvis Jemen och Syrien).\n\nDen enhet som används för dessa BNI-uppgifter är USD som konverterats från nationell valuta med den så kallade Atlasmetoden [4], vilken använder den genomsnittliga växelkursen för de tre senaste åren. Metoden att konvertera valutor tar inte hänsyn till skillnader i pris och köpkraft mellan de olika länderna. Och nationella genomsnittsvärden visar inte heller inkomstskillnaderna inom länderna, som i samtliga dessa länder har blivit större eftersom inkomstökningen har fördelats väldigt ojämnt bland befolkningen. Faktum kvarstår dock att en majoritet människor i dessa länder idag har högre inkomster än vad en majoritet i dessa länder hade 1990[5].\n\n[1]  [Classifying countries by income, the World Bank](https:\u002F\u002Fdatatopics.worldbank.org\u002Fworld-development-indicators\u002Fstories\u002Fthe-classification-of-countries-by-income.html)  \n[2]  [UN World Population Prospects](https:\u002F\u002Fpopulation.un.org\u002Fwpp\u002F)  \n[3]  [New country classifications by income level: 2019-2020, the World Bank](https:\u002F\u002Fblogs.worldbank.org\u002Fopendata\u002Fnew-world-bank-country-classifications-income-level-2021-2022)  \n[4]  [World Bank Atlas Method](https:\u002F\u002Fdatahelpdesk.worldbank.org\u002Fknowledgebase\u002Farticles\u002F378832-what-is-the-world-bank-atlas-method)  \n[5]  [Gapminder Income Mountains](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ffw\u002Fincome-mountains\u002F)","För de flesta företag i de flesta branscher har den globala konkurrensen intensifierats under de senaste 30 åren, beroende på något som de flesta av dem inte hade kunnat förutse och fortfarande inte helt kan förstå.\n\nMajoriteten av väldens befolkning flyttades från att leva i ett låginkomstland till att leva i ett medelinkomstland. Detta skedde inte genom att flytta till ett annat land utan genom att förflytta medelinkomsten och bli ett rikare land.\n\nMånga människor i före detta låginkomstländer började tillverka produkter och tjänade pengar genom att framgångsrikt hävda sig på den globala marknaden, istället för att förbli småbrukare som deras föräldrar varit. De ökade sina inkomster och knuffade därmed upp BNP per capita ända till den punkt där deras land kunde klassas som ett medelinkomstland. Och det handlade inte bara om Kina, det hände i många stora länder som Indien, Nigeria, Colombia, Indonesien, Brasilien och Bangladesh.\n\nMen även om majoriteten i dessa länder blev rikare så gällde detta inte alla i dem. Idag finns ungefär hälften av världens extremt fattiga, vilka lever på mindre än $2\u002Fdag, i dessa nya medelinkomstländer.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm folk har en utdaterad bild av att världen inte har förbättrats alls och att den fortfarande bara delas mellan rika och fattiga, så missar de så många möjligheter för resor, att studera, flytta och att göra affärer.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nLångsamma positiva förändringar syns inte i media, så det är enkelt att tappa kollen på hur länder har nått framsteg. Vi har kvar det vi lärde oss i skolan eller vad vi hör från våra föräldrar, vilket ofta är inaktuellt.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa. Den baseras på Världsbankens definition av låginkomstländer baserat på deras bruttonationalinkomst (GNI) per kapita. Länder hör till gruppen låginkomstländer om deras inkomst faller under en särskild gräns, en gräns som ökats en aning över åren och nästan håller samma tempo som inflationen hos amerikanska dollar.\n\nUnder 1990 fanns det 53 länder under gränsen vilken då var $610. Den totala befolkningen i de länderna var 3.1 miljarder, vilket var 58% av världens befolkning på 5.3 miljarder, baserat på befolkningsuppskattningar från FNs Population Division. Under 2022, hade gränsen för att bli märkt som ett låginkomstland ökat till $1135, och bara 26 länder hade en genomsnittlig inkomst under det, och deras kombinerade befolkning var 0.7 miljarder människor, vilket var 9% av världens befolkning på 8 miljarder. \n\nDefinitionen av extrem fattigdom skiljer sig inte mellan länder. Den höjdes 2022 till $2.15 per person per dag från $1.90 (vi säger \"omkring $2\" i vår förklaring för att förenkla), och det är samma överallt. \n\nEnheten som används för dessa GNI siffror är US Dollar konverterat från nationella valutor med Atlasmetoden, vilken använder den genomsnittliga växelkursen för de senaste tre åren. Denna metod av att konvertera valutor inkluderar inte prisskillnader och skillnader i köpkraft, mellan länder. Och nationella genomsnitt uttrycker inte inkomstojämlikheter mellan länder vilken har ökat i alla dessa länder, då inkomsttillväxten har varit väldigt ojämt fördelad mellan befolkningen. Oavsett vilket, så har en majoritet av människor idag högre inkomster än majoriteten av dessa länder hade under 1990.\n\n### Upptäck mer\nI [World Health Chart](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fwhc) kan du se de häpnadsväckande förbättringarna i medelvärden för hälsa och inkomst för alla länder under de senaste 200 åren. Men genomsnittsinkomster döljer stora ojämlikheter. Inkomstskillnaderna är större än någonsin tidigare i de flesta av dessa länder, vilket tydliggörs när man studerar [inkomstfördelning över tid](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ffw\u002Fincome-mountains\u002F).\n\nSamtidigt som statistik kan hjälpa oss förstå de storskaliga förhållanden som de flesta av oss inte är medvetna om så kan statistiken inte visa oss hur verkligheten bakom siffrorna ser ut. För att fullt ut förstå hur mycket bättre livet idag är för många människor i medelinkomstländer och för att se hur livet i extrem fattigdom i dessa länder ser ut kan du besöka: [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street)\n","Fler är rikare idag",{"metadata":564,"sys":571,"fields":582},{"tags":565,"concepts":570},[566,568],{"sys":567},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":569},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":572,"id":574,"type":14,"createdAt":575,"updatedAt":576,"environment":577,"publishedVersion":363,"revision":579,"contentType":580,"locale":27},{"sys":573},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7pe9A4mP8D7I8oPQA6dPFt","2023-11-15T10:17:55.322Z","2025-01-22T13:44:12.210Z",{"sys":578},{"id":19,"type":10,"linkType":20},7,{"sys":581},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":583,"answers":584,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585,"veryWrongPercentage":586,"name":587,"questionText":588,"statistics":589,"veryWrongStatistics":591,"correctSentence":593,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":234,"dataSourceLinkLongText":594,"extendedAnswerText":269,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1758",[],66,20,"Av alla pengar som tjänas i världen, hur mycket ko","Av alla pengar som tjänas i världen, hur mycket kommer från arbeten i tjänstsektorn (som administration, banker, omsorg, undervisning, transport och underhållning)?",[590],"uk 0.66",[592],"uk 0.20","Tjänstesektorn representerar mer än 60 % av alla inkomster globalt. ","[1]  [The World Bank – Services, value added (% of GDP)](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FNV.SRV.TOTL.ZS)        ",{"metadata":596,"sys":599,"fields":611},{"tags":597,"concepts":598},[],[],{"space":600,"id":602,"type":14,"createdAt":603,"updatedAt":604,"environment":605,"publishedVersion":607,"revision":608,"contentType":609,"locale":27},{"sys":601},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"15d2cd5c54eed5574028eae7146f693f","2021-11-11T07:04:47.791Z","2025-02-17T15:36:02.457Z",{"sys":606},{"id":19,"type":10,"linkType":20},334,82,{"sys":610},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":612,"answers":613,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"name":615,"questionText":616,"statistics":617,"veryWrongStatistics":623,"correctSentence":629,"youWereWrong":630,"youWereRight":631,"dataSourceShortText":632,"dataSourceLinkLongText":633,"extendedAnswerText":634,"headingVeryWrong":635,"youWereVeryWrong":636,"headingWrong":637},"15",[],80,"Hur stor andel av världens befolkning är internati","Hur stor andel av världens befolkning är internationella flyktingar?",[618,619,620,621,622],"uk 0.87","swe 0.87","dnk 0.92","fin 0.9","nor 0.92",[624,625,626,627,628],"uk 0.50","swe 0.37","dnk 0.36","fin 0.34","nor 0.35","Omkring 0.6% av världens befolkning är internationella flyktingar.","Du vill förmodligen hjälpa flyktingar på något sätt men eftersom du förstorar andelen 10 gånger måste det verka för dyrt att hjälpa dem alla.","Eftersom de förstorar siffran mer än 10 gånger tycker de förmodligen att det är för dyrt att hjälpa dem alla.","Källa: UNHCR","Siffran 0.6% som vi använder är korrekt för juni 2023. Det beräknades genom att dela antalet internationella flyktingar (46 miljoner) med jordens totala befolkningsmängd på 8 miljarder människor. Siffran över flyktingar inkluderar asylsökande och venezuelaner som har fördrivits utomlands. Vi använde den högsta uppskattningen för att säkerställa att vi inte underskattar andelen flyktingar. De 46 miljonerna inkluderar också de 5.7 miljonerna ukrainare som har flytt och inte återvänt vid tidpunkten då vi skrev denna uppdatering. Vi har kontrollerat och säkerställt dessa siffror med en expert från UNHCR som bekräftade att vårt rätta svar är korrekt. \n\n[1]  [UNHCR Figures at a glance](https:\u002F\u002Fwww.unhcr.org\u002Ffigures-at-a-glance.html)  \n[2]  [UN Population Prospects 2022](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fdevelopment\u002Fdesa\u002Fpd\u002Fcontent\u002FWorld-Population-Prospects-2022)\n[3]  [UNRWA - United Nations Relief and Works Agency](https:\u002F\u002Fwww.unrwa.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002Fcontent\u002Fresources\u002Funrwa_in_figures_2020_eng_v2_final.pdf)\n[4]  [UNHCR - Ukraine refugee data by year](https:\u002F\u002Fwww.unhcr.org\u002Frefugee-statistics\u002Fdownload\u002F?url=6r9OTN) \n[5]  [UNHCR - Ukraine refugee situation](https:\u002F\u002Fdata2.unhcr.org\u002Fen\u002Fsituations\u002Fukraine)   ","Flyktingar visas i nyheterna hela tiden så det är inte någon överraskning att de flesta svarar fel på den här frågan. När du hör att det finns 46 miljoner internationella flyktingar i världen låter det som en stor siffra men det är det INTE om man delar den med världens totala befolkning på 8 miljarder. Då är det inte mer än en halv procent! Majoriteten tror att mer än 6% av världens befolkning är flyktingar, vilket skulle innebära att 1 av 20 personer är flykting. I verkligheten är det snarare 1 av 200 personer.\n\nSåklart döljer det globala genomsnittet det faktum att vissa länder utökar sina resurser långt mer än andra för att hjälpa personer som flyr sina länder. Vår poäng är inte att trivialisera traumat för personer som måste fly sina hem eller hur hårt vissa länder jobbar för att hjälpa flyktingar. Det viktiga är att erkänna att det finns mer än tillräckligt med resurser för att hjälpa världens flyktingar om fler länder trappade upp för att hjälpa de i nöd. \n\nVi testade den här frågan på människor med väldigt olika åsikter om migration och alla hade lika fel om detta, oavsett sina åsikter. Oavsett hur och var de anser att flyktingar bör stödjas är uppgiften att hjälpa dem mindre än de tror. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm vi överskattar antalet flyktingar kan vi tro att de är för många för att hjälpa. Att hjälpa de i nöd verkar mycket mer möjligt när vi inser att de bara utgör 0.6% av jordens befolkning!\n\n### Varför har folk fel om detta?\nMedia och politiker pratar ofta om flyktingar och migration så det är ingen överraskning att människor överskattar siffrorna.\n\n### Var kan jag hitta data om flyktingar i olika länder?\nDu kan hitta de här siffrorna på [UNHCRs hemsida](https:\u002F\u002Fwww.unhcr.org\u002Fflagship-reports\u002Fglobaltrends\u002F), eller i den här grafen från Gapminder som [visar andelen flyktingar i alla länder.](https:\u002F\u002Fgapm.io\u002Firefs). Dessa siffror uppdateras när de blir tillgängliga för allmänheten.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, siffrorna kommer från UNHCR och används av experter inom området. Det här beräknades genom att addera antalet internationella flyktingar enligt UNHCRs definition under 2022 med asylsökande och venezuelaner som har fördrivits utomlands för att få en total på cirka 46 miljoner. Det här delades sedan med jordens totala befolkning på 8 miljarder människor. Vi använde den högsta uppskattningen för att säkerställa att vi inte underskattar andelen flyktingar. Vi kontrollerade dessa siffror med en expert från UNHCR som höll med om att våra beräkningar som inkluderade Ukrainare var korrekta.\n\n### Hur påverkar den nuvarande situationen i Ukraina datan?\n\nRysslands invasion av Ukraina har lett till att många Ukrainare söker skydd i andra länder. \n\nDen nuvarande situationen i Ukraina utvecklas snabbt och [UNHCR estimates are updated daily, here](https:\u002F\u002Fdata2.unhcr.org\u002Fen\u002Fsituations\u002Fukraine).\nDet totala flödet av flyktingar inkluderar inte de som har återvänt till Ukraina. Vi använder siffran 5.7 miljoner på rekommendation av en expert från UNHCR som förklarat att när det kommer till folk som återvänder och flyr igen är situationen väldigt flytande. \n","Det finns 1 miljard inbillade flyktingar i ditt huvud","Du vill förmodligen hjälpa flyktingar på något sätt men eftersom du förstorar andelen 30 gånger måste det verka för dyrt att hjälpa dem alla.","Det finns 300 miljoner påhittade flyktingar i ditt huvud",{"metadata":639,"sys":647,"fields":658},{"tags":640,"concepts":646},[641,643],{"sys":642},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":644},{"type":10,"linkType":123,"id":645},"sustainableCities",[],{"space":648,"id":650,"type":14,"createdAt":651,"updatedAt":652,"environment":653,"publishedVersion":655,"revision":363,"contentType":656,"locale":27},{"sys":649},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3a970c6a841e9c6f70286990c2f36931","2021-11-11T07:10:22.276Z","2026-02-26T10:16:18.187Z",{"sys":654},{"id":19,"type":10,"linkType":20},64,{"sys":657},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":659,"answers":660,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"name":661,"questionText":662,"statistics":663,"veryWrongStatistics":665,"correctSentence":667,"youWereWrong":668,"youWereRight":669,"dataSourceShortText":670,"dataSourceLinkLongText":671,"extendedAnswerText":672,"headingVeryWrong":673,"youWereVeryWrong":668,"headingWrong":673},"79",[],"Megastäder är städer med mer än 10 miljoner invåna","Megastäder är städer med mer än 10 miljoner invånare. Hur stor del av världens befolkning förväntas bo i megastäder år 2030?",[664],"uk 0.82",[666],"uk 0.28","FN-experter säger att 9% av befolkningen kommer att bo i megastäder år 2030.","Megastäder ser bra ut i filmer och det är också där många journalister och underhållningsproducenter bor. Men år 2030 kommer de flesta att bo i mindre städer, precis som idag.","De flesta tror felaktigt att de flesta kommer att bo i jättestäder om 10 år.","Källa: FN - World Urbanization Prospects 2018","Dessa siffror är prognoser, så de kan naturligtvis inte anses vara perfekta. Saker och ting kan förändras under de kommande åren, men det är osannolikt att tiotals miljoner människor under det kommande decenniet kommer att flytta från mindre städer till stora. Enligt FN bodde år 2020 557 miljoner människor i 34 städer med mer än 10 miljoner invånare. Det är 7.1% av världens befolkning på 7.8 miljarder.\n\nFN-uppskattningen kan potentiellt vara lite för låg, eftersom det inte finns någon internationell standard för att definiera stadsgränser när man räknar invånare. Om de mer generösa metoderna som inkluderar glesbefolkade utkanter användes överallt, så skulle kanske några fler städer kvalificera sig som megastäder. Trots denna berättigade invändning är de flesta städer inte ens nära 10 miljoner människor. FN räknar med att antalet megastäder kommer att växa från 34 till 43 år 2030, men människorna som bor i dem kommer fortfarande bara att utgöra 8.8% av världens befolkning. Antalet städer med mer än en miljon invånare kommer samtidigt att öka från totalt 579 till 706.\n\nPå grund av osäkerheten i prognoserna, sätter vi enorma skillnader mellan de tre svarsalternativen och kan vara trygga i vetskapen om att de två felaktiga svaren därför omöjligt kan vara korrekta om det inte sker en aldrig tidigare skådad migration av miljarder människor från små till stora städer under de kommande 10 åren.\n\n[1] [FN - World Urbanization Prospects 2018](https:\u002F\u002Fpopulation.un.org\u002Fwup\u002F)\n[2] [FN - The World’s Cities in 2018](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fen\u002Fevents\u002Fcitiesday\u002Fassets\u002Fpdf\u002Fthe_worlds_cities_in_2018_data_booklet.pdf)  ","Idag bor bara 7% av världens befolkning i megastäder, men många tror att det är mycket mer. Det beror förmodligen på att megastäder som New York, London och Peking får oproportionerligt mycket uppmärksamhet i media.\n\nVi vet att hälften av människorna bor i stadsområden och vi vet att stadsbefolkningen fortsätter att växa. Vi tror felaktigt att de största städerna är de enda som kommer att växa. De kommer också att växa, men de representerar en minoritet av städer. De flesta städer är mycket mindre. Så även om andelen människor som bor i megastäder kommer att växa i framtiden, är det mycket mer blygsamt än vad folk antar. Det mesta av befolkningstillväxten kommer att ske i mindre städer.\n\nNär vi föreställer oss hur städer kommer att se ut i framtiden är det ofta som något ur en science fiction-film. Tio år är dock inte lång tid och realistiskt sett kommer livet år 2030 sannolikt att vara väldigt likt idag.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nPå många sätt är det lättare att skapa en hållbar livsstil i en stad, jämfört med avlägsna landsbygdsområden, där skalbara lösningar för många medborgare är svåra att skapa. Städer har ofta bättre utbildning, hälsovård, kollektivtrafik, avloppssystem, effektivare energianvändning etc. Men diskussionen om framtida urbanisering tenderar att fokusera för mycket på megastäderna, förmodligen för att de verkar så futuristiska. Men deras behov är inte typiska för de flesta städer. De flesta städer är mindre, med nära tillgång till naturen. De har mer att lära av städer i liknande storlek i andra delar av världen. De behöver vanlig storlek på avfallshanterings- och transportsystem.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nVi bombarderas med filmer, tv-program och bilder i nyheterna om enorma metropoler. De verkar vara världens centrum eftersom det är där journalisterna och filmskaparna bor. Föga överraskande tror folk att det är där många andra människor bor.\n\n### Kan jag lita på uppgifterna?\nJa, men du bör alltid ta framtida siffror med en nypa salt, eftersom det är prognoser och de är därför aldrig perfekta. FN-siffrorna blandar data från länder som använder olika kriterier för att bestämma var gränsen för en stad går. Om de mer generösa metoderna, som inkluderar glesbefolkade utkanter användes överallt, så skulle kanske ytterligare några städer kvalificera sig som megastäder, vilket kan vara en anledning att tro att FN-uppskattningen potentiellt kan vara lite för låg. Men även med det mer generösa sättet att räkna städernas utkanter kommer megacitybefolkningen år 2030 inte att vara högre än 10% av världens befolkning.\n\n### Få reda på mer\nTa en titt på [Gapminders verktyg](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$model$markers$bubble$encoding$y$data$concept=cities_w_more_10m_p&source=fasttrack&space@=country&=time;;&scale$domain:null&zoomed:null&type:null;;;;;;&chart-type=bubbles&url=v1) där du kan se antalet människor som bor i städer med mer än 10 miljoner människor i olika länder.\n","De flesta kommer att bo i mindre städer",{"metadata":675,"sys":683,"fields":695},{"tags":676,"concepts":682},[677,680],{"sys":678},{"type":10,"linkType":123,"id":679},"energy",{"sys":681},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":684,"id":686,"type":14,"createdAt":687,"updatedAt":688,"environment":689,"publishedVersion":691,"revision":692,"contentType":693,"locale":27},{"sys":685},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"71f574f49a787821d68cfa8febe666d8","2021-11-11T07:08:20.352Z","2025-02-10T10:57:48.115Z",{"sys":690},{"id":19,"type":10,"linkType":20},198,94,{"sys":694},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":696,"answers":697,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":145,"name":698,"questionText":699,"statistics":700,"veryWrongStatistics":705,"correctSentence":710,"youWereWrong":711,"youWereRight":712,"dataSourceShortText":713,"dataSourceLinkLongText":714,"extendedAnswerText":715,"headingVeryWrong":716,"youWereVeryWrong":717,"headingWrong":718},"59",[],"Under de senaste 40 åren har mängden olja och natu","Under de senaste 40 åren har mängden olja och naturgas som kvarstår i kända reserver:",[701,702,703,704],"deu 0.91","swe 0.89","uk 0.90","usa 0.78",[706,707,708,709],"usa 0.43","deu 0.58","swe 0.63","uk 0.62","De kända reserverna av olja och naturgas mer än fördubblades under de senaste 40 åren.","Många tror att vi kommer att få slut på fossila bränslen, men det är inte problemet. Vi måste sluta använda dem långt före de tar slut.","De hade inte insett att mängden av reserver har ökat genom nya upptäckter även om vi fortsätter att använda mer olja och gas.","Källa: BP Statistical Review of World Energy","Datan vi använder kommer från BP Statistical Review of World Energy och visar att kända oljereserver under 2020 var 154% större än 1980 och att naturgasreserver var 165% större under samma period. \n\nTermen \"kända reserver\" som vi använder i den här frågan kallas för \"bevisade reserver\" i BP:s data. Bevisade (eller kända) reserver är \"de kvantiteter som geologisk och teknisk information indikerar med rimlig säkerhet kan utvinnas i framtiden från kända reservoarer under nuvarande ekonomiska och geologiska förutsättningar.\" Det är fler resurser som är kända, men med nuvarande teknologi möter dessa inte kriterierna för \"bevisade reserver\" som faktiskt kan användas. \n\nDatan är inte perfekt eftersom företag och regeringar kanske inte alltid vill släppa alla detaljer om sina kända reserver. Men, tre oberoende experter vi konsulterade om denna fråga sa att de erkände BP:s data som den bästa tillgängliga och att förbubblingen av kända reserver under de senaste 40 åren är korrekt.\n\n[1]  [Increase in oil and natural gas reserves since 1980. Data from BP Statistical Review of World Energy. Gapminder spreadsheet ](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1K_NBgPwCf7iupitTQeIGG8fTsoJTLr0xW0pHXKmXCxw\u002Fedit#gid=0)  \n[2]  [BP Statistical Review of World Energy](https:\u002F\u002Fwww.bp.com\u002Fen\u002Fglobal\u002Fcorporate\u002Fenergy-economics\u002Fstatistical-review-of-world-energy\u002Fdownloads.html)  \n[3]  [Our World In Data - “How long before we run out of fossil fuels?”](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fhow-long-before-we-run-out-of-fossil-fuels)\n[4]  Vi konsulterade tre oberoende experter för denna fråga, inklusive Paul Behrens från Leiden University.","\nDu kanske trodde att vi kommer att behöva byta till förnybara energikällor när fossila bränslereserver börjar ta slut. Historien har dock visat oss, att när tekniken förbättras så har fler olje- och gasreserver hittats och pumpats ur marken.\n\nFör att förhindra de absolut värsta effekterna av klimatförändringarna, måste olje- och gasreserver stanna i marken. De kommer aldrig att ta slut, bara bli dyrare att utvinna, och om vi fortsätter att bränna dem som vi har gjort, förutspår forskare katastrofala klimatförändringar. \n\nI takt med att olja och gas blir svårare att ta sig till och förnybara källor blir allt vanligare, så kommer det vara mer ekonomiskt vettigt att lämna fossila bränslen i marken och gå över till renare, förnybara källor istället. Vi måste bara göra det snabbare!\n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nAtt tro att vi enkelt kommer att byta till förnybara energikällor när fossila bränslen börjar ta slut är enormt naivt. För att undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna måste fossila bränslereserver lämnas i marken. \n\n### Varför har människor fel om detta?\nDe tror att när vi använder mer olja och gas kommer reserverna att minska. De hade inte insett att när tekniken förbättras, blir det mer möjligt att hitta och utvinna fossila bränslen.\n\n### Kan jag lita på datan?\nJa. Datan vi använde kommer från BP Statistical Review of World Energy och den visar att kända oljereserver 2020 var 154% större än 1980 och att naturgasreserver var 165% större under samma period. \n\nTermen \"kända reserver\" som vi använder i den här frågan kallas för \"bevisade reserver\" i BP:s data. Bevisade (eller kända) reserver är \"de kvantiteter som geologisk och teknisk information indikerar med rimlig säkerhet kan utvinnas i framtiden från kända reservoarer under nuvarande ekonomiska och geologiska förutsättningar.\" Det är fler resurser som är kända, men med nuvarande teknologi möter dessa inte kriterierna för \"bevisade reserver\" som faktiskt kan användas. \n\nDatan är inte perfekt då företag och regeringar kanske inte alltid vill släppa alla detaljer om sina kända reserver. Men tre oberoende experter vi konsulterade om denna fråga sa att de erkände BP:s data som den bästa tillgängliga och att fördubblingen av kända reserver under de senaste 40 åren är korrekt.\n","Stenåldersmänniskorna fick inte slut på sten","Det är intuitivt att tro att de kända reserverna minskade när vi använde mer fossila bränslen, men de ökade faktiskt i och med att vi upptäckte fler reserver.","Vi upptäckte mer än vi använde",{"metadata":720,"sys":723,"fields":735},{"tags":721,"concepts":722},[],[],{"space":724,"id":726,"type":14,"createdAt":727,"updatedAt":728,"environment":729,"publishedVersion":731,"revision":732,"contentType":733,"locale":27},{"sys":725},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"TLtVUJTewlKxg1hYms9Du","2023-11-28T10:52:33.644Z","2025-09-29T08:23:06.231Z",{"sys":730},{"id":19,"type":10,"linkType":20},54,17,{"sys":734},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":736,"answers":737,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738,"veryWrongPercentage":739,"name":740,"questionText":741,"statistics":742,"veryWrongStatistics":744,"correctSentence":746,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":747,"dataSourceLinkLongText":748,"extendedAnswerText":749,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1764",[],76,40,"Vad hände med koldioxidutsläppen från EU och USA m","Vad hände med koldioxidutsläppen från EU och USA mellan 2005 och 2021?",[743],"usa 0.76",[745],"usa 0.4","Koldioxidutsläppen minskade med omkring 20 % i EU och USA sedan 2005. ","Källa: Global Carbon Budget","[1]  [Global Carbon Budget, via Our World In Data – Consumption-based CO₂ emissions](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fconsumption-co2-emissions?tab=chart&country=USA~European+Union+%2828%29)                         \n\n[2]  [ Global Carbon Budget, via Our World In Data – Annual CO₂ emissions](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fannual-co2-emissions-per-country?country=USA~European+Union+%2828%29)    ","Du kan se datan hos [Our World in Data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fexplorers\u002Fco2?facet=none&country=USA~European+Union+%2828%29&Gas+or+Warming=CO%E2%82%82&Accounting=Consumption-based&Count=Per+country).\n\n[![image (16)](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F2AHlNS03nQpCDmYuA8eSs\u002F921620d9de9ae253e36df2869edd9c0d\u002Fimage__16_.png)](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fexplorers\u002Fco2?facet=none&country=USA~European+Union+%2828%29&Gas+or+Warming=CO%E2%82%82&Accounting=Consumption-based&Count=Per+country)  ",{"metadata":751,"sys":759,"fields":770},{"tags":752,"concepts":758},[753,756],{"sys":754},{"type":10,"linkType":123,"id":755},"climate",{"sys":757},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":760,"id":762,"type":14,"createdAt":763,"updatedAt":764,"environment":765,"publishedVersion":767,"revision":256,"contentType":768,"locale":27},{"sys":761},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4rQFGIThMVU0typYZ2aUlM","2023-09-05T14:43:27.746Z","2025-01-22T13:44:13.019Z",{"sys":766},{"id":19,"type":10,"linkType":20},72,{"sys":769},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":771,"answers":772,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"name":773,"questionText":774,"statistics":775,"veryWrongStatistics":779,"correctSentence":784,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":785,"dataSourceLinkLongText":269,"extendedAnswerText":786,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1717",[],"Länder på samma inkomstnivå som Indien, Marocko oc","Länder på samma inkomstnivå som Indien, Marocko och Bolivia, hur mycket koldioxid släpper de ut per person, jämfört med höginkomstländer?",[776,777,664,778],"swe 0.80","usa 0.82","deu 0.84",[780,781,782,783],"swe 0.36","usa 0.33","uk 0.35","deu 0.37","Låg- medelinkomstländer som Indien, Marocko och Bolivia släpper ut omkring 1.6 ton per person vilket är omkring 86 % mindre än höginkomstländer, där det släpps ut 11.1 ton per person. ","Källa: Global Carbon Project ","De så kallade låg- medelinkomstländerna släpper ut sju gånger mindre CO2 per person, jämfört med höginkomstländer. ",{"metadata":788,"sys":796,"fields":808},{"tags":789,"concepts":795},[790,792],{"sys":791},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":793},{"type":10,"linkType":123,"id":794},"oceans",[],{"space":797,"id":799,"type":14,"createdAt":800,"updatedAt":801,"environment":802,"publishedVersion":804,"revision":805,"contentType":806,"locale":27},{"sys":798},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1z3ygBkb7TXYnhfm6Np4su","2023-05-03T15:43:03.260Z","2025-06-27T23:13:57.417Z",{"sys":803},{"id":19,"type":10,"linkType":20},57,16,{"sys":807},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":809,"answers":810,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":401,"name":811,"questionText":812,"statistics":813,"veryWrongStatistics":815,"correctSentence":817,"youWereWrong":818,"youWereRight":819,"dataSourceShortText":820,"dataSourceLinkLongText":821,"extendedAnswerText":822,"headingVeryWrong":823,"youWereVeryWrong":818,"headingWrong":823},"1521",[],"När biologer räknade fiskar i världshaven år 1950,","När biologer räknade fiskar i världshaven år 1950, kom de fram till att ungefär 1% av fiskbestånden var överfiskade. Vad var siffran år 2019?",[814],"usa 0.62",[816],"usa 0.1964","Andelen uppskattade fiskbestånd som har fiskats till en punkt där de riskerar att kollapsa gick från mindre än 1% 1950 till mer än 35% 2019.","Människor överskattar de flesta problem – men inte det här! Vi kan inte se under vattenytan och media rapporterar inte mycket om vilka typer av fisk som har försvunnit.","Vi kan inte se under vattenytan och media rapporterar inte mycket om vilka typer av fisk som har försvunnit.","Källa: FAO & Sea Around Us","FAO är allmänt respekterad av många experter, men kritiker gillar inte att det kommer direkt från regeringar. Vissa, säger de, kan ha skäl att justera sina siffror, medan andra kanske inte kan ge särskilt exakta uppskattningar. Det är där vi får siffran 35% från den vi använder i den här frågan. Ett alternativ är Sea Around Us - ett projekt från University of British Columbia - som har arbetat med att ersätta den \"saknade data\" som finns i FAO-siffrorna och som de tror kommer från oredovisade fångstsiffror. Sea Around Us siffror är ganska mycket högre än de som rapporterats av FAO, men trenden när det gäller överfiske är mycket likartad (faktiskt högre idag, runt 40-50%). Siffran på 1% av fiskbestånden som överfiskades på 1950-talet kommer faktiskt från Sea Around Us, så vi är övertygade om att det inte är en underskattning (även om den inte tar hänsyn till fiskbestånd som kan ha överfiskats under decennierna innan de började räkna.)\n\n[1]  [The State of World Fisheries and Aquaculture 2022](https:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002F3\u002Fcc0461en\u002Fcc0461en.pdf)  \n[2]  [Sea Around Us](http:\u002F\u002Fwww.seaaroundus.org\u002Fdata\u002F#\u002Fglobal?chart=catch-chart&dimension=taxon&measure=tonnage&limit=10)  \n","Andelen fiskbestånd som har räknats och nu är nära att kollapsa är mer än 35 % (vissa uppskattningar är närmare 50 %!).\n\nNär fiskbestånden började räknas på 1950-talet tog man inte hänsyn till alla arter som hade överfiskats före den tiden. Det är dock fortfarande tydligt att den långsiktiga trenden är att andelen arter som överfiskas har fortsatt att växa, även om den långsamt kryper uppåt.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nNär det verkar finnas rikligt med fisk i restauranger och butiker inser folk inte omfattningen av överfiske. I en annan fråga relaterad till detta trodde de flesta att fler fiskar fångades, så det är lite förvånande att de tror att fler arter inte har överfiskats.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nAtt veta hur stort bestånd av vild fisk som fiskas till nära kollaps är viktigt för människor att förstå när de fattar beslut om vad de ska äta och hur de fokuserar sin energi när det gäller att skydda ekosystem och miljö.\n\n### Kan jag lita på dessa uppgifter?\nJa, men notera att fiskedata är omtvistade. FAO är allmänt respekterad av många experter, men kritiker gillar inte att det kommer direkt från regeringar. Vissa, säger de, kan ha skäl att justera sina siffror, medan andra kanske inte kan ge särskilt exakta uppskattningar. Det är där vi får siffran 35% från den vi använder i den här frågan. Ett alternativ är Sea Around Us - ett projekt från University of British Columbia - som har arbetat med att ersätta den \"saknade data\" som finns i FAO-siffrorna och som de tror kommer från oredovisade fångstsiffror. Sea Around Us siffror är ganska mycket högre än de som rapporterats av FAO, men trenden när det gäller överfiske är mycket likartad (faktiskt högre idag, runt 40-50%). Siffran på 1 % av fiskbestånden som överfiskades på 1950-talet kommer faktiskt från Sea Around Us, så vi är övertygade om att det inte är en underskattning (även om den inte tar hänsyn till fiskbestånd som kan ha överfiskats under decennierna innan de började räkna.)\n","Fisket borta",{"metadata":825,"sys":833,"fields":845},{"tags":826,"concepts":832},[827,829],{"sys":828},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":830},{"type":10,"linkType":123,"id":831},"land",[],{"space":834,"id":836,"type":14,"createdAt":837,"updatedAt":838,"environment":839,"publishedVersion":841,"revision":842,"contentType":843,"locale":27},{"sys":835},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1rcEMoapGFzzo1OMyXz8Wr","2022-09-27T13:50:23.086Z","2025-06-27T21:47:15.337Z",{"sys":840},{"id":19,"type":10,"linkType":20},112,30,{"sys":844},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":846,"answers":847,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848,"name":849,"questionText":850,"statistics":851,"veryWrongStatistics":853,"correctSentence":855,"youWereWrong":856,"youWereRight":857,"dataSourceShortText":858,"dataSourceLinkLongText":859,"extendedAnswerText":860,"headingVeryWrong":861,"youWereVeryWrong":856,"headingWrong":861},"1498",[],75,"Av alla arter med ryggrad (djur med skelett), hur ","Av alla arter med ryggrad (djur med skelett), hur mycket minskade deras vilda populationer i genomsnitt de senaste 50 åren?",[852],"uk 0.75",[854],"uk 0.23","Arter med ryggrad minskade med 69% de senaste 50 åren. ","Det har skett en större minskning för vilda populationer av däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur och reptiler än vad du föreställt dig. ","Det har skett en större minskning för vilda populationer av däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur och reptiler än vad de föreställt sig. ","Källa:  Zoological School of London och WWF\n","Att räkna djur är extremt svårt och bara en liten del av alla kända arter har räknats. De siffror vi använder för den här frågan kommer från WWFs Living Planet Index som tittar på nästan 32,000 populationer av 5,230 arter mellan 1970 och 2018. Datan kommer från resultat publicerade av andra eftersom Living Planet Index inte samlar in någon egen data. På grund av det är inte arterna och områdena för studien helt representativa för alla områden och arter med ryggrad (det är t.ex. många fåglar undersökta och många undersökningar i Nordamerika och Europa jämfört med andra kontinenter). Genomsnittet på 69% är satt med en osäkerhetsintervall mellan 63% och 75%. Och precis som nämnt ovan är det viktigt att förstå att den siffran är ett genomsnitt för alla undersökta djur. Vissa kommer ha minskat mer och andra har ökat i antal. Trots dessa brister anser de två oberoende experterna vi konsulterade för den här frågan att Living Planet Index är en trovärdig källa och att vårt rätta svar är den bästa tillgängliga siffran.  \n\nExemplet på hur ett genomsnitt av minskningen tas fram är inspirerat av ett exempel i en artikel i The Atlantic av journalisten Ed Yong. Artikeln är listad i källorna nedan. \n\n[1]  [WWF – Living Planet Report 2022](https:\u002F\u002Fwwfint.awsassets.panda.org\u002Fdownloads\u002Fembargo_13_10_2022_lpr_2022_full_report_single_page_1.pdf) \n[2]  [The Atlantic - “Wait, Have We Really Wiped Out 60 Percent of Animals?” av Ed Yong, publicerad 31 oktober, 2018](https:\u002F\u002Fwww.theatlantic.com\u002Fscience\u002Farchive\u002F2018\u002F10\u002Fhave-we-really-killed-60-percent-animals-1970\u002F574549\u002F)  \n[3]  [Wildlife Comeback Report 2022](https:\u002F\u002Frewildingeurope.com\u002Fwildlife-comeback-report-2022\u002F)  ","Att räkna djur är svårt och alla estimat av dessa antal är en liten ögonblicksbild av situationen. Av arter med ryggrad som har räknats har det skett en minskning med 69% i genomsnitt mellan 1970 och 2018.\n\nDet innebär inte att 69% av alla vilda däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur och reptiler har försvunnit under den tiden. Det är genomsnittet för alla populationer. Till exempel, säg att det finns 5000 pantrar, 500 tigrar och 50 isbjörnar (det här är inte riktiga populationsantal, bara påhittade för att förklara). Och sedan några årtionden senare har antalet pantrar minskat med 10% till 4500, antalet tigrar har minskat 80% till 100 och antalet isbjörnar har minskat 90% till bara 5, det ger en GENOMSNITTLIG minskning på 60%. Men det FAKTISKA antalet djur gick ner från 5550 till 4605 (vilket är en minskning med bara 17%).\n\nAv de nästan 32000 djurpopulationerna som har följts sedan 1970 har omkring häften av populationerna minskat. Det innebär att den genomsnittliga minskningen för just dessa populationer är högre än 69%. Men det innebär också att den andra hälften av undersökta djurpopulationer inte har minskat (till exempel så har antalet vargar, brunbjörnar och vitstjärtad örn i Europa ÖKAT.)\n\nWWF säger att den huvudsakliga anledningen till att vilda djur minskar är \"den explosionsartade globala handeln, konsumptionen och mänskliga befolkningsökningen, samt ett enormt steg mot urbanisering\".\n\nMen ökningen av några tidigare kritiskt hotade populationer visar att riktade bevaringsinsatser kan vara effektiva.\n\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nDet är viktigt att förstå hur mycket visa populationer har minskat så att bevarande och finansiering kan fokuseras på de mest hotade arterna. \n\n### Varfär har folk fel om det här?\nPersoner möter fåglar och andra djur dagligen så det kan vara svårt att inse exakt hur mycket populationer av arter har minskat. \n\n### Kan jag lita på datan?\nja, men det är viktigt att förstå vad som mätts och datans svagheter. Som nämnt ovan är det extremt svårt att räkna djur och bara en liten del av alla kända arter har räknats. De siffror vi använder för den här frågan kommer från WWFs Living Planet Index som tittar på nästan 32000 populationer av 5230 arter mellan 1970 och 2018. Datan kommer från resultat publicerade av andra eftersom Living Planet Index inte samlar in någon egen data. På grund av det är inte arterna och områdena för studien helt representativa för alla områden och arter med ryggrad (det är t.ex. många fåglar undersökta och många undersökningar i Nordamerika och Europa jämfört med andra kontinenter). Genomsnittet på 69% är satt med en osäkerhetsintervall mellan 63% och 75%. Och precis som nämnt ovan är det viktigt att förstå att den siffran är ett genomsnitt för alla undersökta djur. Vissa kommer ha minskat mer och andra har ökat i antal. Trots dessa brister anser de två oberoende experterna vi konsulterade för den här frågan att Living Planet Index är en trovärdig källa och att vårt rätta svar är den bästa tillgängliga siffran.  ","En otrolig minskning! ",{"metadata":863,"sys":871,"fields":883},{"tags":864,"concepts":870},[865,867],{"sys":866},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":868},{"type":10,"linkType":123,"id":869},"peace",[],{"space":872,"id":874,"type":14,"createdAt":875,"updatedAt":876,"environment":877,"publishedVersion":879,"revision":880,"contentType":881,"locale":27},{"sys":873},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"146X8q247g9AmLq62k0ytg","2022-10-13T09:50:26.595Z","2025-07-22T20:52:34.024Z",{"sys":878},{"id":19,"type":10,"linkType":20},84,26,{"sys":882},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":884,"answers":885,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886,"name":887,"questionText":888,"statistics":889,"veryWrongStatistics":892,"correctSentence":895,"youWereWrong":896,"youWereRight":896,"dataSourceShortText":897,"dataSourceLinkLongText":898,"extendedAnswerText":899,"headingVeryWrong":900,"youWereVeryWrong":896,"headingWrong":900},"1499",[],78,"Av alla krig i världen år 1950, var ungefär 50% me","Av alla krig i världen år 1950, var ungefär 50% mellan självständiga stater, som erkänts av FN. Vad är den andelen idag?",[890,891],"uk 0.721","swe 0.835",[893,894],"uk 0.255","swe 0.2233","Omkring 5% av alla krig idag utspelar sig mellan länder erkända som självständiga stater. ","Sedan FN skapades har det inträffat färre krig mellan länder (men faktiskt fler inbördeskrig!)","Källa: Uppsala Conflict Data Program","Datan kommer från Uppsala Conflict Data Program, som tittar på \"Statsbaserade\" konflikter, vilket de definierar som: \"en ifrågasatt oförenlighet som rör en regering och\u002Feller ett territorium där användning av väpnat våld mellan två parter, varav minst en är regeringen i en stat, resulterar i minst 25 stridsrelaterade dödsfall under ett kalenderår.\"  Sedan 1950-talet har antalet konflikter mellan stater minskat, medan antalet inbördeskrig har ökat mycket.\n\n[1]  [Uppsala Conflict Data Program](https:\u002F\u002Fucdp.uu.se\u002F)  \n[2]  [Our World In Data - War and Peace](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fwar-and-peace)  \n[3]  [UN – A New Era of Conflict and Violence](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fen\u002Fun75\u002Fnew-era-conflict-and-violence)  ","Efter andra världskriget grundades FN för att förhindra ett tredje. Sedan dess har antalet \"internationella väpnade konflikter\" minskat till 5% av alla konflikter. Vi har upplevt 70 år av världsfred på det sättet att det inte har varit några väpnade konflikter mellan stormakter, vilket har möjliggjort den snabbaste ökningen av mänsklig framgång och välstånd någonsin. \n\nDen här långa perioden av fred är inte enbart tack vare FN. Det finns minst tre tydliga anledningar till varför färre länder har attakerat sina grannar under de senaste 70 åren. För det första: De flesta kolonierna blev självständiga, och det är nästan inga koloniala krig längre. För det andra: Det kalla kriget delade världen i två block, väst och öst, vilket innebar att de flesta länder inte såg någon anledning att attackera sina allierade och de vågade inte attackera motsatta sidan pågrund av hotet som kärnvapen utgör. För det tredje: Boomen i internationell handel gjorde det mindre attraktivt att attackera handelspartners. \n\nMen den här minskningen av internationella konflikter innebär inte att alla väpnade konflikter har minskat. Snarare tvärtom! Antalet inbördeskrig och inhemska konflikter inom länder har faktiskt ökat något enormt, precis som grafen nedan visar. Vissa internationella konflikter utkämpas också \"i förklädnad\". Länder undviker att förklara officiella krig och istället rekryterar de privat militär och säkerhetsföretag, kriminella gäng och internationella terroristgrupper för att utföra attacker i andra territorier. Grafen visar också att många inbördeskrig inkluderar arméer från andra länder. Dessa är ofta inte registrerade som internationella konflikter, trots att utländsk militär stödjer den inhemska arméen mot en inhemsk fiende. \n\n[![graph wars between countries ](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F5odHakhj8yNHizD6BimWxh\u002Fb12480b007fed7b990febd2fcd3f5386\u002Fgraph_wars_countries.png)](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fnumber-of-state-based-conflicts?country=~OWID_WRL) \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nFolk tenderar att tänka på världen idag som full av internationella konflikter precis som det alltid har varit. Att ett tredje världskrig hittills har förhindrats är förmodligen det viktigaste faktumet i världen. Det är bara om vi inser vilken välsignelse världsfred faktiskt är som vi kan börja uppmärksamma att underhålla den. Att inte förstå hur krig har förändrats sedan FN grundades gör det lätt att underskatta FNs bidrag. FN är inte perfekt. Men det är det enda riktigt effektiva sätt vi har hittat för att lösa gränskonflikter på ett diplomatiskt sätt istället för med våld. \n\n### Varför har folk fel om det här?\nI nyheterna hör vi om länder som mobiliserar trupper eller flyger över andras territorier och vi får lätt intrycket av att det måste pågå fler internationella konflikter nu än någonsin. Det kan leda till att vi tänker att krig idag är samma som i historieböckerna, filmerna och dokumentärerna om de två världskrigen. \n\n### Kan jag lita på datan?\nJa. Den kommer från den mest välrenommerade källan, Uppsala Conflict Data Program, som definierar \"Statsbaserade\" konflikter som: \"en ifrågasatt oförenlighet som rör en regering och\u002Feller ett territorium där användning av väpnat våld mellan två parter, varav minst en är regeringen i en stat, resulterar i minst 25 stridsrelaterade dödsfall under ett kalenderår.\" Du kan få tillgång till deras hela katalog av konflikter och se det exakta kriteriet för varje fall. [Sedan 1950-talet har antalet konflikter mellan stater minskat, medan antalet inbördeskrig har ökat mycket.](https:\u002F\u002Fucdp.uu.se\u002Fdownloads\u002F)","Krig blev inhemska! ",{"metadata":902,"sys":910,"fields":922},{"tags":903,"concepts":909},[904,906],{"sys":905},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":907},{"type":10,"linkType":123,"id":908},"partnership",[],{"space":911,"id":913,"type":14,"createdAt":914,"updatedAt":915,"environment":916,"publishedVersion":918,"revision":919,"contentType":920,"locale":27},{"sys":912},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"cfbf78952cb7a1ef2f32b6d5c3cec550","2022-01-05T11:03:51.334Z","2026-01-22T09:12:03.021Z",{"sys":917},{"id":19,"type":10,"linkType":20},290,32,{"sys":921},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":923,"answers":924,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886,"name":925,"questionText":926,"statistics":927,"veryWrongStatistics":929,"correctSentence":931,"youWereWrong":932,"youWereRight":933,"dataSourceShortText":934,"dataSourceLinkLongText":935,"extendedAnswerText":936,"headingVeryWrong":937,"youWereVeryWrong":938,"headingWrong":937},"111",[],"Hur mycket av allt ekonomiskt bistånd till de mins","Hur mycket av allt ekonomiskt bistånd till de minst utvecklade länderna kommer från välgörenhet och filantropi?",[928],"uk 0.78",[930],"uk 0.33","Bara en liten bråkdel, 5%, kommer från välgörenhetsorganisationer och filantropier.","Du överskattar privata välgörenhetsorganisationers bistånd till de fattigaste länderna med 5 gånger!","De överskattar biståndet från privata välgörenhetsorganisationer till de fattigaste länderna.","Källa: OECD","Dessa uppgifter kommer från OECD och spårar flöden av officiellt utvecklingsbistånd (ODA) från statliga myndigheter till länder som är berättigade, utifrån OECD:s utvecklingsbiståndskommittés lista över länder. Denna lista uppdateras vart tredje år och baseras på inkomst per capita.\n\nOECD-statistik är den enda källan till officiella, verifierade och jämförbara uppgifter om bistånd som rapporterats av 30 medlemmar av OECD:s utvecklingsbiståndskommitté (DAC) och cirka 80 andra leverantörer av utvecklingssamarbete, inklusive andra länder, multilaterala organisationer och privata stiftelser.\n\nFör privata filantropier och välgörenhetsorganisationer inkluderar OECD:s DAC-statistik information på projektnivå från 33 av de största stiftelserna som arbetar för utveckling. Dessa stiftelser rapporterar data om sina anslag och programrelaterade investeringar (PRI) för utveckling enligt samma statistiska standarder och definitioner som ODA.\n\nI våra beräkningar [2] har vi importerat data om bistånd för olika sektorer (DAC & NON-DAC-länder, privata givare, välgörenhetsorganisationer och filantropier) och totalt bistånd per mottagare\u002Fdestination. Vi sammanställde sedan bistånd som ges till de minst utvecklade länderna och beräknade andelen välgörenhetsorganisationer och filantropier som en procentandel av det totala biståndet.\n\nDet är svårare att spåra privat bistånd än vad det är för bistånd som tillhandahålls av statliga myndigheter, och dessa uppgifter tittar bara på de största 33 privata biståndsgivarna, så det är troligt att inte allt privat bistånd tas med i dessa uppgifter. Trots detta var fyra oberoende experter som vi konsulterade i denna fråga överens om att dessa OECD-data var de bästa tillgängliga.\n\n [1] [OECD](https:\u002F\u002Fstats.oecd.org\u002FIndex.aspx?DataSetCode=DV_DCD_PPFD#)\n [2] [Gapminder-beräkningar med data från OECD](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1BKCXv9D4kwt6naYtXxAoEJaAj7-6E_i16mLAS9mIbzs\u002Fedit#gid=1523503229)","Även om välgörenhet och filantropi är viktiga för utvecklingen i fattiga länder, spelar de en mycket mindre roll än de flesta föreställer sig och utgör omkring 5% av allt det totala biståndet som de minst utvecklade länderna får. Resten kommer från statligt stöd från andra länder. Generösa donationer från privatpersoner får med rätta publicitet, men utländskt bistånd från rika länder spelar en avgörande roll för att utveckla saker som infrastruktur, sjukvård och utbildning i fattiga länder.\n\n ### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm folk antar att en stor del av det ekonomiska stödet som fattiga länder får kommer från välgörenhetsorganisationer och privata filantroper så antar de förmodligen att regeringar i rika länder inte skickar mycket ekonomiskt stöd alls. Så de är förmodligen omedvetna om den enorma roll som ekonomiskt bistånd från andra länder har spelat och fortsätter att spela för att bygga upp och förbättra infrastruktur och grundläggande tjänster i fattiga länder.\n\n ### Varför har folk fel om detta?\nNär vi ser en omfattande bevakning av individer och stiftelser och deras privata filantropiarbete är det lätt att tro att detta står för mycket mer utvecklingsbistånd än vad det gör i verkligheten.\n\n ### Kan jag lita på dessa uppgifter?\nJa, det kan du. Men det är viktigt att inse att det kanske inte berättar hela historien. Uppgifterna vi använder kommer från OECD och visar bistånd som rapporterats av 30 medlemmar i OECD Development Assistance Committee och cirka 80 andra leverantörer av utvecklingssamarbete, inklusive andra länder, multilaterala organisationer och privata stiftelser. Det är svårare att spåra privat bistånd än vad det är för bistånd som tillhandahålls av statliga myndigheter, och dessa uppgifter tittar bara på de 33 största privata biståndsgivarna, så det är troligt att inte allt privat bistånd tas med i dessa uppgifter. Trots detta var fyra oberoende experter som vi konsulterade i denna fråga överens om att dessa OECD-data var de bästa tillgängliga.","Nästan allt bistånd kommer från skatt","Vi hör mycket om välgörenhetsorganisationer och det är lätt att få intrycket att deras bidrag till de fattigaste länderna är mycket mer än 5 %.",{"metadata":940,"sys":943,"fields":952},{"tags":941,"concepts":942},[],[],{"space":944,"id":946,"type":14,"createdAt":947,"updatedAt":947,"environment":948,"publishedVersion":90,"revision":111,"contentType":950,"locale":27},{"sys":945},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"24hFYErmskIiX3SbrjhzVS","2025-01-22T13:44:14.112Z",{"sys":949},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":951},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":953,"slug":953,"questions":954},"sdg-course-test-cert",[118,162,238,273,345,384,418,455,563,595,638,674,719,750,787,824,862,901],{"metadata":956,"sys":959,"fields":968},{"tags":957,"concepts":958},[],[],{"space":960,"id":962,"type":39,"createdAt":963,"updatedAt":964,"environment":965,"publishedVersion":967,"revision":805,"locale":27},{"sys":961},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1Wj7tDVbqmldrxgZxVBs25","2020-10-27T14:38:16.474Z","2025-01-22T13:44:10.097Z",{"sys":966},{"id":19,"type":10,"linkType":20},48,{"title":969,"file":970},"UN Goals Essential",{"url":971,"details":972,"fileName":976,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F1Wj7tDVbqmldrxgZxVBs25\u002Fcd307ffff540eed689f473908362b404\u002Fsdg.svg",{"size":973,"image":974},3985,{"width":975,"height":975},133,"sdg.svg","image\u002Fsvg+xml","cover","UN Goals",[981],{"metadata":982,"sys":985,"fields":997},{"tags":983,"concepts":984},[],[],{"space":986,"id":988,"type":14,"createdAt":989,"updatedAt":990,"environment":991,"publishedVersion":880,"revision":993,"contentType":994,"locale":27},{"sys":987},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"10kYrQB4J2xwv4mqHvTDBW","2025-01-13T13:27:53.019Z","2026-01-20T21:29:42.156Z",{"sys":992},{"id":19,"type":10,"linkType":20},3,{"sys":995},{"type":10,"linkType":25,"id":996},"chapter",{"name":998,"title":97,"challenges":999},"SDG Main Course",[1000,1045,1064,1128,1190,1252,1314],{"metadata":1001,"sys":1004,"fields":1016},{"tags":1002,"concepts":1003},[],[],{"space":1005,"id":1007,"type":14,"createdAt":1008,"updatedAt":1009,"environment":1010,"publishedVersion":1012,"revision":90,"contentType":1013,"locale":27},{"sys":1006},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7As6BlxJLCpRJ6YwJa7eW6","2026-01-20T21:27:48.476Z","2026-01-20T22:47:13.744Z",{"sys":1011},{"id":19,"type":10,"linkType":20},23,{"sys":1014},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},"challenge",{"globalId":1017,"title":1018,"slug":1019,"ignoreQuestionResults":1020,"pitchImage":1021,"desktopImage":955,"mobileImage":955,"estimatedTimeToComplete":1042,"introSequence":1043,"combos":1044},"short-intro-sdg-course","Short Intro","short-intro",true,{"metadata":1022,"sys":1025,"fields":1032},{"tags":1023,"concepts":1024},[],[],{"space":1026,"id":1028,"type":39,"createdAt":1029,"updatedAt":1029,"environment":1030,"publishedVersion":22,"revision":111,"locale":27},{"sys":1027},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5ilQKsoAMO3DdPDuRIT3Ye","2025-01-22T13:44:10.122Z",{"sys":1031},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":1033,"file":1034},"intro v4",{"url":1035,"details":1036,"fileName":1041,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F5ilQKsoAMO3DdPDuRIT3Ye\u002Fdec141fa4219d4a049bf6f6d4d563282\u002Fintro_v4.png",{"size":1037,"image":1038},1875221,{"width":1039,"height":1040},1500,1495,"intro v4.png","3 min",[],[],{"metadata":1046,"sys":1049,"fields":1059},{"tags":1047,"concepts":1048},[],[],{"space":1050,"id":1052,"type":14,"createdAt":1053,"updatedAt":1054,"environment":1055,"publishedVersion":739,"revision":993,"contentType":1057,"locale":27},{"sys":1051},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"18P7QRn2LXsXHwnJbdFJ8v","2025-01-13T13:27:53.176Z","2026-01-20T22:22:11.956Z",{"sys":1056},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1058},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"isHidden":95,"globalId":1060,"title":1061,"slug":1060,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchTitle":1062,"pitchImage":1021,"desktopImage":1021,"mobileImage":1021,"introSequence":1063},"sdg-main-course-intro","Intro"," ",[],{"metadata":1065,"sys":1068,"fields":1079},{"tags":1066,"concepts":1067},[],[],{"space":1069,"id":1071,"type":14,"createdAt":1072,"updatedAt":1073,"environment":1074,"publishedVersion":1076,"revision":45,"contentType":1077,"locale":27},{"sys":1070},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"69tbcrUTw1vzlbWbD60iZx","2025-01-22T13:44:14.249Z","2026-01-20T22:22:01.554Z",{"sys":1075},{"id":19,"type":10,"linkType":20},22,{"sys":1078},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"isHidden":95,"globalId":1080,"title":1081,"slug":1080,"published":1020,"ignoreQuestionResults":1020,"pitchImage":1082,"desktopImage":1105,"mobileImage":1105,"estimatedTimeToComplete":1125,"introSequence":1126,"combos":1127},"sdg-main-course-part1","Del 1. Människor",{"metadata":1083,"sys":1086,"fields":1095},{"tags":1084,"concepts":1085},[],[],{"space":1087,"id":1089,"type":39,"createdAt":1090,"updatedAt":1091,"environment":1092,"publishedVersion":1094,"revision":45,"locale":27},{"sys":1088},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3GYe4VoAyDLLX1CP1ldk5A","2025-01-22T13:44:10.207Z","2025-02-13T00:49:57.720Z",{"sys":1093},{"id":19,"type":10,"linkType":20},11,{"title":1096,"file":1097},"People SDGs Anna",{"url":1098,"details":1099,"fileName":1104,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F3GYe4VoAyDLLX1CP1ldk5A\u002F7c82d7fe81c1c0e377e18a880d715718\u002FPeople_SDG_Anna.png",{"size":1100,"image":1101},352298,{"width":1102,"height":1103},840,558,"People_SDG_Anna.png",{"metadata":1106,"sys":1109,"fields":1116},{"tags":1107,"concepts":1108},[],[],{"space":1110,"id":1112,"type":39,"createdAt":1113,"updatedAt":1113,"environment":1114,"publishedVersion":22,"revision":111,"locale":27},{"sys":1111},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6u6pZrofmqQEV7L1rZ1BCY","2025-01-22T13:44:10.216Z",{"sys":1115},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":1117,"file":1118},"FN mål fakta Roslings seminarie",{"url":1119,"details":1120,"fileName":1124,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F6u6pZrofmqQEV7L1rZ1BCY\u002Fdb54c54f684fc39d8afc242e19b96a96\u002FFN_m_l_fakta_Roslings__seminarie.png",{"size":1121,"image":1122},63667,{"width":1123,"height":1123},745,"FN mål fakta Roslings  seminarie.png","8 min",[],[],{"metadata":1129,"sys":1132,"fields":1142},{"tags":1130,"concepts":1131},[],[],{"space":1133,"id":1135,"type":14,"createdAt":1136,"updatedAt":1137,"environment":1138,"publishedVersion":256,"revision":45,"contentType":1140,"locale":27},{"sys":1134},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3BXz4PH8P8PLq1Hn29sL85","2025-01-22T13:44:14.381Z","2026-01-20T22:32:24.807Z",{"sys":1139},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1141},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"isHidden":95,"globalId":1143,"title":1144,"slug":1143,"published":1020,"ignoreQuestionResults":1020,"pitchImage":1145,"desktopImage":1167,"mobileImage":1167,"estimatedTimeToComplete":1187,"introSequence":1188,"combos":1189},"sdg-main-course-part2","Del 2. Ekonomi",{"metadata":1146,"sys":1149,"fields":1157},{"tags":1147,"concepts":1148},[],[],{"space":1150,"id":1152,"type":39,"createdAt":1153,"updatedAt":1154,"environment":1155,"publishedVersion":1094,"revision":45,"locale":27},{"sys":1151},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6kTRG4J5arcJsZmt2wQfCJ","2025-01-22T13:44:10.221Z","2025-02-13T02:08:44.842Z",{"sys":1156},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":1158,"file":1159},"Economy SDGs Anna",{"url":1160,"details":1161,"fileName":1166,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F6kTRG4J5arcJsZmt2wQfCJ\u002F621b21593869168d6de40124dbc56752\u002FSDG_Economy_Anna.png",{"size":1162,"image":1163},681167,{"width":1164,"height":1165},808,631,"SDG_Economy_Anna.png",{"metadata":1168,"sys":1171,"fields":1179},{"tags":1169,"concepts":1170},[],[],{"space":1172,"id":1174,"type":39,"createdAt":1175,"updatedAt":1175,"environment":1176,"publishedVersion":1178,"revision":111,"locale":27},{"sys":1173},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2PD5bibRj6PJL7pNWtzQTo","2025-01-22T13:44:10.227Z",{"sys":1177},{"id":19,"type":10,"linkType":20},9,{"title":1180,"file":1181},"Economy - SDG Main Course icon",{"url":1182,"details":1183,"fileName":1186,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F2PD5bibRj6PJL7pNWtzQTo\u002F87d0869d8cb0647d5d38caa5a0b02d26\u002Fimage25.png",{"size":1184,"image":1185},454089,{"width":1039,"height":1039},"image25.png","7 min",[],[],{"metadata":1191,"sys":1194,"fields":1204},{"tags":1192,"concepts":1193},[],[],{"space":1195,"id":1197,"type":14,"createdAt":1198,"updatedAt":1199,"environment":1200,"publishedVersion":70,"revision":45,"contentType":1202,"locale":27},{"sys":1196},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7BNuvtfKlUWcDjSUo8Nv6N","2025-01-22T13:44:14.527Z","2026-01-20T22:32:43.091Z",{"sys":1201},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1203},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"isHidden":95,"globalId":1205,"title":1206,"slug":1205,"published":1020,"ignoreQuestionResults":1020,"pitchImage":1207,"desktopImage":1229,"mobileImage":1229,"estimatedTimeToComplete":1249,"introSequence":1250,"combos":1251},"sdg-main-course-part3","Del 3. Miljö",{"metadata":1208,"sys":1211,"fields":1219},{"tags":1209,"concepts":1210},[],[],{"space":1212,"id":1214,"type":39,"createdAt":1215,"updatedAt":1216,"environment":1217,"publishedVersion":1094,"revision":45,"locale":27},{"sys":1213},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4VloOO82RwL455aMfb37Gp","2025-01-22T13:44:10.232Z","2025-02-13T02:14:44.130Z",{"sys":1218},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":1220,"file":1221},"Environment SDGs Anna",{"url":1222,"details":1223,"fileName":1228,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4VloOO82RwL455aMfb37Gp\u002F1bb278e8f16cd3092dfba80887b7e219\u002FSDG_Environment_Anna.png",{"size":1224,"image":1225},631569,{"width":1226,"height":1227},780,605,"SDG_Environment_Anna.png",{"metadata":1230,"sys":1233,"fields":1241},{"tags":1231,"concepts":1232},[],[],{"space":1234,"id":1236,"type":39,"createdAt":1237,"updatedAt":1237,"environment":1238,"publishedVersion":1240,"revision":111,"locale":27},{"sys":1235},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6Oxo5ux0fwnowJEYyQBiyb","2025-01-22T13:44:10.237Z",{"sys":1239},{"id":19,"type":10,"linkType":20},10,{"title":1242,"file":1243},"Part 3 - Environment Icon",{"url":1244,"details":1245,"fileName":1248,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F6Oxo5ux0fwnowJEYyQBiyb\u002Fe10632c23624014abf66c61b03bfd17e\u002Fimage24.png",{"size":1246,"image":1247},499525,{"width":1039,"height":1039},"image24.png","6 min",[],[],{"metadata":1253,"sys":1256,"fields":1267},{"tags":1254,"concepts":1255},[],[],{"space":1257,"id":1259,"type":14,"createdAt":1260,"updatedAt":1261,"environment":1262,"publishedVersion":1264,"revision":45,"contentType":1265,"locale":27},{"sys":1258},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"69xcjlizAuenGfTqIRwhN9","2025-01-22T13:44:14.625Z","2026-01-20T22:33:04.902Z",{"sys":1263},{"id":19,"type":10,"linkType":20},15,{"sys":1266},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"isHidden":95,"globalId":1268,"title":1269,"slug":1268,"published":1020,"ignoreQuestionResults":1020,"pitchImage":1270,"desktopImage":1292,"mobileImage":1292,"estimatedTimeToComplete":1311,"introSequence":1312,"combos":1313},"sdg-main-course-part4","Del 4. Samhälle",{"metadata":1271,"sys":1274,"fields":1282},{"tags":1272,"concepts":1273},[],[],{"space":1275,"id":1277,"type":39,"createdAt":1278,"updatedAt":1279,"environment":1280,"publishedVersion":1094,"revision":45,"locale":27},{"sys":1276},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1hlxbGIURJaVO9pd3xyo2u","2025-01-22T13:44:10.242Z","2025-02-13T02:20:54.238Z",{"sys":1281},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":1283,"file":1284},"Society SDGs Anna",{"url":1285,"details":1286,"fileName":1291,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F1hlxbGIURJaVO9pd3xyo2u\u002F0b75744ff57ef66c81326b95225d4c0a\u002FSociety_SDG_Anna.png",{"size":1287,"image":1288},635921,{"width":1289,"height":1290},782,533,"Society_SDG_Anna.png",{"metadata":1293,"sys":1296,"fields":1303},{"tags":1294,"concepts":1295},[],[],{"space":1297,"id":1299,"type":39,"createdAt":1300,"updatedAt":1300,"environment":1301,"publishedVersion":579,"revision":111,"locale":27},{"sys":1298},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7hMg5BlolxDFadaz8L5eFZ","2025-01-22T13:44:10.247Z",{"sys":1302},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":1304,"file":1305},"image26",{"url":1306,"details":1307,"fileName":1310,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F7hMg5BlolxDFadaz8L5eFZ\u002Fdc1817a3be3b027d3ad201323ac5a1f3\u002Fimage26.png",{"size":1308,"image":1309},402319,{"width":1039,"height":1039},"image26.png","5 min",[],[],{"metadata":1315,"sys":1318,"fields":1328},{"tags":1316,"concepts":1317},[],[],{"space":1319,"id":1321,"type":14,"createdAt":1322,"updatedAt":1322,"environment":1323,"publishedVersion":1325,"revision":111,"contentType":1326,"locale":27},{"sys":1320},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"43yzL2ayPbx6ncbvGelZtu","2025-01-22T13:44:14.725Z",{"sys":1324},{"id":19,"type":10,"linkType":20},14,{"sys":1327},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":1329,"title":1330,"slug":1329,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":1331,"desktopImage":1331,"mobileImage":1331,"estimatedTimeToComplete":1042,"introSequence":1352},"sdg-main-course-summary","Sammanfattning",{"metadata":1332,"sys":1335,"fields":1342},{"tags":1333,"concepts":1334},[],[],{"space":1336,"id":1338,"type":39,"createdAt":1339,"updatedAt":1339,"environment":1340,"publishedVersion":22,"revision":111,"locale":27},{"sys":1337},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7ltNMJnRdFBCuOjA6LET3V","2025-01-22T13:44:10.254Z",{"sys":1341},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":1343,"file":1344},"outro thumb",{"url":1345,"details":1346,"fileName":1351,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F7ltNMJnRdFBCuOjA6LET3V\u002F5a01ce9ea1072f28667685472dcac588\u002Foutro_thumb.png",{"size":1347,"image":1348},382389,{"width":1349,"height":1350},2002,1994,"outro thumb.png",[],{"metadata":1354,"sys":1357,"fields":1368},{"tags":1355,"concepts":1356},[],[],{"space":1358,"id":1360,"type":14,"createdAt":1361,"updatedAt":1362,"environment":1363,"publishedVersion":1365,"revision":1325,"contentType":1366,"locale":27},{"sys":1359},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7sWmfL8YTSykeIeols9Y3G","2020-11-17T09:41:06.962Z","2023-09-04T10:02:11.466Z",{"sys":1364},{"id":19,"type":10,"linkType":20},35,{"sys":1367},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":1369,"name":1370,"slug":1369,"tests":1371,"diplomaTest":1939,"icon":1959,"iconDisplayType":1982,"color":1983,"topicCategory":979,"chapters":1984},"sdg-world-01","FN:s Mål 1: Ingen fattigdom",[1372],{"metadata":1373,"sys":1376,"fields":1388},{"tags":1374,"concepts":1375},[],[],{"space":1377,"id":1379,"type":14,"createdAt":1380,"updatedAt":1381,"environment":1382,"publishedVersion":1384,"revision":1385,"contentType":1386,"locale":27},{"sys":1378},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"8365f5ffb56243815e464219d06f114f","2021-11-11T07:12:22.314Z","2024-10-14T11:53:34.627Z",{"sys":1383},{"id":19,"type":10,"linkType":20},42,18,{"sys":1387},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":1389,"heading":1370,"slug":1390,"questions":1391,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_01_t1","sdg-world-01-t1",[118,1392,1427,1461,1564,162,418,1599,1620,1642,1664,1685,1707,1731,1830,1849,1865,1882,1901,1918],{"metadata":1393,"sys":1400,"fields":1410},{"tags":1394,"concepts":1399},[1395,1397],{"sys":1396},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":1398},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":1401,"id":1403,"type":14,"createdAt":1404,"updatedAt":1405,"environment":1406,"publishedVersion":731,"revision":1325,"contentType":1408,"locale":27},{"sys":1402},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"b2a357601aed64c81d04a2d71e9d08d3","2021-11-11T07:06:22.054Z","2024-12-04T08:59:27.946Z",{"sys":1407},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1409},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":1411,"answers":1412,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1413,"name":1414,"questionText":1415,"statistics":1416,"veryWrongStatistics":1418,"correctSentence":1419,"youWereWrong":1420,"youWereRight":1421,"dataSourceShortText":1422,"dataSourceLinkLongText":1423,"extendedAnswerText":1424,"headingVeryWrong":1425,"youWereVeryWrong":1426,"headingWrong":1425},"22",[],95,"Hur många länder (av 195) har någon form av social","Hur många länder (av 195) har någon form av socialförsäkringsförmåner för personer med funktionsnedsättning?",[1417],"uk 0.95",[374],"186 länder har någon form av socialförsäkringssystem för personer med funktionsnedsättning.","Du trodde att många länder inte försöker hjälpa sina mest utsatta medborgare, men det gör de.\n","De är alltför skeptiska till hur mycket länder bryr sig om människor med funktionsnedsättning.\n","Källa: ILO","Av de 186 länder som erbjuder vissa förmåner gör 175 det med periodiska kontantbetalningar och 11 erbjuder ett engångsbelopp.  Det finns stora regionala variationer, med 100% av människor i Östeuropa med funktionsnedsättningar som får kontantbidrag och endast 9% av människor i Afrika får ekonomiskt stöd.  ILO säger att endast 33,5% av människor i världen över med svåra funktionsnedsättningar har effektiv tillgång till förmåner.\n\n [1] [ILO World Social Protection Report 2020-2022](https:\u002F\u002Fwww.ilo.org\u002Fwcmsp5\u002Fgroups\u002Fpublic\u002F@ed_protect\u002F@soc_sec\u002Fdocuments\u002Fpublication\u002Fwcms_817572.pdf) s.144","En brist på möjligheter, självständighet och pengar är problem som människor med funktionsnedsättningar alltid har mött. Idag erbjuder nästan varenda land i världen åtminstone någon finansiell hjälp till människor med funktionsnedsättningar. Bidrag kan ge bättre tillgång till saker som utbildning, kollektivtrafik och arbetsmarknaden. I nästan alla länder kan dessa förbättras, men ett visst grundläggande erkännande av delat ansvar finns åtminstone på de flesta platserna.\n\n### Varför har så många fel om detta?\nMånga tar för givet att de flesta länderna är för fattiga för att hjälpa alla sina egna medborgare. De kan också tro att många länder är helt dysfunktionella, och de hör om korrupta ledare och bidragssystem som inte når förmånstagarna. Självklart finns det mycket av dessa problem men i verkligheten har de flesta länderna nu grundläggande institutioner för att hjälpa de sårbara, vilket de inte hade för några årtionden sedan.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nMånga tror att världen blir sämre. Detta får dem att förlora hoppet att det är värt att kämpa för en bättre värld. Om de inser att människor med funktionsnedsättningar idag får bättre stöd än någonsin tidigare, kan de förmodligen inse att dessa stöd kan förbättras ännu mer, istället för att tänka att funktionsnedsättningar är något andra inte bryr sig om.\n\n### Kommer folk tro att allting är okej nu?\nNär vi pratar om denna fakta, måste vi komma ihåg att även om det är mycket vanligare med ersättning till personer med funktionsnedsättningar än vad vi tror, så är det fortfarande en lång väg kvar att gå för att försäkra oss att människor med funktionsnedsättningar får det stöd de behöver.\n\n### Hur annorlunda är stöd för funktionsnedsättningar i andra länder?\n90 länder baserar grundläggande ersättning till personer med funktionsnedsättningar på ekonomiska bidrag som görs genom skatter, och det betyder att bidragen kanske inte går till barn eller människor som arbetar i den informella sektorn. Så medan nästan varje land har någon form av stöd för personer med funktionsnedsättningar inskrivna i sina lagar, säger ILO att bara 33.5% av världens människor med svåra funktionsnedsättningar får någon form av ersättning.\nNivån på stödet och hur funktionsnedsättningar definieras skiljer sig mycket mellan länder och regioner. Det har gjorts fantastiska framsteg under senare år, då länder som Brasilien, Chile, Mongoliet och Uruguay nu erbjuder [universella system för personer med funktionsnedsättningar](https:\u002F\u002Fwww.social-protection.org\u002Fgimi\u002Fgess\u002FRessourcePDF.action?ressource.ressourceId=54887).\n\n### Hur kan så många länder ta hand om människor med funktionsnedsättningar? \nNivån på stöd som existerar i de flesta länderna idag är långt ifrån perfekt, men det hade varit otänkbart för 100 år sedan, när funktionsnedsättningar inte erkändes på samma sätt och länder inte var rika nog att stödja sina medborgare.\n"," En mer stödjande värld","Du trodde att de flesta länder inte försöker hjälpa sina mest utsatta medborgare, men det gör de.\n",{"metadata":1428,"sys":1435,"fields":1445},{"tags":1429,"concepts":1434},[1430,1432],{"sys":1431},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":1433},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":1436,"id":1438,"type":14,"createdAt":1439,"updatedAt":1440,"environment":1441,"publishedVersion":731,"revision":1264,"contentType":1443,"locale":27},{"sys":1437},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"bed5ce52f8fdfc07054fbb71adb44e77","2021-11-11T07:06:24.013Z","2024-01-22T13:05:12.003Z",{"sys":1442},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1444},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":1446,"answers":1447,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"name":1448,"questionText":1449,"statistics":1450,"veryWrongStatistics":1452,"correctSentence":1454,"youWereWrong":1455,"youWereRight":1456,"dataSourceShortText":934,"dataSourceLinkLongText":1457,"extendedAnswerText":1458,"headingVeryWrong":1459,"youWereVeryWrong":1460,"headingWrong":1459},"23",[],"Av alla som är 65 år eller äldre i höginkomstlände","Av alla som är 65 år eller äldre i höginkomstländer, hur många lever under gränsen för fattigdom? ",[1451],"uk 0.8",[1453],"uk 0.43","14 % av människorna i höginkomstländer över 65 år lever under den nationella fattigdomsnivån.","Du trodde att en tredjedel av seniorerna lever i fattigdom i rika länder. Om det var sant skulle det bli mycket dyrt att hjälpa dem alla. Men så är inte fallet!","De överskattar fattigdomen bland de gamla, så de tror förmodligen att det är för dyrt att hjälpa dem alla.","Datan kommer från OECD och den definierar i det här fallet fattigdom som en inkomst under hälften av den nationella medianlönen.  Denna inkomst är spridd över antalet personer som bor i ett hushåll, så det speglar fattigdomen i ett hushåll snarare än en individ (de är förstås desamma om en person bor i ett enpersonshushåll).\n\nDet finns ett stort utbud av uppgifter och mycket olika omständigheter i vissa länder, vilket förklaras mer i detalj av OECD[2].  Tre oberoende experter som vi kontaktade är överens om att trots skillnaderna mellan länderna, anser de att det genomsnitt vi använder är korrekt.  Du kan se våra beräkningar för att se hur vi kom fram till den siffra vi använder[1].\n\n [1] [Gapminder-beräkningar](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F11Za8yLm6RgPvcFLCJv1HynmFyJdOA58pKlnntrEJzkk\u002Fedit#gid=0)\n [2] [OECD Pensions at a Glance 2019](https:\u002F\u002Fwww.oecd-ilibrary.org\u002Fdocserver\u002Fb6d3dcfc-en.pdf?expires=1604047891&id=id&accname=guest&checksum=57B07CBF5DC9544E65EA)page 4E65EA)8EF9\n [3] [Congressional Research Service - Poverty Among Americans Aged 65 and Older](https:\u002F\u002Ffas.org\u002Fsgp\u002Fcrs\u002Fmisc\u002FR45791.pdf)\n [4] [Wikipedia - Medianinkomst](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FMedian_income)\n","När människor överskattar hur många som är i behov av hjälp, kan de tro att problemet är för stort för att kunna lösas.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nMänniskors har missuppfattningar om andelen människor över 65 år i höginskomstländer och också andelen som lever i fattigdom. Om de tror att deras land glider mot en äldre, fattigare befolkning kan de förlora hopp om både nuet och framtiden. Det betyder ockå att de inte märkt att det är den yngre generationen (18-25 år) som är mer troliga att vara i fattigdom idag.  \n\n### Varför har folk fel om detta?\nVi hör mycket om en åldrande befolkning i höginkomstländer. Det är sant att befolkningen blir äldre, men folk har helt fel gällande proportionerna. Ju mer mediabevakning något får, desto större probelm tror människor att det är. Det är fullständigt logiskt.   \n\n### Kan jag lita på uppgifterna?\nJa, det kan du. Data från höginkomstländer är vanligtvis robust och pålitlig. Undersökningarna har gjorts under många år och tre oberoende experter som vi kontaktade identifierade inga problem med varken datan eller insamlingsmetoderna.\n\n### Är gamla människor den fattigaste åldersgruppen i rika länder?\nI genomsnitt är det en högre andel fattigdom i den äldre åldersgruppen än i befolkningen i övrigt, MEN under de senare åren har fattigdomen bland unga människor 18-25 år ökat mer än bland äldre i höginkomstländer.\n\n### Vilka är skillnaderna mellan länder?\nDet är stora skillnader mellan länder. Fattigdomsgraden för seniorer varierar från 3 % i Danmark och Island till 43 % i Sydkorea. Samtidigt finns det i USA inget generellt hälsoskydd, så att betala för behandlingar ökar också fattigdomsgraden. [OECD](https:\u002F\u002Fwww.oecd-ilibrary.org\u002Fdocserver\u002Fb6d3dcfc-en.pdf?expires=1604047891&id=id&accname=guest&checksum=57B07CBF5DC9544E2EAEE9EE4685F4E3) anger pensionärsfattigdom i USA om över 25 % medan [US](https:\u002F\u002Ffas.org\u002Fsgp\u002Fcrs\u002Fmisc\u002FR45791.pdf) anger att andelen är 9% eller 14% när man räknar in sjukvårdskostnader.\n\n### Vad är en \"nationell gräns för fattigdom\"?\nDen nationella gränsen för fattigdom är olika i varje land, och i rika länder är den ofta baserad på inkomsten för den totala befolkningen och används som ett kriterium för berättingande till sociala välfärdsprogram. Normalt är gränsen ungefär hälften av medianlönen i landet. Medianlönen är inkomsten för personen i mitten av inkomstfördelningen. Fattigdom i dessa rika länder är inte densamma som den extrema fattigdom i mycket fattiga länder, där det innebär bristande tillgång till saker som mat, vatten, elektricitet och sjukvård.\n\n### Vad är ingår när man räknar inkomst?\nVissa äldre kan ha tillgångar som ett bolånefritt hem som inte inkluderas i deras inkomst, men som gör skillnad för hur mycket pengar de har att spendera varje månad.\n","Stackars mormor\u002Ffarmor","Du trodde att nästan hälften av alla senioerer lever i fattigdom i rika länder. Om det var sant skulle det bli mycket dyrt att hjälpa dem alla. Men så är inte fallet!",{"metadata":1462,"sys":1469,"fields":1481},{"tags":1463,"concepts":1468},[1464,1466],{"sys":1465},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":1467},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":1470,"id":1472,"type":14,"createdAt":1473,"updatedAt":1474,"environment":1475,"publishedVersion":1477,"revision":1478,"contentType":1479,"locale":27},{"sys":1471},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"229f69e6aa33d7b4b5cb8bcf9cc80d3b","2021-11-11T07:01:44.473Z","2024-09-30T09:07:15.008Z",{"sys":1476},{"id":19,"type":10,"linkType":20},268,70,{"sys":1480},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":1482,"answers":1483,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879,"ruleOfThumbs":1484,"name":1485,"questionText":1486,"shortQuestionText":1487,"statistics":1488,"veryWrongStatistics":1522,"correctSentence":1556,"youWereWrong":1557,"youWereRight":1558,"dataSourceShortText":1559,"dataSourceLinkLongText":1560,"extendedAnswerText":1561,"headingVeryWrong":1562,"youWereVeryWrong":1563,"headingWrong":1562},"2",[],[],"Hur har antalet dödsfall per år i naturkatastrofer","Hur har antalet dödsfall per år i naturkatastrofer förändrats under de senaste hundra åren?","How did the number of deaths per year from natural disasters change over the last hundred years?",[1489,1490,1491,1492,1493,1494,1495,1496,1497,1498,1499,1500,1501,1502,1503,1504,1505,1506,1507,1508,1509,1510,1511,1512,1513,1514,1515,1516,1517,1518,1519,1520,1521],"uk 0.85105","usa 0.8671","arg 0.9","aus 0.8531","bel 0.95005","bra 0.878","can 0.88655","chn 0.5795","fra 0.958","deu 0.93255","hun 0.967","idn 0.8783","ita 0.915","jpn 0.84655","mex 0.846","pol 0.8562","rus 0.8323","sau 0.7366","sgp 0.8092","kor 0.8642","esp 0.8901","swe 0.8511","tur 0.8386","mys 0.8389","egy 0.7206","are 0.7685","col 0.846","rou 0.8663","per 0.8298","jor 0.6375","mar 0.7291","fin 0.83","nor 0.84",[1523,1524,1525,1526,1527,1528,1529,1530,1531,1532,1533,1534,1535,1536,1537,1538,1539,1540,1541,1542,1543,1544,1545,1546,1547,1548,1549,1550,1551,1552,1553,1554,1555],"uk 0.3613","usa 0.4353","arg 0.5420","aus 0.3968","bel 0.5285","bra 0.5840","can 0.4913","chn 0.2831","fra 0.5712","deu 0.5328","hun 0.6610","idn 0.5629","ita 0.4939","jpn 0.4553","mex 0.5180","pol 0.4311","rus 0.3912","sau 0.3633","sgp 0.4016","kor 0.4416","esp 0.5323","swe 0.4186","tur 0.5219","mys 0.5599","egy 0.4611","are 0.3693","col 0.5020","rou 0.4950","per 0.4568","jor 0.4384","mar 0.5020","fin 0.45","nor 0.48","De årliga dödsfallen i katastrofer har sjunkit till mindre än hälften under de senaste 100 åren (faktiskt mindre än 10 %).","Idag bor färre i extrem fattigdom, vilket innebär att färre är dåligt förberedda på naturkatastrofer.","De insåg inte att dödsfallen har sjunkit till en tiondel av vad de var. Idag är mänskligheten bättre förberedd för katastrofer än någonsin tidigare!\n","Källor: Baserat på EM-DAT: The Emergency Events Database","Eftersom antalet katastrofer och deras styrka inte är samma varje år, jämför vi de genomsnittliga årliga dödsfallen under tioårsperioder[1].\nVi inkluderade alla dödsfallsformulär från EM-DAT som inkluderar uppskattningar av dödssiffran för tusentals katastrofer som registrerats över hela världen sedan 1900. Alla kända nödsituationer har kategoriserats enligt följande: djurolycka, komplexa katastrofer, torka, jordbävning, extrem temperatur, översvämning, dimma, påverkan, insektsangrepp, jordskred, massrörelse (torr), storm, vulkanisk aktivitet, skogsbrand. Listan över pågående katastrofer uppdateras ständigt på ReliefWebs webbplats[3].\n\n[1]  [Gapminder’s calculation of average annual deaths for 10-year periods.](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1pFJqAKWJP8GTkrYK-VPTdBDs6MLdZXZ5qkgROD4a6o4\u002Fedit?pli=1#gid=1282928700)  \n[2]  [EM-DAT: The Emergency Events Database - Université catholique de Louvain (UCL) - CRED, D. Guha-Sapir, Brussels, Belgium.](https:\u002F\u002Fwww.emdat.be\u002F)    \n[3]  [ReliefWeb’s list of ongoing disasters](https:\u002F\u002Freliefweb.int\u002Fdisasters)  \n[4]  [Flood Forecasting & Warning Centre - Bangladesh Water Development Board](http:\u002F\u002Fwww.ffwc.gov.bd\u002Findex.php)  \n[5]  [“The global role of natural disaster fatalities in decision-making: statistics, trends and analysis from 116 years of disaster data compared to fatality rates from other causes” abstract from the EGU General Assembly 2016.](https:\u002F\u002Fui.adsabs.harvard.edu\u002Fabs\u002F2016EGUGA..18.2021D\u002Fabstract)  \n[6]  For this question, we consulted Billy Tusker Haworth of the University of Manchester and Johan Von Schreeb of the Karolinska Institute.","Eftersom de flesta samhällen har blivit mycket rikare har de blivit bättre på att förutse katastrofer och enorma resurser har investerats i att förbereda dem. Infrastruktur, såsom byggnader och vägar, har förbättrats och evakueringsplaner lärs ut i hela samhället, från skolor till kontorsbyggnader.\n\nUnder de senaste 100 åren har det genomsnittliga antalet dödsfall per år sjunkit till mindre än 10%, från 520 000 till 45 000. Detta är ännu mer fantastiskt om man tänker på att världens befolkning samtidigt blivit fyra gånger större.\n\nÖvervakningen av flodnivåer och den tidiga varningen som ges till människor i Bangladesh om översvämningar genom mobiltelefonmeddelanden och media är bara ett fantastiskt exempel på krisberedskap som har räddat många liv.\n\nDet är naturligtvis omöjligt att förhindra alla dödsfall. Antalet människor som dör av jordbävningar, till exempel, har hållit sig ganska konstant under 100 år eftersom de inte händer lika ofta som andra katastrofer som översvämningar, och därför inte är en prioritet för statliga utgifter på samma sätt.\nFaktum kvarstår dock att vi är bättre förberedda än någonsin för naturkatastrofer och mer kapabla att reagera när något hemskt händer.\n\nHelikoptrar kan nå människor i drabbade områden och internationellt stöd kan mobiliseras för att leverera mat, rent vatten och boende för att mildra de värsta effekterna och rädda liv som kunde ha gått förlorade i efterdyningarna av en katastrof.\n\nPengar som investeras i förväg innebär liv som räddas när katastrofen inträffar!\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nNär vi ser offer för katastrofer och vi tror att människor inte har någon chans att skydda sig själva, kanske vi backar från vårt ansvar att hjälpa, eftersom problemet verkar överväldigande. Men om människor insåg att åtgärder utformade för att öka överlevnaden från katastrofer aldrig har varit mer effektiva, då kanske de blir mer villiga att hjälpa.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nFör det första har människor lätt att minnas de senaste katastroferna som de har sett på nyheterna, men de kommer inte ihåg katastrofer från det förflutna. Detta intuitiva misstag händer också med andra typer av dåliga saker, som krig, terrorism och brottsvågor. Vi har ofta intrycket att dåliga saker fortsätter att öka.\nFör det andra används naturkatastrofer ofta för att skrämma människor om konsekvenserna av att inte bry sig om miljön. Men det är magiskt tänkande. Eftersom de flesta är medvetna om att mänskligheten har orsakat mycket skada, har de förmodligen lätt att föreställa sig att \"hämnden\" från naturen måste vara brutal.\n\n### Naturkatastrofer blir allt vanligare, eller hur?\nFrågan vi ställde handlar om antalet dödsfall, inte antalet katastrofer. Att räkna människoliv som förlorats vid katastrofer är inte enkelt, många offer hittas aldrig och ibland är det svårt att veta om indirekta dödsfall ska skyllas på katastrofen.\n\n### Människor orsakar fler naturkatastrofer, eller hur?\nNästan inga naturkatastrofer utlöses direkt av mänsklig verksamhet. Vissa utlöses indirekt av förändringar i klimat och natur orsakade av människor. Vissa typer av katastrofer ökar på grund av mänskliga aktiviteter, som stormar och värmeböljor, som kan skyllas på klimatförändringarna. Men den här frågan ställs om dödssiffror och nuförtiden dödar den här typen av katastrofer inte lika många, om de inte drabbar de fattigaste samhällena. Jordbävningar (särskilt i Haiti och Nepal) står för de högsta dödssiffrorna under de senaste två decennierna, och det verkar inte som om de kan skyllas på mänskliga aktiviteter.\n","Moder natur dödar färre","Idag lever färre i extrem fattigdom, vilket innebär att färre är dåligt förberedda på naturkatastrofer.",{"metadata":1565,"sys":1572,"fields":1584},{"tags":1566,"concepts":1571},[1567,1569],{"sys":1568},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":1570},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":1573,"id":1575,"type":14,"createdAt":1576,"updatedAt":1577,"environment":1578,"publishedVersion":1580,"revision":1581,"contentType":1582,"locale":27},{"sys":1574},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"b0b876e7a51ff7f659d8e75b908bcf78","2021-11-11T07:06:26.478Z","2023-11-23T14:26:46.202Z",{"sys":1579},{"id":19,"type":10,"linkType":20},43,12,{"sys":1583},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":1585,"answers":1586,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":185,"name":1587,"questionText":1588,"statistics":1589,"veryWrongStatistics":1591,"correctSentence":1592,"youWereWrong":1593,"youWereRight":1594,"dataSourceShortText":1595,"dataSourceLinkLongText":1596,"extendedAnswerText":1597,"headingVeryWrong":1598,"youWereVeryWrong":1593,"headingWrong":1598},"24",[],"Hur många människor i världen lagar mat med spisar","Hur många människor i världen lagar mat med spisar som inte producerar rök?",[1590],"uk 0.77",[447],"Globalt lagar omkring 60% av människorna mat med spisar som inte producerar skadlig rök.","Så fort folk har råd köper de rökfria spisar. Men du insåg förmodligen inte hur många människor som är rika nog att ha råd med det.","De insåg förmodligen inte hur många människor som nu är rika nog att köpa rökfria spisar.","Källa: WHO","\nDatan från WHO sammanställs genom undersökningar och, när data är otillgänglig för ett särskilt år, genom modellering. Den tar inte hänsyn till att hushåll kan ha tillgång till rena fossila bränslen men inte använder dem på grund av deras höga kostnader. Hem som rapporterar att de använder rena bränslen kan också fortsätta använda biomassa som en sekundär energikälla. Dataosäkerheterna är varför vi skapat en stor differens mellan våra tre svarsalternativ och använde \"omkring 60%\" istället för en exakt siffra. Vi konsulterade också tre oberoende experter som höll med om att det korrekta svaret i vår fråga och datakällan representerar den mest träffsäkra bilden av hur saker är när det kommer till användandet av rena matlagningsbränslen och teknologi i världen.\n\n[1]  [WHO - Tracking SDG 7 website](https:\u002F\u002Ftrackingsdg7.esmap.org\u002Fresults?p=Access_to_Clean_Cooking&i=Clean_cooking_access_rate_for_Total_area_(%))  \n[2]  [WHO - Population with primary reliance on clean fuels and technologies.\nData by country](https:\u002F\u002Fapps.who.int\u002Fgho\u002Fdata\u002Fnode.main.SDGFUELS712?lang=en)  \n[3]  [WHO - “Burning Opportunity: Clean Household Energy for Health, Sustainable Development, and Wellbeing of Women and Children”](https:\u002F\u002Fapps.who.int\u002Firis\u002Fbitstream\u002Fhandle\u002F10665\u002F204717\u002F9789241565233_eng.pdf?sequence=1)\n","Historiskt sett lagade alla mat över öppen eld, men då många blev rikare och spisteknologin förbättrades, började fler och fler laga mat på säkrare, mer effektiva sätt med maglagningsbränslen som gas och spisar som var elektriska. Men de flesta tror att en majoritet fortfarande lagar mat över en öppen eld.\n\nDen felaktiga idén att de flesta människorna i andra länder lever under primitiva förutsättningar förstör vår förmåga att samarbeta med andra länder. I verkligheten moderniseras de flesta länderna snabbare än folk kan föreställa sig. \n\nDet är dags att vi börjar inse att nästan alla nu har en modern livsstil. Att den sista andelen människor i extrem fattigdom - som lever i hyddor och andas in rök från sina tidigaste år och dör i förebyggbar lunginflammation - de drömmer också om att ha ett hälsosammare, modernare liv.\n\n### Varför är spisar som producerar rök ett problem?\nDet finns två huvudsakliga anledningar. För det första, så är det enormt skadligt för människors hälsa. Miljoner dör varje år från effekterna av förorenad hushållsluft och det drabbar särskilt kvinnor, barn och de äldre då de är mer benägna att vara inomhus. Den andra anledningen är miljön. Människorna som lagar sin mat över en eld (huvudsakligen med kol) är faktiskt den huvudsakliga användaren av så-kallad \"traditionell bioenergi\" vilket ofta anses vara en förnybar energikälla. Den energin är inte förnybar om inte skogen återplanteras, vilket sällan är fallet. Dessa människor är färre än de flesta tror och i vårt energiskift behöver vi inse vem som använder vilken typ av energi och till vilket syfte, så att vi bättre kan planera för en realistisk förändring.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nI media finns det en överrepresentation av bilder från andra länder där människor visas leva på traditionella sätt, då detta ofta romantiseras som ett föredraget sätt att leva jämfört med en modern livsstil i städer. Väldigt sällan visar media ett vanligt kök från Latinamerika eller Afrika, och istället är bilderna på de infödda, traditionella levnadssätten vad folk föreställer sig när de blir frågade om livet på andra platser. För att kompensera för dessa stereotyper, har Gampminder samlat tusentals bilder från vardagliga liv över hela världen, för att visa hur livet faktiskt ser ut, vilket passar mycket bättre med statistiken. De avslöjar världen som den faktiskt är - att de flesta människorna har grundläggande moderna lösningar för centrala funktioner i hemmet.\n\n### Vilka spisar anses inte vara rena och varför?\nDet hänvisar till bränsletyp och teknologi. De inkluderar, precis som öppna eldar, användandet av traditionella spisar med bränslen som biomassa, kol och fotogen. När bränslen som dessa förbränns i hus med dålig ventilation, kan utsläppen vara upp till 100 gånger högre än vad WHO rekommenderar som säkert.\n\n### Upptäck mer\n\nLäs mer om luftföroreningar inomhus på [Our World In Data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Findoor-air-pollution#:~:text=The%20world%20is%20making%20progress,of%20solid%20fuels%20for%20cooking)\n\nUtforska spisar över olika inkomstnivåer på [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?topic=stoves&media=image)\n\nUtforska kök över olika inkomstnivåer på [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?topic=kitchens&media=image)\n","Rökiga spisar är SÅ 1900!",{"metadata":1600,"sys":1607,"fields":1617},{"tags":1601,"concepts":1606},[1602,1604],{"sys":1603},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":1605},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":1608,"id":1610,"type":14,"createdAt":1611,"updatedAt":1612,"environment":1613,"publishedVersion":435,"revision":44,"contentType":1615,"locale":27},{"sys":1609},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5AtdyVMfhwhsNrXiuj6k3V","2023-03-29T09:42:44.804Z","2025-09-15T08:31:56.171Z",{"sys":1614},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1616},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":1618,"answers":1619,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738},"1530",[],{"metadata":1621,"sys":1628,"fields":1639},{"tags":1622,"concepts":1627},[1623,1625],{"sys":1624},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":1626},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":1629,"id":1631,"type":14,"createdAt":1632,"updatedAt":1633,"environment":1634,"publishedVersion":1636,"revision":22,"contentType":1637,"locale":27},{"sys":1630},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2E39wELyqitHzdZIDuctOm","2023-05-12T11:51:14.180Z","2024-01-11T14:03:31.366Z",{"sys":1635},{"id":19,"type":10,"linkType":20},31,{"sys":1638},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":1640,"answers":1641,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":655},"1640",[],{"metadata":1643,"sys":1650,"fields":1660},{"tags":1644,"concepts":1649},[1645,1647],{"sys":1646},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":1648},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":1651,"id":1653,"type":14,"createdAt":1654,"updatedAt":1655,"environment":1656,"publishedVersion":880,"revision":993,"contentType":1658,"locale":27},{"sys":1652},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5SsO96SW6dj5ii2TPMWczr","2023-04-13T08:57:18.145Z","2023-11-23T14:32:07.834Z",{"sys":1657},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1659},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":1661,"answers":1662,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1663},"1556",[],73,{"metadata":1665,"sys":1672,"fields":1682},{"tags":1666,"concepts":1671},[1667,1669],{"sys":1668},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":1670},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":1673,"id":1675,"type":14,"createdAt":1676,"updatedAt":1677,"environment":1678,"publishedVersion":586,"revision":90,"contentType":1680,"locale":27},{"sys":1674},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5CDrZ6d4ZmUnzTlhdADB1V","2023-06-29T14:18:03.494Z","2023-11-23T14:32:40.903Z",{"sys":1679},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1681},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":1683,"answers":1684,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":408},"1686",[],{"metadata":1686,"sys":1693,"fields":1703},{"tags":1687,"concepts":1692},[1688,1690],{"sys":1689},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":1691},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":1694,"id":1696,"type":14,"createdAt":1697,"updatedAt":1698,"environment":1699,"publishedVersion":586,"revision":90,"contentType":1701,"locale":27},{"sys":1695},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7zjef21q7uKrinyLUNDmX9","2023-09-04T10:01:23.768Z","2025-09-15T09:22:11.255Z",{"sys":1700},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1702},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":1704,"answers":1705,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1706},"1725",[],49,{"metadata":1708,"sys":1718,"fields":1728},{"tags":1709,"concepts":1717},[1710,1712,1715],{"sys":1711},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":1713},{"type":10,"linkType":123,"id":1714},"population",{"sys":1716},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":1719,"id":1721,"type":14,"createdAt":1722,"updatedAt":1723,"environment":1724,"publishedVersion":1706,"revision":1240,"contentType":1726,"locale":27},{"sys":1720},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"HMb943Pl1kmnKi4suk43C","2023-09-05T08:23:03.772Z","2024-08-28T08:59:57.637Z",{"sys":1725},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1727},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":1729,"answers":1730,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614},"1729",[],{"metadata":1732,"sys":1739,"fields":1750},{"tags":1733,"concepts":1738},[1734,1736],{"sys":1735},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":1737},{"type":10,"linkType":123,"id":127},[],{"space":1740,"id":1742,"type":14,"createdAt":1743,"updatedAt":1744,"environment":1745,"publishedVersion":1747,"revision":919,"contentType":1748,"locale":27},{"sys":1741},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"57FQEv7qMu71FFcGk7YJhh","2022-01-12T10:56:14.227Z","2026-01-27T09:37:59.785Z",{"sys":1746},{"id":19,"type":10,"linkType":20},260,{"sys":1749},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":1751,"answers":1752,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1753,"name":1754,"questionText":1755,"statistics":1756,"veryWrongStatistics":1789,"correctSentence":1822,"youWereWrong":1823,"youWereRight":1824,"dataSourceShortText":1825,"dataSourceLinkLongText":1826,"extendedAnswerText":1827,"headingVeryWrong":1828,"youWereVeryWrong":1829,"headingWrong":1828},"118",[],89,"Under de senaste 20 åren har andelen människor som","Under de senaste 20 åren har andelen människor som lever i extrem fattigdom...",[1757,1758,1759,1760,1761,1762,1763,1764,1765,1766,1767,1768,1769,1770,1771,1772,1773,1774,1775,1776,1777,1778,1779,1780,1781,1782,1783,1784,1785,1786,1787,1788,1520],"nor 0.75","usa 0.92405","arg 0.934","aus 0.91605","bel 0.9401","bra 0.898","can 0.90105","chn 0.4769","fra 0.9505","deu 0.92655","hun 0.98","idn 0.8543","ita 0.9359","jpn 0.87505","mex 0.938","pol 0.8842","rus 0.9302","sau 0.8423","sgp 0.8051","kor 0.9201","esp 0.95405","swe 0.7383","tur 0.9363","mys 0.7623","egy 0.9162","are 0.8743","uk 0.89705","col 0.954","rou 0.9281","per 0.8595","jor 0.9455","mar 0.8586",[1790,1791,1792,1793,1794,1795,1796,1797,1798,1799,1800,1801,1802,1803,1804,1805,1806,1807,1808,1809,1810,1811,1812,1813,1814,1815,1816,1817,1818,1819,1820,1821,1555],"uk 0.5458","usa 0.5827","arg 0.8040","aus 0.6057","bel 0.6504","bra 0.6040","can 0.6132","chn 0.1954","fra 0.6962","deu 0.6397","hun 0.77","idn 0.5988","ita 0.6551","jpn 0.3833","mex 0.7320","pol 0.5010","rus 0.6188","sau 0.5629","sgp 0.4274","kor 0.4576","esp 0.7437","swe 0.4356","tur 0.7749","mys 0.4774","egy 0.7585","are 0.6028","col 0.7680","rou 0.6307","per 0.5730","jor 0.8507","mar 0.7032","fin 0.58","Andelen människor som lever i extrem fattigdom har mer än halverats de senaste 20 åren.\n\n\u003Chttps:\u002F\u002Fvimeo.com\u002F882865827>","När du tror att extrem fattigdom har förblivit densamma kanske du tror att en enorm del av mänskligheten är ödesbestämd att leva i extrem fattigdom för alltid. ","Men de flesta svarar fel på det här. Kanske tror de att en enorm del av mänskligheten är ödesbestämd att leva i extrem fattigdom för alltid. ","Källa: Världsbanken och estimat från Gapminder","Sedan oktober 2022 definieras extrem fattigdom som att leva på mindre än $2.15 USD per dag. Det var tidigare $1.90. Uppskattningar av extrem fattigdom är aldrig exakta eftersom miljön där extrem fattigdom finns tillåter inte exakta mätningar. Datan som behövs för att uppskatta andelen som lever i extrem fattigdom släpar också efter några år. Läs mer här, och se våra beräkningar, och även Världsbankens. Trots oberäkneligheten är trenderna fortfarande tydliga och vårt \"rätta\" svar är fortfarande mycket närmre att vara korrekt än de andra alternativen, som vi medvetet gör väldigt annorlunda. \n\n[1]  [Extreme Poverty Rate](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1SlF11znHoBgsUFIfAvuIYdadZbHlaze4y4yQ3x7e8cw\u002Fedit#gid=501532268)  ","År 2002 levde 26% i extrem fattigdom. Det föll till 8.3% år 2022. Även om Coronaviruset stoppade upp framstegen så ändrade det inte det faktum att livet har fortsatt att förbättrats för de flesta människorna de senaste årtiondena. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nOm de har missat den historiska nedgången av extrem fattigdom kanske de antar att världen står still och att länder som var fattiga alltid kommer vara fattiga.\n\n### Varför har folk fel om det här?\nGradvis förändring kan vara svår att se och följa, och många av oss bär på en utdaterad syn på världen baserad på vad vi lärde oss i skolan eller stereotyper vi ser i filmer, böcker och på nyheterna. \n\n### Kan jag lita på den här faktan?\nJa, men det är viktigt att förstå vad det är som mäts och osäkerheten kring siffrorna. Extrem fattigdom definieras som att leva på mindre än $2.15 USD per dag. Uppskattningar av extrem fattigdom är aldrig exakta eftersom miljön där extrem fattigdom finns tillåter inte exakta mätningar. Datan som behövs för att uppskatta andelen som lever i extrem fattigdom släpar också efter några år. Se våra beräkningar](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1SlF11znHoBgsUFIfAvuIYdadZbHlaze4y4yQ3x7e8cw\u002Fedit#gid=501532268), och även [Världsbankens](https:\u002F\u002Fblogs.worldbank.org\u002Fopendata\u002Fapril-2022-global-poverty-update-world-bank). Trots oberäkneligheten är trenderna fortfarande tydliga och vårt \"rätta\" svar är fortfarande mycket närmre att vara korrekt än de andra alternativen, som vi medvetet gör väldigt annorlunda. \n\n### Vad är extrem fattigdom?\nDet är att leva på mindre än 2 USD per dag. Det innebär att ha för lite pengar för att täcka sina basala behov som de flesta av oss tar för givet, som mat, vatten, elektricitet och grundläggande sjukvård.\n\n### Var bor de extremt fattiga? \nUppskattningsvis hälften av dem bor i Afrika och hälften bor i Asien? Du kan se deras hem på [Dollar Street.](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street?max=100)\n\n### Hur påverkade Corona andelen i extrem fattigdom?\nCoronapandemin uppskattas att ha förskjutit omkring 100 miljoner fler personer in i extrem fattigdom och vänt årtionden av förbättringar. \n\nDe som inte insett att extrem fattigdom varit på nedgång innan Coronapandemin kan inte förstå att den senaste ökningen var den första på årtionden. \n\n### Var kan jag lära mig mer?\nDu kan se hur länder rört sig ut ur fattigdom [här](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$chart-type=bubbles&url=v1)\nDu kan besöka hem och se hur livet är för de extremt fattiga på [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street)\nLäs mer om extrem fattigdom på [Our World In Data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fpoverty#key-insights-on-poverty)   ","En historisk minskning av fattigdomen! ","När du tror att extrem fattigdom har ökat kanske du tror att en enorm del av mänskligheten är ödesbestämd att leva i extrem fattigdom för alltid. ",{"metadata":1831,"sys":1834,"fields":1844},{"tags":1832,"concepts":1833},[],[],{"space":1835,"id":1837,"type":14,"createdAt":1838,"updatedAt":1839,"environment":1840,"publishedVersion":886,"revision":993,"contentType":1842,"locale":27},{"sys":1836},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6WSCKIDDsoeTh7WZqYlvGy","2024-09-10T13:46:43.940Z","2024-09-10T13:49:38.816Z",{"sys":1841},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1843},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":1845,"answers":1846,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847,"veryWrongPercentage":1848},"1792",[],85,60,{"metadata":1850,"sys":1853,"fields":1862},{"tags":1851,"concepts":1852},[],[],{"space":1854,"id":1856,"type":14,"createdAt":1857,"updatedAt":1857,"environment":1858,"publishedVersion":1240,"revision":111,"contentType":1860,"locale":27},{"sys":1855},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"62PgflMlErMjh45SHFUSSU","2024-09-10T07:28:41.034Z",{"sys":1859},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1861},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":1863,"answers":1864,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":179,"veryWrongPercentage":842},"1791",[],{"metadata":1866,"sys":1869,"fields":1879},{"tags":1867,"concepts":1868},[],[],{"space":1870,"id":1872,"type":14,"createdAt":1873,"updatedAt":1874,"environment":1875,"publishedVersion":441,"revision":45,"contentType":1877,"locale":27},{"sys":1871},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6dkq8Xa1QTI98H0QX4LP0S","2024-08-27T09:35:05.799Z","2024-08-27T09:37:37.532Z",{"sys":1876},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1878},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":1880,"answers":1881,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1663,"veryWrongPercentage":363},"1779",[],{"metadata":1883,"sys":1886,"fields":1896},{"tags":1884,"concepts":1885},[],[],{"space":1887,"id":1889,"type":14,"createdAt":1890,"updatedAt":1891,"environment":1892,"publishedVersion":70,"revision":45,"contentType":1894,"locale":27},{"sys":1888},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ZFOV4bWMoYMekUZyqKey9","2024-08-26T10:56:35.387Z","2026-02-04T10:13:21.624Z",{"sys":1893},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1895},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":1897,"answers":1898,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1899,"veryWrongPercentage":1900},"1778",[],90,46,{"metadata":1902,"sys":1905,"fields":1914},{"tags":1903,"concepts":1904},[],[],{"space":1906,"id":1908,"type":14,"createdAt":1909,"updatedAt":1909,"environment":1910,"publishedVersion":1636,"revision":111,"contentType":1912,"locale":27},{"sys":1907},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"51mjypCYqx0DslUgmJiM1L","2024-08-26T10:39:53.349Z",{"sys":1911},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1913},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":1915,"answers":1916,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847,"veryWrongPercentage":1917},"1777",[],41,{"metadata":1919,"sys":1922,"fields":1933},{"tags":1920,"concepts":1921},[],[],{"space":1923,"id":1925,"type":14,"createdAt":1926,"updatedAt":1927,"environment":1928,"publishedVersion":1930,"revision":45,"contentType":1931,"locale":27},{"sys":1924},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5IiaPnvAvb6nNSsDwbzaLT","2023-05-02T15:17:58.624Z","2026-02-04T10:24:38.796Z",{"sys":1929},{"id":19,"type":10,"linkType":20},39,{"sys":1932},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":1934,"answers":1935,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":441,"statistics":1936,"veryWrongStatistics":1937},"1615",[],[445],[1938],"uk 0.41",{"metadata":1940,"sys":1943,"fields":1953},{"tags":1941,"concepts":1942},[],[],{"space":1944,"id":1946,"type":14,"createdAt":1947,"updatedAt":1948,"environment":1949,"publishedVersion":363,"revision":1581,"contentType":1951,"locale":27},{"sys":1945},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"d5226f720a5fb7f30b2abeb131bf3502","2021-11-11T07:12:24.426Z","2023-11-16T13:39:31.590Z",{"sys":1950},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1952},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":1954,"heading":1955,"slug":1956,"questions":1957,"certificateHeading":269,"certificateText":1958},"sdg_world_01_cert","FN:s Mål 1: Ingen fattigdom Certifikat","sdg-world-01-cert",[1427,1392,1461,162,118,1564,418,1620,1664,1685,1707,1731],"för att ha svarat 100% rätt på frågor gällande FN:s Mål 1: Ingen fattigdom, och därmed visat grundläggande kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":1960,"sys":1963,"fields":1972},{"tags":1961,"concepts":1962},[],[],{"space":1964,"id":1966,"type":39,"createdAt":1967,"updatedAt":1968,"environment":1969,"publishedVersion":842,"revision":1971,"locale":27},{"sys":1965},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4BIbv35h5oNeS93K7Chx00","2020-11-17T09:40:32.644Z","2023-09-04T10:02:11.243Z",{"sys":1970},{"id":19,"type":10,"linkType":20},8,{"title":1973,"description":1974,"file":1975},"1. No poverty","No poverty icon",{"url":1976,"details":1977,"fileName":1981,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4BIbv35h5oNeS93K7Chx00\u002F907089a9cd402f73ab5b9922b056a14f\u002Fsdg_01.svg",{"size":1978,"image":1979},17647,{"width":1980,"height":185},177,"sdg_01.svg","contain","#E5243B",[1985],{"metadata":1986,"sys":1989,"fields":1999},{"tags":1987,"concepts":1988},[],[],{"space":1990,"id":1992,"type":14,"createdAt":1993,"updatedAt":1994,"environment":1995,"publishedVersion":90,"revision":45,"contentType":1997,"locale":27},{"sys":1991},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2nylSWcHhzDoq6aLjyrEh4","2022-10-06T08:46:12.145Z","2023-09-04T10:02:14.743Z",{"sys":1996},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":1998},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":2000,"challenges":2001},"UN Goal 1",[2002],{"metadata":2003,"sys":2006,"fields":2016},{"tags":2004,"concepts":2005},[],[],{"space":2007,"id":2009,"type":14,"createdAt":2010,"updatedAt":2011,"environment":2012,"publishedVersion":1094,"revision":993,"contentType":2014,"locale":27},{"sys":2008},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2VPw9MgY0BBaamCZ8cQ84w","2022-10-06T08:46:08.840Z","2023-09-04T10:02:14.795Z",{"sys":2013},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2015},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":2017,"title":2018,"slug":2019,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":2020,"combos":2042},"sdg_world_goal_1","FN Mål 1: Ingen fattigdom","sdg-world-goal-1",{"metadata":2021,"sys":2024,"fields":2032},{"tags":2022,"concepts":2023},[],[],{"space":2025,"id":2027,"type":39,"createdAt":2028,"updatedAt":2029,"environment":2030,"publishedVersion":579,"revision":993,"locale":27},{"sys":2026},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3nBuF83S3k9tCgvjQQvWzz","2022-10-06T08:46:00.474Z","2023-09-04T10:02:11.261Z",{"sys":2031},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":2033,"file":2034},"SDG icon 1-03",{"url":2035,"details":2036,"fileName":2041,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F3nBuF83S3k9tCgvjQQvWzz\u002Fc9b6e13e0cf8a7d8acab852a651466ab\u002FSDG_icon_1-03.png",{"size":2037,"image":2038},19346,{"width":2039,"height":2040},973,972,"SDG icon 1-03.png",[],{"metadata":2044,"sys":2047,"fields":2058},{"tags":2045,"concepts":2046},[],[],{"space":2048,"id":2050,"type":14,"createdAt":2051,"updatedAt":2052,"environment":2053,"publishedVersion":2055,"revision":1325,"contentType":2056,"locale":27},{"sys":2049},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"44gNevkqy8mwL17W6Mol1o","2020-11-19T19:37:33.665Z","2024-09-03T08:34:17.098Z",{"sys":2054},{"id":19,"type":10,"linkType":20},38,{"sys":2057},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":2059,"name":2060,"slug":2059,"tests":2061,"diplomaTest":2629,"icon":2649,"iconDisplayType":1982,"color":2672,"topicCategory":979,"chapters":2673},"sdg-world-02","FN:s Mål 2: Ingen hunger",[2062],{"metadata":2063,"sys":2066,"fields":2076},{"tags":2064,"concepts":2065},[],[],{"space":2067,"id":2069,"type":14,"createdAt":2070,"updatedAt":2071,"environment":2072,"publishedVersion":1930,"revision":1385,"contentType":2074,"locale":27},{"sys":2068},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"75ef96c2941eeef2129f6d2e835061c8","2021-11-11T07:12:26.298Z","2024-10-14T12:35:45.346Z",{"sys":2073},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2075},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":2077,"heading":2060,"slug":2078,"questions":2079,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_02_t1","sdg-world-02-t1",[2080,2155,2189,2223,2257,2292,2326,2359,2380,2401,2422,2441,2459,2477,2495,2513,2529,2545,2561,2577,2593,2613],{"metadata":2081,"sys":2089,"fields":2100},{"tags":2082,"concepts":2088},[2083,2085],{"sys":2084},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2086},{"type":10,"linkType":123,"id":2087},"hunger",[],{"space":2090,"id":2092,"type":14,"createdAt":2093,"updatedAt":2094,"environment":2095,"publishedVersion":2097,"revision":1384,"contentType":2098,"locale":27},{"sys":2091},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"52582237702cdc0ab2416e45895fa95f","2021-11-11T07:17:15.141Z","2025-09-15T09:07:38.972Z",{"sys":2096},{"id":19,"type":10,"linkType":20},270,{"sys":2099},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":2101,"answers":2102,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":441,"ruleOfThumbs":2103,"name":2104,"questionText":2105,"statistics":2106,"veryWrongStatistics":2125,"correctSentence":2146,"youWereWrong":2147,"youWereRight":2148,"dataSourceShortText":2149,"dataSourceLinkLongText":2150,"extendedAnswerText":2151,"headingVeryWrong":2152,"youWereVeryWrong":2153,"headingWrong":2154},"12",[],[],"Hur stor andel av världens befolkning har inte til","Hur stor andel av världens befolkning har inte tillräckligt med mat för att täcka deras dagliga behov?",[2107,2108,2109,2110,2111,2112,2113,2114,2115,205,2116,2117,2118,204,2119,2120,2121,2122,2123,2124],"uk 0.85","swe 0.74","nor 0.74","fin 0.86","dnk 0.73","usa 0.83","bra 0.76","fra 0.82","deu 0.85","mex 0.91","rus 0.59","esp 0.85","mar 0.79","zaf 0.84","ind 0.7","pak 0.73","nga 0.88","phl 0.79",[2126,2127,2128,2129,2130,2131,2132,2133,2134,2135,2136,2137,2138,2139,2140,2141,2142,2143,2144,2145],"phl 0.48","nga 0.68","pak 0.49","ind 0.38","zaf 0.67","nor 0.31","fin 0.42","dnk 0.3","mar 0.5","swe 0.34","esp 0.53","rus 0.4","mex 0.7","jpn 0.48","deu 0.46","fra 0.5","bra 0.5","usa 0.41","gbr 0.4575","mys 0.35","Omkring 11% av världens befolkning saknar tillräckligt med mat.\n\n\u003Chttps:\u002F\u002Fvimeo.com\u002F922867442>\n","De flesta föreställer sig att fler svälter jämfört med hur det är i verkligheten. Innan pandemin svälte 9% av världens befolkning, vilket såklart är alldeles för många. Nu är det 11%, men du trodde att problemet var dubbelt så stort.","De flesta föreställer sig att fler svälter jämfört med hur det är i verkligheten. Problemet med svält måste verka omöjligt att lösa för dem eftersom de överskattar det med dubbelt eller tre gånger så mycket.","Källa: FN","Beräkningarna av undernäring för år 2022 är långtifrån exakta och ökningen på 120 miljoner hungriga människor under coronapandemin är också osäker [1]. Men även om det korrekta svaret 11% bara är en beräkning så är de felaktiga svarsalternativen definitivt längre bort från sanningen.\n\nVi har kontrollerat dessa antaganden mot tre olika metoder att beräkna hunger baserat på tre olika typer av data: 1. Tillgänglig mat, 2. Kroppsvikt och barns längd, 3. Extrem fattigdom. Vardera av dessa datamängder innehåller stora osäkerheter, men beräkningen för svår akut undernäring (7% år 2022) och extrem fattigdom (8.3% år 2022) är båda lägre än 11%, vilket antyder att hungern antagligen ligger i det intervallet och absolut inte så högt som det felaktiga svaret 23% i denna fråga.\nFAO[1] beräknar antalet hungriga människor baserat på antalet kalorier som finns tillgängliga i varje land varje år, enligt dokumentation i balansräkningar för livsmedel. Kalorierna antas sedan köpas av befolkningen i en utsträckning som baseras på människors inkomst. För år 2021 resulterar detta i en grov beräkning av antalet människor som inte hade råd att införskaffa tillräckligt med mat till 9.2% av världens befolkning.\n\nEtt mått på näringsbrist hos barn är svår akut undernäring: andelen barn med låg kroppsvikt i relation till längden (indikerar spinkighet). Under 2022 var den globala siffran för svår akut undernäring 7% av alla barn under fem år, enligt UNICEF, WHO och Världsbanken [2]. Beräkningen antyder hur många familjer som ofta erfar matbrist.\n\nAndelen personer i extrem fattigdom, med mindre än $1.90 per dag (som senare ändrades till $2.15 per dag i oktober 2022), var 8.3 under 2022, enligt Världsbanken[3], vilket räknats fram med data baserad på undersökningar av hushållsinkomster från de senaste åren och med corona pandemins effekter i åtanke.\n\n[1]  [Hunger estimate from The State of Food Security and Nutrition in the World 2023, by UN’s Food and Agricultural Organization FAO, together with IFAD, UNICEF, WFP & WHO](https:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002F3\u002Fcc3017en\u002Fcc3017en.pdf)  \n[2]  [Wasting data from Joint Child Malnutrition estimates by UNICEF, WHO and the World Bank](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSH.STA.WAST.ZS)  \n[3]  [Extreme poverty rate – estimat från Gapminder](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1SlF11znHoBgsUFIfAvuIYdadZbHlaze4y4yQ3x7e8cw\u002Fedit#gid=501532268)  \n[4] Vi konsulterade tre oberoende experter om den här frågan, bland annat Jessica Fanzo från Johns Hopkins University.","De flesta vill inte förminska lidande och det är vanligt att folk överdriver siffrorna när de försöker gissa antalet offer för olika typer av lidande. Men det kan ha oönskade konsekvenser och ruinera vårt hopp om problemen verkar större än vad de faktiskt är.\n\nÅr 2022 saknade 11% av världens befolkning (760 miljoner) tillräckligt med mat. Det är högre än tidigare år, på grund av ökad fattigdom orsakad av coronakrisen.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nNär vi hör att hungern ökar i världen tänker vi kanske att problemet är alltför stort för att kunna lösas. Men även efter denna ökning är antalet människor i nöd mycket mindre än vad de flesta människor tror och möjligheten att göra slut på hungern finns.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nEftersom att de är empatiska. Bilder av svält är hemska, de fastnar i våra tankar och leder oss att tänka att en enorm del av världens befolkning inte har tillräckligt att äta.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, men uppskattningarna är långt ifrån exakta och ökningen av 120 miljoner hungriga människor under coronakrisen är väldigt svår att veta säkert. Men även om det korrekta svaret 11% bara är en uppskattning, så är de felaktiga svarsalternativen definitivt inte korrekta.\n\nVi har kontrollerat dessa antaganden mot tre olika metoder för att beräkna hunger baserat på tre olika typer av data: 1. Tillgänglig mat, 2. Kroppsvikt och barns längd, 3. Extrem fattigdom. Vardera av dessa datamängder innehåller stora osäkerheter, men beräkningen för svår akut undernäring (7% år 2022) och extrem fattigdom (8.3% år 2022) är båda lägre än 11%, vilket antyder att hungern antagligen ligger i det intervallet och absolut inte så högt som det felaktiga svaret 23% i denna fråga.\nFAO beräknar antalet hungriga människor baserat på antalet kalorier som finns tillgängliga i varje land varje år, enligt dokumentation i balansräkningar för livsmedel. Kalorierna antas sedan köpas av befolkningen i en utsträckning som baseras på människors inkomst. För år 2021 resulterar detta i en grov beräkning av antalet människor som inte hade råd att införskaffa tillräckligt med mat till 9.2% av världens befolkning.\n\nEtt mått på näringsbrist hos barn är svår akut undernäring: andelen barn med låg kroppsvikt i relation till längden (indikerar spinkighet). Under 2022 var den globala siffran för svår akut undernäring 7% av alla barn under fem år, enligt UNICEF, WHO och Världsbanken [2]. Beräkningen antyder hur många familjer som ofta lider av matbrist.\n\nAndelen personer i extrem fattigdom, med mindre än $2.15\u002Fdag, är beräknad att öka till runt 8.3% under 2022, enligt Världsbanken, vilket räknas fram med data baserad på undersökningar av hushållsinkomster från de senaste åren och med corona pandemins effekter i åtanke.\n\n### Upptäck mer\n[Se tallrikar med mat på olika inkomstnivåer](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?topic=plates-of-food) from all over the World. \n\n[Läs mer om hunger](https:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002F3\u002Fcc3017en\u002Fonline\u002Fcc3017en.html) at FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations).\n","Världen skulle vara förfärlig om du hade rätt!","De flesta föreställer sig att fler svälter jämfört med hur det är i verkligheten. Att omkring 11% inte har tillräckligt att äta är alldeles för många, men du trodde att problemet var tre gånger så stort.","Du ser framför dig alldeles för många svältande",{"metadata":2156,"sys":2163,"fields":2173},{"tags":2157,"concepts":2162},[2158,2160],{"sys":2159},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2161},{"type":10,"linkType":123,"id":2087},[],{"space":2164,"id":2166,"type":14,"createdAt":2167,"updatedAt":2168,"environment":2169,"publishedVersion":1478,"revision":1385,"contentType":2171,"locale":27},{"sys":2165},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3f46e1824f80d52dda434c8e06ff9d0a","2021-11-11T07:06:28.879Z","2024-10-09T08:28:30.644Z",{"sys":2170},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2172},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":2174,"answers":2175,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1753,"name":2176,"questionText":2177,"statistics":2178,"veryWrongStatistics":2180,"correctSentence":2182,"youWereWrong":2183,"youWereRight":2184,"dataSourceShortText":2185,"dataSourceLinkLongText":2186,"extendedAnswerText":2187,"headingVeryWrong":2188,"youWereVeryWrong":2183,"headingWrong":2188},"25",[],"För varje 100kg mat som produceras i världen, hur ","För varje 100kg mat som produceras i världen, hur mycket transporteras till ett annat land?",[2179],"uk 0.89",[2181],"uk 0.56","Globalt sett exporteras 17% av all producerad mat internationellt.","Du har antagligen hört talas om många sorters mat som reser jorden runt av ingen anledning, men i verkligheten reser det mesta av maten inte utomlands.","De har antagligen hört talas om många sorters mat som reser jorden runt av ingen anledning, men i verkligheten reser det mesta av maten inte utomlands.","Källa: FAO","I artikeln “Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers” i tidningen Science i februari 2019 beräknade J. Poore och T. Nemecek andelen mat som transporteras internationellt med hjälp av data från FNs mat- och jordbruksorganisations (FAO) 2013 livsmedelsbalansräkningar. De fick fram en siffra på 17%. Vi använde deras beräkningar som en mall och använde 2019 FAO data, och det är hur vi fick siffran att 17kg av varje 100kg producerad mat blir transporterad internationellt. FAO-data rapporteras per land, och därför varierar träffsäkerheten. Om du fokuserar på andelen kalorier från mat som transporteras internationellt snarare än antalet kilo, kommer svaret vara högre än 17%, närmre  [23%](https:\u002F\u002Fagupubs.onlinelibrary.wiley.com\u002Fdoi\u002Fpdf\u002F10.1002\u002F2014EF000250), men det är fortfarande mycket lägre än de två felaktiga svarsalternativen till vår fråga, som var 37% och 57%, vilket är det flest gissar på. \n\nTvå oberoende experter som vi kontaktade höll med om att siffran vi använder som rätt svar är korrekt och hade inga invändningar varken på källan eller sättet den beräknats på. \n\n[1]  Källa för rätt svar: [FAO-data beräknat av Gapminder](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1DTVoqd21I32f9_zg-9HHfZNLpob9l83ZrqRJNwwJ1xQ\u002Fedit#gid=0)  \n[2] Inspiration till våra beräkningar:\n[“Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers” article published in Science on 22 February 2019 by J. Poore and T. Nemecek.](https:\u002F\u002Fjosephpoore.com\u002FScience%20360%206392%20987%20-%20Accepted%20Manuscript.pdf)  \n[3]  [Our World In Data. “You want to reduce the carbon footprint of your food? Focus on what you eat, not whether your food is local.”](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Ffood-choice-vs-eating-local)  \n[4]  [“Hand peeling of North Sea shrimp not going away…” - source for hand peeling shrimp in expanded section](https:\u002F\u002Fwww.undercurrentnews.com\u002F2016\u002F09\u002F16\u002Fklaas-puul-ceo-hand-peeling-of-north-sea-shrimp-not-going-away\u002F)  \n[5]  [Financial Times article from July 9, 2019 - “Environmental criticism mounts over EU-South America trade deal”](https:\u002F\u002Fwww.ft.com\u002Fcontent\u002F055ac66c-9d9e-11e9-9c06-a4640c9feebb)\n","Vi hör konstant om globalisering och ser många matvaror som vi köper i affären komma från hela världen. Vi glömmer dock att kontrollera var basfödan som vi äter till största delen kommer från. Den är vanligtvis inte så exotisk, och närmre hemifrån. \n\nSe hundratals [mattallrikar](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?topic=plates-of-food&media=image) från hela världen, på olika inkomstnivåer. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här? \nKonceptet att mestadelen mat transporteras får det att verka som att hela matsystemet måste förändras. Det leder till mer drastika ändringar än vad som faktiskt behövs. Största delen av världens matsystem är inte beroende av ohållbara transporter. Och även om det sker för mycket transportering av mat vilket leder till onödiga växthusgasutsläpp, kan en [överdrift av dessa utsläpp](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Ffood-choice-vs-eating-local) ta fokus från större källor till utsläpp av växthusgaser. \n\n### Mattransporter är det värsta för miljön, eller hur?\nUppskattningsvis en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp kommer från matproduktion, men [transporter är inte mer än 6%](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Ffood-ghg-emissions) av alla utsläpp från matproduktion. För många produkter, som nötkött, är transporten bara 0.5%. Därav minskas utsläppen inte lika mycket som folk tror av att äta lokalt producerad mat. För att minska utsläpp kommer det ha [mycket större effekt ](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Ffood-choice-vs-eating-local#where-do-the-emissions-from-our-food-come-from) att välja bort nötkött, lamm och mjölkprodukter än att välja lokalt kött framför importerat. \n\n### Hur representativa är medias framställning av mattransporter?\nBerättelser i media om hur mat transporteras långväga är vad som fastnar i folks minne, precis som extremt ohållbara saker som [räkor fångade i Nordsjön som blir transporterade till Afrika eller Kina för att skalas](https:\u002F\u002Fwww.undercurrentnews.com\u002F2016\u002F09\u002F16\u002Fklaas-puul-ceo-hand-peeling-of-north-sea-shrimp-not-going-away\u002F) innan de kommer tillbaka för att säljas, eller [kött som importeras till Europa från Sydamerika](https:\u002F\u002Fwww.ft.com\u002Fcontent\u002F055ac66c-9d9e-11e9-9c06-a4640c9feebb). Dessa undantag representerar en väldigt liten del av all mat, men de är så tankeväckande så vi kommer ihåg dem och misslyckas med att inse att majoriteten av vår mat kommer hemifrån.","Den mesta av maten reser inte jorden runt",{"metadata":2190,"sys":2197,"fields":2207},{"tags":2191,"concepts":2196},[2192,2194],{"sys":2193},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2195},{"type":10,"linkType":123,"id":2087},[],{"space":2198,"id":2200,"type":14,"createdAt":2201,"updatedAt":2202,"environment":2203,"publishedVersion":1384,"revision":1581,"contentType":2205,"locale":27},{"sys":2199},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"b49813ade9d7bf7d0872c9a50aab02a3","2021-11-11T07:06:35.651Z","2024-09-03T08:34:17.623Z",{"sys":2204},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2206},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":2208,"answers":2209,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847,"name":2210,"questionText":2211,"statistics":2212,"veryWrongStatistics":2213,"correctSentence":2215,"youWereWrong":2216,"youWereRight":2217,"dataSourceShortText":2218,"dataSourceLinkLongText":2219,"extendedAnswerText":2220,"headingVeryWrong":2221,"youWereVeryWrong":2222,"headingWrong":2221},"28",[],"Vilken av följande regioner har störst andel barn ","Vilken av följande regioner har störst andel barn under 5 år som är farligt underviktiga?",[2107],[2214],"uk 0.206","Sydasien har högst andel barn under fem år som är farligt underviktiga.","När du får frågor om hunger, tänker du instinktivt \"Afrika\", eller hur? Men undernärda barn är faktiskt mer vanligt i Sydasien.","De tänker antagligen på hunger som en synonym med Afrika och de kan inte föreställa sig att det finns fler undernärda barn någon annanstans. ","Källor: UNICEF, WHO och Världsbanken","Förekomsten av undervikt, (låg vikt utifrån ålder, även kallat \"wasting\" = avtynande) är mer än 15% i Indien, vilket är ett medelinkomstland. I Afrika söder om Sahara är siffran 6%. Datan är hämtad från nationella representativa hushållssurveys vilka utförs sällan (vanligtvis vart tredje till vart femte år). Ett problem när det kommer till \"wasting\" är att det är en akut sjukdom som kan ändras frekvent och snabbt under loppet av ett år. Som sådan finns det opålitlighet i skattningarna, men vi vet fortfarande hur proportionerna ser ut. Det finns ställen i Afrika där problemet är precis lika stort som i Sydasien, som i Sudan till exempel. Vi konsulterade tre oberoende experter om datan från Joint Child Malnutrition Estimates och samtidigt som de pekade ut begränsningarna protesterade de inte heller mot att använda datan och de använder den ofta själva för att visa mått på hunger bland barn. \n\n[1]  [UNICEF\u002FWHO\u002FThe World Bank Group joint child malnutrition estimates](https:\u002F\u002Fwww.who.int\u002Fdata\u002Fgho\u002Fdata\u002Fthemes\u002Ftopics\u002Fjoint-child-malnutrition-estimates-unicef-who-wb?id=402)  \n[2]  [WHO Global Nutrition Targets 2025: Wasting Policy Brief](https:\u002F\u002Fwww.who.int\u002Fnutrition\u002Ftopics\u002Fglobaltargets_wasting_policybrief.pdf)  \n[3]  [Emergency Nutrition Network.  “South Asia and child wasting – unravelling the conundrum” by Harriet Torlesse and Minh Tram Le from 2020](https:\u002F\u002Fwww.ennonline.net\u002Fattachments\u002F3673\u002FFEX-63-Web_FINAL_7-12.pdf)  \n[4]  Vi konsulterade tre oberodende experter om källan och datan som används till den här frågan, bland annat Ziad El-Khatib från Karolinska Institute och Medical University of Vienna.","Eftersom länder i Sydasien (inkluderandes Indien och Pakistan) har gjort så stora framsteg på många sätt, har det här problemet inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Barn i Sydasien har mer än dubbelt så stor risk (14%) att vara underviktiga än barn i Afrika söder om Sahara (cirka 6%) och Nordafrika och Mellanöstern (också cirka 6%). \n\nNär vi tänker på barn som är så smala att deras hud tänjs ut över deras revben och deras huvuden verkar för tunga för deras kroppar, är det ingen överraskning att Afrika söder om Sahara eller krigshärjade länder i Mellanöstern dyker upp i våra tankar. Trots allt så är det där mycket av världens fattigdom finns och där vi oftast ser bilder av hungriga barn. \n\nDet är svårare att se mängden hunger som göms i fattiga länder i Sydasien, där det i utkanten av rika städer eller avlägsna landsbygdsområden finns massor av \"fattigdomsfickor\" som summerar till en aningens fler underviktiga barn än det finns i hela Afrika. I Sydasien, inkluderandes Pakistan och Indien, har 25 miljoner barn under 5 års ålder för lite mat, vilket utsätter dem för risk för infektioner och död. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nDen stereotypiska bilden att alla hungerproblem finns i Afrika gör så att folk ignorerar ett enormt problem - den stora andelen barn i Sydasien som ibland har för lite mat och riskerar att dö eftersom de är för smala. \n\n### Varför har folk fel om det här?\nFör många personer är Afrika synonymt med hunger. Fattiga länder i Afrika med svältande barn har uppmärksammats mycket i media och i välgörenhetskampanjer.\n\n### Varför är det en mycket högre andel i Sydasien än någon annanstans?\nMedelinkomstländer som Indien har fortfarande mycket fattigdom och mer än 15% av barnen där lider av allvarlig näringsbrist. I Indien, precis som i Sri Lanka, Afghanistan och Maldiverna, har det inte varit mycket framsteg i att hjälpa barn som är farligt underviktiga under det senaste årtiondet. \n\nOfta är problemet i dessa länder att barnen föds väldigt små eftersom mammorna är smala och undernärda. Det kan vara eftesom de är väldigt unga när de får barn och eftesom de är så fattiga så de inte har tillräckligt med mat att äta när de är gravida. Och, i dessa länder är det många små bebisar som inte får tillräckligt med hälsosam mat som hjälper dem utvecklas till starka barn om de inte blir ammade. \n\n### Var kan jag se den här datan per land?\n[Den här bubbelgrafen](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F2KRQuA3) visar dig hur länder i Sydasien sticker ut med en väldigt hög andel undernärda barn jämfört med andra länder på den inkomstnivån. Spela grafen över tid och se hur den här sortens lidande som tur är minskar i de flesta länderna. \n\n### Kan jag lita på datan?\nJa - men var realistisk om hur säkra siffror är. Datan är hämtad från nationella representativa hushållsundersökningar som görs sällan (vanligtvis vart tredje till vart femte år). Det är presenterat i databasen \"the Joint Child Malnutrition Estimates\" som ett samarbete mellan UNICEF, WHO och Världsbanken. Ett problem när det kommer till \"wasting\" är att det är en akut sjukdom som kan ändras frekvent och snabbt under loppet av ett år. Därav finns det opålitlighet i estimaten, men vi vet fortfarande hur proportionerna ser ut.\n\n### Vad betyder farligt underviktig?\nDen tekniska termen är \"wasting\", på svenska ungefär motsvarande \"avtynande\". WHO definierar \"wasting\" som \"ett symptom på akut undernäring, vanligtvis en konsekvens av otillräckligt matintag eller hög förekomst av infektionssjukdomar, speciellt diarré. \"Wasting\" försämrar funktionen hos immunsystemet och kan leda till ökad svårighetsgrad och varaktighet av, och mottaglighet för, infektionssjukdomar och en ökad risk för dödsfall.\"","Hunger är INTE synonymt med Afrika","När du får frågor om hunger, tänker du instinktivt \"Afrika\", eller hur? Men undernärda barn är faktiskt mer vanligt i Sydasien. ",{"metadata":2224,"sys":2231,"fields":2243},{"tags":2225,"concepts":2230},[2226,2228],{"sys":2227},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2229},{"type":10,"linkType":123,"id":2087},[],{"space":2232,"id":2234,"type":14,"createdAt":2235,"updatedAt":2236,"environment":2237,"publishedVersion":2239,"revision":2240,"contentType":2241,"locale":27},{"sys":2233},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"f6e85e66d3d4147b950bac57933b6ce2","2021-11-11T07:06:31.072Z","2024-09-03T08:34:17.809Z",{"sys":2238},{"id":19,"type":10,"linkType":20},33,13,{"sys":2242},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":2244,"answers":2245,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"name":2246,"questionText":2247,"statistics":2248,"veryWrongStatistics":2249,"correctSentence":2251,"youWereWrong":2252,"youWereRight":2253,"dataSourceShortText":2218,"dataSourceLinkLongText":2254,"extendedAnswerText":2255,"headingVeryWrong":2256,"youWereVeryWrong":2252,"headingWrong":2256},"26",[],"Hur många barn under 5 år i världen är överviktiga","Hur många barn under 5 år i världen är överviktiga?",[664],[2250],"uk 0.38","Globalt sett är 6% av alla barn under 5 år överviktiga.","När du är medveten om ett stort problem är det lätt att tappa proportionerna. Du känner till hälsoriskerna med att vara överviktig, så därmed blir för många barn överviktiga i dina tankar.","De vet att många barn är överviktiga men de överskattar det mer än fyra gånger.","Det rätta svaret är ett globalt estimat för 2019. Datan är hämtad från nationella representativa hushållsundersökningar som utförs sällan (vanligtvis var tredje till femte år) och sedan sammanställs till en rapport [2]. Den här rapporten publicerades i Mars 2020. Den stora skillnaden mellan de tre svarsalternativen här garanterar att även om den här siffran underskattar problemet, kommer vi fortfarande ha tillräckligt stor mariginal för att de två felaktiga svarsalternativen inte alls kan vara rätt. \n\n[1]  [UNICEF, WHO and the World Bank](https:\u002F\u002Fdata.unicef.org\u002Fresources\u002Fjoint-child-malnutrition-estimates-interactive-dashboard-2020\u002F )  \n[2]  [WHO\u002FUNICEF\u002FWB full report](https:\u002F\u002Fwww.who.int\u002Fpublications\u002Fi\u002Fitem\u002F9789240025257)  \n[3]  [Oxfam\u002FInstitute of development studies](https:\u002F\u002Fopendocs.ids.ac.uk\u002Fopendocs\u002Fbitstream\u002Fhandle\u002F20.500.12413\u002F12190\u002FPrecariousLives_Online.pdf?sequence=6&isAllowed=y )  \n[4]  Vi konsulterade fem oberoende experter för den här frågan, bland andra Harry Rutter från University of Bath och Wolfgang Ahrens från Leibniz Institute for Prevention Research and Epidemiology.","Instinkten för socker och fett är väldigt stark i de flesta av oss, det är så vi överlevde den förhistoriska tiden. När det fanns mat åt vi så mycket vi kunde. Men idag har vi ett överflöd av mat och barn som är överviktiga är ett växande problem. Vi har också ett överflöd av sensationella nyheter, vilket gör att vi lätt får en överdramatisk världsbild. \n\n### Varför är det ett problem om många har fel om det här?\nMånga personer svarar att nästan hälften av alla barn är överviktiga när den sanna siffran är närmre 6%. Sånt hetsande kring dramatiska nyhetsberättelser är precis lika skadligt som hetsandet kring socker och fett. Det gör oss mindre funktionella när det kommer till att lösa problem. Var skulle du ens börja för att lösa ett problem som påverkar nästan hälften av världens barn? 6% av alla barn å andra sidan, det är fortfarande många barn, men verkar som ett mindre (och lättare) problem att lösa.\n\n### Varför har så många fel om det här?\nVi ser rapporter om antalet överviktiga barn och vi vet att det är ett stort problem, så det blir uppblåst i våra tankar. \n\n### Underskattar folk antalet underviktiga barn?\nFolk tenderar att överskatta många sorters ovanliga och problematiska tillstånd. Många personer verkar anta att hälften av alla barn är överviktiga, och att den andra hälften är underviktiga. Såklart är det här omöjligt, om det var sant skulle det i princip inte finnas några normalviktiga och hälsosamma barn alls! Faktum är att 85% av alla barn har vad som anses vara en hälsosam vikt. \n\n### Är antalet överviktiga barn väldigt olika i olika regioner?\nDe finns enorma skillnader, men även i de länder som har högst andel överviktiga barn, är procentandelen fortfarande lägre än vad de flesta tror att siffran globalt sett är. Se [UNICEFs karta över överviktiga barn](https:\u002F\u002Finfogram.com\u002F1pmq0j9gv7jmqmf3ee53xv6ek1izrmpd7el).\n\n### Hur vanligt är det med övervikt bland äldre barn?\nBland barn i åldern 5-19 år är nivån av övervikt högre: ungefär 18%. 1975 var bara 4% i den gruppen överviktiga eller hade fetma. \n\n### Varför är fler barn överviktiga idag?\nPå vissa sätt är historien om överviktiga barn en börda från den globala utvecklingens succé. Antalet överviktiga barn växte över hela världen eftersom miljarder människor lyckades fly från extrem fattigdom och började få möjligheten att ha råd med tillräckligt med mat och sötsaker. När folk börjar få mer pengar tenderar de att spendera det på statusmat som kött, snabbmat och sötsaker som inte är så bra för dem. Snabbmat finns lättillgängligt och riktar ofta in sig på utsatta marknader med billig mat med lågt näringsvärde som driver på fetma. På samma gång, av flera olika anledningar, har barn blivit mindre fysiskt aktiva.\n\n### Vad innebär övervikt, exakt?\nÖvervikt är inte bara att mäta en persons vikt, men också att ta hänsyn till personens längd. De två siffrorna kombineras till ett mått som kallas body mass index (BMI), vilket gör det möjligt att jämföra kroppsvikt mellan personer av väldigt olika längd. \n\n### Är övervikt samma sak som fetma?\nFetma är högre.\n\n### Om folk lär sig att problemet är mindre, kommer de ta det mindre seriöst då?\nVi försöker på inga sätt att förminska betydelsen av dessa globala trender för överviktiga barn. Istället visar vi dessa siffror för att markera att problemet går att jobba med utan att hoppet förloras för att det är utom kontroll och omöjligt att lösa.\n","Överdramatisk övervikt",{"metadata":2258,"sys":2265,"fields":2275},{"tags":2259,"concepts":2264},[2260,2262],{"sys":2261},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2263},{"type":10,"linkType":123,"id":2087},[],{"space":2266,"id":2268,"type":14,"createdAt":2269,"updatedAt":2270,"environment":2271,"publishedVersion":1900,"revision":732,"contentType":2273,"locale":27},{"sys":2267},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5978d7f050bad8d170b9b8b079d162cf","2021-11-11T07:06:38.446Z","2025-10-13T08:18:26.854Z",{"sys":2272},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2274},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":2276,"answers":2277,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"name":2278,"questionText":2279,"statistics":2280,"veryWrongStatistics":2281,"correctSentence":2283,"youWereWrong":2284,"youWereRight":2285,"dataSourceShortText":2286,"dataSourceLinkLongText":2287,"extendedAnswerText":2288,"headingVeryWrong":2289,"youWereVeryWrong":2290,"headingWrong":2291},"29",[],"1995 spenderade alla länder tillsammans 4,600 milj","1995 spenderade alla länder tillsammans 4,600 miljoner US-dollar på subventioner för jordbruksexport. Hur mycket spenderades 2019?",[664],[2282],"uk 0.436","Sedan 1995 har subventioner på jordbruksexport globalt sett sjunkit från 4,590 miljoner USD till 77 miljoner USD under 2019.","Användningen av skattepengar för export av skördöverskott har nästan slutat helt, men du trodde att det bara halverats.","Folk tror att subventioner för export fortfarande är väldigt vanligt. Den här utdaterade synen kan förhindra folk från att inse att det finns andra problem i den globala jordbrukssektorn.  ","Källa: World Trade Organization","Den här datan kommer från medlemsländer av World Trade Organization (WTO)[1]. Datan är helt och hållet självrapporterad av länderna, och inga beräkningar eller justeringar till datan görs av WTO. Exportsubventioner definieras som \"exportsubventioner, budgetutgifter och kvantiteter\" som meddelats av WTO-medlemmarna. \n\nÄven om alla WTO-medlemmar är engagerade för att eliminera subventioner för jordbruksexport, har vissa medlemsländer ifrågasatt andra länders överdrivna oro för att jordbrukssubventioner förkläs och rapporteras som en annan form av subvention eller system.[2]\n\n[1]  [WTO Agricultural export subsidies - via UNstats SDG indicators database](https:\u002F\u002Funstats.un.org\u002Fsdgs\u002Findicators\u002Fdatabase\u002F) (indicator 2.b.1)  \n[2]  [WTO Agriculture committee meeting report - 21-23 September 2020](https:\u002F\u002Fwww.wto.org\u002Fenglish\u002Fnews_e\u002Fnews20_e\u002Fagri_23sep20_e.htm)","De senaste 25 åren har exportsubventioner minskat till 5%, trots det tror folk fortfarande att det har ökat. Stabila jordbrukspriser är värdefulla för lantbrukare för att kunna förutse sin inkomst. För omkring 25 år sedan användes enorma summor skattepengar i form av subventioner för att \"göra sig av med\" överskottet av jordbruksprodukter till andra länder. Det var användbart för att undvika en sänkning av inhemska priser på jordbruksprodukter i rika länder. Som resultat hoppade de fattigaste ländernas matpriser upp och ner eftersom de importerade billig mat från rika länder. Fattiga jordbrukare som redan måste hantera opålitliga skördar kunde plötsligt gå i konkurs på grund av orättvisa globala prishopp. 2015 kom WTOs medlemmar överrens om att få slut på jordbrukssubventioner en gång för alla. Idag är den totala mängden bara en bråkdel av vad det var för 25 år sedan. Globala handelssamarbeten kan vara fördelaktigt inte bara för de rikaste, men också för de fattigaste. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nOm människor inte inser att framsteg sker, kommer de inte inse att framsteg är möjligt. Stereotypen av rika länder som hänsynslösa affärspartners kan vara välförtjänt, men när de förbättrar sig är det viktigt att erkänna det, så att de rikaste kan se att det är värt att bete sig ansvarsfullt. \n\n### Varför har folk fel om det här?\nDet rapporteras mycket mer om akuta problem än långsamma framsteg. Därav har vi ofta en skev förståelse. För att veta vad som pågår just nu behöver vi nyheter. För att få en överblick behöver vi data: globala trender och proportioner får vi inte genom att titta ut genom fönstret eller i dramatiska nyhetsklipp. \n\n### Hur kan subventioner ha minskat så mycket?\nUnder de senaste åren har World Trade Organization (WTO) jobbat för att signifikant minska exportsubventioner eftersom de kan avskräcka matproduktion i de fattiga importerande länderna. 2015 kom WTOs medlemmar överrens om att få slut på jordbrukssubventioner en gång för alla. Faktumet att folk inte insett den enorma minskningen av exportsubventioner leder till att de fokuserar för mycket på det istället för att fokusera på andra viktiga problem som kvarstår att lösas för jordbruket: importtariffer och inhemska subventioner. \n\n### Vad är en exportsubvention?\nSe en lång förklaring på Wikipedia [här](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FExport_subsidy). \n\n### Kan jag lita på datan?\nJa, även om datan rapporteras av länderna själva till World Trade Organization, är den generellt av bra kvalité. Även om exportsubventioner har minskat dramatiskt finns fortfarande andra metoder för att snedvrida handeln kvar, såsom inhemska subventioner och exportrestriktioner.\n","Färre falska matpriser ","Användningen av skattepengar för export av skördöverskott har nästan slutat helt, och du trodde att det fyrdubblats.","Färre falska matpriser",{"metadata":2293,"sys":2300,"fields":2311},{"tags":2294,"concepts":2299},[2295,2297],{"sys":2296},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2298},{"type":10,"linkType":123,"id":2087},[],{"space":2301,"id":2303,"type":14,"createdAt":2304,"updatedAt":2305,"environment":2306,"publishedVersion":2308,"revision":2240,"contentType":2309,"locale":27},{"sys":2302},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"debba105f7e2643b5a203a1b53340328","2021-11-11T07:06:33.364Z","2025-03-18T08:47:07.558Z",{"sys":2307},{"id":19,"type":10,"linkType":20},56,{"sys":2310},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":2312,"answers":2313,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"name":2314,"questionText":2315,"statistics":2316,"veryWrongStatistics":2317,"correctSentence":2319,"youWereWrong":2320,"youWereRight":2321,"dataSourceShortText":2185,"dataSourceLinkLongText":2322,"extendedAnswerText":2323,"headingVeryWrong":2324,"youWereVeryWrong":2325,"headingWrong":2324},"27",[],"Hur många länder i världen har innehav av växtgene","Hur många länder i världen har innehav av växtgenetiska material bevarade i genbanker?",[1451],[2318],"uk 0.48","Mer än 100 av världens länder har växtgenetiska material bevarade i genbanker.","DNA utvecklas med varje ny generation av en växt. Många länder är kloka och har säkerhetsreserver av tidigare växtversioner, för säkerhets skull.\n","Mer än hälften av världens länder har växtgenetiska material bevarade i genbanker. Dock tror folk att bara ett fåtal länder har möjlighet att göra det.","Den här siffran [1] kommer från att länder direktrapporterar hur många prover av växtgenetiskt material de har bevarade i genbanker till FNs Mat och Jordbruksorganisation (FAO) för SDG-indikator 2.5.1[2]. \n\nEstimaten för 2020 baserades på uppdaterade rapporter från 70 länder, och på tidigare års rapporter för resterande länder.\n\nDet är möjligt att siffran är högre än 114, eftersom den här datan enbart räknar växtgenetiskt material bevarat i mellan- eller långsiktiga anläggningar och eftersom inte alla länder rapporterar till FAO varje år. Till exempel är Kina listat som att det inte har några växttillgångar i sina labb, även om China National Genebank innehåller \"The Living Database of Animal and Plant Resources\"[4].\n\nDen här datan tar ej hänsyn till kvaliteten på säkerheten av genbankerna och risknivån att förlora genprover inom banken. \n\n[1]  [FAO SDG Progress Report 2021](http:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002Fsdg-progress-report\u002Fen\u002F#sdg-2)  \n[2]  [UNstats SDG indicator database - Indicator 2.5.1](https:\u002F\u002Funstats.un.org\u002Fsdgs\u002Findicators\u002Fdatabase\u002F?indicator=2.5.1)  \n[3]  [Genebank Standards for Plant Genetic Resources for Food and Agriculture](http:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002Fdocuments\u002Fcard\u002Fen\u002Fc\u002F7b79ee93-0f3c-5f58-9adc-5d4ef063f9c7\u002F)  \n[4]  [China National Genebank - The Living Database of Animal and Plant Resources](https:\u002F\u002Fwww.cngb.org\u002Fbrc-pam.html)  \n[5]  [Explainer: What is a gene bank? Science News for Students](https:\u002F\u002Fwww.sciencenewsforstudents.org\u002Farticle\u002Fexplainer-what-gene-bank)","Många antar felaktigt att bara ett fåtal länder bryr sig om planetens framtid och att resten ignorerar den. I verkligheten har mer än hälften av världens länder växtgenetiskt material lagrade i genbanker. Att bevara dessa gener skulle kunna vara avgörande för människor i framtiden då de kan hjälpa till att återuppbygga populationer av ovanliga arter och öka genetisk diversitet för att övervinna händelser som annars skulle kunna slå ut arter. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nDen biologiska mångfalden inom jordbruket hanteras mycket bättre i de flesta länder än vad folk inser. Detta tyder på ett utbrett, respektlöst begrepp om \"andra människor\", som om de inte förstår eller tar ansvar för framtida livsmedelsförsörjning. \n\n### Varför har folk fel om det här? \nFolk har många idéer om svält och dåligt styre i andra delar av världen, och de förväntar sig att misskötsel är vidare spritt än vad det är. Men de har antagligen inte hört så mycket om genbanker, och eftersom det är nytt för dem antar de att det är väldigt ovanligt.\n\n### Hur kan så många länder ha genbanker?\nDe flesta länder har blivit mycket rikare under de senaste årtiondena och majoriteten har strategiska planer för framtida livsmedelsförsörjning och biologisk mångfald, vilket hanteras av välutbildade agronomer. \n\n### Kan jag lita på datan?\nJa, även om datan är baserad på rapporter från länder anses den vara tillförlitlig. \n\n### Var kan jag lära mig mer?\n- Lär dig [vad agronomi är](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FAgronomy) \n- Lär dig [vad genbanker är till för](https:\u002F\u002Fwww.sciencenewsforstudents.org\u002Farticle\u002Fexplainer-what-gene)","Reservplantor","DNA utvecklas med varje ny generation av en växt. Många länder är kloka och har säkerhetsreserver av tidigare växtversioner, för säkerhets skull.",{"metadata":2327,"sys":2334,"fields":2345},{"tags":2328,"concepts":2333},[2329,2331],{"sys":2330},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2332},{"type":10,"linkType":123,"id":2087},[],{"space":2335,"id":2337,"type":14,"createdAt":2338,"updatedAt":2339,"environment":2340,"publishedVersion":2342,"revision":2240,"contentType":2343,"locale":27},{"sys":2336},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"R8eqWSiEKmseHGnbhfVbY","2022-11-04T09:42:04.851Z","2024-09-03T08:34:18.671Z",{"sys":2341},{"id":19,"type":10,"linkType":20},91,{"sys":2344},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2346,"answers":2347,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738,"name":2348,"questionText":2349,"statistics":2350,"veryWrongStatistics":2352,"correctSentence":2353,"youWereWrong":2354,"youWereRight":2354,"dataSourceShortText":2185,"dataSourceLinkLongText":2355,"extendedAnswerText":2356,"headingVeryWrong":2357,"youWereVeryWrong":2358,"headingWrong":2357},"1511",[],"Hur stor del av maten som människor i Afrika äter ","Hur stor del av maten som människor i Afrika äter produceras i Afrika?",[2351],"uk 0.76",[1453],"Mer än 80 % av maten som äts av människorna i Afrika produceras i Afrika.","I Afrika, liksom på alla andra ställen, är det mesta av maten som äts lokalt producerad. Vissa livsmedel importeras eftersom bönderna inte kan odla grödor, men det mesta importeras eftersom dieterna har förändrats allt eftersom människor blir rikare.","Liksom med alla genomsnitt kan den totala siffran dölja stora skillnader mellan enskilda länder och regioner. Till exempel importeras mycket mer av den mat som människor i Nordafrika äter istället för att odlas där. De uppgifter vi använder kommer från FAO. Den huvudsakliga källan är officiell statistik från medlemsländerna som samlas in årligen. Siffran avser vikten på producerad mat, i motsats till de kalorier som konsumeras. Vi konsulterade flera oberoende experter i denna fråga, som påpekade skillnaderna mellan livsmedelsbehov och livsmedelsval och att det finns olika scenarier på den afrikanska kontinenten. Trots dessa förbehåll var experterna överens om att FAO:s uppgifter är trovärdiga och de mest tillförlitliga som är tillgängliga.\n\n[1]  [FAO – Balansräkningar för livsmedel](https:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002Ffaostat\u002Fen\u002F#data\u002FFBS)  \n[2]  [FAO – Självförsörjning av livsmedel och internationell handel: en falsk dikotomi?](https:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002F3\u002Fi5222e\u002Fi5222e.pdf)  ","Afrika är en stor kontinent och alla länder är olika. Ändå verkar människor ofta ha en stereotypisk bild av att alla i Afrika är utsatta. Uppfattningen att \"människorna i Afrika inte kan försörja sig själva\" kan få människor att tro att det inte är värt att investera i Afrika. Det kan finnas ett motstånd mot att ens försöka öka produktiviteten i det afrikanska jordbruket, eftersom kontinenten uppfattas som utdömd redan från början. Verkligheten är en annan! De afrikanska länderna producerar sina egna grödor, men deras förmåga att fortsätta producera mer livsmedel är känslig för klimatförändringar, och detta måste tas på största allvar i takt med att världen blir varmare. \n\nDe bilder vi ser av hungriga människor i extrem fattigdom är inte falska, men de är inte representativa för en hel kontinent med en miljard människor. Det finns mycket fattiga människor som är beroende av livsmedelsbistånd, men mycket av den mat som importeras från utlandet beror faktiskt på val snarare än nödvändighet.\n\nDet är i Nordafrika som flest livsmedel importeras. Egypten har importerat mycket vete, delvis på grund av att landet har sålt bröd till ett subventionerat lågt pris. Alla nordafrikanska länder importerar majs för att föda upp kycklingar. Och importen av korn har ökat kraftigt på grund av fler bryggerier som tillverkar öl! Människor i andra delar av Afrika (främst i stadsområden) föredrar dessutom ris, snabbnudlar, pasta och stekt kyckling i stället för traditionella lokala basvaror – vilket utgör en stor del av de importerade livsmedlen. \n### Varför har folk fel om detta?\nOm man inte bor i Afrika hör man media tala om det som om det vore ett land istället för en kontinent. De bilder vi ofta ser visar katastrofer, sjukdomar, krig, terror och svält. Det skapar en bild i våra huvuden av en plats där ingenting fungerar och där Afrika är beroende av att resten av världen skickar mat och utbildad personal för att komma till deras undsättning. Faktum är att den ekonomiska tillväxten i de flesta länder har skett snabbare under de senaste decennierna än i Europa. \n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nDet är sant att Afrika har mycket extrem fattigdom och fortfarande kämpar med många problem. Men i de flesta fall har länderna i Afrika tillräckligt med utbildade människor för att ta hand om de flesta av sina egna problem. De flesta människor har en otroligt förlegad syn på Afrika som är skadlig, inte bara för afrikanska människor, regeringar och företag, utan även för de människor som besitter dessa förlegade åsikter. Det innebär att de går miste om otroliga möjligheter att arbeta, studera, resa och investera i livfulla, moderniserande länder.\n\n### Kan jag lita på denna information?\nJa, men liksom med alla genomsnitt kan den totala siffran dölja stora skillnader mellan enskilda länder och regioner. Till exempel importeras mycket mer av den mat som människor i Nordafrika äter istället för att odlas där, jämfört med Afrika söder om Sahara. De uppgifter vi använder kommer från FAO. Den huvudsakliga källan är officiell statistik från medlemsländerna som samlas in årligen. Siffran avser vikten på producerad mat, i motsats till de kalorier som konsumeras. Vi konsulterade flera oberoende experter i denna fråga, som påpekade skillnaderna mellan livsmedelsbehov och livsmedelsval och att det finns olika scenarier på den afrikanska kontinenten. Trots dessa förbehåll var experterna överens om att FAO:s uppgifter är trovärdiga och de mest tillförlitliga som är tillgängliga.\n\n### Resurser\nDollar Street: Se [tallrikar med mat](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?topic=plates-of-food&regions=af) från olika inkomstnivåer i många länder i Afrika \n","Afrika kan föda Afrika","I Afrika, liksom på alla andra ställen, är det mesta av maten som äts lokalt producerad. Vissa livsmedel importeras eftersom bönderna inte kan odla grödor, men det mesta importeras eftersom människornas dieter har förändrats allt eftersom de har blivit rikare.",{"metadata":2360,"sys":2367,"fields":2377},{"tags":2361,"concepts":2366},[2362,2364],{"sys":2363},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2365},{"type":10,"linkType":123,"id":2087},[],{"space":2368,"id":2370,"type":14,"createdAt":2371,"updatedAt":2372,"environment":2373,"publishedVersion":401,"revision":44,"contentType":2375,"locale":27},{"sys":2369},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2CL5hee37mDmYDyHwTk1Pn","2022-11-09T09:22:12.940Z","2024-09-03T08:34:18.834Z",{"sys":2374},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2376},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2378,"answers":2379,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1706},"1513",[],{"metadata":2381,"sys":2388,"fields":2398},{"tags":2382,"concepts":2387},[2383,2385],{"sys":2384},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2386},{"type":10,"linkType":123,"id":2087},[],{"space":2389,"id":2391,"type":14,"createdAt":2392,"updatedAt":2393,"environment":2394,"publishedVersion":1012,"revision":90,"contentType":2396,"locale":27},{"sys":2390},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1VgyarvIY4m71lvujA9heg","2023-04-27T11:47:14.299Z","2024-09-03T08:34:18.995Z",{"sys":2395},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2397},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2399,"answers":2400,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":145},"1604",[],{"metadata":2402,"sys":2409,"fields":2419},{"tags":2403,"concepts":2408},[2404,2406],{"sys":2405},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2407},{"type":10,"linkType":123,"id":2087},[],{"space":2410,"id":2412,"type":14,"createdAt":2413,"updatedAt":2414,"environment":2415,"publishedVersion":1012,"revision":1971,"contentType":2417,"locale":27},{"sys":2411},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4S1aejkB2el1eTO3a3ThIx","2023-05-11T12:39:24.466Z","2024-11-28T20:30:14.910Z",{"sys":2416},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2418},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2420,"answers":2421,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879},"1632",[],{"metadata":2423,"sys":2426,"fields":2436},{"tags":2424,"concepts":2425},[],[],{"space":2427,"id":2429,"type":14,"createdAt":2430,"updatedAt":2431,"environment":2432,"publishedVersion":70,"revision":993,"contentType":2434,"locale":27},{"sys":2428},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2S6Fl02tYLVsV5SooTXpD7","2023-12-07T11:06:12.441Z","2024-09-03T08:34:19.339Z",{"sys":2433},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2435},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2437,"answers":2438,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2439,"veryWrongPercentage":2440},"1766",[],51,28,{"metadata":2442,"sys":2445,"fields":2455},{"tags":2443,"concepts":2444},[],[],{"space":2446,"id":2448,"type":14,"createdAt":2449,"updatedAt":2450,"environment":2451,"publishedVersion":363,"revision":45,"contentType":2453,"locale":27},{"sys":2447},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6D90IQb6f3d02KEdpuRYOJ","2024-08-30T12:59:12.101Z","2024-09-03T08:34:19.520Z",{"sys":2452},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2454},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2456,"answers":2457,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2458,"veryWrongPercentage":1706},"1784",[],81,{"metadata":2460,"sys":2463,"fields":2473},{"tags":2461,"concepts":2462},[],[],{"space":2464,"id":2466,"type":14,"createdAt":2467,"updatedAt":2468,"environment":2469,"publishedVersion":586,"revision":993,"contentType":2471,"locale":27},{"sys":2465},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"51bkIPgmNIX3Yh8Eg7D8cy","2024-08-30T09:32:33.741Z","2024-09-03T08:34:19.682Z",{"sys":2470},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2472},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2474,"answers":2475,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2476,"veryWrongPercentage":1917},"1783",[],88,{"metadata":2478,"sys":2481,"fields":2492},{"tags":2479,"concepts":2480},[],[],{"space":2482,"id":2484,"type":14,"createdAt":2485,"updatedAt":2486,"environment":2487,"publishedVersion":2489,"revision":90,"contentType":2490,"locale":27},{"sys":2483},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3uJLAIIdvblFCoUQwlwZg","2024-09-02T08:48:15.023Z","2024-09-04T13:08:43.898Z",{"sys":2488},{"id":19,"type":10,"linkType":20},36,{"sys":2491},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2493,"answers":2494,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585,"veryWrongPercentage":842},"1786",[],{"metadata":2496,"sys":2499,"fields":2509},{"tags":2497,"concepts":2498},[],[],{"space":2500,"id":2502,"type":14,"createdAt":2503,"updatedAt":2504,"environment":2505,"publishedVersion":256,"revision":993,"contentType":2507,"locale":27},{"sys":2501},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6YoYUvkQE9vbCEGzUFs82l","2024-08-29T14:37:51.037Z","2024-09-03T08:34:20.404Z",{"sys":2506},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2508},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2510,"answers":2511,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848,"veryWrongPercentage":2512},"1782",[],29,{"metadata":2514,"sys":2517,"fields":2526},{"tags":2515,"concepts":2516},[],[],{"space":2518,"id":2520,"type":14,"createdAt":2521,"updatedAt":2521,"environment":2522,"publishedVersion":1365,"revision":111,"contentType":2524,"locale":27},{"sys":2519},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4DDGtxqspL0oCQWsyqKSDr","2024-09-03T07:48:37.661Z",{"sys":2523},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2525},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2527,"answers":2528,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"veryWrongPercentage":2239},"1787",[],{"metadata":2530,"sys":2533,"fields":2542},{"tags":2531,"concepts":2532},[],[],{"space":2534,"id":2536,"type":14,"createdAt":2537,"updatedAt":2537,"environment":2538,"publishedVersion":256,"revision":111,"contentType":2540,"locale":27},{"sys":2535},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4dh3cEKGDAAkkZ9lCdzCnE","2024-09-04T08:00:39.613Z",{"sys":2539},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2541},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2543,"answers":2544,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585,"veryWrongPercentage":1971},"1788",[],{"metadata":2546,"sys":2549,"fields":2558},{"tags":2547,"concepts":2548},[],[],{"space":2550,"id":2552,"type":14,"createdAt":2553,"updatedAt":2553,"environment":2554,"publishedVersion":1012,"revision":111,"contentType":2556,"locale":27},{"sys":2551},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4JfqkQWJXqX1gl81F9TNpv","2024-09-04T11:59:48.916Z",{"sys":2555},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2557},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2559,"answers":2560,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585,"veryWrongPercentage":842},"1789",[],{"metadata":2562,"sys":2565,"fields":2574},{"tags":2563,"concepts":2564},[],[],{"space":2566,"id":2568,"type":14,"createdAt":2569,"updatedAt":2569,"environment":2570,"publishedVersion":1076,"revision":111,"contentType":2572,"locale":27},{"sys":2567},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3B8y81NwnRJu3x3gHona4I","2024-08-29T12:59:50.563Z",{"sys":2571},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2573},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2575,"answers":2576,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":185,"veryWrongPercentage":1384},"1781",[],{"metadata":2578,"sys":2581,"fields":2590},{"tags":2579,"concepts":2580},[],[],{"space":2582,"id":2584,"type":14,"createdAt":2585,"updatedAt":2585,"environment":2586,"publishedVersion":1012,"revision":111,"contentType":2588,"locale":27},{"sys":2583},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3hwf28BY39wnURDD0QeU7Z","2024-08-29T08:58:08.116Z",{"sys":2587},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2589},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2591,"answers":2592,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1663,"veryWrongPercentage":1636},"1780",[],{"metadata":2594,"sys":2597,"fields":2606},{"tags":2595,"concepts":2596},[],[],{"space":2598,"id":2600,"type":14,"createdAt":2601,"updatedAt":2601,"environment":2602,"publishedVersion":1012,"revision":111,"contentType":2604,"locale":27},{"sys":2599},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6rb4dTgTEJTgvCMyx1W1cm","2023-04-17T10:10:34.252Z",{"sys":2603},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2605},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2607,"answers":2608,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609,"statistics":2610,"veryWrongStatistics":2612},"1569",[],74,[2611],"uk 0.74",[2250],{"metadata":2614,"sys":2617,"fields":2626},{"tags":2615,"concepts":2616},[],[],{"space":2618,"id":2620,"type":14,"createdAt":2621,"updatedAt":2621,"environment":2622,"publishedVersion":880,"revision":111,"contentType":2624,"locale":27},{"sys":2619},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6ihauiEcKFJkZjJMneUq0","2023-04-14T09:39:07.668Z",{"sys":2623},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2625},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":2627,"answers":2628,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608},"1558",[],{"metadata":2630,"sys":2633,"fields":2643},{"tags":2631,"concepts":2632},[],[],{"space":2634,"id":2636,"type":14,"createdAt":2637,"updatedAt":2638,"environment":2639,"publishedVersion":880,"revision":2240,"contentType":2641,"locale":27},{"sys":2635},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"c83798af9ff6305e9b6f1fc1037164dd","2021-11-11T07:12:28.122Z","2024-09-03T08:36:17.417Z",{"sys":2640},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2642},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":2644,"heading":2645,"slug":2646,"questions":2647,"certificateHeading":269,"certificateText":2648},"sdg_world_02_cert","FN:s Mål 2: Ingen hunger Certifikat","sdg-world-02-cert",[2223,2155,2080,2292,2189,2257,2326,2359,2380,2401,2422,2495,2459,2441,2477,2513],"för att ha svarat 100% rätt på frågor gällande FN:s Mål 2: Ingen hunger, och därmed visat grundläggande kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":2650,"sys":2653,"fields":2661},{"tags":2651,"concepts":2652},[],[],{"space":2654,"id":2656,"type":39,"createdAt":2657,"updatedAt":2658,"environment":2659,"publishedVersion":805,"revision":44,"locale":27},{"sys":2655},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3TLr1qzMxEOvyAj9FrKlHj","2020-11-17T09:43:29.686Z","2024-09-03T08:34:16.646Z",{"sys":2660},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":2662,"description":2663,"file":2664},"2. Zero hunger","Zero hunger icon",{"url":2665,"details":2666,"fileName":2671,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F3TLr1qzMxEOvyAj9FrKlHj\u002F7447970fa3af111093f09018957fa2ff\u002Fsdg_02.svg",{"size":2667,"image":2668},2389,{"width":2669,"height":2670},135,116,"sdg_02.svg","#DDA63A",[2674],{"metadata":2675,"sys":2678,"fields":2688},{"tags":2676,"concepts":2677},[],[],{"space":2679,"id":2681,"type":14,"createdAt":2682,"updatedAt":2683,"environment":2684,"publishedVersion":44,"revision":45,"contentType":2686,"locale":27},{"sys":2680},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4QDZGIMyOmwn5KoHAxGsBS","2022-10-06T08:45:41.696Z","2024-09-03T08:34:20.578Z",{"sys":2685},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2687},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":2689,"challenges":2690},"Un Goal 2",[2691],{"metadata":2692,"sys":2695,"fields":2705},{"tags":2693,"concepts":2694},[],[],{"space":2696,"id":2698,"type":14,"createdAt":2699,"updatedAt":2700,"environment":2701,"publishedVersion":1581,"revision":993,"contentType":2703,"locale":27},{"sys":2697},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6hI80UWANpQg2IT3HoKbgM","2022-10-06T08:45:38.005Z","2024-09-03T08:34:20.615Z",{"sys":2702},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2704},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":2706,"title":2707,"slug":2708,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":2709,"combos":2729},"sdg_world_goal_2","FN Mål 2: Ingen hunger","sdg-world-goal-2",{"metadata":2710,"sys":2713,"fields":2721},{"tags":2711,"concepts":2712},[],[],{"space":2714,"id":2716,"type":39,"createdAt":2717,"updatedAt":2718,"environment":2719,"publishedVersion":579,"revision":993,"locale":27},{"sys":2715},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4shoeX7gxcgWe19LuI6fd3","2022-10-06T08:45:22.992Z","2024-09-03T08:34:16.657Z",{"sys":2720},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":2722,"file":2723},"SDG icon 2-03",{"url":2724,"details":2725,"fileName":2728,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4shoeX7gxcgWe19LuI6fd3\u002F9db54e755209409f27e263c875c9d330\u002FSDG_icon_2-03.png",{"size":2726,"image":2727},14965,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 2-03.png",[],{"metadata":2731,"sys":2734,"fields":2744},{"tags":2732,"concepts":2733},[],[],{"space":2735,"id":2737,"type":14,"createdAt":2738,"updatedAt":2739,"environment":2740,"publishedVersion":1636,"revision":2240,"contentType":2742,"locale":27},{"sys":2736},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"24JGHEUFje7aJnhpRNMLUd","2020-11-19T19:37:33.648Z","2022-11-24T08:40:08.415Z",{"sys":2741},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2743},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":2745,"name":2746,"slug":2745,"tests":2747,"diplomaTest":3688,"icon":3709,"iconDisplayType":1982,"color":3729,"topicCategory":979,"chapters":3730},"sdg-world-03","FN:s Mål 3: God hälsa och välbefinnande",[2748],{"metadata":2749,"sys":2752,"fields":2762},{"tags":2750,"concepts":2751},[],[],{"space":2753,"id":2755,"type":14,"createdAt":2756,"updatedAt":2757,"environment":2758,"publishedVersion":614,"revision":2055,"contentType":2760,"locale":27},{"sys":2754},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"e215eb3f15b93aa1f53d981489f96d66","2021-11-11T07:12:30.137Z","2025-03-12T13:54:01.518Z",{"sys":2759},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2761},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":2763,"heading":2746,"slug":2764,"questions":2765,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_03_t1","un-goal-3-good-health-and-well-being",[2766,2806,273,2842,2878,2975,3009,3043,3065,3089,3113,3134,3157,3192,3216,3237,3270,3291,3312,3333,3354,3375,3396,3421,3442,238,3465,3481,3507,3525,3544,3560,3578,3603,3621,3638,3655,3672],{"metadata":2767,"sys":2774,"fields":2785},{"tags":2768,"concepts":2773},[2769,2771],{"sys":2770},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2772},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":2775,"id":2777,"type":14,"createdAt":2778,"updatedAt":2779,"environment":2780,"publishedVersion":2782,"revision":1636,"contentType":2783,"locale":27},{"sys":2776},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"543ff1467c4a0e04d4e25f0b6fc2c991","2021-11-11T07:17:15.293Z","2024-11-28T20:30:15.386Z",{"sys":2781},{"id":19,"type":10,"linkType":20},114,{"sys":2784},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":2786,"answers":2787,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":692,"ruleOfThumbs":2788,"name":2789,"questionText":2790,"statistics":2791,"correctSentence":2796,"youWereWrong":2797,"youWereRight":2798,"dataSourceShortText":2799,"dataSourceLinkLongText":2800,"extendedAnswerText":2801,"headingVeryWrong":2802,"youWereVeryWrong":2803,"headingWrong":2804,"starShareText":2805,"starShareTitle":2805},"1",[],[],"Vad har hänt med den globala självmordsfrekvensen ","Vad har hänt med den globala självmordsfrekvensen de senaste 20 åren?",[1417,2792,2793,2794,2795],"swe 0.93","nor 0.93","fin 0.91","dnk 0.96","Den globala självmordsfrekvensen har minskat med omkring 25% de senaste 20 åren.","De flesta har intrycket att självmord blir allt vanligare i världen. När du hör allt fler människor prata öppet om ett problem som tidigare var tabu, som självmord, är det svårt att föreställa sig att den globala frekvensen minskar.","De flesta har intrycket att självmord blir allt vanligare i världen. När nu äntligen fler människor pratar öppet om självmord är det svårt att föreställa sig att den globala frekvensen minskar.","Källa: IHME","Enligt IHME Global Burden of Disease, minskade antalet dödsfall genom självmord globalt från 13.6 per 100,000 år 2000 till 9.8 år 2019 [1]. Många länder underrapporterar självmord och psykisk hälsa, speciellt i de 20 länder där självmord är olagligt. Ändå syns en tydlig förbättring i de globala trenderna, i motsats till vad många tror. Det här bekräftades av tre oberoende forskare i psykisk hälsa, när vi bad om deras feedback gällande den här frågan. \n\n[1]  [Deaths from self harm per 100 thousand people - Global Burden of Disease - Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME)](http:\u002F\u002Fihmeuw.org\u002F59oq)  \n[2]  [Suicide — Our World In Data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fsuicide)  \n[3]  [WHO - “Preventing suicide: A global imperative”](https:\u002F\u002Fwww.who.int\u002Fpublications\u002Fi\u002Fitem\u002Fpreventing-suicide-a-global-imperative)   \n[4]  [WHO:s riktlinjer för att hjälpa personer som överväger att begå självmord](https:\u002F\u002Fwww.who.int\u002Fcampaigns\u002Fworld-health-day\u002F2017\u002Fhandouts-depression\u002Ffamily\u002Fen\u002F)","Fler och fler pratar öppet om mental hälsa, vilket är ett stort steg mot att ta bort stigmatisering och öka medvetenheten om detta enorma globala hälsoproblem. Anledningarna till att en person tar sitt eget liv är komplexa och inte helt förstådda. Precis som med andra problem som historiskt sett var ett tabu kan vi av misstag få intrycket av att själva problemet ökar eftersom vi börjar prata mer om det. Men just det faktum att vi pratar om det kan mycket väl vara en av anledningarna till att det minskar.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nDetta är bara ett av många exempel på positiva globala utvecklingar som nästan ingen vet om. När framsteg har gjorts, betyder det ofta att fler framsteg är möjliga. Detta är en viktig sak att inse för alla människor som tror att världen generellt blir sämre. Världen är sanneligen full av problem, men vissa saker blir bättre.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nFler och fler människor pratar öppet om mental hälsa, vilket är ett stort steg mot att ta bort stigmat och öka medvetenhet om detta enorma globala hälsoproblem. Som med alla andra problem som historiskt varit tabu, så kan vi när vi börjar prata mer om det av misstag få intrycket av att problemen själva ökar. Det är också en del av det fenomen vi ser med nästan alla våra frågor, nästan ingen vet om någon av de positiva trender vi har frågat dem om. \n\n### Varför minskar antalet självmord?\nDet finns många anledningar. Många preventiva åtgärder har visats vara framgångsrika för att reducera antalet, som till exempel: Att öka tillgång till hjälplinjer; minska tillgången till vapen och bekämpningsmedel; bättre mental hälsobehandling; mindre tillgång till alkohol; och mer ansvarsfull mediarapportering när någon berömd tar sitt eget liv. Viktigast av allt, särskilt i medelinkomstländer som Indien och Kina, är att den ekonomiska tillväxten gjort det möjligt för många fler människor att leva mer tillfredsställande liv.\n\n### Minskar antalet självmord överallt?\nNej. För det första så skiljer sig självmordsantalen mycket över världen och över befolkningsgrupper. Antalet bland kvinnor och yngre människor är generellt lägre än hos äldre människor och män. I nästan alla höginkomstländer, har antalet bland unga vuxna gått ned under senare år, men bland tonåringar var minskningen mycket mindre. I några få länder, som i USA, har antalet ökat, särskilt bland medelåldersmän. \n\nTrots dessa stora variationer, är den globala minskningen tydlig. Självmord har blivit mycket mindre vanligt i många grupper. Vissa av dessa grupper skapar sällan löpsedlar men har en stor påverkan på det globala genomsnittet, såsom: 1. Kvinnor i Kina och Indien; 2. Medelåldersmän i Ryssland; och 3. Äldre människor.\n\n### Kommer detta få folk att tro att självmord inte är ett problem?\nSjälvmordsantalen minskar, men antalet självmord sedan år 2000 förblev detsamma (ungefär 800,000 döda per år) eftersom att populationen har ökat under samma tid. När vi informerar om självmord måste vi lära ut hur det går att ha två tankar i huvudet på samma gång. Saker blir bättre, men de kan fortfarande vara dåliga. Mycket återstår att göras.\n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa, det kan du, eftersom flera datakällor berättar samma historia. Men du borde vara medveten om att globala genomsnitt döljer olika lokala trender, och att data från olika länder kan vara mer eller mindre trovärdig. Överlag, finns mindre osäkerhet gällande data från höginkomstländer. I vissa länder där självmord är tabu, kan vissa av dessa dödsfall rapporteras som andra orsaker, vilket resulterar i en underskattning av antalen rapporterade självmord.\n\n### Vart kan jag se olika länders självmordstrender?\nDu kan besöka [hemsidan Global Burden of Disease](https:\u002F\u002Fvizhub.healthdata.org\u002Fcod\u002F), där globala, regionala och nationella trender bland dödsorsaker (och många andra saker) kan visualiseras. \n\n### Hur vet ni att folk har fel om detta?\nVi har ställt frågan till allmänheten i flera länder och på alla platser vi frågade, hade fler än 90% fel om denna trend.\n\n### Vart kan jag lära mig mer om självmordsantal?\n[Här](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fsuicide)on Our World In Data.\n","Den har minskat men du tror att den har ökat","De flesta har intrycket att självmord blir allt vanligare i världen. När du hör fler människor prata öppet om ett problem som självmord, som tidigare var tabu, är det lätt att anta att den globala takten ökar.","Färre tar sina liv","Många behöver positiva nyheter om psykisk hälsa",{"metadata":2807,"sys":2814,"fields":2824},{"tags":2808,"concepts":2813},[2809,2811],{"sys":2810},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2812},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":2815,"id":2817,"type":14,"createdAt":2818,"updatedAt":2819,"environment":2820,"publishedVersion":402,"revision":732,"contentType":2822,"locale":27},{"sys":2816},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"770782b7c60fbe0cde5c62d3852e9a6e","2021-11-11T07:06:41.110Z","2023-11-24T09:04:06.769Z",{"sys":2821},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2823},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":2825,"answers":2826,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2827,"name":2828,"questionText":2829,"statistics":2830,"veryWrongStatistics":2832,"correctSentence":2834,"youWereWrong":2835,"youWereRight":2836,"dataSourceShortText":2837,"dataSourceLinkLongText":2838,"extendedAnswerText":2839,"headingVeryWrong":2840,"youWereVeryWrong":2841,"headingWrong":2840},"30",[],86,"År 1970 hade dagens låginkomstländer en förväntad ","År 1970 hade dagens låginkomstländer en förväntad livslängd på 44 år. Vad är det nu?",[2831],"uk 0.86",[2833],"uk 0.291","Den förväntade livslängden har ökat stadigt under de senaste 50 åren i låginkomstländer, inte olikt resten av världen.","Livet i de fattigaste länderna är svårt. Men det brukade vara svårare. Du kunde inte föreställa dig att de faktiskt lever 20 år längre nu.","De inser inte hur mycket längre människor lever nuförtiden, inte ens i de fattigaste länderna. ","Källor: UN & World Bank","Gapminder[1] har kombinerat liknande data från två huvudkällor - IHME[2] och UN Population Division[3] - för att uppskatta medellivslängden från 1970 till 2019. Dessa källor använder lite olika data men stödjer samma stora ökning i de fattigaste länderna. De baseras på siffror från folkräkningar och olika hälsoundersökningar.\n\nDatan vi använder avser år 2017, då det är ett antal års fördröjning mellan datainsamling, analys och publicering. Dessa uppgifter samlas inte in årligen (vanligtvis en gång vart tionde år eller så) och därför kan vissa av ländernas siffror vara något föråldrade. Om uppgifterna fanns tillgängliga för varje land för detta år är det ganska troligt att medellivslängden skulle vara ännu högre. Ett antal låginkomstländer 1970 är inte längre låginkomstländer, så om vi skulle jämföra länderna över tid skulle förändringen i livslängd bli ännu större.\n\n[1]  [Gapminders förväntade livslängdsdata v11](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdata\u002Fdocumentation\u002Fgd004\u002F)  \n[2]  [Data för 1990 till 2019 kommer från IHME:s Global Burden of Disease Study 2019 (GBD 2019) Life Expectancy 1990-2019. Seattle, USA: Institute for Health Metrics and Evaluation, published 2020.](http:\u002F\u002Fghdx.healthdata.org\u002Frecord\u002Fihmde-data\u002Fgbd-2019-life-expectancy-HALE-1990-2019)  \n[3]  [World Population Prospects 2019](https:\u002F\u002Fpopulation.un.org\u002Fwpp2019\u002F) ","Människor lever i genomsnitt 20 år längre i fattiga länder idag, främst för att färre barn dör. För femtio år sedan dog nästan vart femte barn före 5 års ålder, och idag är det färre än 1 av 20. Denna fantastiska förbättring skedde tack vare den globala spridningen av kunskap om hur man stoppar sjukdomar som brukade döda miljoner varje år.\n\nMänniskor som inte vet detta lider förmodligen av en vanlig pessimistisk missuppfattning att \"världen blir värre\". De tycker förmodligen att det är slöseri med resurser att försöka hjälpa de fattiga. De har fel.\n\nFör att rädda liv är det mest kostnadseffektiva du kan göra att investera där människor är fattiga, för det de behöver är inte dyrt. De behöver de grundläggande tjänster som alla andra redan har, som har visat sig rädda många liv under de senaste 50 åren: Grundutbildning, vaccinationsprogram, myggnät, graviditetskontroller, folkhälsoinfrastruktur, avloppssystem i städer och rent vatten och hygieniska toaletter.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nLåginkomstländer (som avser 9% av världens befolkning) ses ofta som platser där alla människor är hungriga och kämpar varje dag för att överleva. Även om detta verkligen är sant i många samhällen har det skett enorma förbättringar under de senaste 50 åren. Men så länge mångas lidande fortfarande är framträdande är det svårt att fira ett stigande medelvärde.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nFler måste inse hur effektiva de livräddande programmen är som gjorde detta möjligt. Om framsteg inte erkänns kan det leda till minskat stöd till de mest kostnadseffektiva sätten att rädda liv: allmän grundskoleutbildning, vaccinationsprogram, myggnät, graviditetskontroller, folkhälsoinfrastruktur, avloppssystem i städer och rent vatten och sanitet. Investeringar i dessa grundläggande funktioner har gjort livet 20 år längre i genomsnitt i de fattigaste samhällena.\n\n### Lever människor längre överallt?\nJa, i alla länder på alla inkomstnivåer är livet längre idag än 1970, eftersom bättre hälsa har blivit billigare att leverera. Medicinska upptäckter och folkhälsoforskning har gjort det möjligt att dela kunskap som har gjort det möjligt att rädda liv som tidigare inte gick att rädda. Många dödsfall kan nu förebyggas genom offentlig utbildning, grundläggande hälsovård, vaccinationer, tillgång till rent vatten, myggnät, antibiotika, rent vatten och sanitet osv. Den globala ökningen av medellivslängder under de senaste 50 åren drevs av att dela kunskap om dessa metoder. Och det finns fortfarande massor av liv som kan räddas utan nya innovationer. [Se ökningen av förväntad livslängd i alla länder från 1970 till idag](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$state$time$value=1970;&marker$axis_x$zoomedMin:600;&axis_y$zoomedMin:40&zoomedMax:84;&size$extent@:0.08&:1;;;;&chart-type=bubbles).\n\n### Världen är dålig på många sätt, hur kan ni påstå att den är bättre?\nDet finns fortfarande massor av problem i världen. Vi försöker INTE förneka det. Vi insisterar på att folk ska lära sig om framstegen, inte för att förneka problemen - men för att lösa dem. Genom att titta på de lösningar som drev de tidigare framstegen vill vi att folk ska inse att ytterligare framsteg också är möjliga för att lösa de många problem som återstår. När vi tittar på nyheterna från de fattigaste länderna är det nästan omöjligt att föreställa sig att det brukade vara värre, men det är precis så. Människor dog i mycket yngre åldrar i genomsnitt i alla de fattigaste länderna – och i alla andra länder. Och de som inte dog led av funktionshinder orsakade av sjukdomar som vi har behandling för idag. Men \"att bli bättre\" är inte detsamma som \"att vara bra\". Att det förr var fler som led är ingen tröst för dem som fortfarande är fast i extrem fattigdom. Var och en av dem behöver en chans att fly eländet och få chansen att få ett anständigt liv. Att tillhandahålla de viktiga offentliga tjänsterna som anges ovan har fungerat för att hjälpa många tidigare. Se hur livet är för extremt fattiga [här](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street?max=60).\n\n### Kan jag lita på uppgifterna?\nJa, trots att det finns vissa osäkerheter eftersom data som används för att uppskatta livslängden ibland samlas in så sällan som vart tionde år. Informationen är mer tillförlitlig för länder som har folkbokföring för födslar och dödsfall. Modellering används för att fylla luckor i data. Men oavsett vilket så är trenden tydlig.\n\n### Var kan jag lära mig mer?\nSe den fantastiska ökningen av medellivslängder i detta interaktiva bubbeldiagram: [Livslängdsökning från 1970 till idag](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F37zi6lf) i alla länder\n\nInteraktivt bubbeldiagram: [Barnsdödlighet sedan 1970 till idag](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F2Js2BUo) i alla länder\n\nDollar Street: [Se hur livet är i extrem fattigdom](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?max=60) i många länder\n","Länge leve de fattiga","Livet i de fattigaste länderna är svårt. Men det brukade vara svårare. Du hade ingen aning om att de lever 20 år längre nu.",{"metadata":2843,"sys":2850,"fields":2861},{"tags":2844,"concepts":2849},[2845,2847],{"sys":2846},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2848},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":2851,"id":2853,"type":14,"createdAt":2854,"updatedAt":2855,"environment":2856,"publishedVersion":2858,"revision":880,"contentType":2859,"locale":27},{"sys":2852},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"c4f3df62e52ed498eb7d9a2f0b3dc8ed","2021-11-11T07:06:43.986Z","2026-01-22T09:12:02.636Z",{"sys":2857},{"id":19,"type":10,"linkType":20},106,{"sys":2860},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":2862,"answers":2863,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":145,"name":2864,"questionText":2865,"statistics":2866,"veryWrongStatistics":2867,"correctSentence":2869,"youWereWrong":2870,"youWereRight":2871,"dataSourceShortText":2872,"dataSourceLinkLongText":2873,"extendedAnswerText":2874,"headingVeryWrong":2875,"youWereVeryWrong":2876,"headingWrong":2877},"31",[],"Över hela världen, hur många barn föds med utbilda","Över hela världen, hur många barn föds med utbildad sjukvårdspersonal närvarande?",[618],[2868],"uk 0.558","Globalt sett närvarar utbildad sjukvårdspersonal vid 87% av alla förlossningar.","De flesta nyfödda välkomnas till denna värld i händerna av vårdpersonal.","När utbildad hälso- och sjukvårdspersonal hjälper till att förlösa barn minskar det riskerna för både mödrar och bebisar något enormt. ","Källor: WHO","Enligt Världshälsoorganisationen var siffran nära 87% år 2024. Den siffran är baserad på de senaste uppgifterna från alla länder. Men uppgifter från vissa länder är mer tillförlitliga än från andra. Olika länder använder också väldigt olika kriterier för vad som är en \"utbildad\" hälso-och sjukvårdspersonal. För att ta hänsyn till detta använder vi det korrekta alternativet \"mer än 80%\", för att säkerställa att vi inte överskattar framstegen.\n\nSedan 2004 har vi vetat hur många kvalificerade vårdpersonal som deltar vid förlossningar men inte deras arbetskvalitet. Efter 2004 ökade antalet födslar med kvalificerad personal och även om det skett stora framsteg nådde minskningen av mödradödligheten inte de 75% till 2015 som angavs i Millennieutvecklingsmålen (Minskningen av mödradödligheten från 2000 till 2017 var 38% [WHO](https:\u002F\u002Fwww.who.int\u002Fnews-room\u002Ffact-sheets\u002Fdetail\u002Fmaternal-mortality)). Detta togs upp 2018, med en [nyare definition](https:\u002F\u002Fapps.who.int\u002Firis\u002Fbitstream\u002Fhandle\u002F10665\u002F272818\u002FWHO-RHR-18.14-eng.pdf?ua=1) av vem som är en kvalificerad hälso-och sjukvårdspersonal, en definition som har strängare standarder. Vår data tar ännu inte hänsyn till denna nya definition eftersom det mesta av datan samlades in före 2018. På grund av problemet kring definitionen av \"kvalificerad\" anpassade vi frågan till att istället säga \"utbildad\" hälso-och sjukvårdspersonal, eftersom definitionen datan användner fortfarande uppfyller dessa kriterier.\nDe enorma skillnaderna inom länder kan ses i data från Center for Equity, Pelotas[2]\n\n[1] [World Health Organization 2025 data.who.int, Proportion of births attended by skilled health personnel](https:\u002F\u002Fdata.who.int\u002Findicators\u002Fi\u002FF835E3B\u002F1772666)\n[2] [Ojämlikheter i mödrahälsa inom länder, decildata för besökta födslar och inkomst, från International Centre for Equity in Health Universidade Federal de Pelotas, Brasilien](https:\u002F\u002Fequidade.org\u002Fabsolute_income)","De flesta tror att en majoritet av världens befolkning är fast i fattigdom utan tillgång till grundläggande hälsovård. Det var sant för 50 år sedan!\n\nBassjukvården är billig idag och de flesta mammor får hjälp under förlossningen, vilket gör att färre mammor och barn dör. Även om det genomsnittliga antalet förlossningar med utbildad personal närvarande har ökat överallt, finns det enorma ojämlikheter inom länder, som vi visar i [den här videon](https:\u002F\u002Ftwitter.com\u002FGapminder\u002Fstatus\u002F1319177201087021056).\n\n### Varför är det ett problem att ha fel om detta?\nOm människor överskattar antalet mammor som måste föda ensamma kan det tyckas för dyrt att hjälpa dem alla att ha utbildad personal när de föder barn.\n\n### Varför har så många fel om detta?\nDe tror förmodligen att en majoritet av människor har fastnat i en så djup fattigdom att de inte har råd med hjälp vid förlossningen. Men majoriteten av människorna i världen är inte så fattiga. Även om många fortfarande saknar mycket resurser har majoriteten tillgång till en modern bassjukvård.\n\n### Hur kan antalet assisterade förlossningar vara så högt?\nDetta beror mest på att ett större antal förlossningar äger rum på en vårdinrättning. För att minska mödradödligheten har [behovet av att hjälpa mödrar under förlossningen](https:\u002F\u002Fwww.who.int\u002Fpmnch\u002Ftopics\u002Fmaternal\u002Fknowledge_summaries_14_midwives\u002Fen\u002F) varit en hög prioritet i många länder i många decennier. Idag finns det fler utbildade läkare, sjuksköterskor och barnmorskor i världen än någonsin tidigare.\n\nSe trender för [födslar med kunnig hälsopersonal](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3mJtzVA) mellan 1990-2020 för de flesta länder.\n\n### Varför är det viktigt att ha utbildad hälso-och sjukvårdspersonal närvarande vid förlossningen?\nFör många kvinnor är förlossningen det farligaste ögonblicket i livet. De första minuterna av livet är också den farligaste tiden för spädbarn. Många saker kan gå fel. Att ha en utbildad vårdpersonal vid en blivande mammas sida kommer att öka chansen att överleva för både mamma och barn när det går fel. Utbildad hälso- och sjukvårdspersonal kan främja hygienen, ge medicinering, stoppa blödningar och identifiera varningssignaler om man behöver föda med kejsarsnitt (om möjligheten finns).\n\nSe hur [spädbarnsdödligheten](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3gbmwCX) och [mödradödligheten](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3lJufZX) har minskat över tiden i de flesta länder.\n\n### Är assisterade förlossningar vanliga överallt?\nI nästan alla länder i världen assisteras mer än 50% av förlossningarna av en utbildad sjukvårdspersonal. I ett fåtal låg- och lägre medelinkomstländer (som Etiopien, Nigeria, Haiti och Jemen) får färre än 50% kvinnor hjälp under förlossningen. Men att vara fattig betyder inte alltid att få mammor får hjälp. I låginkomstländerna Malawi och Rwanda, till exempel, assisteras 90% av födslarna av en utbildad sjukvårdspersonal. Nationella medelvärden kan dölja stora skillnader inom länder. Det är oftast lättare att få tillgång till förlossningsvård i städer, jämfört med på landsbygden. Det är alltid de fattigaste mammorna som föder barn ensamma.\n\nSe de senaste trenderna för [procenten av födslar där kunnig hälsopersonal närvarat](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3mJtzVA) mellan 1990-2020 för de flesta länder.\n\n### Källor\nGapminder Tools: [Födslar i närvaro av kunnig hälsopersonal](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3mJtzVA) 1990-2020 för de flesta länder.\n\nGapminder Tools: [Spädbarnsdödlighet](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3gbmwCX) 1800-idag för de flesta länder\n\nGapminder-verktyg: [Mödradödlighet](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3lJufZX) 1980-idag för de flesta länder\n\nUNICEF: [Delivery care](https:\u002F\u002Fdata.unicef.org\u002Ftopic\u002Fmaternal-health\u002Fdelivery-care)\n","Du är upp och ner","Mer än 80% av nyfödda välkomnas till denna värld i händerna av professionell vårdpersonal, och du trodde att det var mindre än 30%.","Välkomnas av professionella händer",{"metadata":2879,"sys":2886,"fields":2897},{"tags":2880,"concepts":2885},[2881,2883],{"sys":2882},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2884},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":2887,"id":2889,"type":14,"createdAt":2890,"updatedAt":2891,"environment":2892,"publishedVersion":2894,"revision":967,"contentType":2895,"locale":27},{"sys":2888},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6439bc7238dd40e689bade81efd88896","2021-11-11T07:06:48.514Z","2026-01-21T20:31:00.229Z",{"sys":2893},{"id":19,"type":10,"linkType":20},204,{"sys":2896},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":2898,"answers":2899,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1478,"name":2900,"questionText":2901,"statistics":2902,"veryWrongStatistics":2936,"correctSentence":2969,"youWereWrong":2970,"youWereRight":2971,"dataSourceShortText":1595,"dataSourceLinkLongText":2972,"extendedAnswerText":2973,"headingVeryWrong":2974,"youWereVeryWrong":2970,"headingWrong":2974},"33",[],"Hur många av världens ettåringar vaccinerades mot ","Hur många av världens ettåringar vaccinerades mot någon sjukdom 2022?",[2903,2904,2905,2906,2907,2908,2909,2910,2911,2912,2913,2914,2915,2916,2917,2918,2919,2920,2921,2922,2923,2924,2925,2926,2927,2928,2929,2930,2931,2932,2933,2934,2935],"uk 0.7810666667","usa 0.79965","arg 0.702","aus 0.78715","bel 0.86015","bra 0.704","can 0.8086","chn 0.4867","fra 0.89355","deu 0.90155","hun 0.834","idn 0.6307","ita 0.7938","jpn 0.92205","mex 0.592","pol 0.7046","rus 0.8064","sau 0.6368","sgp 0.6899","kor 0.80225","esp 0.7961","swe 0.7902","tur 0.7172","mys 0.5973","egy 0.6167","are 0.7126","col 0.632","rou 0.6826","per 0.6702","jor 0.5","mar 0.5199","fin 0.88","nor 0.83",[2937,2938,2939,2940,2941,2942,2943,2944,2945,2946,2947,2948,2949,2950,2951,2952,2953,2954,2955,2956,2957,2958,2959,2960,2961,2962,2963,2964,2965,2966,2967,1554,2968],"uk 0.3432","usa 0.3399","arg 0.2180","aus 0.3474","bel 0.3936","bra 0.21","can 0.4058","chn 0.1109","fra 0.4338","deu 0.4338","hun 0.35","idn 0.1916","ita 0.2496","jpn 0.5343","mex 0.1580","pol 0.1737","rus 0.3154","sau 0.1657","sgp 0.2187","kor 0.2698","esp 0.3484","swe 0.3707","tur 0.2112","mys 0.1945","egy 0.1876","are 0.1896","col 0.1480","rou 0.2575","per 0.2405","jor 0.1280","mar 0.1175","nor 0.46","Mer än 85% av alla ettåringar i världen har fått minst en vaccination.","Större delen av världen har moderniserats mycket, och idag nås nästan alla bebisar av grundläggande modern medicin.","De inser inte att större delen av världen har moderniserats och att modern medicin i sin grundläggande form når de flesta spädbarn.","Datan kommer från Världshälsoorganisationens (WHO) datalager Global Health Observatory [1]. WHO:s uppskattningar baseras huvudsakligen på data från nationella administrativa register och hushållsundersökningar, såsom klusterundersökningen Expanded Program on Immunization, UNICEF Multiple Indicator Cluster Survey och the Demographic and Health Survey (DHS). Dessa undersökningar bedömer vaccinationstäckningen bland barn i åldern 12-23 som fått en vaccination när som helst före undersökningen. År 2022 hade uppskattningsvis 87% av alla ettåriga barn fått minst ett vaccin. \n\nGapminder har sammanställt uppskattningarna av andelen ettåriga barn som fått nio olika vaccinationer (Haemophilus influenzae typ B, difteri, stelkramp, kikhosta, hepatit B, tuberkulos BCG, mässling, pneumokocksjukdom, polio och rotavirus) för perioden 1980-2021 för länder och territorier och genomsnittlig global immuniseringstäckning [2]. Global täckning är en viktad summa av WHO\u002FUNICEFs uppskattningar av nationell täckning efter målpopulation (vilket är det nationella årliga antalet spädbarn som överlever sitt första levnadsår) från United Nations Population Divisions World Population Prospects [3]. \n\n[1]  [WHO Global Health Observatory](https:\u002F\u002Fwww.who.int\u002Fdata\u002Fgho\u002Fdata\u002Findicators\u002Findicator-details\u002FGHO\u002Fbcg-immunization-coverage-among-1-year-olds-(-))  \n[2]  [Gapminder: Vaccinations for one-year-olds Dataset](http:\u002F\u002Fgapm.io\u002Fdvacc_for_1yr )  \n[3]  [United Nations Population Division's World Population Prospects](https:\u002F\u002Fpopulation.un.org\u002Fwpp\u002FDownload\u002FStandard\u002FPopulation\u002F)\n[4]  [UNICEF – The State of the World’s Children 2023](https:\u002F\u002Fwww.unicef.org\u002Fmedia\u002F108161\u002Ffile\u002FSOWC-2023-full-report-English.pdf)\n","År 1980 hade drygt 20% av spädbarn vaccinerats mot minst en sjukdom. Idag är den siffran över 85%!\n\nMånga av dessa bebisar får fortfarande inte alla vaccin de borde, men det höga antalet visar att de grundläggande kraven för modern hälsovård - som elektricitet, vägar och utbildade sjuksköterskor - finns för de allra flesta människor. Men de flesta har inte lagt märke till denna snabba förbättring.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nGlobal utveckling och förbättring av den grundläggande hälsovården är något som är oerhört viktigt, men det förbättras långsamt. Framgångarna ger inga fängslande nyhetsvärdiga bilder och får sällan uppmärksamhet i media. Så för det mesta märker folk inte dessa enorma förbättringar.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm du inte inser framstegen i resten av världen, bara för att den inte får uppmärksamhet i media, kan du dra slutsatsen att all kamp för att förbättra världen är förgäves och framsteg är omöjliga. Eftersom en majoritet av människor får ett sådant pessimistiskt tänkesätt, blir det tänkesättet i sig det största hindret för framsteg.\n\n### Hur kommer det sig att så många barn vaccineras i dag?\nGenom finansiering av vacciner och förbättringar av de offentliga hälsosystemen - särskilt i fattigare länder - har modern medicin nått större delen av världen och fler och fler spädbarn har nu tillgång till vaccination.\n\nFramstegen som gjorts i vaccinering av barn gick tillbaka lite under coronaviruspandemin, eftersom färre barn fick möjlighet att få sina sprutor till följd av hög belastning på hälsovård och personal samt rekommendationer för folk att stanna hemma. Andelen barn som får minst ett vaccin har dock inte sjunkit under 80%. \n\n### Kan jag lita på dessa uppgifter?\nJa, det kan du. Det är såklart en uppskattning men vi har räknat fram vårt egna estimat från WHOs data.","De flesta bebisar är moderna",{"metadata":2976,"sys":2983,"fields":2993},{"tags":2977,"concepts":2982},[2978,2980],{"sys":2979},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":2981},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":2984,"id":2986,"type":14,"createdAt":2987,"updatedAt":2988,"environment":2989,"publishedVersion":879,"revision":256,"contentType":2991,"locale":27},{"sys":2985},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"b1857af0ae9eaaae68983e2ad50d645f","2021-11-11T07:06:50.988Z","2023-11-24T09:10:36.010Z",{"sys":2990},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":2992},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":2994,"answers":2995,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847,"name":2996,"questionText":2997,"statistics":2998,"veryWrongStatistics":2999,"correctSentence":3001,"youWereWrong":3002,"youWereRight":3003,"dataSourceShortText":3004,"dataSourceLinkLongText":3005,"extendedAnswerText":3006,"headingVeryWrong":3007,"youWereVeryWrong":3008,"headingWrong":3007},"34",[],"Över hela världen finns det cirka 38 miljoner männ","Över hela världen finns det cirka 38 miljoner människor som lever med HIV. Hur många av dem fick läkemedel mot HIV 2021?",[2107],[3000],"uk 0.53","Över hela världen får mer än 50% av människor som lever med HIV läkemedel mot HIV.","Du skulle ha haft rätt för 15 år sedan, men idag är det mycket bättre. Över hela världen får mer än hälften av människor med HIV behandling. En medicinsk triumf!","De insåg inte hur snabbt HIV-behandling blev tillgänglig i större delen av världen.","Källa: UNAIDS","UNAIDS ger uppskattningar med stora osäkerhetsintervall, eftersom det finns mycket osäkerhet i dessa siffror. År 2021 uppskattade de antalet människor som lever med HIV till 38.4 miljoner, med ett intervall på 33,9 miljoner–43,8 miljoner. De uppskattar att cirka 2 av 10 personer inte vet att de har HIV. När det gäller andelen som får behandling rapporterade UNAIDS en siffra på 75% för 2021, med ett intervall på 66–85%.\n\nFör att uppskatta det totala antalet människor som lever med HIV arbetar UNAIDS med länder för att utveckla modellerade uppskattningar. Modellerade uppskattningar krävs eftersom det är omöjligt att räkna det exakta antalet personer som lever med HIV, personer som nyligen är infekterade med HIV eller personer som har dött av AIDS-relaterade orsaker i något land. Att göra det skulle kräva att varje person regelbundet testas för HIV och att alla dödsfall undersöks, vilket är för kostsamt, svårt och oetiskt.\n\nVi rådfrågade två oberoende experter och två epidemiologer som arbetar för UNAIDS när vi undersökte uppgifterna för denna fråga. Vi valde \"mer än 50%\" som vårt korrekta svar, på grund av osäkerheten med data och för att undvika att överskatta framstegen.\n\n[1]  [UNAIDS - Global HIV & AIDS statistics — 2021 fact sheet](https:\u002F\u002Fwww.unaids.org\u002Fen\u002Fresources\u002Ffact-sheet)  \n[2]  [UNAIDS - HIV estimates with uncertainty bounds 1990-2021](https:\u002F\u002Fwww.unaids.org\u002Fen\u002Fresources\u002Fdocuments\u002F2020\u002FHIV_estimates_with_uncertainty_bounds_1990-present)  \n[3]  [UNAIDS - Global Aids Update 2022](https:\u002F\u002Fwww.unaids.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002Fmedia_asset\u002F2022-global-aids-update_en.pdf)  \n[4]  [Our World In Data - HIV\u002FAIDS](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fhiv-aids)  \n[5]  [Gapminder Tools](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$state$marker$axis_y$data=data_wdi&which=sh_hiv_artc_zs&domainMin:null&domainMax:null&zoomedMin:null&zoomedMax:null&spaceRef:null;;;&chart-type=bubbles)","HIV innebar tidigare en dödsdom, men nuförtiden kan människor leva ett relativt normalt liv om de får behandling. Det är en av de största medicinska framstegen på senare tid. Det fanns INGA behandlingar på 1980-talet när viruset upptäcktes och när behandlingarna introducerades var de så dyra att få människor hade råd med dem. Idag får en majoritet av personer med HIV medicin.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nUtvecklingen inom behandlingen av HIV är en otrolig prestation. Det återstår fortfarande mycket arbete för att förebygga och behandla HIV, men det har gått åt rätt håll under många år. Om vi är omedvetna om vad vi har uppnått hittills finns det en risk att vi tappar hoppet om att övervinna någon av de andra stora utmaningarna som människor står inför.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nFörbättringar får nästan aldrig den täckning och uppmärksamhet som de förtjänar. Det är svårt för de flesta som minns aidskrisen på 1980-talet att tro att så många människor får behandling nuförtiden. De minns oron när HIV först dök upp. Först hörde vi så mycket om bristen på behandling och sedan - när den blev tillgänglig - fick vi höra hur dyr behandlingen var. Men eftersom det har blivit billigare att behandla människor har det pratats mindre om HIV i media och folk förstår förstås inte att otroliga framsteg har gjorts.\n\n### Kommer Corona-pandemin att påverka HIV-behandlingen?\nEnligt UNAIDS har data redan visat störningar i arbetet mot HIV i många länder på grund av Coronavirus-pandemin. Detta har gjort det svårt för personer som lever med HIV att få behandling i vissa miljöer, medan kliniker i andra sammanhang har anpassat sig för att tillhandahålla mediciner under en längre tid för att minska antalet besök. Det finns också blandade bevis för att människor som lever med HIV löper större risk att dö om de är smittade med Covid-19. Åtgärder för att mildra Coronaviruset har också minskat tillgången till HIV-prevention och testtjänster, vilket potentiellt kan leda till högre HIV-överföringshastigheter (inklusive till spädbarn och barn).\n\n### Kan jag lita på dessa uppgifter?\nJa, men det finns mycket osäkerhet i dessa siffror, så uppskattningen på 75% från UNAIDS kommer med ett brett osäkerhetsintervall på 66-85%. Det betyder att UNAIDS uppskattar att minst 66% av alla människor som lever med HIV får behandling, men också att inte mer än 85% får behandling.\n\n### Var kan jag läsa mer om förändringarna i HIV-infektioner, dödsfall och behandling?\nDu kan titta på data uppdelad efter länder över tid i [Gapminders verktyg](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$state$marker$axis_y$data=data_wdi&which=sh_hiv_artc_zs&domainMin:null&domainMax:null&zoomedMin:null&zoomedMaxspace:null&zoomedMax :null;;;&chart-type=bubbles).\nOur World In Data har en omfattande översikt över hur saker och ting har förändrats under decennierna här: [HIV\u002FAIDS](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fhiv-aids)\n\n[UNAIDS Fact sheet 2021](https:\u002F\u002Fwww.unaids.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002Fmedia_asset\u002F2021-global-aids-update_en.pdf)\n[UNAIDS data dashboard ](http:\u002F\u002Faidsinfo.unaids.org\u002F) med aktuella uppgifter för olika länder","En dödsdom för färre","Du skulle ha haft rätt för 15 år sedan, men idag får mer än hälften av personer med HIV behandling.",{"metadata":3010,"sys":3017,"fields":3027},{"tags":3011,"concepts":3016},[3012,3014],{"sys":3013},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3015},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3018,"id":3020,"type":14,"createdAt":3021,"updatedAt":3022,"environment":3023,"publishedVersion":69,"revision":767,"contentType":3025,"locale":27},{"sys":3019},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4bvrajRPnjflDearOgGqK3","2022-11-24T08:40:09.297Z","2024-10-09T08:28:29.064Z",{"sys":3024},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3026},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3028,"answers":3029,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"name":3030,"questionText":3031,"statistics":3032,"veryWrongStatistics":3033,"correctSentence":3035,"youWereWrong":3036,"youWereRight":3037,"dataSourceShortText":3038,"dataSourceLinkLongText":3039,"extendedAnswerText":3040,"headingVeryWrong":3041,"youWereVeryWrong":3036,"headingWrong":3042},"1517",[],"Barnadödligheten i Afrika idag är på samma nivå so","Barnadödligheten i Afrika idag är på samma nivå som i Europa under: ",[664],[3034],"uk 0.411","Barnadödligheten i Afrika idag är på samma nivå som i Europa under 1950.","Dagens Afrika är MYCKET mer utvecklat än de flesta inser!","De ligger minst 100 år efter i sin bild av Afrika.","Känna: FN & Gapminder","Siffrorna för den nuvarande dödligheten för barn under 5 år i Afrika och siffrorna för Europa under 1950 kommer från FN. De är beräknade på olika sätt men utgår främst från data över födselhistorik och undersökningar. Den historiska datan går tillbaka till 1800 vilken sammanställdes och dokumenterades av Gapminders Mattias Lindgren och Klara Johansson från olika källor, men baserades främst på [www.mortality.org](https:\u002F\u002Fmortality.org\u002F) och en serie böcker som heter International Historical Statistics av Brian R Mitchell.\n\n[1]  [UN World Population Prospects](https:\u002F\u002Fpopulation.un.org\u002Fwpp\u002F)  \n[2]  [Gapminders bubbelgraf över historisk och nuvarande barnadödlighet - (Alla länder)](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$model$markers$bubble$encoding$y$data$concept=child_mortality_0_5_year_olds_dying_per_1000_born&space@=country&=time;;&scale$domain:null&zoomed:null&type:null;;;;;;&chart-type=bubbles&url=v1)  \n[3]  [Mortality.org](www.mortality.org)  ","De flesta har helt fel om Afrika idag. Under 2022 var det bara 6.4% av barnen som dog innan de hann fylla fem år, vilket är på samma nivå som i Europa 1955. Det är, såklart, fortfarande alldeles för många dödsfall men fortfarande mycket färre än folk generellt sätt tror. Det är bara ett av alla sätt som folk underkattar Afrikas utveckling på. De flesta i Afrika har idag tillgång till mat, vatten, grundläggande hälsovård och skolgång, vilket har resulterat i enorma framsteg för barns överlevnad.\n\nFolk har generellt också väldigt fel om Europas historia. De inser inte hur dåligt det brukade vara. Under 1850 var det nästan 40% av alla barn som dog innan de hunnit fylla fem år. 1900 hade antalet minskat något till 33%. Så höga nivåer av barnadödlighet existerar knappt någonannanstans i världen idag. \n\nDen enorma minskningen i dödlighet över världen är delvis en effekt av ökad inkomst, vilket innebär att fler föräldrar har mer resurser för att rädda sina barn. Men även i sammhällen som har förblivit väldigt fattiga överlever långt fler barn idag eftersom det har blivit lättare att rädda liv tack vare spridd kunskap om folkhälsa och billigare utrustning. Förbättrad hygien och sanering, tillgång till vacciner, utbredd grundläggande hälso- och sjukvård samt utbildade mammor innebär att fler och fler barn överlever för att kunna fira sin femte födelsedag, och vidare. \n\n### Varför har folk fel om det här?\nDe flesta har en stereotypisk bild av Afrika i sina huvuden, där allt är dåligt och inget förbättras. De flesta bilderna i media från Afrika visade i TV-shower, nyheterna eller på film, porträtterar personer som lider i konflikter, i extrem fattigdom eller från förtryck. Dessa bilder är nästan aldrig falska, men tillsammans ger de en extremt snedvriden bild av en kontinent som har förbättrats mycket. I många sammhällen är läget dock fortfarande väldigt dåligt. Ingen bör negligera alla som fortfarande lider och problemen, men fortfarande, den genomsnittliga Afrikanska medborgaren idag har det mycket bättre än de flesta föreställer sig!\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nEn enormt missvisande stereotyp av Afrika är inte bara skadlig för dess invånare som konstant ses som offer för underutveckling, men det hindrar också rika länder och företag från att inse Afrikas potential. Över hela världen missar folk otroliga möjligheter till att resa, studera, jobba och inverstera i Afrikanska länder.\n\n### Kan jag lita på den här datan?\nJa, men ingen statistik bör litas på till 100%. Den Afrikanska barnadödligheten idag och Europas under 1955 är båda baserade på estimat. Men även om osäkerhetens omfattning är 5% ändrar det inte vilket alternativ som är rätt svar. Det finns ingen chans att Afrika idag är så dåligt som Europa var år 1900 eller innan när det kommer till barnadödlighet. ","Du har 100 år fel","Du har 50 år fel",{"metadata":3044,"sys":3051,"fields":3061},{"tags":3045,"concepts":3050},[3046,3048],{"sys":3047},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3049},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3052,"id":3054,"type":14,"createdAt":3055,"updatedAt":3056,"environment":3057,"publishedVersion":732,"revision":993,"contentType":3059,"locale":27},{"sys":3053},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1ZFYywVOiSSUU9Ni6Ue7N5","2023-04-18T13:34:36.175Z","2023-11-24T09:10:35.883Z",{"sys":3058},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3060},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3062,"answers":3063,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3064},"1573",[],67,{"metadata":3066,"sys":3073,"fields":3083},{"tags":3067,"concepts":3072},[3068,3070],{"sys":3069},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3071},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3074,"id":3076,"type":14,"createdAt":3077,"updatedAt":3078,"environment":3079,"publishedVersion":21,"revision":22,"contentType":3081,"locale":27},{"sys":3075},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3tG61enFZj4cHbRYlRDytv","2023-04-21T09:12:38.749Z","2023-12-21T16:16:18.494Z",{"sys":3080},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3082},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":3084,"answers":3085,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2308,"statistics":3086,"veryWrongStatistics":3087},"120",[],[2181],[3088],"uk 0.25",{"metadata":3090,"sys":3097,"fields":3107},{"tags":3091,"concepts":3096},[3092,3094],{"sys":3093},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3095},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3098,"id":3100,"type":14,"createdAt":3101,"updatedAt":3102,"environment":3103,"publishedVersion":2440,"revision":90,"contentType":3105,"locale":27},{"sys":3099},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"63pu91RC5X6Z7cmOd4C6pk","2023-04-21T09:16:31.729Z","2023-11-24T09:10:35.765Z",{"sys":3104},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3106},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":3108,"answers":3109,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":145,"statistics":3110,"veryWrongStatistics":3111},"119",[],[618],[3112],"uk 0.6",{"metadata":3114,"sys":3121,"fields":3131},{"tags":3115,"concepts":3120},[3116,3118],{"sys":3117},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3119},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3122,"id":3124,"type":14,"createdAt":3125,"updatedAt":3126,"environment":3127,"publishedVersion":1012,"revision":22,"contentType":3129,"locale":27},{"sys":3123},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"IGy4RyBHjqz4NpRSRDDbV","2023-04-21T09:27:14.359Z","2023-11-24T09:10:35.703Z",{"sys":3128},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3130},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":3132,"answers":3133,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3064},"95",[],{"metadata":3135,"sys":3142,"fields":3153},{"tags":3136,"concepts":3141},[3137,3139],{"sys":3138},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3140},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3143,"id":3145,"type":14,"createdAt":3146,"updatedAt":3147,"environment":3148,"publishedVersion":3150,"revision":22,"contentType":3151,"locale":27},{"sys":3144},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3URrZFoPHa8W9uyN0JlAdM","2023-04-21T09:36:37.012Z","2024-01-18T13:29:52.058Z",{"sys":3149},{"id":19,"type":10,"linkType":20},111,{"sys":3152},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":3154,"answers":3155,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3156},"96",[],68,{"metadata":3158,"sys":3165,"fields":3176},{"tags":3159,"concepts":3164},[3160,3162],{"sys":3161},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3163},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3166,"id":3168,"type":14,"createdAt":3169,"updatedAt":3170,"environment":3171,"publishedVersion":3173,"revision":2240,"contentType":3174,"locale":27},{"sys":3167},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2GQO7uRDvwtu3ahCuFdSuY","2023-04-21T09:38:46.743Z","2023-11-24T09:10:35.589Z",{"sys":3172},{"id":19,"type":10,"linkType":20},34,{"sys":3175},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":3177,"answers":3178,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":185,"name":3179,"questionText":3180,"statistics":3181,"veryWrongStatistics":3182,"correctSentence":3184,"youWereWrong":3185,"youWereRight":3186,"dataSourceShortText":3187,"dataSourceLinkLongText":3188,"extendedAnswerText":3189,"headingVeryWrong":3190,"youWereVeryWrong":3191,"headingWrong":3190},"94",[],"Den genomsnittliga livslängden i världen idag är 7","Den genomsnittliga livslängden i världen idag är 72 år. Vad var den globala medellivslängden för hundra år sedan?",[852],[3183],"uk 0.32","För hundra år sedan var den globala medellivslängden bara 37 år.","Du underskattar verkligen förbättringar i hälso- och sjukvård och levnadsstandard det senaste århundradet! ","De flesta underskattar helt de förbättringar i hälso- och sjukvård och levnadsstandard det senaste århundradet. ","Källa: Gapminders beräkningar (med IHME och FN)","Förväntad livslängd vid födseln är antalet år en nyfödd bebis skulle leva om rådande trend kring dödlighet vid tiden för födseln förblir densamma genom hela bebisens liv. Om en person klarar sig genom barndomen, är hen mer trolig att leva ett längre liv än genomsnittet. Dock är det här fortfarande ett bra mått för hälsa överlag i världen som såklart också gömmer stora skillnade mellan länder och regioner. Vi sammanställde dessa siffror från ett antal källor. För perioden mellan 1970-2019 använder vi data från IHMEs Global Burden of Disease 2019. För att gå tillbaka i tiden kombinerade vi IHMEs data med vår historiska data, vilken baseras på 100 källor och är sammanställd av Gapminders tidigare statistiker Mattias Lindgren.\n\n[1]  [Gapminders beräkningar (med IHME och UN)](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1RheSon1-q4vFc3AGyupVPH6ptEByE-VtnjOCselU0PE\u002Fedit#gid=569008164)  ","Den genomsnittliga livslängden för en bebis som föddes tidigt 1920-tal var bara 37 år. Såklart fanns det enorma variationer mellan länder och antalet bebisar som dog drog ner det globala genomsnittet. Idag blir de flesta barn vaccinerade och mammor får professionell medicinsk hjälp under födseln. \n\nDet förklarar inte hela ökningen i medellivslängd som har skett överallt de senaste 100 åren. Färre barn dör och fler har tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård, bättre sanitet och rent vatten har alltihop bidragit. Hemska sjukdomar som smittkoppor som brukade döda miljoner av människor har utrotats eller blivit nästintill icke-existerande tack vare utbredda vaccinationsprogram. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nDet visar att brist på medvetenhet av hur stor påverkan utbredd introduktion av saker vi tar för givet idag - som vaccin, rent vatten, sanitet och tränad sjukvårdspersonal - har haft för hälsan på hela planeten.\n\n### Varför har folk fel om det här?\nDe underskattar hur små stegvisa förändringar leder till enorm förändring över tid. \n\n### Kan jag lita på den här faktan?\nJa, men det är viktigt att veta vad de här siffrorna representerar. Förväntad livslängd vid födseln är antalet år en nyfödd bebis skulle leva om rådande trend kring dödlighet vid tiden för födseln förblir densamma genom hela bebisens liv. Om en person klarar sig genom barndomen, är hen mer trolig att leva ett längre liv än genomsnittet. Dock är det här fortfarande ett bra mått för hälsa överlag i världen som såklart också gömmer stora skillnade mellan länder och regioner. Vi sammanställde dessa siffror från ett antal källor. För perioden mellan 1970-2019 använder vi data från IHMEs Global Burden of Disease 2019. För att gå tillbaka i tiden kombinerade vi IHMEs data med vår historiska data, vilken baseras på 100 källor och är sammanställd av Gapminders tidigare statistiker Mattias Lindgren.\n\n### Upptäck mer\nDu kan se hur medellivslängden har förändrats i olika länder sedan 1800 med [Gapminders bubbelgraf.](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$chart-type=bubbles&url=v1)  ","Medellivslängden har dubblerats! ","Du trodde att medellivslängden bara hade ökat med 15 år under det senaste århundradet. Du har underskattat förbättring av hälso- och sjukvård och levnadsstandard något enormt. ",{"metadata":3193,"sys":3200,"fields":3210},{"tags":3194,"concepts":3199},[3195,3197],{"sys":3196},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3198},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3201,"id":3203,"type":14,"createdAt":3204,"updatedAt":3205,"environment":3206,"publishedVersion":1076,"revision":993,"contentType":3208,"locale":27},{"sys":3202},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1JLs6Hif5ITatkeZQmTKIv","2023-04-27T11:52:13.341Z","2023-11-24T09:10:35.524Z",{"sys":3207},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3209},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3211,"answers":3212,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2476,"statistics":3213,"veryWrongStatistics":3215},"1605",[],[3214],"uk 0.88",[3183],{"metadata":3217,"sys":3224,"fields":3234},{"tags":3218,"concepts":3223},[3219,3221],{"sys":3220},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3222},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3225,"id":3227,"type":14,"createdAt":3228,"updatedAt":3229,"environment":3230,"publishedVersion":3173,"revision":90,"contentType":3232,"locale":27},{"sys":3226},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4wxshYbMru6lr2eA2pRi4g","2023-03-14T16:10:59.569Z","2023-11-24T09:10:35.460Z",{"sys":3231},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3233},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3235,"answers":3236,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614},"1548",[],{"metadata":3238,"sys":3245,"fields":3255},{"tags":3239,"concepts":3244},[3240,3242],{"sys":3241},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3243},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3246,"id":3248,"type":14,"createdAt":3249,"updatedAt":3250,"environment":3251,"publishedVersion":731,"revision":2240,"contentType":3253,"locale":27},{"sys":3247},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2e4kaJO4Uv3uGlVVzyccqi","2022-01-11T14:46:10.645Z","2023-11-24T09:10:35.173Z",{"sys":3252},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3254},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":3256,"answers":3257,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738,"name":3258,"questionText":3259,"statistics":3260,"veryWrongStatistics":3261,"correctSentence":3263,"youWereWrong":3264,"youWereRight":3265,"dataSourceShortText":3266,"dataSourceLinkLongText":3267,"extendedAnswerText":3268,"headingVeryWrong":3269,"youWereVeryWrong":3264,"headingWrong":3269},"113",[],"Vilken andel av världens befolkning idag bor i län","Vilken andel av världens befolkning idag bor i länder där den förväntade livslängden är kortare än 50 år (1960 var det omkring 55%)?",[2351],[3262],"uk 0.31","Idag bor mindre än 1% av världens befolkning i länder där den förväntade livslängden är kortare än 50 år","Du har helt missat den otroliga ökningen av förväntad livslängd under de senaste årtiondena.  ","Men majoriteten svarar fel. De har helt missat den otroliga ökningen av förväntad livslängd under de senaste årtiondena.  ","Källa: IHME och UN Population Division","Baserat på data från IHME och UNPOP har vi funnit att omkring 55% av världens befolkning bor i länder där förväntad livslängd var under 50 år 1960 och inga länder har haft en förväntad medellivslängd under 50 år sedan 2017. Även under år 2020, där vi tagit hänsyn till inverkan av covid-19, har inga länder en förväntad livslängd under 50 år. Eftersom osäkerheten är högre fortsatte vi använda estimat på förväntad livslängd med 95% lägre osäkerhet från IHME för att uppskatta befolkningen i länder där förväntad livslängd är under 50. När vi använder estimaten med 95% längre osäkerhet hittade vi att bara 2 länder (Lesotho och Centralafrikanska Republiken) hade en förväntad livslängd på under 50 år under 2019. Andelen av befolkningen i dessa länder var 0.1% av den globala befolkningen. Vi har också testat andelen av befolkningen i länder med förväntad livslängd under 55 år för att kunna bekräfta den här faktan. Fyra länder fanns i den här kategorin med en befolkningsandel på 0.3%. Baserat utifrån olika scenarion kan vi bekräfta att andelen av världens befolkning som bor i länder där den förväntade livslängden är kortare än 50 år sträcker sig mellan 0-1%, men inte mer än så.\n\n[1]  [Andel av världens befolkning i länder där förväntad livslängd är under 50 år](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1NFJ8rJ_wEOakMqSDr42rDmy8kXEiY5Aq4Nvv4mup6vA\u002Fedit#gid=0)  ","Under 1960 var det 71 länder där den förväntade livslängden var mindre än 50. Under 2020 var det bara två länder (Lesotho och Centralafrikanska Republiken) där den förväntade livslängden var så låg. Det är såklart fruktansvärt att människor i dessa två länder fortfarande lever så korta liv, men förbättringarna i hälsa och tillgång till medicin som redan skett borde ge oss hopp att medellivslängden i dessa länder kan förlängas. Trots allt har det redan hänt i länder där det var utbredd fattigdom, svält och sjukdomar. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nDet gör det väldigt svårt att se hur stora utmaningar kan lösas och att framsteg kan göras om vi inte känner till den stegvisa förbättringen som hänt sedan tidigare. Även om livet fortfarande är dåligt på många platser, visar det att saker också kan bli bättre. \n\n### Varför har folk fel om det här?\nVi hör aldrig om den stegvisa förbättringen i nyheterna och vi kan fastna med bilder som är utdaterade sedan årtionden.\n\n### Kan jag lita på den här faktan? \nJa, även om det finns några osäkerheter eftersom datan som använts för att uppskatta förväntad livslängd ibland samlas in så sällan som var tionde år. Data är mer trovärdig för länder som har folkbokföring över födslar och dödsfall. Modellering används för att fylla i luckor i datan. Vi har tittat på data från både IHME och från FN för den här frågan och de ger båda olika svar kring antal länder med förväntad livslängd under 50 år. Vi använde den mest pessimistiska siffran för att komma till en siffra på 2 länder med en förväntad livslängd under 50 år, eftersom vi inte vill överskatta framstegen. Oavsett vad så är trenden tydlig. ","Längre liv överallt!",{"metadata":3271,"sys":3278,"fields":3288},{"tags":3272,"concepts":3277},[3273,3275],{"sys":3274},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3276},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3279,"id":3281,"type":14,"createdAt":3282,"updatedAt":3283,"environment":3284,"publishedVersion":732,"revision":993,"contentType":3286,"locale":27},{"sys":3280},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3RRWGiSLNDwL4SA66IZzzq","2023-05-12T12:10:05.361Z","2023-11-24T09:10:35.114Z",{"sys":3285},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3287},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3289,"answers":3290,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2476},"1641",[],{"metadata":3292,"sys":3299,"fields":3309},{"tags":3293,"concepts":3298},[3294,3296],{"sys":3295},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3297},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3300,"id":3302,"type":14,"createdAt":3303,"updatedAt":3304,"environment":3305,"publishedVersion":1264,"revision":993,"contentType":3307,"locale":27},{"sys":3301},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4z8VZHs5Y0fCN1Ab8He8o4","2023-05-24T14:31:15.324Z","2023-11-24T09:10:35.057Z",{"sys":3306},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3308},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3310,"answers":3311,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886},"1655",[],{"metadata":3313,"sys":3320,"fields":3330},{"tags":3314,"concepts":3319},[3315,3317],{"sys":3316},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3318},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3321,"id":3323,"type":14,"createdAt":3324,"updatedAt":3325,"environment":3326,"publishedVersion":732,"revision":993,"contentType":3328,"locale":27},{"sys":3322},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"72YexILtsjV9k6thZe2yI4","2023-05-24T14:41:22.478Z","2023-11-24T09:10:34.999Z",{"sys":3327},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3329},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3331,"answers":3332,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2476},"1656",[],{"metadata":3334,"sys":3341,"fields":3351},{"tags":3335,"concepts":3340},[3336,3338],{"sys":3337},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3339},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3342,"id":3344,"type":14,"createdAt":3345,"updatedAt":3346,"environment":3347,"publishedVersion":880,"revision":90,"contentType":3349,"locale":27},{"sys":3343},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2iHFLYYANFgpsytUCvo8nf","2023-04-14T10:16:18.460Z","2023-11-24T09:10:34.879Z",{"sys":3348},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3350},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3352,"answers":3353,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879},"1560",[],{"metadata":3355,"sys":3362,"fields":3372},{"tags":3356,"concepts":3361},[3357,3359],{"sys":3358},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3360},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3363,"id":3365,"type":14,"createdAt":3366,"updatedAt":3367,"environment":3368,"publishedVersion":586,"revision":45,"contentType":3370,"locale":27},{"sys":3364},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1bh9jcf7H9iDrabklKJfi4","2023-06-27T07:51:28.642Z","2023-11-24T09:10:34.939Z",{"sys":3369},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3371},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3373,"answers":3374,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":296},"1683",[],{"metadata":3376,"sys":3383,"fields":3393},{"tags":3377,"concepts":3382},[3378,3380],{"sys":3379},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3381},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3384,"id":3386,"type":14,"createdAt":3387,"updatedAt":3388,"environment":3389,"publishedVersion":1264,"revision":45,"contentType":3391,"locale":27},{"sys":3385},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2hhiyrlKxeGrQwMZ0VudAx","2023-06-29T14:57:00.219Z","2023-11-24T09:10:34.809Z",{"sys":3390},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3392},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3394,"answers":3395,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1663},"1688",[],{"metadata":3397,"sys":3404,"fields":3414},{"tags":3398,"concepts":3403},[3399,3401],{"sys":3400},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3402},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3405,"id":3407,"type":14,"createdAt":3408,"updatedAt":3409,"environment":3410,"publishedVersion":586,"revision":45,"contentType":3412,"locale":27},{"sys":3406},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"uYULLvYMEQJZ4ykpew3lL","2023-04-17T20:01:23.432Z","2023-11-24T09:10:34.751Z",{"sys":3411},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3413},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3415,"answers":3416,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"statistics":3417,"veryWrongStatistics":3419},"1570",[],[3418],"uk 0.80",[3420],"uk 0.72",{"metadata":3422,"sys":3429,"fields":3439},{"tags":3423,"concepts":3428},[3424,3426],{"sys":3425},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3427},{"type":10,"linkType":123,"id":245},[],{"space":3430,"id":3432,"type":14,"createdAt":3433,"updatedAt":3434,"environment":3435,"publishedVersion":1325,"revision":45,"contentType":3437,"locale":27},{"sys":3431},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"DuQj4nB7OPFwNGCd2COMx","2023-08-26T13:56:43.371Z","2023-11-24T09:10:34.689Z",{"sys":3436},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3438},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3440,"answers":3441,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1753},"1703",[],{"metadata":3443,"sys":3452,"fields":3462},{"tags":3444,"concepts":3451},[3445,3447,3449],{"sys":3446},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":3448},{"type":10,"linkType":123,"id":245},{"sys":3450},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":3453,"id":3455,"type":14,"createdAt":3456,"updatedAt":3457,"environment":3458,"publishedVersion":1012,"revision":1178,"contentType":3460,"locale":27},{"sys":3454},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4Ryup6fm6vFwbVqvVnd5JT","2023-05-12T12:20:45.868Z","2024-08-21T11:02:45.613Z",{"sys":3459},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3461},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3463,"answers":3464,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":767},"1642",[],{"metadata":3466,"sys":3469,"fields":3478},{"tags":3467,"concepts":3468},[],[],{"space":3470,"id":3472,"type":14,"createdAt":3473,"updatedAt":3473,"environment":3474,"publishedVersion":1581,"revision":111,"contentType":3476,"locale":27},{"sys":3471},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2rrdptXbK4BjEZgW0u92Xe","2024-01-22T09:40:40.054Z",{"sys":3475},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3477},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3479,"answers":3480,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585,"veryWrongPercentage":919},"1771",[],{"metadata":3482,"sys":3485,"fields":3495},{"tags":3483,"concepts":3484},[],[],{"space":3486,"id":3488,"type":14,"createdAt":3489,"updatedAt":3490,"environment":3491,"publishedVersion":2489,"revision":256,"contentType":3493,"locale":27},{"sys":3487},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"VJ4XaZvdfF7KhQUlGjlEp","2023-04-26T12:55:50.798Z","2024-11-28T20:30:15.712Z",{"sys":3492},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3494},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3496,"answers":3497,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":441,"name":3498,"questionText":3499,"statistics":3500,"veryWrongStatistics":3502,"correctSentence":3504,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":3505,"dataSourceLinkLongText":3506,"extendedAnswerText":269,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1601",[],"Om alla sorters cancer kunde botas, hur mycket län","Om alla sorters cancer kunde botas, hur mycket längre skulle medellivslängden i världen bli i genomsnitt?",[3420,3501],"usa 0.86",[3088,3503],"usa 0.2348","Medellivslängden i världen skulle bli omkring 3.5 år längre i genomsnitt om all cancer kunde botas.","Källa: Gapminder baserat på IHME","[1]  [IHME data on Death Rate of 100000 People\nfor Five-year age groups calculated by Gapminder](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1j-RMGthxjUVqs4H5dX4NYAX-RDY148WJHknS7CVPPgQ\u002Fedit#gid=1980118015)            ",{"metadata":3508,"sys":3511,"fields":3522},{"tags":3509,"concepts":3510},[],[],{"space":3512,"id":3514,"type":14,"createdAt":3515,"updatedAt":3516,"environment":3517,"publishedVersion":3519,"revision":45,"contentType":3520,"locale":27},{"sys":3513},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1NpXhHTqRkBr1wNAj5BgMR","2023-04-26T13:09:32.963Z","2023-04-28T11:45:34.399Z",{"sys":3518},{"id":19,"type":10,"linkType":20},24,{"sys":3521},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3523,"answers":3524,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2342},"1602",[],{"metadata":3526,"sys":3529,"fields":3538},{"tags":3527,"concepts":3528},[],[],{"space":3530,"id":3532,"type":14,"createdAt":3533,"updatedAt":3533,"environment":3534,"publishedVersion":256,"revision":111,"contentType":3536,"locale":27},{"sys":3531},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6lf18XvrmIXOmFaqfPKg0P","2023-04-17T10:50:29.557Z",{"sys":3535},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3537},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3539,"answers":3540,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":767,"statistics":3541,"veryWrongStatistics":3542,"youWereVeryWrong":3543},"1572",[],[3420],[666],"In the last thirty years, children in low-income countries have a much improved chance to survive to celebrate their 5th birthday. But the majority of people - including you - thought more children die today. ",{"metadata":3545,"sys":3548,"fields":3557},{"tags":3546,"concepts":3547},[],[],{"space":3549,"id":3551,"type":14,"createdAt":3552,"updatedAt":3552,"environment":3553,"publishedVersion":1385,"revision":111,"contentType":3555,"locale":27},{"sys":3550},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7JoKqgDhrLi64zsuaSMHqq","2023-04-14T10:10:53.897Z",{"sys":3554},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3556},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3558,"answers":3559,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2439},"1559",[],{"metadata":3561,"sys":3564,"fields":3575},{"tags":3562,"concepts":3563},[],[],{"space":3565,"id":3567,"type":14,"createdAt":3568,"updatedAt":3569,"environment":3570,"publishedVersion":3572,"revision":1325,"contentType":3573,"locale":27},{"sys":3566},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2AdZSz5pbM1XQopcUkuj9R","2023-02-02T10:58:42.102Z","2024-11-28T20:30:15.202Z",{"sys":3571},{"id":19,"type":10,"linkType":20},179,{"sys":3574},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3576,"answers":3577,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879},"1508",[],{"metadata":3579,"sys":3582,"fields":3593},{"tags":3580,"concepts":3581},[],[],{"space":3583,"id":3585,"type":14,"createdAt":3586,"updatedAt":3587,"environment":3588,"publishedVersion":3590,"revision":1636,"contentType":3591,"locale":27},{"sys":3584},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5dJ6n2eVwxtjsR7XmoLO13","2023-05-02T10:32:35.509Z","2024-08-21T11:02:43.599Z",{"sys":3589},{"id":19,"type":10,"linkType":20},63,{"sys":3592},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3594,"answers":3595,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609,"name":3596,"questionText":3596,"statistics":3597,"veryWrongStatistics":3598,"correctSentence":3599,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":3600,"dataSourceLinkLongText":3601,"extendedAnswerText":3602,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1613",[],"Vad orsakar flest dödsfall i hela världen?",[2351],[3000],"Hjärtsjukdomar och stroke är de vanligaste dödsorsakerna i hela världen.","Källa: IHME & WHO","[1]  [IHME](https:\u002F\u002Fvizhub.healthdata.org\u002Fgbd-results?params=gbd-api-2019-permalink\u002Fb5c019afa80b8eba4da6c56b99ab4446)    \n\n[2]  [WHO – The top 10 causes of death](https:\u002F\u002Fwww.who.int\u002Fnews-room\u002Ffact-sheets\u002Fdetail\u002Fthe-top-10-causes-of-death)   ","År 2019 stod hjärt- och kärlsjukdomar (hjärtsjukdomar och stroke) för 33% av alla dödsfall i hela världen; cancer stod för 18%; och näringsbrist (brist på mat) stod för 0.4% av alla dödsfall.",{"metadata":3604,"sys":3607,"fields":3617},{"tags":3605,"concepts":3606},[],[],{"space":3608,"id":3610,"type":14,"createdAt":3611,"updatedAt":3612,"environment":3613,"publishedVersion":1385,"revision":993,"contentType":3615,"locale":27},{"sys":3609},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5WePnZREcvSFrze4Abz9sY","2023-01-13T09:31:47.098Z","2023-01-13T09:47:43.691Z",{"sys":3614},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3616},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3618,"answers":3619,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3620},"1539",[],65,{"metadata":3622,"sys":3625,"fields":3635},{"tags":3623,"concepts":3624},[],[],{"space":3626,"id":3628,"type":14,"createdAt":3629,"updatedAt":3630,"environment":3631,"publishedVersion":2055,"revision":90,"contentType":3633,"locale":27},{"sys":3627},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"56hESWsE1cCMokLfSEbzz8","2023-01-13T09:31:47.197Z","2023-04-25T10:55:45.614Z",{"sys":3632},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3634},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3636,"answers":3637,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585},"1540",[],{"metadata":3639,"sys":3642,"fields":3652},{"tags":3640,"concepts":3641},[],[],{"space":3643,"id":3645,"type":14,"createdAt":3646,"updatedAt":3647,"environment":3648,"publishedVersion":692,"revision":44,"contentType":3650,"locale":27},{"sys":3644},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3RqHnookCiPjoZIqCOywEg","2023-08-18T06:51:54.584Z","2023-10-10T08:34:10.762Z",{"sys":3649},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3651},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3653,"answers":3654,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"veryWrongPercentage":967},"1698",[],{"metadata":3656,"sys":3659,"fields":3669},{"tags":3657,"concepts":3658},[],[],{"space":3660,"id":3662,"type":14,"createdAt":3663,"updatedAt":3664,"environment":3665,"publishedVersion":732,"revision":993,"contentType":3667,"locale":27},{"sys":3661},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5FCFCe2KUTqBdIXQlu8fUz","2024-01-10T14:54:31.668Z","2024-01-22T13:05:10.853Z",{"sys":3666},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3668},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3670,"answers":3671,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609,"veryWrongPercentage":732},"1769",[],{"metadata":3673,"sys":3676,"fields":3685},{"tags":3674,"concepts":3675},[],[],{"space":3677,"id":3679,"type":14,"createdAt":3680,"updatedAt":3680,"environment":3681,"publishedVersion":256,"revision":111,"contentType":3683,"locale":27},{"sys":3678},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3rqdyOhR7WsI9o22tvzbwC","2025-03-12T13:52:36.048Z",{"sys":3682},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3684},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":3686,"answers":3687,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609,"veryWrongPercentage":586},"1797",[],{"metadata":3689,"sys":3692,"fields":3703},{"tags":3690,"concepts":3691},[],[],{"space":3693,"id":3695,"type":14,"createdAt":3696,"updatedAt":3697,"environment":3698,"publishedVersion":3700,"revision":1012,"contentType":3701,"locale":27},{"sys":3694},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ceba3b1894f9dff1326d57b9296aef14","2021-11-11T07:12:31.805Z","2024-09-03T08:51:53.527Z",{"sys":3699},{"id":19,"type":10,"linkType":20},50,{"sys":3702},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":3704,"heading":3705,"slug":3706,"questions":3707,"certificateHeading":269,"certificateText":3708},"sdg_world_03_cert","FN:s Mål 3: God hälsa och välbefinnande Certifikat","un-goal-3-good-health-and-well-being-certificate-test",[2766,2975,273,2878,2806,2842,3009,3043,3065,3089,3113,3134,3157,3237,3270,3291,3312,3354,3375,3421,238,3465,3481],"för att ha svarat 100% rätt på frågor relaterade till FN:s mål 3: God hälsa och välbefinnande, och därmed bevisat väsentlig kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":3710,"sys":3713,"fields":3721},{"tags":3711,"concepts":3712},[],[],{"space":3714,"id":3716,"type":39,"createdAt":3717,"updatedAt":3718,"environment":3719,"publishedVersion":1264,"revision":44,"locale":27},{"sys":3715},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2AB91pZLn9dqEEqijBQStS","2020-11-17T09:53:45.918Z","2022-11-24T08:40:08.150Z",{"sys":3720},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":3722,"file":3723},"sdg 03",{"url":3724,"details":3725,"fileName":3728,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F2AB91pZLn9dqEEqijBQStS\u002F46cf91ac882ee964b6272097a1f25e8e\u002Fsdg_03",{"size":3726,"image":3727},1548,{"width":841,"height":879},"sdg_03","#4C9F38",[3731],{"metadata":3732,"sys":3735,"fields":3745},{"tags":3733,"concepts":3734},[],[],{"space":3736,"id":3738,"type":14,"createdAt":3739,"updatedAt":3740,"environment":3741,"publishedVersion":90,"revision":45,"contentType":3743,"locale":27},{"sys":3737},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5gSGvngsg5FKmdQviq8vCU","2022-10-06T08:44:58.287Z","2022-11-24T08:40:09.422Z",{"sys":3742},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3744},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":3746,"challenges":3747},"UN Goal 3",[3748],{"metadata":3749,"sys":3752,"fields":3762},{"tags":3750,"concepts":3751},[],[],{"space":3753,"id":3755,"type":14,"createdAt":3756,"updatedAt":3757,"environment":3758,"publishedVersion":1971,"revision":993,"contentType":3760,"locale":27},{"sys":3754},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3da6hRsz6LByNKiphxyrxc","2022-10-06T08:44:55.175Z","2022-11-24T08:40:09.449Z",{"sys":3759},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3761},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":3763,"title":3764,"slug":3763,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":3765,"combos":3785},"sdg-world-goal-3","FN Mål 3: God hälsa och välbefinnande",{"metadata":3766,"sys":3769,"fields":3777},{"tags":3767,"concepts":3768},[],[],{"space":3770,"id":3772,"type":39,"createdAt":3773,"updatedAt":3774,"environment":3775,"publishedVersion":579,"revision":993,"locale":27},{"sys":3771},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"36sIaxazBnvJhmwG3TIQhC","2022-10-06T08:44:46.237Z","2022-11-24T08:40:08.259Z",{"sys":3776},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":3778,"file":3779},"SDG icon 3-03",{"url":3780,"details":3781,"fileName":3784,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F36sIaxazBnvJhmwG3TIQhC\u002F5580547d4f3c83dbd013c3f7470d3831\u002FSDG_icon_3-03.png",{"size":3782,"image":3783},20780,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 3-03.png",[],{"metadata":3787,"sys":3790,"fields":3800},{"tags":3788,"concepts":3789},[],[],{"space":3791,"id":3793,"type":14,"createdAt":3794,"updatedAt":3795,"environment":3796,"publishedVersion":3173,"revision":1325,"contentType":3798,"locale":27},{"sys":3792},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7iAREaXeOVybk4Mi7xICqS","2020-11-19T19:37:33.063Z","2023-11-24T09:57:27.523Z",{"sys":3797},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3799},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":3801,"name":3802,"slug":3801,"tests":3803,"diplomaTest":4308,"icon":4328,"iconDisplayType":1982,"color":4350,"topicCategory":979,"chapters":4351},"sdg-world-04","FN:s Mål 4: God utbildning för alla",[3804],{"metadata":3805,"sys":3808,"fields":3818},{"tags":3806,"concepts":3807},[],[],{"space":3809,"id":3811,"type":14,"createdAt":3812,"updatedAt":3813,"environment":3814,"publishedVersion":2440,"revision":2240,"contentType":3816,"locale":27},{"sys":3810},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1ab8b62207c9a8d4eedb7bed5479c2a1","2021-11-11T07:12:33.454Z","2024-10-14T12:39:51.700Z",{"sys":3815},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3817},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":3819,"heading":3802,"slug":3820,"questions":3821,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_04_t1","un-goal-4-quality-education",[3822,3935,3966,3999,4037,4072,4108,4137,4158,4179,4200,4221,4242,4263,4292],{"metadata":3823,"sys":3831,"fields":3842},{"tags":3824,"concepts":3830},[3825,3828],{"sys":3826},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},"education",{"sys":3829},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":3832,"id":3834,"type":14,"createdAt":3835,"updatedAt":3836,"environment":3837,"publishedVersion":3839,"revision":2239,"contentType":3840,"locale":27},{"sys":3833},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1b885f602183a737b862e96c6ca1e1eb","2021-11-11T07:17:15.465Z","2024-09-16T12:51:54.875Z",{"sys":3838},{"id":19,"type":10,"linkType":20},308,{"sys":3841},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":3843,"answers":3844,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2827,"ruleOfThumbs":3845,"name":3846,"questionText":3847,"statistics":3848,"veryWrongStatistics":3886,"correctSentence":3926,"youWereWrong":3927,"youWereRight":3928,"dataSourceShortText":3929,"dataSourceLinkLongText":3930,"extendedAnswerText":3931,"headingVeryWrong":3932,"youWereVeryWrong":3933,"headingWrong":3934},"3",[],[],"I alla låginkomstländer i världen år 2022, hur sto","I alla låginkomstländer i världen år 2022, hur stor andel flickor går i skolan tills de är åtminstone 11 år gamla?",[3849,3850,3851,3852,3853,3854,3855,3856,3857,3858,3859,3860,3861,3862,3863,1504,3864,3865,3866,3867,3868,3869,3870,3871,3872,3873,3874,3875,3876,3877,3878,3879,3880,3881,3882,2121,3883,3884,3885],"uk 0.9030333333","usa 0.8643666667","arg 0.878","aus 0.8966","bel 0.94105","bra 0.783","can 0.9405","chn 0.8493","fra 0.8840333333","deu 0.85303333333","hun 0.902","idn 0.7884","ita 0.903","jpn 0.9077","mex 0.834","rus 0.8191","sau 0.7885","sgp 0.8588","kor 0.88415","esp 0.8777333333","swe 0.8680666667","tur 0.8884","mys 0.73965","egy 0.7925","are 0.8263","col 0.892","rou 0.8463","per 0.8743","jor 0.7725","mar 0.75535","dnk 0.86","fin 0.905","nor 0.915","zaf 0.73","pak 0.76","nga 0.86","phl 0.75",[3887,3888,3889,3890,3891,3892,3893,3894,3895,3896,3897,3898,3899,3900,3901,3902,3903,3904,3905,3906,3907,3908,3909,3910,3911,3912,3913,3914,3915,3916,3917,3918,3919,3920,3921,3922,3923,3924,3925],"uk 0.5741","usa 0.5165","arg 0.4440","aus 0.5728","bel 0.6584","bra 0.3710","can 0.6502","chn 0.5215","fra 0.5901","deu 0.4775","hun 0.5050","idn 0.3114","ita 0.5598","jpn 0.5958","mex 0.4330","pol 0.4251","rus 0.5294","sau 0.2715","sgp 0.5089","kor 0.4975","esp 0.5645","swe 0.5496","tur 0.4880","mys 0.3547","egy 0.3214","are 0.2974","col 0.4060","rou 0.4870","per 0.4459","jor 0.2891","mar 0.3663","dnk 0.5400","fin 0.5950","nor 0.63","zaf 0.31","ind 0.34","pak 0.39","phl 0.31","nga 0.42","Omkring 60% av unga flickor i låginkomstländer går i skolan.","Det är populärt att tro att väldigt få flickor i fattiga länder får grundläggande utbildning. Du inser nog inte att en del saker faktiskt förbättras i de fattigaste länderna. Idag skickar de flesta föräldrar både sina söner och döttrar till skolan.","Det är populärt att tro att väldigt få flickor i fattiga länder får grundläggande utbildning. De kan sannolikt inte se att det faktiskt sker förbättringar i de fattigaste länderna.","Källa: UNESCO","Andelen flickor som går ut grundskolan var 64% under 2022 [1], men vi avrundade det till 60% för att undvika att överskatta den positiva utvecklingen. Definitionen av \"låginkomstländer\" nämns inte i frågan för att hålla den kort. Baserat på våra kunskapsenkäter vet vi att folk generellt sett överskattar hur många länder som hör till den gruppen, men sådana missuppfattningar hade inte gjort de felaktiga svarsalternativen mer möjliga. Faktiskt det motsatta, eftersom medelinkomstländer som många tror är låginkomstländer har ett genomsnitt på 92% flickor som går ut grundskolan.\n\nDatan mäter bruttointagskvoten till sista klass i grundskolan, vilket är antalet nytillkomna (inskrivningar minus de som går om en klass) i sista klassen av grundskolan, oavsett ålder och dividerat på befolkningen vid ingångsåldern för den sista klassen av grundskolan, vilket är ungefär 11 års ålder, men skiljer sig mellan länder. \n\n[1]  [Female primary completion rate, UIS, UNESCO Institute for Statistics via World Bank](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSE.PRM.CMPT.FE.ZS?locations=XM-XP)  \n\n[2]  [UNESCO – Schooling girls and boys](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1wOmoy-URJ9wO4kDduaFYdONxNyhBuoYJEgX6codJhJg\u002Fedit#gid=0) \n\n[3]  [Standard ages for starting Secondary School in different countries](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSE.SEC.AGES)  \n\n[4]  [World Bank classification of low-income countries](https:\u002F\u002Fdatahelpdesk.worldbank.org\u002Fknowledgebase\u002Farticles\u002F906519-world-bank-country-and-lending-groups)","Många tror felaktigt att en minoritet av flickor i låginkomstländer går i skolan, troligen eftersom de vet att det fortfarande finns stora ojämlikheter mellan könen runt om i världen och de vill inte bagatellisera det. Av 195 länder är idag enbart 27 definierade som låginkomstländer och bara 11 av de länderna har fortfarande stora ojämlikheter mellan könen när det kommer till grundskoleutbildning: Afghanistan, Guinea, Sydsudan, Centralafrikanska Republiken, Guinea-Bissau, Yemen, Chad, Niger, Eritrea, Mozambique och Somalia. \n\nFör fyrtio år sedan var det många fler pojkar i alla låginkomstländer som avslutade grundskolan jämfört med flickor, men sedan dess prioriterar fler föräldrar runt om i världen sina döttrars utbildning. Idag, i de flesta länder, går flickor och pojkar miste om skolgång i nästan samma utsträckning, och när de gör det är det i första hand eftersom deras familjer är extremt fattiga. \n\nI de flesta låginkomstländer generellt sett hoppar fler flickor av skolan än pojkar när de kommer i puberteten, delvis på grund av dåliga skoltoaletter. När länder blir medelinkomstländer är skolorna bättre förberedda för kvinnliga studenter. När resultat mäts, nästan överallt, är flickor bättre än pojkar hela vägen upp till högskoleutbildning. \n\nCoronapandemin resulterade i att mer än 90% av länderna globalt stängde skolor vid någon tidpunkt under 2020. Effekten på hur många flickor (och pojkar) som eventuellt inte återgått till skolan när de öppnat igen är fortfarande okänd, men UNESCO förutspår att upp till 11 miljoner flickor möjligtvis inte kommer återvända till skolan (speciellt de mellan 12-17 år).\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nEftersom det visar en utdaterad bild när det kommer till utvecklingen i låginkomstländer och jämställdhet mellan könen. Det är en del av en världsbild som simplifierar världen som \"vi och dem\".\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDet har berättats många historier om att flickor inte kan gå i skolan och detta med rätta - det är ett problem som måste uppmärksammas och förändras. Men regioner och länder där detta händer är väldigt ovanliga. Folk hör dock om detta problem i ett land och de antar att det är likadant i alla låginkomstländer, fast de är undantaget snarare än regeln.\n\n### Vad är låginkomstländer?\nVärldsbanken grupperar länder enligt den genomsnittliga inkomsten för varje person i ett land. De fyra kategorierna är låginkomst, låg-medelinkomst, övre-medelinkomst och höginkomst. Från 2024 finns det 26 låginkomstländer, där den genomsnittliga årsinkomsten är $1,135 eller mindre. Läs mer om hur länder klassificeras [här](https:\u002F\u002Fdatahelpdesk.worldbank.org\u002Fknowledgebase\u002Farticles\u002F906519-world-bank-country-and-lending-groups). Du kan se vilken inkomstgrupp ett land är i och hur detta har förändrats över tiden med [Gapminders verktyg](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$chart-type=bubbles&url=v1).\n\n### Varför är det en viktig fråga?\nUNICEF har en bra översikt [här](https:\u002F\u002Fwww.unicef.org\u002Feducation\u002Fgirls-education) över varför det är viktigt att flickor går i skolan och de genomslagseffekterna det har för både deras liv och för samhällena de lever i.\n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa, det kan du. Data från låginkomstländer är vanligtvis den minst trovärdiga, men UNESCO har samlat denna statistik från låginkomstländer över många år. Ett av problemen med datan är att den visar barn som är inskrivna i det sista året av grundskolan men inte vilka som avslutar det, och visar därför inte de som kan ha hoppat av på vägen. På grund av detta och andra osäkerheter med datan för låginkomstländer, rundade vi ned det korrekta svaret till 60% och satte stor differens mellan de tre svarsalternativen. De oberoende experter vi kontaktade höll med om att UNESCO datan är den mest träffsäkra representationen av den sanna situationen och att det korrekta svaret vi använder är 'mer rätt' än de andra två svarsalternativen.\n\n### Hur vet ni att folk har fel om detta?\nVi har ställt frågan till allmänheten i flera länder över flera år och på alla platser vi frågat, har fler än 90% haft fel om denna trend.\n","Du är mer än 50 år efter din tid","Det är populärt att tro att väldigt få flickor i fattiga länder får grundläggande utbildning. Du inser nog inte att en del saker faktiskt förbättras i de fattigaste länderna. Idag skikcar de flesta föräldrar både sina söner och döttrar till skolan.","Du är 20 år efter din tid",{"metadata":3936,"sys":3943,"fields":3953},{"tags":3937,"concepts":3942},[3938,3940],{"sys":3939},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":3941},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":3944,"id":3946,"type":14,"createdAt":3947,"updatedAt":3948,"environment":3949,"publishedVersion":1580,"revision":1325,"contentType":3951,"locale":27},{"sys":3945},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"662e2ce23d57d7b67a774c6e66fb3675","2021-11-11T07:06:54.633Z","2023-11-24T10:04:12.023Z",{"sys":3950},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3952},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":3954,"answers":3955,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738,"name":3956,"questionText":3957,"statistics":3958,"veryWrongStatistics":3959,"correctSentence":3960,"youWereWrong":3961,"youWereRight":3962,"dataSourceShortText":3929,"dataSourceLinkLongText":3963,"extendedAnswerText":3964,"headingVeryWrong":3965,"youWereVeryWrong":3961,"headingWrong":3965},"35",[],"Hur många universitetsstudenter i världen tar sin ","Hur många universitetsstudenter i världen tar sin examen i sitt hemland (i motsats till utomlands)?",[2351],[782],"Runt 97% av alla universitetsstudenter tar sin examen i sitt hemland.","Studievärlden globaliseras snabbt, men utlandsstudenter är fortfarande inte så vanliga som du trodde.","De tror att globaliseringen av utbildning har kommit mycket längre än den har.","UNESCOs data baseras på årliga UIS- enkäter som genomförs i 165 länder, genom tre olika datainhämtningsinstrument, UIS\u002FOECD\u002FEurostat. 200 länder och områden rapporterar också data årligen, baserat på folkräkning och nationella samt internationella hushållsenkäter. Datan representerar studenter som avslutat sina studier i ett annat land, den inkluderar inte kortare utbyten eller en termin utomlands.\n\nUIS erkänner att när regionala genomsnitt för utbildningsindikatorer räknas ut, saknas det generellt data. I dessa fall är det regionala genomsnittet en uppskattning av ett okänt riktigt värde. Därav kommer datan både från publicerade och tillskrivna källor. UIS publicerar att 2.7% [1] studenter studerar utomlands, vilket innebär att 97.3% inte studerar utomlands. \n\nVi har tillfrågat fem av varandra oberoende experter om denna fråga, vilka bekräftar att källan är tillförlitlig och vårt rätta svar stämmer. \n\n[1]  [UNESCO. National Monitoring > Number and rates of international mobile students (inbound and outbound) > Outbound mobility ratio by host region](http:\u002F\u002Fdata.uis.unesco.org\u002F#)  \n[2]  [Migration Data Portal. “International Students” article from June 2020.](https:\u002F\u002Fmigrationdataportal.org\u002Fthemes\u002Finternational-students)  \n[3]  De fem oberoende experterna vi konsulterade för den här frågan inkluderade bland annat Kathleen Quinlan från the University of Kent och Robin Shields från the University of Bristol.","Under 2020 studerade fler än 6 miljoner människor till en examen på ett universitet utomlands. 2000 var det bara 2 miljoner. Internationella erfarenheter leder ofta till vänskap och solidaritet mellan gränser, och det kan sprida idéer och praxis mellan universitet. Men andelen studenter är inte i närheten av så stor som folk tror.\n\nDen största sammanlagda mängden utlandsstudenter kommer från medelinkomstländer som Kina och Indien. De främsta värdländerna för studenter som har råd att studera utanför sina hemländer är USA, Storbritannien, Australien, Frankrike och Tyskland. Det är endast en liten andel studenter som färdigställer sin examen utomlands, korttidsutbyten är vanligare. Även om antalet utlandsstudenter ökar, är det ändå bara en bråkdel av vad folk tror.\n\n### Varför är det ett problem att ha fel om detta?\nOm vi överskattar hur många som får denna chans, underskattar vi hur många som inte får den. Många vill studera utomlands, och betydligt fler medel skulle kunna göras tillgängliga för dem om vi insåg hur få som får dessa chanser. Fördelarna är uppenbara, inte bara för studenter utan också för deras hemländer och universiteten som tar emot utlandsstudenter. \n\n### Varför har folk fel om detta?\n(Än så länge har vi bara frågat människor i Storbritannien och de kan ha överskattat antalet studenter eftersom Storbritannien tar emot betydligt fler utlandsstuderande än de flesta andra länder.)\nVi ser mycket mediautrymme om rika människor som reser över världen för arbete, semester och studier. Det framstår som ett vanligt sätt att leva. Men vi ser sällan rapporteringar om alla andra, som nästan aldrig reser utomlands.\n\n### Vad innebär utlandsstudier i denna kontext?\nDenna data handlar inte om korta utbyten på ett år eller en termin utomlands. Den gäller för hela studieperioden. Siffran är liknande för studenter som studerar utomlands en kortare period, men omfattningen av sådana studier är svåra att kvantifiera då de kan variera i längd från en vecka till flera år. Därför avgränsar vi frågan till studenter som tar sin examen utomlands.\n\n### Var kan jag se denna data efter land?\nVia [UNESCO Institute for Statistics’ website](http:\u002F\u002Fdata.uis.unesco.org\u002F#). Du kan få åtkomst till den genom att klicka på: National Monitoring > Number and rates of international mobile students (inbound and outbound) > (sedan välja data for inbound students). \nMigration Data Portalen har också en summering av datan som du kan läsa [här](https:\u002F\u002Fmigrationdataportal.org\u002Fthemes\u002Finternational-students).\n\n### Kan jag lita på den här datan?\nJa. Vi konsulterade fem oberoende experter för denna fråga som bekräftade att källan är pålitlig och att vårt korrekta svar stämmer.","Ryckas med av globalisering",{"metadata":3967,"sys":3974,"fields":3984},{"tags":3968,"concepts":3973},[3969,3971],{"sys":3970},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":3972},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":3975,"id":3977,"type":14,"createdAt":3978,"updatedAt":3979,"environment":3980,"publishedVersion":1636,"revision":1094,"contentType":3982,"locale":27},{"sys":3976},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"e7765e9e4df5062e7039f5541f05d10b","2021-11-11T07:06:57.164Z","2023-11-24T10:04:11.965Z",{"sys":3981},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":3983},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":3985,"answers":3986,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1899,"name":3987,"questionText":3988,"statistics":3989,"veryWrongStatistics":3991,"correctSentence":3992,"youWereWrong":3993,"youWereRight":3994,"dataSourceShortText":3929,"dataSourceLinkLongText":3995,"extendedAnswerText":3996,"headingVeryWrong":3997,"youWereVeryWrong":3998,"headingWrong":3997},"36",[],"Av alla grundskollärare i låginkomstländer, hur må","Av alla grundskollärare i låginkomstländer, hur många är utbildade?",[3990],"uk 0.9",[374],"Omkring 70% av alla grundskollärare i låginkomstländer är utbildade.","Du tror att skolor i fattiga länder är värre än de är. Åtminstone majoriteten av lärarna har utbildning.","De verkar tro att de flesta lärare i låginkomstländer saknar utbildning, trots att mer än majoriteten faktiskt har det, precis som i resten av världen...","Datan hämtas från de individuella länderna och rapporteras till UNESCO. De huvudsakliga begränsningarna är att datan inte tar hänsyn till skillnader i antalet år lärarna utbildas, deras erfarenhet och status, utbildningsmetoder, material och klassrumsförhållanden. Delar av datan är också relativt gammal. \n\nVi känner oss trygga med att använda denna källa efter att vi kontaktat fem av varandra oberoende experter, som att bekräftade att de, trots begränsningarna, skulle använda datan och litade på UNESCOs metodik.\n\n[1]  [UNESCO. Trained teachers in primary education (% of total teachers) - Low income (via the World Bank).](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSE.PRM.TCAQ.ZS?locations=XM)  \n[2]  [UNESCO. “Wanted: The Best Teacher for Every Class” 2019, by Silvia Montoya, Director of the UNESCO Institute for Statistics.](http:\u002F\u002Fuis.unesco.org\u002Fen\u002Fblog\u002Fwanted-best-teacher-every-class)\n","Utbildning är en av nyckelfaktorerna för global utveckling. Det kan bidra till att få människor (till och med länder) ur fattigdom, öka jämställdhet och stabilisera populationstillväxt. Saker har blivit bättre, men det är inte nära nog att bli så bra som det skulle kunna och borde vara. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nAv alla människor lever 9% i låginkomstländer. De flesta bor i medelinkomstländer som brukade vara låginkomstländer, men som förändrats och ofta startade det med utbildning för alla. När det hände var det många som inte insåg det, och nu när resterande låginkomstländer har utbildat de flesta lärare tror folk fortfarande att den förändringen inte kommer ske. Världen fortsätter förändras medan människor upprätthåller den falska bilden av att ingenting förbättras. \n\n### Varför har folk fel om detta?\nNär vi tänker på skolor i låginkomstländer är det lätt att föreställa sig oorganiserade platser mer låg utbildningskvalitet, då vi sett rapporting kring skolor med stora problem. Även om alla dessa exempel stämmer, är de ofta undantag. De många välorganiserade lärare, som utbildade sig och hjälper barn ur fattigdom genom att lära dem läsa och skriva, beskrivs som ovanliga men är vanligare än man tror. \n\n### Vad är en \"utbildad lärare”?\nDet beror på landets krav. Det finns ingen enig strikt internationell standard för lärarutbildning. I vissa länder syftar det till en kort kurs på ett par månader, i andra kan det innebära en fyraårig universitetsexamen. \n\n### Innebär tillgång till utbildade lärare bättre resultat för elever?\nMestadels. Ju bättre utbildade lärare, desto bättre förberedda är de att hjälpa barn att nå de nivåer som förväntas av dem. Det finns många skickliga, outbildade lärare som lyckas utbilda barn. Och det finns lärarutbildningar som kan vara helt oanvändbara. Att ha utbildade lärare är ingen garanti för att eleverna kommer nå minimikunskapskraven, men ofta hjälper det. \n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa. En ska vara medveten om att utbildningsdefinitionen varierar lite mellan länder. Och ibland är datan lite gammal. Vi känner oss trygga med att använda denna källa efter att vi kontaktat fem av varandra oberoende experter, som bekräftade att de, trots begränsningarna, skulle använda datan och litade på UNESCOs metodik.\n\n### Källor\nSe [andel utbildade lärare](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$state$time$value=2018;&marker$axis_y$data=data_wdi&which=se_prm_tcaq_zs&domainMin:null&domainMax:null&zoomedMin:null&zoomedMax:null&spaceRef:null;;;&chart-type=bubbles) in all countries over time. ","Inte så bristfällig undervisning","Vi har en överdrivet negativ tanke om skolor i fattiga länder. De är inte perfekta, men majoriteten av alla lärare har åtminstone utbildning.",{"metadata":4000,"sys":4010,"fields":4021},{"tags":4001,"concepts":4009},[4002,4004,4006],{"sys":4003},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":4005},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":4007},{"type":10,"linkType":123,"id":4008},"refugees",[],{"space":4011,"id":4013,"type":14,"createdAt":4014,"updatedAt":4015,"environment":4016,"publishedVersion":4018,"revision":919,"contentType":4019,"locale":27},{"sys":4012},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"69a2ca492ca0c8e0ef8956880ab49f4f","2021-11-11T07:16:55.943Z","2025-02-17T16:35:39.202Z",{"sys":4017},{"id":19,"type":10,"linkType":20},192,{"sys":4020},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":4022,"answers":4023,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2827,"name":4024,"questionText":4024,"statistics":4025,"correctSentence":4031,"youWereWrong":4032,"youWereRight":4033,"dataSourceShortText":632,"dataSourceLinkLongText":4034,"extendedAnswerText":4035,"headingVeryWrong":4036,"youWereVeryWrong":4032,"headingWrong":4036},"39",[],"Hur många flyktingbarn gick i grundskola 2021?",[4026,4027,4028,4029,4030],"uk 0.83","deu 0.76","usa 0.84","mex 0.9","jpn 0.98","Mer än 60% av alla flyktingbarn går i grundskola.","Majoriteten av alla flyktingbarn går i skolan tack vare internationellt stöd, men det tröstar inte dem som fortfarande inte har ett klassrum att gå till.","De vet förmodligen att det behövs mer resurser för att sätta alla flyktingbarn i skolan.","De senaste uppskattningarna från UNHCR för 2020\u002F2021, som presenteras i UNHCR:s All Inclusive, The Campaign For Refugee Education report[1], uppskattar att 68% av flyktingbarn går i grundskola. UNHCR erkänner svårigheterna i att korrekt bevaka mängden flyktingar runt om i världen, så som de varierande definitionerna av ”flykting” och den varierande kvaliteten av dokumentation runt om i världen. \n\nDet större problemet med den här siffran är att det enbart mäter inskrivning i grundskola och inte kvaliteten av utbildningen. På en del platser har utbildningen som erbjuds till flyktingar blivit kritiserad för att vara av lägre standard än för resten av landet. \n\nSlutligen finns det endast data över registrerade flyktingar. Detta innebär att det potentiellt finns människor på flykt som av olika anledningar inte är lagligt registrerade och erkända som flyktingar och som inte är inkluderade i uppskattningen av 68%. \n\n[1]  [All Inclusive. UNHCR Education Report September 2022](https:\u002F\u002Fwww.unhcr.org\u002Fpublications\u002Feducation\u002F631ef5a84\u002Funhcr-education-report-2022-inclusive-campaign-refugee-education.html)  ","De flesta människor överskattar hur många flyktingar det finns. Det är inte mer än 0.5% av världens befolkning. Hälften av dem är barn och hälften av dem går inte i skolan vilket utgör omkring 0.1% av världens befolkning. När vi tänker på det på det här sättet verkar det inte som ett för stort problem att lösa! \n\nUtbildning ökar ett barns möjligheter att klara sig själva i framtiden vilket är extra viktigt för de som har lämnat allt bakom sig. De goda nyheterna är: De är färre än människor tror och över hälften av dem är redan inskrivna i skolan. \n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nOm fler förstod hur många flyktingbarn som går i skolan kunde de inse att UNHCR och länders migrationsverk framgångsrikt organiserar utbildning om de bara får tillräckligt med resurser. Först [överskattar människor antalet flyktingar] (https:\u002F\u002Fupgrader.gapminder.org\u002Ft\u002Fsdg-world-un-goals\u002F15\u002F) och sedan tror de att de flesta av deras barn inte går i skolan. När människor överskattar storleken av ett problem känns det lätt överväldigande. \n \n### Varför har människor fel om detta?\nNär vi ser flyktingar i media är det ofta människor på resande fot. Det är svårt att föreställa sig att barnen kan gå i skolan när de hela tiden flyttar på sig, vilket är sant, men endast en bråkdel av världens flyktingar befinner sig på resande fot. De flesta flyktingar har nått ett nytt samhälle eller läger där de ofta lever med flyktingstatus i över 4 år. När man inser att det är så situationen ser ut för de flesta flyktingar är det lättare att förstå att en majoritet har en grundskola att gå till.\n \n### Kan jag lita på denna data?\nJa, du kan lita på att siffran är över 60% innan Rysslands invasion av Ukraina. Men det råder stora osäkerheter i denna data. Till att börja med så är det exakta antalet faktiska flyktingar inte känt. Det kan finnas några miljoner människor som gömmer sig runt om i världen och som inte är inräknade. Med anledning av dessa osäkerheter använder vi inte 68% som rätt svar utan vi använder “Mer än 60%” för att säkerställa att vi inte överskattar siffran. De flesta människor tror fortfarande att det är mycket lägre än 60%.\n\nFrågan gäller grundskolan vilket innebär årskurser ett till fem eller sex och som slutar omkring 12 års ålder. Över den åldern i högre undervisning är det många färre flyktingar som går i skolan och efter 15 års ålder är det endast en bråkdel. \n   \n### Var kan jag lära mig mer?\n[Staying The Course. Education Report September 2021](https:\u002F\u002Fwww.unhcr.org\u002F612f85d64\u002Funhcr-education-report-2021-staying-course-challenges-facing-refugee-education),\n \nUNHCR [Stepping Up: Refugee Education in Crisis](https:\u002F\u002Fwww.unhcr.org\u002Fsteppingup\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002Fsites\u002F76\u002F2019\u002F09\u002FEducation-Report-2019-Final-web-9.pdf)\n\n### Hur påverkas datan av den nuvarande situationen i Ukraina?\nRysslands invasion av Ukraina har lett till att många Ukrainare söker skydd i andra länder.\n\nDen nuvarande situationen i Ukraina utvecklas snabbt och [UNHCRs estimat uppdateras dagligen, här](https:\u002F\u002Fdata2.unhcr.org\u002Fen\u002Fsituations\u002Fukraine)\n\nSiffrorna vi använder för den här frågan och svarsalternativen kommer från data för 2020 och visar därmed inte situationen för Ukrainska barn under 2022. \n","Krigshärjad utbildning",{"metadata":4038,"sys":4045,"fields":4055},{"tags":4039,"concepts":4044},[4040,4042],{"sys":4041},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":4043},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4046,"id":4048,"type":14,"createdAt":4049,"updatedAt":4050,"environment":4051,"publishedVersion":1580,"revision":805,"contentType":4053,"locale":27},{"sys":4047},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5afd71ef322f934798086c8820895794","2021-11-11T07:07:01.808Z","2023-11-24T10:04:11.759Z",{"sys":4052},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4054},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":4056,"answers":4057,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1663,"name":4058,"questionText":4059,"statistics":4060,"veryWrongStatistics":4062,"correctSentence":4064,"youWereWrong":4065,"youWereRight":4066,"dataSourceShortText":4067,"dataSourceLinkLongText":4068,"extendedAnswerText":4069,"headingVeryWrong":4070,"youWereVeryWrong":4071,"headingWrong":4070},"38",[],"Över hela världen, hur många barn går på någon for","Över hela världen, hur många barn går på någon form av förskola året innan de börjar skolan? ",[4061],"uk 0.73",[4063],"uk 0.325","Mer än 60% av barnen går på förskola året innan de börjar grundskolan.","Du trodde att mindre än hälften av barnen går på förskola, men nu för tiden gör majoriteten det då båda föräldrarna har jobb.","De inser inte att de flesta föräldrar jobbar nu för tiden, och att deras barn går på förskola.","Källa: UNESCO-UIS","Denna data kommer från UNESCO Institute for Statistics (UIS)[1]. \nDen tittar på hur många procent av barn det är som deltagit i organiserat lärande ett år innan den officiella grundskolestartåldern. Detta inkluderar program som erbjuder en kombination av utbildning och omsorg.\n\nDetta är ett globalt medelvärde, så de stora skillnaderna mellan regioner döljs. Till exempel är den högsta andelen på 95% i Latinamerika och Karibien, och den lägsta är 49% i Subsahariska Afrika. Eftersom variabeln endast räknar någon form av organiserad utbildning kan denna siffra vara underskattad i vissa länder. \n\nNärvarodatan kommer från skolor och andra centrum för organiserat lärande, samt från hushållsundersökningar om antagning. Uppskattningarna är gjorda av UIS baserat på data som rapporterats in från länderas utbildningsministerier samt befolkningsuppskattningar från FN.[2].\n\n[1]  [UIS - Participation rate in organized learning (one year before the official primary entry age)](https:\u002F\u002Funstats.un.org\u002Fsdgs\u002Findicators\u002Fdatabase\u002F) Goal 4.2.2  \n[2]  [UIS metadata](https:\u002F\u002Funstats.un.org\u002Fsdgs\u002Fmetadata\u002Ffiles\u002FMetadata-04-02-02.pdf)  \n[3]  [World Bank - Primary school starting years](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSE.PRM.AGES)\n","De flesta föräldrar i världen bor i medelinskomstländer och arbetar inom service och tillverkning. Majoriteten av barnen går på förskola när de är runt 5 år gamla, innan de börjat första klass. Antalet som går på en registrerad förskola ligger på runt 75% enligt UNESCO, men ännu fler barn går hos inofficiell barnomsorg eftersom nästan alla föräldrar behöver jobba så fort deras barn kan tas omhand av någon annan under dagarna. Att vara med andra barn och lära sig nya saker är bra för deras utveckling. Det konstiga är att de flesta vi frågat tror att denna siffran är mycket lägre.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm folk insåg att majoriteten av alla barn går på förskola, skulle de förstå att de som inte har möjlighet är ett undantag. Givetvis vill inte alla föräldrar skicka sina barn på förskola. Men möjligheten att skicka dem dit om de vill borde gälla för alla oavsett inkomst. Subventionerad barnomsorg kan ha långvariga fördelar för både föräldrar och barn, och kan vara en viktig investering i ett lands framtid.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nMånga har utdaterade fördomar om andra kulturer, och de tror att kvinnor i de flesta ställen på jorden är fast hemma med traditionella kvinnosysslor som att ta hand om barn. Det är fortfarande sant i många områden, men rent generellt har familjer idag två arbetande föräldrar och barn i alla länder umgås med vänner och förbereder sig inför skolstarten. En majoritet av världens befolkning idag bor i medelinkomstländer och skickar sina barn till förskolan.\n\n### Hur kan 60% av alla barn gå på förskola?\nFolk har blivit rikare och kulturer har moderniserats. Förskolor har blivit populära och kostnadseffektiva. Fördelarna med att förberedas inför skolan är uppenbara och många länder driver fram program för att fler barn ska kunna antas.\n\n### Vad spelar det för roll om barn går på förskola?\nBarn som gått åtminstone ett år i förskola har större benägenhet att utveckla viktiga förmågor som de behöver för att klara skolan och de är mindre benägna att gå om årskurser eller hoppa av, enligt Unicefs rapport [Ready to Learn](https:\u002F\u002Fwww.unicef.org\u002Feducation\u002Fearly-childhood-education). \n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa, men notera att det finns flera olika kategorier av förskolenärvaro, baserat på olika ålderskategorier. Närvaron är högst för barn under det sista året innan skolstarten, ålder 5 eller 6 beroende på land, vilken uppgår i 75% enligt UNESCO. I datan från UNICEF är åldrarna 3 till 6 också inkluderade, och då är det [bara 50% av barnen](https:\u002F\u002Fwww.unicef.org\u002Feducation\u002Fearly-childhood-education). Dessa siffror inkluderar inte inofficiell barnomsorg, det skulle ha gjort siffrorna högre.\n","De flesta föräldrar arbetar","Du trodde att bara en fjärdedel av barnen går på förskola, men nu för tiden gör majoriteten det då båda föräldrarna har jobb.",{"metadata":4073,"sys":4080,"fields":4090},{"tags":4074,"concepts":4079},[4075,4077],{"sys":4076},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":4078},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4081,"id":4083,"type":14,"createdAt":4084,"updatedAt":4085,"environment":4086,"publishedVersion":408,"revision":1076,"contentType":4088,"locale":27},{"sys":4082},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"fff1cdbc889db262aa358daf270526fa","2021-11-11T07:06:59.385Z","2025-04-23T08:21:22.092Z",{"sys":4087},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4089},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":4091,"answers":4092,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609,"name":4093,"questionText":4094,"shortQuestionText":4095,"statistics":4096,"veryWrongStatistics":4099,"correctSentence":4102,"youWereWrong":4103,"youWereRight":4104,"dataSourceShortText":3929,"dataSourceLinkLongText":4105,"extendedAnswerText":4106,"headingVeryWrong":4107,"youWereVeryWrong":4103,"headingWrong":4107},"37",[],"Sett till hela världen, hur många barn under 15 år","Sett till hela världen, hur många barn under 15 års ålder klarar inte minimikraven för läsförståelse och matematik?","Worldwide, how many children under age 15 do not achieve the required minimum skills in reading and math?",[4097,4098],"swe 0.7767","usa 0.69",[4100,4101],"usa 0.10","swe 0.2330","60% av alla barn under 15 år når inte upp till minimikraven för läsförståelse- och matematikkompetens.","De flesta barn går idag i skolan. Det är en bedrift. Nu är det dags att förbättra utbildningen genom att ge skolan fler resurser.","De har inte insett att skolor överallt behöver förbättras mycket.","UNESCO medger att det är svårt att mäta hur väl barn har lärt sig, eftersom datan varierar mycket och är svår att jämföra[3]. Där data saknas finns det uppskattningar istället. Datan är också från 2015, så den är lite utdaterad. Vi konsulterade tre av varandra oberoende experter om denna data, och de litade på källan och de ansåg att vårt rätta svar var mer korrekt än de två andra svarsalternativen. Vi har medvetet gjort stor skillnad på de tre olika alternativen på grund av begränsningarna i datan.\n\n[1]  [UNESCO factsheet “More Than One-Half of Children and Adolescents Are Not Learning Worldwide” from September 2017.](http:\u002F\u002Fuis.unesco.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002Fdocuments\u002Ffs46-more-than-half-children-not-learning-en-2017.pdf)  \n[2]  [UNESCO. Global Education Monitoring Report.](https:\u002F\u002Fwww.education-progress.org\u002Fen\u002Farticles\u002Flearning\u002F)  \n[3]  [UNESCO UIS: Mind the Gap: Proposal for a Standardised\nMeasure for SDG 4–Education 2030 Agenda, October 2017](http:\u002F\u002Fuis.unesco.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002Fdocuments\u002Funesco-infopaper-sdg_data_gaps-01.pdf). ","### Varför har folk fel om detta?\nMånga felaktiga föreställningar som vi har identifierat beror på förbättringar som har ignorerats. Det här är tvärt om – ett problem som är underskattat. Folk inser inte hur dåliga utbildningsresultaten är i de flesta skolor runt om i världen, och vi inser inte fullt ut varför detta problem inte har fått mer uppmärksamhet, medan de flesta andra problem är överdrivna i folks huvud.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nDe resurser som saknas för att förbättra skolor kommer inte göras tillgängliga om folk inte förstår vidden av problemet. Om föräldrar och politiker tror att de nuvarande utbildningsmetoderna fungerar utmärkt, kommer de sannolikt att avslå försök att modernisera metoderna. Eller motsatsen, om nya metoder har introducerats som misslyckas med att förbättra utbildningsresultaten, bör de ersättas med bättre metoder.\n\n### Hur är det möjligt att att de flesta barn misslyckas med läsförståelse- och matematiktester?\nUnder flera decennier har statens huvudprioritering varit att bygga tillräckligt många skolor och se till att barnen går dit. Nu för tiden går majoriteten av alla barn till skolan överallt, vilket är fantastiskt. Klassrummen är fulla nu, och problemet är snarare att rektorer saknar resurser att få tillräckligt med bra lärare. Lärare är överbelastade med för många unga elever. Barn som inte får hjälp med läxor hemifrån har inte en chans när det kommer till proven. Vissa barn har inte råd med skolmaterial. Andra kanske bor i hem där de inte har möjlighet att plugga på kvällar, utan måste arbeta istället eller saknar elektricitet för att läsa. Det är extra svårt för barn med specialbehov eller funktionsnedsättning. Ibland är det så simpelt som att vara närsynt och sakna glasögon. Det finns många anledningar till varför du inte klarar ett prov.\n\n### Är barnen som misslyckas avhoppare?\nVissa barn hoppar av, men två tredjedelar av alla barn som inte når minimikraven för matematik och läsförståelse stannar i skolan. De kanske undervisas av lärare som inte har tillräcklig utbildning och erfarenhet, eller av lärare som är kompetenta men överväldigade av antalet elever de behöver undervisa.\n\nOm skolorna är nya, är lärarna oerfarna och barnen tillhör den första eller andra generationen som får gå i skola, och det är svårt att förvänta sig att de når fantatiska resultat. Det kanske bara är ett första steg att förbättra ett land. \n\nMånga skolbarn runt om i världen är den första generationen i familjen som går i skola. Under de föregående femtio åren har världen kämpat med att lära föräldrar att skicka sina barn till skolan. Att lära sig gå till skolan är den första lektionen. Nu är det hög tid att förbättra utbildning i hela världen, så föräldrar inte drar slutsatsen att det inte var värt det. \n\n### Vad är poängen med att skicka alla till skolan?\nEn av anledningarna till att länder som Sydkorea kunde få så snabb ekonomisk tillväxt och transformeras till en högpresterande ekonomi var att far- och morföräldrarna till barnen som växte upp på 80- och 90-talet hade lärt sig att läsa och skriva i skolan. Befolkningen var redo att fortsätta utvecklas.\n\n### Finns det stora regionala skillnader?\nJa, enorma skillnader! Mer än 80% av barnen i Afrika söder om Sahara når inte upp till minimikraven. I Europa och Nordamerika är siffran 14%. Du kan läsa mer om datan och detta ämne rent generellt i [denna UNESCO- rapport](http:\u002F\u002Fuis.unesco.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002Fdocuments\u002Ffs46-more-than-half-children-not-learning-en-2017.pdf) som vi använde som källa.\n\n### Var kan jag lära mig mer?\nSe [UNESCO Global Education Monitoring Report.](https:\u002F\u002Fwww.education-progress.org\u002Fen\u002Farticles\u002Flearning\u002F)\n\n### Vad menas med \"minimikompetenskrav\"?\nMinimum proficiency level (MPL) är riktmärket för grundläggande kunskap i en domän (matematik, läsförståelde osv.) som mäts genom inlärningsutvärderingar. För närvarande finns det begränsad jämförbarhet av datan från olika utvärderingar. UNESCO's pågående arbete med att standardisera globala färdighetsnivåer summeras i [detta dokument](http:\u002F\u002Fuis.unesco.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002Fdocuments\u002Funesco-infopaper-sdg_data_gaps-01.pdf). \n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa, men det finns begränsningar som du borde vara medveten om. UNESCO medger att det är svårt att mäta hur väl barn lärt sig, eftersom utvärderingarna varierar mycket och är svåra att jämföra. Men vi har konsulterat tre av varandra oberoende experter om denna fråga, och de litar på källan och anser att vårt korrekta svar är mer korrekt än de två andra svarsalternativen.\n","Först lär de sig att vara i skolan",{"metadata":4109,"sys":4116,"fields":4126},{"tags":4110,"concepts":4115},[4111,4113],{"sys":4112},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":4114},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4117,"id":4119,"type":14,"createdAt":4120,"updatedAt":4121,"environment":4122,"publishedVersion":2055,"revision":44,"contentType":4124,"locale":27},{"sys":4118},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"kUqXUqaFcnZjLUYTMsnjD","2023-02-02T10:57:56.003Z","2024-09-20T07:42:21.468Z",{"sys":4123},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4125},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4127,"answers":4128,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":767,"name":4129,"questionText":4130,"statistics":4131,"veryWrongStatistics":4132,"correctSentence":4134,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":4135,"dataSourceLinkLongText":4136,"extendedAnswerText":269,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1510",[],"Av alla barn i åldern 6 till 11 i världen, hur mån","Av alla barn i åldern 6 till 11 i världen, hur många går till skolan?",[3420],[4133],"uk 0.286","Globalt går mer än 85% av alla barn i lågstadieålder i skolan.","UNESCO","[1][UNESCO - Primary completion rate, total (% of relevant age group)](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSE.PRM.CMPT.ZS)\n\n[2][UNESCO – Schooling girls and boys](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1wOmoy-URJ9wO4kDduaFYdONxNyhBuoYJEgX6codJhJg\u002Fedit#gid=0) ",{"metadata":4138,"sys":4145,"fields":4155},{"tags":4139,"concepts":4144},[4140,4142],{"sys":4141},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":4143},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4146,"id":4148,"type":14,"createdAt":4149,"updatedAt":4150,"environment":4151,"publishedVersion":1385,"revision":22,"contentType":4153,"locale":27},{"sys":4147},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4E1WKG8zOLUkBzFjX7XxCn","2023-04-18T13:52:13.917Z","2023-11-24T10:04:11.636Z",{"sys":4152},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4154},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4156,"answers":4157,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848},"1575",[],{"metadata":4159,"sys":4166,"fields":4176},{"tags":4160,"concepts":4165},[4161,4163],{"sys":4162},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":4164},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4167,"id":4169,"type":14,"createdAt":4170,"updatedAt":4171,"environment":4172,"publishedVersion":1385,"revision":993,"contentType":4174,"locale":27},{"sys":4168},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6Aez1ei9ux5rfrwuLfFAKj","2023-04-19T07:38:14.302Z","2023-11-24T10:04:11.576Z",{"sys":4173},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4175},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4177,"answers":4178,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609},"1579",[],{"metadata":4180,"sys":4187,"fields":4197},{"tags":4181,"concepts":4186},[4182,4184],{"sys":4183},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":4185},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4188,"id":4190,"type":14,"createdAt":4191,"updatedAt":4192,"environment":4193,"publishedVersion":880,"revision":90,"contentType":4195,"locale":27},{"sys":4189},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5VW7CFnjDLjOJPUssEfhYS","2023-04-14T10:32:46.360Z","2023-11-24T10:04:11.518Z",{"sys":4194},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4196},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4198,"answers":4199,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3064},"1561",[],{"metadata":4201,"sys":4208,"fields":4218},{"tags":4202,"concepts":4207},[4203,4205],{"sys":4204},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":4206},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4209,"id":4211,"type":14,"createdAt":4212,"updatedAt":4213,"environment":4214,"publishedVersion":732,"revision":993,"contentType":4216,"locale":27},{"sys":4210},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"SCqUmoxJgKkOc13eGtmpz","2023-05-02T09:27:58.454Z","2023-11-24T10:04:11.420Z",{"sys":4215},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4217},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4219,"answers":4220,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1753},"1612",[],{"metadata":4222,"sys":4229,"fields":4239},{"tags":4223,"concepts":4228},[4224,4226],{"sys":4225},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":4227},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4230,"id":4232,"type":14,"createdAt":4233,"updatedAt":4234,"environment":4235,"publishedVersion":1264,"revision":90,"contentType":4237,"locale":27},{"sys":4231},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"NJTgl1vT5SQjftNT8C3xl","2023-09-01T14:30:58.944Z","2023-11-24T10:04:11.360Z",{"sys":4236},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4238},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4240,"answers":4241,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":441},"1711",[],{"metadata":4243,"sys":4250,"fields":4260},{"tags":4244,"concepts":4249},[4245,4247],{"sys":4246},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":4248},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4251,"id":4253,"type":14,"createdAt":4254,"updatedAt":4255,"environment":4256,"publishedVersion":655,"revision":90,"contentType":4258,"locale":27},{"sys":4252},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7DmIOIsLIyoP1eILoenTNU","2023-02-02T10:57:55.820Z","2023-12-20T12:38:36.482Z",{"sys":4257},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4259},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4261,"answers":4262,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":179},"1509",[],{"metadata":4264,"sys":4271,"fields":4281},{"tags":4265,"concepts":4270},[4266,4268],{"sys":4267},{"type":10,"linkType":123,"id":3827},{"sys":4269},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4272,"id":4274,"type":14,"createdAt":4275,"updatedAt":4276,"environment":4277,"publishedVersion":478,"revision":256,"contentType":4279,"locale":27},{"sys":4273},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"LMuRCjagQtWFObUsMENru","2023-11-09T10:03:33.657Z","2026-01-09T02:17:56.219Z",{"sys":4278},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4280},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4282,"answers":4283,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738,"veryWrongPercentage":3519,"name":4284,"questionText":4285,"statistics":4286,"veryWrongStatistics":4287,"correctSentence":4289,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":3929,"dataSourceLinkLongText":4290,"extendedAnswerText":4291,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1755",[],"Av alla flickor i världen i åldrarna 6 till 11, hu","Av alla flickor i världen i åldrarna 6 till 11, hur många går i skolan?",[743],[4288],"usa 0.24","Globalt sett går åtta av tio flickor i lågstadiet idag. \n![f38 girls schooling increased 2024](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F6vPAyt3NNWDA9JzyhEMNw3\u002Fa38ad73409307e94ee13bef0cdd3f84f\u002Ff38_girls_schooling_increased_2024.png)","[1]  [UNESCO – Primary completion rate, female (% of relevant age group)](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSE.PRM.CMPT.FE.ZS)\n\n[2]  [UNESCO – Schooling girls and boys](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1wOmoy-URJ9wO4kDduaFYdONxNyhBuoYJEgX6codJhJg\u002Fedit#gid=0)","Nowadays, most children in the world go to primary school. There is very little difference between the share of girls and boys not in school under the age of 11, as it has become far rarer for young girls to be kept out of school other due to the government or their parents. The incredible progress in primary education needs to be extended to secondary education, where girls in poorer countries are still far more likely to drop out before finishing their studies. ",{"metadata":4293,"sys":4296,"fields":4305},{"tags":4294,"concepts":4295},[],[],{"space":4297,"id":4299,"type":14,"createdAt":4300,"updatedAt":4300,"environment":4301,"publishedVersion":1385,"revision":111,"contentType":4303,"locale":27},{"sys":4298},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1k1vgB6szAac6M7avZNVw7","2023-04-13T08:32:24.603Z",{"sys":4302},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4304},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4306,"answers":4307,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614},"1552",[],{"metadata":4309,"sys":4312,"fields":4322},{"tags":4310,"concepts":4311},[],[],{"space":4313,"id":4315,"type":14,"createdAt":4316,"updatedAt":4317,"environment":4318,"publishedVersion":586,"revision":1240,"contentType":4320,"locale":27},{"sys":4314},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"914c0b82c7e7bd4f61495d1145a32a36","2021-11-11T07:12:35.252Z","2023-09-01T14:30:59.114Z",{"sys":4319},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4321},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":4323,"heading":4324,"slug":4325,"questions":4326,"certificateHeading":269,"certificateText":4327},"sdg_world_04_cert","FN:s Mål 4: God utbildning för alla Certifikat","un-goal-4-quality-education-certificate-test",[4072,4037,3966,3822,3935,3999,4108,4137,4158,4200,4221],"för att ha svarat 100% rätt på frågor gällande FN:s Mål 4: God utbildning för alla, och därmed visat grundläggande kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":4329,"sys":4332,"fields":4340},{"tags":4330,"concepts":4331},[],[],{"space":4333,"id":4335,"type":39,"createdAt":4336,"updatedAt":4337,"environment":4338,"publishedVersion":1264,"revision":44,"locale":27},{"sys":4334},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4ifGBJXMNez6Ve9QjHm9a9","2020-11-17T09:55:29.802Z","2023-09-01T14:30:55.921Z",{"sys":4339},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":4341,"file":4342},"sdg 04",{"url":4343,"details":4344,"fileName":4349,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4ifGBJXMNez6Ve9QjHm9a9\u002Fc9ef2b4af842f668fb8bb2c6f8fda760\u002Fsdg_04",{"size":4345,"image":4346},1309,{"width":4347,"height":4348},124,103,"sdg_04","#C5192D",[4352],{"metadata":4353,"sys":4356,"fields":4366},{"tags":4354,"concepts":4355},[],[],{"space":4357,"id":4359,"type":14,"createdAt":4360,"updatedAt":4361,"environment":4362,"publishedVersion":22,"revision":45,"contentType":4364,"locale":27},{"sys":4358},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"797ozu61kqDDTujpNtf0z7","2022-10-06T08:44:26.778Z","2023-09-01T14:30:59.137Z",{"sys":4363},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4365},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":4367,"challenges":4368},"UN Goal 4",[4369],{"metadata":4370,"sys":4373,"fields":4383},{"tags":4371,"concepts":4372},[],[],{"space":4374,"id":4376,"type":14,"createdAt":4377,"updatedAt":4378,"environment":4379,"publishedVersion":1240,"revision":993,"contentType":4381,"locale":27},{"sys":4375},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"mylxFOIPvvKO7SQY3LyTH","2022-10-06T08:44:23.205Z","2023-09-01T14:30:59.175Z",{"sys":4380},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4382},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":4384,"title":4385,"slug":4386,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":4387,"combos":4407},"sdg_world_goal_4","FN Mål 4: God utbildning för alla","sdg-world-goal-4",{"metadata":4388,"sys":4391,"fields":4399},{"tags":4389,"concepts":4390},[],[],{"space":4392,"id":4394,"type":39,"createdAt":4395,"updatedAt":4396,"environment":4397,"publishedVersion":579,"revision":993,"locale":27},{"sys":4393},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7qVa1fu2OFaptZOnVzHEhX","2022-10-06T08:44:12.448Z","2023-09-01T14:30:55.930Z",{"sys":4398},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":4400,"file":4401},"SDG icon 4-03",{"url":4402,"details":4403,"fileName":4406,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F7qVa1fu2OFaptZOnVzHEhX\u002F5b9b4144f95d300461c79f8782a2a988\u002FSDG_icon_4-03.png",{"size":4404,"image":4405},12872,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 4-03.png",[],{"metadata":4409,"sys":4412,"fields":4422},{"tags":4410,"concepts":4411},[],[],{"space":4413,"id":4415,"type":14,"createdAt":4416,"updatedAt":4417,"environment":4418,"publishedVersion":1917,"revision":1385,"contentType":4420,"locale":27},{"sys":4414},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5LeoE4h4ZA3xIHIjrBxd66","2020-11-19T19:37:32.834Z","2024-08-29T08:55:48.562Z",{"sys":4419},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4421},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":4423,"name":4424,"slug":4423,"tests":4425,"diplomaTest":4990,"icon":5011,"iconDisplayType":1982,"color":5032,"topicCategory":979,"chapters":5033},"sdg-world-05","FN:s Mål 5: Jämställdhet",[4426],{"metadata":4427,"sys":4430,"fields":4440},{"tags":4428,"concepts":4429},[],[],{"space":4431,"id":4433,"type":14,"createdAt":4434,"updatedAt":4435,"environment":4436,"publishedVersion":967,"revision":363,"contentType":4438,"locale":27},{"sys":4432},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"42d8002786fd6f964143a967dae90022","2021-11-11T07:12:37.262Z","2024-10-29T08:21:46.827Z",{"sys":4437},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4439},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":4441,"heading":4424,"slug":4442,"questions":4443,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_05_t1","un-goal-5-gender-equality",[4444,4478,4512,4549,4584,4678,4712,4749,384,4770,4791,4817,4838,4859,4880,4901,4918,4939,4956,4973],{"metadata":4445,"sys":4452,"fields":4462},{"tags":4446,"concepts":4451},[4447,4449],{"sys":4448},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4450},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4453,"id":4455,"type":14,"createdAt":4456,"updatedAt":4457,"environment":4458,"publishedVersion":3700,"revision":70,"contentType":4460,"locale":27},{"sys":4454},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"c722a77a0ec2b12d5f6c4e85c1c5cac2","2021-11-11T07:07:23.330Z","2024-08-29T08:55:48.667Z",{"sys":4459},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4461},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":4463,"answers":4464,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886,"name":4465,"questionText":4466,"statistics":4467,"veryWrongStatistics":4468,"correctSentence":4470,"youWereWrong":4471,"youWereRight":4472,"dataSourceShortText":4473,"dataSourceLinkLongText":4474,"extendedAnswerText":4475,"headingVeryWrong":4476,"youWereVeryWrong":4477,"headingWrong":4476},"40",[],"Över hela världen, hur stor andel av platserna i d","Över hela världen, hur stor andel av platserna i de nationella parlamenten innehas idag av kvinnor?",[928],[4469],"uk 0.39","Kvinnor innehar 25% av platserna i nationella parlament idag.","Din bild av parlamenten är föråldrad med 20 år. Idag innehas en fjärdedel av platserna av kvinnor och det ökar stadigt.","De är mer än 20 år utdaterade och de inser förmodligen inte att kvinnornas andel i parlamenten växer stadigt.","Källa: Inter-Parliamentary Union","Den korrekta siffran är ett genomsnitt för både under- och överhuset i parlamenten från januari 2023. Denna siffra kommer att ändras när val hålls, men den genomsnittliga siffran på 25 % har varit stabil under de senaste 24 månaderna vi har arbetat med denna fråga. Vi valde att ta ett genomsnitt över båda kamrarna i parlamenten trots att överhusen har olika maktnivåer i olika länder. Till exempel är överhuset i Storbritannien (House of Lords) ovald och har liten makt. Men överhuset i USA (senaten) har mycket makt. Så vi valde att ha ett genomsnitt av båda världen över. Numret kommer fortsätta att ändras så smått, så det kommer att behöva uppdateras regelbundet. Notera att vara representerad i parlamentet inte automatiskt övergår i kvinnligt bidrag och engagemang eftersom det ibland kan finnas andra hinder. \n\nVi rådfrågade sex oberoende experter i denna fråga som alla var överens om att uppgifterna från Interparlamentariska unionen (IPU) är extremt tillförlitliga och pålitliga och var överens om att det korrekta svaret vi använder är rätt siffra att använda. \n\n[1] [IPU](https:\u002F\u002Fdata.ipu.org\u002Fwomen-averages)\n[2] [IPU (via Världsbanken). Diagram som visar ökningen av andelen platser som innehas av kvinnor i de nationella parlamenten.](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSG.GEN.PARL.ZS)\n[3] De sex oberoende experter som vi konsulterade för denna fråga inkluderade Meghan Campbell från University of Birmingham och Oxford Human Rights Hub.","Världen är fortfarande långt ifrån att ha en jämställd representation av kvinnor och män i parlamenten, MEN många framsteg har gjorts.\n\n Idag innehas var fjärde plats av en kvinna och det ökar stadigt. Rwanda har den högsta andelen kvinnliga politiker i parlamentet och det är även lika andelar män och kvinnor i Kuba, Nicaragua och Förenade Arabemiraten.\n\n ### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nFNs mål är att ha 50\u002F50 kvinnor och män i parlamenten, och världen har kommit halvvägs dit. För att påskynda den förändringen är det viktigt att unga kvinnor är fullt medvetna om att deras chanser är mycket bättre idag än någonsin tidigare.\n\n ### Varför har folk fel om detta?\nMånga medierapporter från parlamenten visar en majoritet av män, och i våra hjärnor blir varje överrepresentation överdriven. Så länge världen inte är jämlik är det svårt att se de framsteg som gjorts. Vi hör ofta om problemet men sällan om framstegen.\n\n ### Var kan jag se siffrorna uppdelade efter land och region?\n Interparlamentariska unionens (IPU) webbplats har en [regional](https:\u002F\u002Fdata.ipu.org\u002Fwomen-averages) uppdelning och en uppdelning på [land](https:\u002F\u002Fdata.ipu.org\u002Fwomen-ranking?month=  10&år=2020). Världsbankens webbplats har ett användbart diagram som visar hur [andelen kvinnor i parlamentet](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FSG.GEN.PARL.ZS) har förändrats över tid.\n\n ### Kan jag lita på dessa uppgifter?\n Ja. Vi rådfrågade sex oberoende experter för denna fråga som alla var överens om att uppgifterna från Interparlamentariska unionen (IPU) är extremt tillförlitliga och pålitliga och var överens om att siffran vi använder är rätt siffra att använda.\n","Halvvägs till hälften","Din bild av parlamenten är föråldrad med 75 år. Idag innehas en fjärdedel av platserna av kvinnor och det ökar stadigt.",{"metadata":4479,"sys":4486,"fields":4496},{"tags":4480,"concepts":4485},[4481,4483],{"sys":4482},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4484},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4487,"id":4489,"type":14,"createdAt":4490,"updatedAt":4491,"environment":4492,"publishedVersion":3173,"revision":732,"contentType":4494,"locale":27},{"sys":4488},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"01a92911d1019d49a4966ddc41fec06a","2021-11-11T07:07:33.193Z","2024-08-29T08:55:49.237Z",{"sys":4493},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4495},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":4497,"answers":4498,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":478,"name":4499,"questionText":4500,"statistics":4501,"veryWrongStatistics":4503,"correctSentence":4505,"youWereWrong":4506,"youWereRight":4507,"dataSourceShortText":4508,"dataSourceLinkLongText":4509,"extendedAnswerText":4510,"headingVeryWrong":4511,"youWereVeryWrong":4506,"headingWrong":4511},"44",[],"Hur många av 195 länder har skrivit under FN:s kon","Hur många av 195 länder har skrivit under FN:s konvention om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor?",[4502],"uk 0.93",[4504],"uk 0.59","190 länder har undertecknat FN:s konvention om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor.","Endast fem länder har inte undertecknat ett dokument som motsätter sig diskriminering, men du trodde att de flesta länder är som de fem. ","De tror att kvinnor har lagliga rättigheter i enbart ett fåtal länder när de faktiskt har lagliga rättigheter i de flesta länder.\n","Källa: UN OHCHR","FN har erkänt 195 länder: 193 medlemsstater och 2 observerande stater. 188 länder är statliga parter till fördraget vilket innebär att de har ratificierat det och det har trätt i kraft och de är skyldiga att implementera lagarna. USA och Palau är undertecknare men inte statliga parter vilket innebär att de har för avsikt att se till föredraget men är inte skyldiga att implementera lagarna. Vissa länder som är statliga parter till föredraget har identifierat vissa delar som de förbehåller sig rätten att inte följa [3], vilket såklart kan undermindera delar av föredraget. \n\n[1]  [UN OHCHR (choose UN Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women from the dropdown menu)](https:\u002F\u002Findicators.ohchr.org\u002F)  \n[2]  [UN Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women](https:\u002F\u002Fwww.ohchr.org\u002FDocuments\u002FProfessionalInterest\u002Fcedaw.pdf)  \n[3]  [UN Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women - Declarations and reservations](https:\u002F\u002Ftreaties.un.org\u002FPages\u002FViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=IV-8&chapter=4&lang=en#63)  \n[4]  [OHCHR Metadata: Status of ratification of a core international human rights treaty or its optional protocol](https:\u002F\u002Findicators.ohchr.org\u002FStock\u002FDocuments\u002FMetadataRatificationStatus_Dashboard.pdf)","Om folk tror att det inte finns något lagligt skydd för kvinnors rättigheter kan det skapa ett intryck att kvinnors rättigheter inte alls tas hänsyn till i många länder. Nästan alla länder säger att de håller med konventionen för att eliminiera disktriminering mot kvinnor. Det faktumet borde inte på något sätt användas för att trivilisera ojämlikheten som fortfarande finns mellan könen i de flesta länder. Det är problematiskt om folk tror att problemet saknar politiska konventioner. Det leder bort fokus från faktisk fakta: att dessa konventioner inte omvandlas till verklighet. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nI en värld där många kvinnor inte har samma rättigheter som män i verkligheten kan det verka hycklande att rikta uppmärksamhet till internationella konventioner som uppenbarligen inte efterföljs, inte ens efter att de blivit signerade. Men kampen för att få denna konvention signerad har tagit många år, och syftet är att ta de första stegen mot mer jämlikhet mellan könen. Nu när de flesta länder har signerat är det lättare att hålla regeringar ansvariga för att inte förbättra de nödvändiga lagarna och tillämpandet av lagarna så att rättigheterna som de enades om i konventionen också blir rättigheter i verkligheten.\n\n### Varför har folk fel om det här?\nVi lever i en värld där kvinnor väldigt ofta inte har samma rättigheter som män, i praktiken. Det är svårt att föreställa sig att nästan alla länder har signerat FN:s deklaration som lovar att ta bort sådana ojämlikheter.\n\n### Vilka länder har inte signerat den här konventionen?\n188 länder har ratificerat föredraget. Två har signerat det, men inte ratificerat det: USA och Palau. Fem har inte signerat eller ratificerat det: Iran, Vatikanstaten, Somalia, Sudan och Tonga. Vissa länder som har ratificerat föredraget har identifierat vissa delar som de förbehåller sig rätten att efterfölja, vilket såklart kan underminera delar av föredraget. Mer än 80 sådana fall är [listade här](https:\u002F\u002Ftreaties.un.org\u002FPages\u002FViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=IV-8&chapter=4&clang=_en) \n\n### Kan jag lita på den här datan?\nJa. Den kommer direkt från FN och den uppdateras var sjätte månad eller efter att ett nytt land ratificerat konventionen. Du kan besöka [UN OHCHR](https:\u002F\u002Findicators.ohchr.org\u002F) och välja från rullmenyn: UN Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women.","Kvinnor har rättigheter... på pappret",{"metadata":4513,"sys":4520,"fields":4531},{"tags":4514,"concepts":4519},[4515,4517],{"sys":4516},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4518},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4521,"id":4523,"type":14,"createdAt":4524,"updatedAt":4525,"environment":4526,"publishedVersion":4528,"revision":1478,"contentType":4529,"locale":27},{"sys":4522},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4263ec6fa37f594d68a23a26c871f417","2021-11-11T07:17:15.627Z","2024-10-03T08:28:49.140Z",{"sys":4527},{"id":19,"type":10,"linkType":20},172,{"sys":4530},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":4532,"answers":4533,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1753,"ruleOfThumbs":4534,"name":4535,"questionText":4536,"statistics":4537,"correctSentence":4541,"youWereWrong":4542,"youWereRight":4542,"dataSourceShortText":4543,"dataSourceLinkLongText":4544,"extendedAnswerText":4545,"headingVeryWrong":4546,"youWereVeryWrong":4547,"headingWrong":4548},"10",[],[],"Hur många företag i världen har en kvinna som topp","Hur många företag i världen har en kvinna som toppchef eller VD?",[4538,4539,4540,621,3879],"uk 0.8615","swe 0.88","nor 0.95","Omkring 18% av företagen runtom i världen har kvinnliga toppchefer.","De flesta antar det värsta när de får frågor om kvinnors status inom affärsverksamhet. Missuppfattningen att det är ovanligt med kvinnliga chefer gör att kvinnor underskattar sina chanser.","Flera datakällor...","Enligt Enterprise Survey[1] från Världsbanken[1] hade runt 18% av företagen en kvinnlig VD. I en annan studie av Grant Thornton “Women in business 2022”[2], är andelen 28%, vilket är en snabb ökning från de 9% som samma studie rapporterade år 2016. Men deras estimat är långt ifrån globalt represenativ, eftersom den baseras på intervjuer från enbart 28 länder. \nFör att undvika att överdriva framgången använder vi siffran 18% från Världsbanken som vårt korrekta svar. Siffran baseras på intervjuer som genomfördes under perioden 2009 till 2020 med tiotusentals företag med minst 5 anställda i tillverknings- och tjänstesektorn i 144 länder. Företag som till 100% ägs av staten är inte inkluderade. Antalet deltagande företag per land sträcker sig från 150 i mindre länder till närmare 2000 i större länder. Eftersom data baseras på ett litet urval av alla företag i världen finns det en stor felmarginal vilket vi tar hänsyn till genom att låta det korrekta svarsalternativet 18% ligga långt från de två felaktiga alternativen: 10% och 2%. De trender som syns i Världsbankens undersökning har också stadigt accelererat varför det verkar troligt att den verkliga siffran skulle vara högre än 18% om en ny omgång intervjuer skulle genomföras idag.\n\nEnligt tre oberoende undersökningar[3][4][5] av företag i många länder verkar det som om företag med en kvinnlig VD i genomsnitt presterar bättre än företag ned en manlig VD. Observera att alla studier tydligt visar att denna observation inte nödvändigtvis pekar på ett flyktigt förhållande mellan hög respektive låg vinst och könet på den verkställande direktören. Det är lika sannolikt att förklaringen kan vara att den slags företagskultur som röstar fram en kvinnlig VD i sig kan utgöra en mer lönsam företagskultur. Ett företag med en sådan kultur kan bli lika lönsamt även med en manlig VD.\n\n[1]  [World Bank Enterprise Survey](https:\u002F\u002Fwww.enterprisesurveys.org\u002Fen\u002Fdata\u002Fexploretopics\u002Fgender)  \n[2]  [Women in business 2022 - Grant Thornton International](https:\u002F\u002Fwww.grantthornton.global\u002Fglobalassets\u002F1.-member-firms\u002Fglobal\u002Finsights\u002Fwomen-in-business\u002F2023\u002Fwomen-in-business-2023---the-push-for-parity.pdf?mkt_tok=NjQyLVNERS05MjQAAAGKXv5ZLT6dXM5QiVyhfIjyvWefM9-zXVa4WlGP80rOxmgRj_J0oUznKg-fsKvV5AF176_jWbq_ILCiU_BGvtyOri-No_LcHI73RkfEZi7l)  \n[3]  [ILO - Women in Business and Management - “The business case for change”, page 44](https:\u002F\u002Fwww.ilo.org\u002Fwcmsp5\u002Fgroups\u002Fpublic\u002F---dgreports\u002F---dcomm\u002F---publ\u002Fdocuments\u002Fpublication\u002Fwcms_700953.pdf)  \n[4]  [Gender 3000 by Credit Suisse Research Institute](https:\u002F\u002Fwww.credit-suisse.com\u002Fabout-us-news\u002Fen\u002Farticles\u002Fnews-and-expertise\u002Fcs-gender-3000-report-2019-201910.html)  \n[5]  [“When Women Lead, Firms Win”, Daniel J. Sandberg for S&P Global](https:\u002F\u002Fwww.spglobal.com\u002F_division_assets\u002Fimages\u002Fspecial-editorial\u002Fiif-2019\u002Fwhenwomenlead_.pdf)","Eftersom affärsvärlden till stor del fortfarande är så pinsamt manligt dominerad tenderar människor att underskatta antalet kvinnor som faktiskt lyckas ta sig till toppen. Denna missuppfattning måste bekämpas eftersom den saktar ned takten i förändringen. Unga flickor kanske avstår från att sikta tillräckligt högt eftersom deras föräldrar och lärare förmedlar en föråldrad världsbild som underskattar de faktiska chanserna för flickor att bli företagsledare. Och unga pojkar har fortsatt uppfattningen att män är bättre ledare.\n\nFöretag som drivs av kvinnor verkar skapa högre vinst än företag i genomsnitt, enligt flera oberoende studier av aktiemarknaden av [ILO](https:\u002F\u002Fwww.ilo.org\u002Fwcmsp5\u002Fgroups\u002Fpublic\u002F---dgreports\u002F---dcomm\u002F---publ\u002Fdocuments\u002Fpublication\u002Fwcms_700953.pdf) och [S&P Global](https:\u002F\u002Fwww.spglobal.com\u002F_division_assets\u002Fimages\u002Fspecial-editorial\u002Fiif-2019\u002Fwhenwomenlead_.pdf) samt [Credit Suisse](https:\u002F\u002Fwww.credit-suisse.com\u002Fabout-us-news\u002Fen\u002Farticles\u002Fnews-and-expertise\u002Fcs-gender-3000-report-2019-201910.html). Detta innebär nödvändigtvis inte att en kvinnlig VD skapar högre vinst. Det är lika troligt att den “företagskultur” som finns i de företag som väljer en kvinnlig VD är mer fördomsfri och mer lönsam.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nAtt underskatta andelen kvinnor som tar sig till toppen av affärsvärlden har stora konsekvenser. Unga flickor kan avskräckas från att arbeta mot en karriär om de tror att kvinnor bara sällan lyckas ta sig till höga positioner. Föräldrar kan avskräcka sina döttrar från en företagskarriär och män kan antingen förbise kvinnor när chefspositioner dyker upp eller anta att män helt enkelt är bättre ledare.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe vet att jämställdhet mellan män och kvinnor ännu inte är uppnådd och tror ofta att det har gjorts mindre framsteg, och tror därför nästan alltid att svaret är det värsta när det kommer till frågor om jämställdhet mellan könen.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, men var medveten om hur denna mäts ut och vilka begränsningar den har. \nEnligt Enterprise Survey av Världsbanken, hade omkring 18% av företag haft en kvinnlig VD. I en annan, senare undersökning av Grant Thornton \"Women in business 2022\", är uppskattningen 28%, vilket är en hastig ökning sedan deras uppskattning på 9% för 2016. Men deras uppskattning är långt från globalt representativ, och baseras bara på intervjuer i 28 länder.\n\nFör att undvika att överdriva framstegen, använde vi uppskattningen 18% från Världsbanken som vårt korrekta svar. Detta är baserat på intervjuer bedrivna under perioden 2009 till 2020 med tiotusentals företag med 5 eller fler anställda i tillverknings- och serviceindustrin i 144 länder. Företag med 100% regerings\u002Fstatligt ägarskap inkluderas inte. Antalet företag per land sträcker sig från 150 i mindre länder, till närmare 2000 i större länder. Eftersom att datan är baserad på små stickprov av alla företag i världen, finns det en stor felmarginal vilken vi tagit hänsyn till genom att sätta stora skillnader mellan det korrekta svaret 18%, och de två felaktiga alternativen: 10% och 2%. Världsbankens trender har också ökat stadigt, vilket gör det rimligt att tro att den verkliga siffran skulle vara högre än 18% om nya intervjuer hölls idag.\n\nEnligt tre oberoende undersökningar av företag i många olika länder, verkar det som att företag med kvinnlig VD i genomsnitt presterar bättre än företag med en manlig VD. Vänligen notera att alla studier tydligt konstaterar att detta fynd inte nödvändigtvis visar en flyktig relation mellan högre eller lägre vinst baserat på VDns kön. En precis lika trolig förklaring är den typ av företagskultur som leder till väljandet av en kvinnlig VD och att en sådan företagskultur också är en mer lönsam företagskultur. Ett företag med en sån kultur kan också vara lönsam med en manlig VD.","Är du en besökare från det förflutna?","Det är inte längre ovanligt med kvinnliga chefer men denna vanliga missuppfattning gör att kvinnor underskattar sina chanser.","Fler och fler chefer är kvinnor",{"metadata":4550,"sys":4557,"fields":4568},{"tags":4551,"concepts":4556},[4552,4554],{"sys":4553},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4555},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4558,"id":4560,"type":14,"createdAt":4561,"updatedAt":4562,"environment":4563,"publishedVersion":4565,"revision":70,"contentType":4566,"locale":27},{"sys":4559},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"f5d78e1d6d406cdd731e960fdc9d0c77","2021-11-11T07:07:25.759Z","2024-08-29T08:55:49.562Z",{"sys":4564},{"id":19,"type":10,"linkType":20},58,{"sys":4567},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":4569,"answers":4570,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1413,"name":4571,"questionText":4572,"statistics":4573,"veryWrongStatistics":4574,"correctSentence":4576,"youWereWrong":4577,"youWereRight":4578,"dataSourceShortText":4579,"dataSourceLinkLongText":4580,"extendedAnswerText":4581,"headingVeryWrong":4582,"youWereVeryWrong":4577,"headingWrong":4583},"41",[],"Vilken av dessa preventivmetoder används mest av k","Vilken av dessa preventivmetoder används mest av kvinnor världen över?",[1417],[4575],"uk 0.175","Över hela världen är sterilisering den främsta preventivmetoden som används av kvinnor. ","Du hör sällan någon prata om sterilisering som är den vanligaste preventivmetoden för kvinnor över hela världen.","De har ingen aning om att sterilisering är den vanligaste preventivmetoden för kvinnor. ","Källa: FN:s avdelning för ekonomi och sociala frågor","De underliggande uppgifterna kommer från 1247 undersökningar från 195 länder och territorier. Totalt använde 24% kvinnlig sterilisering (2% förlitade sig på manlig sterilisering), 17% använde spiral och 16% använde p-piller som preventivmetod[1].\n\nVi rådfrågade tre oberoende experter om denna fråga och de var alla överens om att källan var robust och respekterad och att det inte rådde några tvivel om att sterilisering är det huvudsakliga preventivmetod för kvinnor i fertil ålder.\n\n [1] [FN:s avdelning för ekonomi och sociala frågor.  Preventivmedelsanvändning enligt metod 2022.](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fdevelopment\u002Fdesa\u002Fpd\u002Fsites\u002Fwww.un.org.development.desa.pd\u002Ffiles\u002Ffiles\u002Fdocuments\u002F2023\u002FFeb\u002Fundesa_pd_2022_world-family-planning.pdf)\n [2] [FN:s avdelning för ekonomi och sociala frågor.  World Fertility and Family Planning 2020. ](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fen\u002Fdevelopment\u002Fdesa\u002Fpopulation\u002Fpublications\u002Fpdf\u002Ffamily\u002FWorld_Fertility_and_Family_Planning_2020_Highlights.pdf)","Mycket offentlig kommunikation om familjeplanering riktar sig till unga par som vill skjuta upp barnafödande. För dem är sterilisering inte ett alternativ. Så vi hör mycket om p-piller, och de flesta tror att p-piller är den mest använda metoden för alla åldrar.\n\nBland alla kvinnor i åldrarna 15 till 49 världen över som vill undvika att bli gravida är 25% beroende av sterilisering (kvinnor 23% och män 2%), medan endast 17% använder spiral och 16% använder piller som den huvudsakliga preventivmetoden.\n\nAntalet kvinnor (15 - 49 år) som använder preventivmedel har ökat i alla regioner i världen sedan 1990. Det är då ingen överraskning att antalet barn per kvinna har minskat med 20% sedan dess. Se nedgången [här](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3m4QKsC).\n\n ### Varför har folk fel om detta?\n Folk har sannolikt fel om detta eftersom sterilisering inte får mycket uppmärksamhet i media, medan p-piller har fått mycket uppmärksamhet. Vi har bara ställt denna fråga i Storbritannien, där sterilisering inte är så vanligt. Om denna fråga hade ställts i regioner där sterilisering är vanligare (som delar av Asien och Latinamerika), skulle troligen fler kunnat svara rätt. \n\n ### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\n Alternativet att bli steriliserad övervägs inte av många, eftersom de tror att det inte är så vanligt. I vissa länder är sterilisering mycket vanligt och i andra är det inte. Detta visar att den lokala kulturen och sociala konventioner förmodligen är vägledande för preventivmedelsbeslut snarare än de medicinska bevisen.\n\n ### Hur effektiva är olika former av preventivmedel?\nP-piller är mer än 99% effektivt när det tas på rätt sätt, vilket ofta inte är fallet i vardagen. De mest effektiva preventivmetoderna är spiral, preventivmedelsimplantat eller sterilisering.\n\n ### Kan jag lita på dessa uppgifter?\n Ja, den bygger på ett stort antal undersökningar från nästan alla länder i världen. Tidigare liknande undersökningar har gett liknande resultat.\n\n ### Resurser\n Gapminder Tools: [Användning av preventivmedel kontra bebisar per kvinna sedan 1990](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3m4QKsC)\n\n Gapminder Tools: [Användning av preventivmedel över inkomst sedan 1990](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3n5D7ur)","P-piller är i rampljuset...","Osynliga metoder",{"metadata":4585,"sys":4592,"fields":4603},{"tags":4586,"concepts":4591},[4587,4589],{"sys":4588},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4590},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4593,"id":4595,"type":14,"createdAt":4596,"updatedAt":4597,"environment":4598,"publishedVersion":4600,"revision":804,"contentType":4601,"locale":27},{"sys":4594},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"c5242b810c2258f24d6c1571517ab4e1","2021-11-11T07:07:28.412Z","2025-09-08T22:30:17.290Z",{"sys":4599},{"id":19,"type":10,"linkType":20},246,{"sys":4602},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":4604,"answers":4605,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":4606,"name":4607,"questionText":4608,"statistics":4609,"veryWrongStatistics":4640,"correctSentence":4671,"youWereWrong":4672,"youWereRight":4673,"dataSourceShortText":4674,"dataSourceLinkLongText":4675,"extendedAnswerText":4676,"headingVeryWrong":4677,"youWereVeryWrong":4672,"headingWrong":4677},"42",[],96,"Fram till 1990 hade 18 länder i världen letts av e","Fram till 1990 hade 22 länder i världen letts av en kvinnlig stats- eller regeringschef. Vad är den siffran idag?",[4610,4611,4612,4613,4614,4615,1497,4616,4617,4618,4619,4620,4621,4622,4623,4624,4625,4626,4627,4628,4629,4630,4631,4632,4633,4634,4635,4636,4637,4638,4639],"arg 0.965","aus 0.969","bel 0.978","bra 0.963","can 0.978","chn 0.966","deu 0.97","hun 0.969","idn 0.9943","ita 0.969","jpn 0.967","mex 0.95","pol 0.965","rus 0.982","sau 0.94","sgp 0.955","kor 0.95","esp 0.945","swe 0.975","tur 0.966","usa 0.961","mys 0.929","egy 0.954","are 0.954","col 0.965","rou 0.947","per 0.97","jor 0.977","mar 0.954","uk 0.981",[4641,4642,4643,4644,4645,4646,4647,4648,4649,4650,4651,4652,4653,3877,4654,4655,4656,4657,4657,4658,4659,4660,4661,4662,4663,4664,4665,4666,4667,4668,4669,4670],"arg 0.73","aus 0.75","bel 0.82","bra 0.65","can 0.7892","chn 0.7","fra 0.7922","deu 0.7772","hun 0.822","mex 0.7420","sgp 0.6819","uk 0.8072","are 0.6307","idn 0.6108","pol 0.7006","kor 0.6327","usa 0.7363","col 0.7380","mar 0.7729","ita 0.7383","rus 0.7764","esp 0.7043","mys 0.6326","rou 0.7046","jpn 0.7213","sau 0.6208","tur 0.6793","egy 0.7924","per 0.7338","swe 0.7583","År 2025 hade 95 länder letts av en kvinna.\n\u003Chttps:\u002F\u002Fvimeo.com\u002F891231822>","Du såg förmodligen en kvinnlig ledare för ett land på nyheterna nyligen, men du insåg inte att de snabbt blir vanligare. ","De insåg inte hur snabbt fler länder väljer en kvinnlig ledare.","Källa: Wikipedia","Svaret 95 länder är den rätta siffran i september 2025. \n\nVi inkluderar bara länder som finns idag i vår beräkning. För länder upp till 1990 inkluderar vi bara länder som existerade då. Enligt vår lista var [Sükhbaataryn Yanjmaa](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FS%C3%BCkhbaataryn_Yanjmaa) i Mongoliet den första kvinnan som blev statschef och inte var en kunglighet. Hon ledde landet under ett år 1953 efter att hennes man gått bort. I många listor anses den första kvinliga ledaren vara [Khertek Anchimaa-Toka](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FKhertek_Anchimaa-Toka) som ledde Tannu Tuva. Vi inkluderar inte Tannu Tuva eftersom det upphörde att vara ett land redan 1944. All information från Wikipedia har blivit kontrollerad och jämförd med minst en annan källa. \n\n[1]  [Wikipedia, Gapminder spreadsheet which shows how we counted each leader.](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1gqC7UL-nuaFCKOA6wgQqej3T0NBqtVYbxH9zu6WjrkQ\u002Fedit#gid=1402610639)  \n[2] Vi konsulterade två oberoende experter för den här frågan, bland annat Erika Svedberg från Malmö University.","De flesta människor kan minnas någon vald ledare som är en kvinna, men de flesta har inte insett den snabba förändringen av den globala trend som startade efter 1990. Fram till dess hade bara 22 länder någonsin letts av en kvinna. Men sedan dess har 71 nya länder lagts till i listan. Alla unga flickor bör lära sig att, även om chanserna fortfarande är långt ifrån lika har chanser att bli landets ledare förbättrats mycket. Äntligen leder kvinnor ett växande antal nationer.\n\n ### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\n Om vi inte erkänner framstegen för kvinnors egenmakt som redan har hänt, kan vi lätt bli cyniska och tänka att förändring aldrig kommer att ske. Vi kan förlora hoppet och tro att kvinnor aldrig kommer att leda nationer trots kampen för lika tillgång till makt.\n\n ### Varför har folk fel om detta?\nDe flesta av världens ledare är fortfarande män och kvinnor möter fortfarande många osynliga hinder när de försöker konkurrera med män för ledande positioner. Så länge de gör det, kommer vi sannolikt att fortsätta att höra en hel del om den enorma ojämlikhet mellan könen och det kommer att fortsätta att vara svårt att känna igen de framsteg som har gjorts. Det är lätt att glömma de många länder som redan har haft en kvinnlig ledare, och att det där krävs mycket mindre för att ha en andra och tredje.\n\n### Vad är skillnaden mellan statshuvud och regeringschef?\nFör den här frågan inkluderar vi både statshuvuden och regeringschefer som blivit valda. Ett statshuvud som fått makten genom ärftlighet, som drottning Elizabeth den andra av Storbritannien inkluderas inte i vår lista. Ibland är statshuvudet också regeringschefen, som presidenten för USA. Vissa statshuvuden som Mary McAleese, som valdes till president av Ireland, har inkluderats trots att deras position främst är symbolisk. Det är regeringschefen som kontrollerar regeringen (t.ex Angela Merkel och Margaret Thatcher). Rollen för statshuvuden skiljer sig mellan länder men är oftast symbolisk och har mindre ansvar för den dagliga styrningen av landet än vad regeringschefen har. Fram till i juni 2024 var det 61 länder som hade haft en kvinnlig regeringschef. \n\n ### Kan jag lita på dessa uppgifter?\n Ja. Vi använder en lista över kvinnliga ledare från Wikipedia och vi har kontrollerat mot andra källor. ","Många kvinnliga statschefer",{"metadata":4679,"sys":4686,"fields":4696},{"tags":4680,"concepts":4685},[4681,4683],{"sys":4682},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4684},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4687,"id":4689,"type":14,"createdAt":4690,"updatedAt":4691,"environment":4692,"publishedVersion":138,"revision":1264,"contentType":4694,"locale":27},{"sys":4688},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"d3e8626f6f52ddb30a88e9c0a4a0d931","2021-11-11T07:07:31.212Z","2024-08-29T08:55:49.869Z",{"sys":4693},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4695},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":4697,"answers":4698,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1899,"name":4699,"questionText":4700,"statistics":4701,"veryWrongStatistics":4702,"correctSentence":4704,"youWereWrong":4705,"youWereRight":4706,"dataSourceShortText":4707,"dataSourceLinkLongText":4708,"extendedAnswerText":4709,"headingVeryWrong":4710,"youWereVeryWrong":4711,"headingWrong":4710},"43",[],"I hur många länder, av 195, är äktenskap under 18 ","I hur många länder, av 195, är äktenskap under 18 år juridiskt möjligt?",[3990],[4703],"uk 0.34","I 113 länder är det juridiskt lagligt för en flicka yngre än 18 att gifta sig.","Du hade ingen aning om hur många länder som tillåter barnäktenskap.","De inser inte hur många länder som tillåter barnäktenskap.","Källa: UCLA WORLD Policy Analysis Center","Datakällan för denna fråga kommer från UCLA WORLD Policy Analysis Center Child äktenskapsdatabas. Variabeln vi använt är ”minimiålder när alla undantag beaktas” [1]. Den innehåller undantag från minimiåldern som tillåter tidigare äktenskap med föräldrarnas medgivande, under religiösa eller sedvanerätt, med domstol eller annan regeringens godkännande, och\u002Feller när en flicka är gravid eller har fött barn.  Antalet länder där det inte är olagligt för pojkar under 18 år att gifta sig är något lägre, 107 jämfört med 113 för flickor.\n\n[1]  [Gapminder calculations using UCLA data](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1jYf4IdsmZ3toB2mAF4AoxQdsz6jzdLnQPhKV99PPuNU\u002Fedit#gid=429163786) \n\n[2]  [UCLA WORLD Policy Analysis Center - Data Table](https:\u002F\u002Fwww.worldpolicycenter.org\u002Fdata-tables\u002Fpolicy\u002Fwhat-is-the-minimum-age-of-marriage-for-girls)  \n\n[3]  [Child Marriage Atlas - Girls Not Brides](https:\u002F\u002Fwww.girlsnotbrides.org\u002Fwhere-does-it-happen\u002Fatlas\u002F)  \n\n[4]  [UCLA WORLD Policy Analysis Center - Data download link](https:\u002F\u002Fwww.worldpolicycenter.org\u002Fmaps-data\u002Fdata-download\u002Fworld-areas)","Många länder har juridiska undantag som praktiskt taget innebär att de inte har en minimiålder för giftemål. Utan lagar som förhindrar barnäktenskap kan unga flickor tvingas in i situationer som underminerar deras makt och berövar dem utbildning, hälso- och sjukvård och trygghet. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm vi antar att barn skyddas av lagen är det mycket mindre troligt att vi inser att det är ett problem som behöver vår uppmärksamhet, över hela världen. \n\n### Varför har folk fel om detta?\nVi hör mycket om exploateringen av barn när det kommer till barnarbete och barnäktenskap, och det låter som någon som nästan borde vara universellt förbjudet redan. Det har skett viss framgång, men mindre än folk tror. \n\n### Hur kan barnäktenskap vara lagligt i 113 länder?\nI många länder finns det kryphål i lagen som tillåter giftemål under 18 år. Dessa kryphål är saker som föräldrarnas godkännande, religiösa eller sedvanerätt, myndighetsgodkännande eller om en flicka är gravid eller har fött barn. \n\n### Varför är barnäktenskap ett problem?\nBarnäktenskap kan tvinga in flickor i situatuoner som underminerar deras makt och berövar dem fundamentala rättigheter till utbildning, hälso- och sjukvård och trygghet. Det finns också potential för farliga komplikationer i graviditeter och tonårsfödslar, och också en ökad risk för fattigdom för dem och deras familjer som följd av begränsad tillgång till utbildning och ekonomiska möjligheter.\n\n### Var kan jag lära mig mer?\nSe kartan och läs de juridiska texterna hos [UCLA WORLD Policy Analysis Center](https:\u002F\u002Fwww.worldpolicycenter.org\u002Fpolicies\u002Fwhat-is-the-minimum-age-of-marriage-for-girls\u002Fwhen-all-exceptions-are-taken-into-account-what-is-the-minimum-age-of-marriage-for-girls) eller läs artikeln på [Wikipedia about Marriageable age](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FMarriageable_age)","Ung, gift och laglig","Du hade ingen aning om hur många länder som tillåter barnäktenskap. ",{"metadata":4713,"sys":4720,"fields":4730},{"tags":4714,"concepts":4719},[4715,4717],{"sys":4716},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4718},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4721,"id":4723,"type":14,"createdAt":4724,"updatedAt":4725,"environment":4726,"publishedVersion":2439,"revision":805,"contentType":4728,"locale":27},{"sys":4722},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5UzXP77RiWIPoAZGvZvBnk","2022-10-13T09:50:48.859Z","2024-08-29T08:55:50.334Z",{"sys":4727},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4729},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4731,"answers":4732,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":296,"name":4733,"questionText":4734,"shortQuestionText":4735,"statistics":4736,"veryWrongStatistics":4739,"correctSentence":4742,"youWereWrong":4743,"youWereRight":4744,"dataSourceShortText":2149,"dataSourceLinkLongText":4745,"extendedAnswerText":4746,"headingVeryWrong":4747,"youWereVeryWrong":4748,"headingWrong":4747},"1500",[],"Över hela världen gör kvinnor mer obetalt omsorgs-","Över hela världen gör kvinnor mer obetalt omsorgs- och hushållsarbete än män. Hur mycket mer? ","Across the world, women do more unpaid care and domestic work than men. How much more?",[4737,4738],"uk 0.628","swe 0.7476",[4740,4741],"uk 0.261","swe 0.2427","Kvinnor gör omkring tre gånger så mycket obetalt omsorgs- och hushållsarbete än män, i genomsnitt. ","Du underskattar hur mycket mer obetalt arbete kvinnor fortfarande gör jämfört med män.","De underskattade hur mycket mer obetalt arbete kvinnor fortfarande gör jämfört med män.","Vi använder FN som källa för den här frågan. Siffran de använder kommer från tidsanvändningsundersökningar där folk rapporterar hur många minuter de spenderar på olika uppgifter. Delar av datan som FN använder för vissa länder är dock 20 år gammal och täcker bara 88 länder. Som FN säger: \"Skillnaden mellan könen i obetalt omsorgs- och hemarbete är som mest utbredd i regionerna norra Afrika och västra Asien där mediankvoten mellan kvinnor och män nästan är sex. Ojämlikheten mellan könen försvinner inte i höginkomstländer, men de är inte lika bländande.\" Experter vi konsulterade kring den här frågan höll med om att, trots att delar av datan är så gammal, har lite förändrats när det kommer till andelen av den här sortens jobb. Vi har också kontaktat personerna som gör en annan undersökning (Multinational Time Use Study), som höll med om att det rätta svaret vi ger också stämmer överens med vad de har dragit för slutsats utifrån sina egna studier. \n\n[1]  [UN – Progress Of The World’s Women 2019–2020](https:\u002F\u002Fwww.unwomen.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002FHeadquarters\u002FAttachments\u002FSections\u002FLibrary\u002FPublications\u002F2019\u002FProgress-of-the-worlds-women-2019-2020-en.pdf)  \n[2]  [Centre For Time Use Research (som gör the  Multinational Time Use Study)](https:\u002F\u002Fwww.timeuse.org\u002Fmtus)  \n","Världen har blivit mer jämlik på flera sätt, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Medan kvinnor är mer troliga att ha en högre utbildningsgrad och bättre karriär än tidigare, har normer kring omsorg av släktingar, barn och hushållsarbete fortfarande visat sig vara svårt att förändra. \n\nI fattigare länder tar kvinnor fortfarande en enorm andel av det här arbetet. Det har blivit mindre i rikare länder som anses vara mer progressiva. Men det är inte eftersom män har börjat ta på sig en större andel av dessa sysslor - det är eftersom bättre teknologi och betald hjälp har minskat mängden tid kvinnor spenderar på att göra dessa jobb kring hemmet som traditionellt setts som \"kvinnosysslor\". \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nNär det kommer till jämställdhet borde det här vara några av de enklaste sakerna att förändra: matlagning, städning, barnomsorg. Allteftersom kvinnor kommer in på arbetsmarknaden mer har män inte längre en ursäkt att inte anstränga sig för att dela mer jämnt på det obetalda arbetet. Att inte erkänna att den här ojämlikheten fortfarande existerar kan ge folk en falsk känsla av framgång. \n\n### Varför har folk fel om det här? \nDe ser fler och fler kvinnor ta examen och synas på hög nivå inom politik och näringsliv, och antar att skillnaden i andelen hushållsarbete har krympt mycket snabbare än det har i verkligheten.   \n\n### Kan jag lita på datan?\nJa, men den har sina begränsningar. Vi använder FN som källa för den här frågan. Siffran de använder kommer från tidsanvändningsundersökningar där folk rapporterar hur många minuter de spenderar på olika uppgifter. Delar av datan som FN använder för vissa länder är dock 20 år gammal och täcker bara 88 länder. Som FN säger: \"Skillnaden mellan könen i obetalt omsorgs- och hemarbete är som mest utbredd i regionerna norra Afrika och västra Asien där mediankvoten mellan kvinnor och män nästan är sex. Ojämlikheten mellan könen försvinner inte i höginkomstländer, men de är inte lika bländande.\" Experter vi konsulterade kring den här frågan höll med om att, trots att delar av datan är så gammal, har lite förändrats när det kommer till andelen av den här sortens jobb. Vi har också kontaktat personerna som gör en annan undersökning (Multinational Time Use Study), som höll med om att det rätta svaret vi ger också stämmer överens med vad de har dragit för slutsats utifrån sina egna studier. ","Omsorg och städning delas inte lika! ","Du underskattade hur mycket mer obetalt arbete kvinnor fortfarande gör jämfört med män.",{"metadata":4750,"sys":4757,"fields":4767},{"tags":4751,"concepts":4756},[4752,4754],{"sys":4753},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4755},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4758,"id":4760,"type":14,"createdAt":4761,"updatedAt":4762,"environment":4763,"publishedVersion":880,"revision":579,"contentType":4765,"locale":27},{"sys":4759},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3o3EihduxOgfL05ZVCwCYB","2023-04-18T13:45:54.857Z","2024-08-29T08:55:50.477Z",{"sys":4764},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4766},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4768,"answers":4769,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848},"1574",[],{"metadata":4771,"sys":4778,"fields":4788},{"tags":4772,"concepts":4777},[4773,4775],{"sys":4774},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4776},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4779,"id":4781,"type":14,"createdAt":4782,"updatedAt":4783,"environment":4784,"publishedVersion":586,"revision":22,"contentType":4786,"locale":27},{"sys":4780},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3gTG4oJHimlzq6ZGx0TNSy","2023-05-09T08:52:07.490Z","2024-08-29T08:55:50.772Z",{"sys":4785},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4787},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4789,"answers":4790,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2458},"1619",[],{"metadata":4792,"sys":4799,"fields":4809},{"tags":4793,"concepts":4798},[4794,4796],{"sys":4795},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4797},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4800,"id":4802,"type":14,"createdAt":4803,"updatedAt":4804,"environment":4805,"publishedVersion":2440,"revision":1178,"contentType":4807,"locale":27},{"sys":4801},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4BWXiAyvw97lofWVThZIY9","2023-05-24T10:14:17.166Z","2024-08-29T08:55:50.934Z",{"sys":4806},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4808},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4810,"answers":4811,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2476,"name":4812,"questionText":4813,"correctSentence":4814,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":4815,"dataSourceLinkLongText":4816,"extendedAnswerText":269,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1650",[],"I hur många länder är den högsta politiska ledaren","I hur många länder är den högsta politiska ledaren en kvinna?","Från och med september 2023 har 16 länder haft en kvinnlig regeringschef och 15 länder en kvinnlig statschef.","Källa: UN Women","[1]  [UN Women – Facts and figures: Women’s leadership and political participation](https:\u002F\u002Fwww.unwomen.org\u002Fen\u002Fwhat-we-do\u002Fleadership-and-political-participation\u002Ffacts-and-figures#notes)    ",{"metadata":4818,"sys":4825,"fields":4835},{"tags":4819,"concepts":4824},[4820,4822],{"sys":4821},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4823},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4826,"id":4828,"type":14,"createdAt":4829,"updatedAt":4830,"environment":4831,"publishedVersion":1076,"revision":1178,"contentType":4833,"locale":27},{"sys":4827},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3uDytQSRiac7xTJ1X38alD","2023-05-24T14:09:26.562Z","2024-08-29T08:55:51.236Z",{"sys":4832},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4834},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4836,"answers":4837,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848},"1652",[],{"metadata":4839,"sys":4846,"fields":4856},{"tags":4840,"concepts":4845},[4841,4843],{"sys":4842},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4844},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4847,"id":4849,"type":14,"createdAt":4850,"updatedAt":4851,"environment":4852,"publishedVersion":2512,"revision":44,"contentType":4854,"locale":27},{"sys":4848},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4fGUskH8SlEOSzD4hbOpwZ","2023-04-13T08:44:24.768Z","2024-08-29T08:55:51.561Z",{"sys":4853},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4855},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4857,"answers":4858,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609},"1553",[],{"metadata":4860,"sys":4867,"fields":4877},{"tags":4861,"concepts":4866},[4862,4864],{"sys":4863},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4865},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4868,"id":4870,"type":14,"createdAt":4871,"updatedAt":4872,"environment":4873,"publishedVersion":586,"revision":579,"contentType":4875,"locale":27},{"sys":4869},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"W5a8QbMllVKjTc2uUZtoV","2023-09-04T08:52:39.634Z","2024-08-29T08:55:51.696Z",{"sys":4874},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4876},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4878,"answers":4879,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2458},"1719",[],{"metadata":4881,"sys":4888,"fields":4898},{"tags":4882,"concepts":4887},[4883,4885],{"sys":4884},{"type":10,"linkType":123,"id":389},{"sys":4886},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":4889,"id":4891,"type":14,"createdAt":4892,"updatedAt":4893,"environment":4894,"publishedVersion":1385,"revision":90,"contentType":4896,"locale":27},{"sys":4890},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"vj9d3kommTnXr5svsMVPW","2023-10-27T10:40:00.747Z","2024-08-29T08:55:51.859Z",{"sys":4895},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4897},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4899,"answers":4900,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847},"1748",[],{"metadata":4902,"sys":4905,"fields":4915},{"tags":4903,"concepts":4904},[],[],{"space":4906,"id":4908,"type":14,"createdAt":4909,"updatedAt":4910,"environment":4911,"publishedVersion":1663,"revision":1240,"contentType":4913,"locale":27},{"sys":4907},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3TQF6GwNyrLmHFb4Os5l31","2023-11-28T10:37:22.237Z","2024-08-29T08:55:52.333Z",{"sys":4912},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4914},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4916,"answers":4917,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847,"veryWrongPercentage":3173},"1763",[],{"metadata":4919,"sys":4922,"fields":4932},{"tags":4920,"concepts":4921},[],[],{"space":4923,"id":4925,"type":14,"createdAt":4926,"updatedAt":4927,"environment":4928,"publishedVersion":70,"revision":22,"contentType":4930,"locale":27},{"sys":4924},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3LVysi3hu8xXBazKz51ZAy","2023-04-17T10:31:30.222Z","2024-08-29T08:55:52.472Z",{"sys":4929},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4931},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4933,"answers":4934,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3064,"statistics":4935,"veryWrongStatistics":4937},"1571",[],[4936],"uk 0.67",[4938],"uk 0.26",{"metadata":4940,"sys":4943,"fields":4953},{"tags":4941,"concepts":4942},[],[],{"space":4944,"id":4946,"type":14,"createdAt":4947,"updatedAt":4948,"environment":4949,"publishedVersion":919,"revision":579,"contentType":4951,"locale":27},{"sys":4945},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3Au24SQFpp1EhfMfPBPnYx","2023-04-13T08:22:47.317Z","2025-06-18T13:36:08.118Z",{"sys":4950},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4952},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4954,"answers":4955,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2458},"1550",[],{"metadata":4957,"sys":4960,"fields":4970},{"tags":4958,"concepts":4959},[],[],{"space":4961,"id":4963,"type":14,"createdAt":4964,"updatedAt":4965,"environment":4966,"publishedVersion":1900,"revision":90,"contentType":4968,"locale":27},{"sys":4962},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"pWOX8zGaetX4pYkFDBWke","2024-08-30T13:39:34.677Z","2024-09-02T14:56:15.671Z",{"sys":4967},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4969},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4971,"answers":4972,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"veryWrongPercentage":586},"1785",[],{"metadata":4974,"sys":4977,"fields":4987},{"tags":4975,"concepts":4976},[],[],{"space":4978,"id":4980,"type":14,"createdAt":4981,"updatedAt":4982,"environment":4983,"publishedVersion":1076,"revision":993,"contentType":4985,"locale":27},{"sys":4979},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"76VHidiw0QJ7rOt0lHOOQu","2023-04-13T08:50:25.691Z","2023-10-10T08:34:13.805Z",{"sys":4984},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":4986},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":4988,"answers":4989,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":408},"1554",[],{"metadata":4991,"sys":4994,"fields":5005},{"tags":4992,"concepts":4993},[],[],{"space":4995,"id":4997,"type":14,"createdAt":4998,"updatedAt":4999,"environment":5000,"publishedVersion":5002,"revision":1076,"contentType":5003,"locale":27},{"sys":4996},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"131efd0a8da9ffe9512ffca680c56d2b","2021-11-11T07:12:38.845Z","2024-09-03T08:38:08.576Z",{"sys":5001},{"id":19,"type":10,"linkType":20},44,{"sys":5004},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":5006,"heading":5007,"slug":5008,"questions":5009,"certificateHeading":269,"certificateText":5010},"sdg_world_05_cert","FN:s Mål 5: Jämställdhet Certifikat","un-goal-5-gender-equality-certificate-test",[4444,4549,4584,4512,4478,4678,4712,4749,384,4770,4791,4817,4859,4880,4901,4918,4939,4956],"för att ha svarat 100% rätt på frågor relaterade till FN:s Mål 5: Jämställdhet, och därmed bevisat väsentlig kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":5012,"sys":5015,"fields":5023},{"tags":5013,"concepts":5014},[],[],{"space":5016,"id":5018,"type":39,"createdAt":5019,"updatedAt":5020,"environment":5021,"publishedVersion":256,"revision":1178,"locale":27},{"sys":5017},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4aouE2yRG5GP5rBMoQdc6J","2020-11-17T10:12:04.239Z","2024-08-29T08:55:48.391Z",{"sys":5022},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":5024,"file":5025},"sdg 05",{"url":5026,"details":5027,"fileName":5031,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4aouE2yRG5GP5rBMoQdc6J\u002Ffb84c41b669212ce82af705bd641988a\u002Fsdg_05",{"size":5028,"image":5029},1898,{"width":408,"height":5030},123,"sdg_05","#FF3A21",[5034],{"metadata":5035,"sys":5038,"fields":5048},{"tags":5036,"concepts":5037},[],[],{"space":5039,"id":5041,"type":14,"createdAt":5042,"updatedAt":5043,"environment":5044,"publishedVersion":1581,"revision":44,"contentType":5046,"locale":27},{"sys":5040},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6wAVC1jSyDjE0xV26KSbvp","2022-10-06T08:43:57.575Z","2024-08-29T08:55:52.762Z",{"sys":5045},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5047},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":5049,"title":5049,"challenges":5050},"UN Goal 5",[5051],{"metadata":5052,"sys":5055,"fields":5065},{"tags":5053,"concepts":5054},[],[],{"space":5056,"id":5058,"type":14,"createdAt":5059,"updatedAt":5060,"environment":5061,"publishedVersion":1581,"revision":44,"contentType":5063,"locale":27},{"sys":5057},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4xX8Bfoh03pgojYb9Lp2Ye","2022-10-06T08:43:54.445Z","2024-08-29T08:55:52.800Z",{"sys":5062},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5064},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":5066,"title":5067,"slug":5066,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":5068,"combos":5088},"sdg-world-goal-5","FN Mål 5: Jämställdhet",{"metadata":5069,"sys":5072,"fields":5080},{"tags":5070,"concepts":5071},[],[],{"space":5073,"id":5075,"type":39,"createdAt":5076,"updatedAt":5077,"environment":5078,"publishedVersion":1581,"revision":1971,"locale":27},{"sys":5074},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4epytZ1SJIovdr7hVZFXDP","2022-10-06T08:43:44.476Z","2024-08-29T08:55:48.398Z",{"sys":5079},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":5081,"file":5082},"SDG icon 5-03",{"url":5083,"details":5084,"fileName":5087,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4epytZ1SJIovdr7hVZFXDP\u002Fac34d39cff7bf086d241d1883396cd19\u002FSDG_icon_5-03.png",{"size":5085,"image":5086},16328,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 5-03.png",[],{"metadata":5090,"sys":5093,"fields":5103},{"tags":5091,"concepts":5092},[],[],{"space":5094,"id":5096,"type":14,"createdAt":5097,"updatedAt":5098,"environment":5099,"publishedVersion":1636,"revision":2240,"contentType":5101,"locale":27},{"sys":5095},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6xOWzLlpK344S1maddao0C","2020-11-19T19:37:32.778Z","2023-03-14T16:11:38.565Z",{"sys":5100},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5102},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":5104,"name":5105,"slug":5104,"tests":5106,"diplomaTest":5485,"icon":5505,"iconDisplayType":1982,"color":5525,"topicCategory":979,"chapters":5526},"sdg-world-06","FN:s Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla",[5107],{"metadata":5108,"sys":5111,"fields":5121},{"tags":5109,"concepts":5110},[],[],{"space":5112,"id":5114,"type":14,"createdAt":5115,"updatedAt":5116,"environment":5117,"publishedVersion":3173,"revision":1385,"contentType":5119,"locale":27},{"sys":5113},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"64a1d770d27e1a9f0f0d4588b32b89f9","2021-11-11T07:12:40.648Z","2024-10-29T08:30:29.225Z",{"sys":5118},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5120},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":5122,"heading":5105,"slug":5123,"questions":5124,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_06_t1","un-goal-6-clean-water-and-sanitation",[5125,5194,5228,5261,5295,5330,5363,5384,5405,5426,5447,5468],{"metadata":5126,"sys":5134,"fields":5145},{"tags":5127,"concepts":5133},[5128,5130],{"sys":5129},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":5131},{"type":10,"linkType":123,"id":5132},"water",[],{"space":5135,"id":5137,"type":14,"createdAt":5138,"updatedAt":5139,"environment":5140,"publishedVersion":5142,"revision":2440,"contentType":5143,"locale":27},{"sys":5136},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"31e3fe253ffdab457811f5a9dbd91e07","2021-11-11T07:17:15.780Z","2025-05-29T23:33:50.422Z",{"sys":5141},{"id":19,"type":10,"linkType":20},136,{"sys":5144},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":5146,"answers":5147,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"ruleOfThumbs":5148,"name":5149,"questionText":5150,"statistics":5151,"veryWrongStatistics":5168,"correctSentence":5185,"youWereWrong":5186,"youWereRight":5187,"dataSourceShortText":5188,"dataSourceLinkLongText":5189,"extendedAnswerText":5190,"headingVeryWrong":5191,"youWereVeryWrong":5192,"headingWrong":5193},"6",[],[],"Hur många människor i världen har tillgång till sä","Hur många människor i världen har tillgång till säkert dricksvatten inom 30 minuter från sitt hem? ",[1451,5152,2935,5153,5154,5155,5156,5157,5158,5159,5160,5161,5162,5163,5164,5165,5166,203,5167,195],"swe 0.79","fin 0.89","dnk 0.8","usa 0.77","bra 0.67","fra 0.68","deu 0.75","jpn 0.93","mex 0.78","rus 0.74","esp 0.74","mys 0.64","mar 0.56","zaf 0.8","ind 0.72","nga 0.91",[5169,1453,5170,5171,5172,5173,5174,5175,5176,625,2145,5177,5178,5179,5180,5181,3922,5182,5183,5184],"usa 0.37","bra 0.30","fra 0.27","deu 0.33","jpn 0.67","mex 0.31","rus 0.43","esp 0.36","mar 0.27","dnk 0.33","fin 0.47","nor 0.45","zaf 0.45","pak 0.41","nga 0.56","phl 0.45","Omkring 90% av alla människor har bekväm tillgång till säkert dricksvatten.","De flesta människor inser inte hur många som faktiskt har tillgång till säkert vatten. En majoritet har redan idag säkert dricksvatten i hemmet, vilket betyder att i framtiden kan förhoppningsvis alla ha det.","De flesta människor inser inte hur många som faktiskt har säkert vatten. Eftersom de tror att få människor har säkert dricksvatten i hemmet, måste det vara svårt för dem att föreställa sig en framtid där alla har det.","Källor: UNICEF och WHO","Att mäta vattenkvalitet är inte enkelt och att avgöra vad som är “säkert” är ännu svårare. Den definition av “säkert hanterat vatten” som används av UNICEF och WHO [1] lyder: “Dricksvatten från en förbättrad vattenkälla som är belägen på platsen, tillgänglig vid behov och fri från fekal och prioriterad kemisk förorening”. Vattnet måste också komma från en anläggning som klarar av att leverera säkert vatten (exempelvis vatten från ledning, borrhål eller rörbrunn, skyddad grävd brunn, skyddad källa, regnvatten samt paketerat och levererat vatten). Vatten på flaska inkluderas inte eftersom det kanske inte är tillgängligt när det behövs. Tillgång inom 30 minuter anses enbart vara \"grundläggande tillgång\". Läs mer om olika nivåer av kvalitet och skillnader mellan landsbygd och stad i alla länder på UNICEFS:s webbtjänst WASH [2].\n\n[1]  [JMP Global database of WASH data, managed by the WHO and Unicef.](https:\u002F\u002Fwashdata.org\u002Fdata\u002Fhousehold#!\u002Fdashboard\u002Fnew)  \n[2]  [WASH Data, definitions and estimation methods](https:\u002F\u002Fwashdata.org\u002Fmonitoring\u002Fmethods\u002Festimation-methods)","De flesta överdriver antalet människor som inte har tillgång till säkert vatten. Det beror antagligen på att de inte vill bagatellisera lidandet för alla törstiga runtom i världen. Vatten är ett av de mest grundläggande mänskliga behoven och idag har 70% av alla människor tillgång till säkert dricksvatten i sitt hem. Ytterligare 20% har tillgång till en brunn eller vattenkran inom 30 minuters gångavstånd från sitt hem. Runtomkring i världen förbättras läget och 90% har redan tillgång till säkert dricksvatten.\n\nMen många människor dör fortfarande av förebyggbara infektionssjukdomar och parasiter till följd av förorenat dricksvatten. På vissa platser sjunker grundvattennivån och nya typer av lösningar krävs för att åtgärda problemet, men på de flesta platser fungerar de gamla lösningarna. Lokala myndigheter måste hantera lokala vattenresurser på lämpligt sätt, exempelvis genom att bygga fler pumpar och ansluta mer vattenledningar.\n\n90% av människor har redan tillgång till säkert dricksvatten, och vi närmar oss 100% då alla människor varje dag kan stilla sin törst utan att bli sjuka. \n\nTa reda på hur olika vattenkällor ser ut vid olika inkomster i hem över hela världen [här](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?topic=drinking-water). \n\nLäs mer om säkert vatten och hälsa [här](https:\u002F\u002Fwww.who.int\u002Fnews-room\u002Ffact-sheets\u002Fdetail\u002Fdrinking-water).\n\n### Vad är säkert dricksvatten?\nSäkert dricksvatten är vatten som finns i eller nära hemmet, är tillgängligt när det behövs och är fritt från föroreningar. Det måste komma från konstruktioner som har potentialen att leverera säkert vatten (d.v.s. rörledningsvatten, borrhål eller rörbrunnar, skyddade grävda brunnar, skyddade källor, regnvatten och förpackat eller levererat vatten).\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm vi antar att många människor fortfarande kämpar med tillgång till säkert dricksvatten är vi mer benägna att tro att vad vi för närvarande gör inte fungerar. I verkligheten har majoriteten av människor idag tillgång till säkert dricksvatten och det vi gör för att säkerställa tillgången fungerar. Vi måste bara förbättra vattnets infrastruktur med fler vattenpumpar och säkra ledningar i de flesta fallen. Det är viktigt att veta att vi gör rätt saker så vi inte förlorar hoppet och letar efter nya lösningar när de redan finns till hands.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe flesta har sett bilder av människor på TV som vandrar långt för att samla vatten och antar att detta är normen i många fattigare länder. Dessutom vill folk inte bagatellisera den svåra situationen hos de som inte har tillgång till säkert dricksvatten och underskattar därför dem som har tillgång.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, men det är väldigt viktigt att veta begränsningarna hos datan. Data från länder är ofta själv-rapporterad vilket betyder att länder ofta samlar sin egen data och tillhandahåller den sedan till organisationer som JMP. På detta sätt kan länder skildra sig själva i ett bättre ljus än verkligheten. Tilläggsvis kommer denna data från undersökningar som samlas vid specifika tillfällen och representerar inte alltid den pågående kampen för vissa människor med tillgång till pålitlig vattentillförsel i eller nära hemmet. \n","Världen är inte så dålig som du tror","De flesta människor inser inte hur många som faktiskt har säkert vatten. En majoritet har redan idag säkert dricksvatten i sitt hem, men du tror att det är få. Det måste vara svårt för dig att föreställa dig en framtid där alla har dricksvatten hemma.","Fler än du tror har tillgång till dricksvatten",{"metadata":5195,"sys":5202,"fields":5212},{"tags":5196,"concepts":5201},[5197,5199],{"sys":5198},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":5200},{"type":10,"linkType":123,"id":5132},[],{"space":5203,"id":5205,"type":14,"createdAt":5206,"updatedAt":5207,"environment":5208,"publishedVersion":739,"revision":1264,"contentType":5210,"locale":27},{"sys":5204},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"a0686137d1e28d5d2c0f9807d45e7356","2021-11-11T07:07:35.860Z","2023-11-27T09:10:57.183Z",{"sys":5209},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5211},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":5213,"answers":5214,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":179,"name":5215,"questionText":5216,"statistics":5217,"veryWrongStatistics":5219,"correctSentence":5220,"youWereWrong":5221,"youWereRight":5222,"dataSourceShortText":5223,"dataSourceLinkLongText":5224,"extendedAnswerText":5225,"headingVeryWrong":5226,"youWereVeryWrong":5227,"headingWrong":5226},"45",[],"Över hela världen, hur många människor som lever p","Över hela världen, hur många människor som lever på landsbygden använder ytvatten (till exempel sjöar, floder och vattendrag) som dricksvatten?\n",[5218],"uk 0.71",[930],"Mindre än 10% av människor som bor på landsbygden använder ytvatten som dricksvatten.","Du tror att landsbygden är väldigt outvecklad, men bara 3% dricker vatten från en sjö eller flod.\n","De inser inte att de flesta (97%) av landbygdsbor får vatten från någon sorts brunn, ledning eller källa.","Källa: Joint Monitoring Programme for Water Supply, Sanitation and Hygiene ","Datauppgifterna kommer från hushållsundersökningar och nationell data. Dessa varierar i kvalitet mellan länder och i vissa fall kan uppgifter saknas. I de fallen, tillhandahåller WHO\u002FUNICEF uppskattningar. Vi kontaktade tre oberoende experter kring källan till denna fråga och trots att de påpekade begränsningarna i datauppgifterna, använde de JMP som en källa för sitt eget arbete. På grund av begränsningen av datauppgifterna använder vi stora skillander mellan svarsalternativen och satte 10% som rätt svar för att undvika att överdriva framstegen. Oavsett hur stor osäkerhet det finns kring datauppgifterna, är andelen människor i världens landsbygdsområden som dricker ytvatten inte nära 30%.\n\n[1]  [JMP Global databas gällande WASH data, hanterad av WHO och Unicef.](https:\u002F\u002Fwashdata.org\u002Fdata\u002Fhousehold#!\u002Fdashboard\u002Fnew)  \n[2]  [WHO. Drinking water.](https:\u002F\u002Fwww.who.int\u002Fnews-room\u002Ffact-sheets\u002Fdetail\u002Fdrinking-water#:~:text=Contaminated%20water%20can%20transmit%20diseases,000%20diarrhoeal%20deaths%20each%20year.)  \n[3]  [JMP, UNICEF, WHO: Progress on household drinking water, sanitation and hygiene - 2000-2020.](file:\u002F\u002F\u002FUsers\u002Fkeithmoore\u002FDownloads\u002F9789240030848-eng.pdf)\n","Brunnar uppfanns för åtminstone 6000 år sedan, enligt de äldsta spåren från Kina. Avsaknad av säkert dricksvatten är fortfarande ett stort problem för en del människor som inte har en brunn, men storleken på problemet överdrivs ofta. Att leva på landsbygden skiljer sig från att leva i en stad, men skillnaden är inte så stor.\n\nDe flesta landsbygdsområden är mycket mer utvecklade än vad människor inser. Bara 3% saknar en brunn för dricksvatten. De flesta människor som vi frågat tror att det är mer än 30%. Det är mer än sju gånger fel! Även om 3% låter lite, är det ungefär hundra miljoner människor som vi pratar om. \n\n### Varför är det ett problem att att männikor har fel om detta?\nDe starka stereotyperna om livet på landsbygden gör det svårt att föreställa sig någon modernisering som inte är urbanisering. Överdrifter kring hur stora problemen är i landsbygdsområden gör att de verkar vara omöjliga att lösa.\n\n### Varför har människor fel om detta?\nVi ser många bilder av männikor från traditionella samhällen som lever på primitiva sätt i stammar i djungeln eller på avlägsna öar utan kontakt med den moderna världen. Vi är fascinerade av människor som lever på helt andra sätt än vi och historier om dem gör sig bra i media. I verkligheten är sådana befolkningar ovanliga och även många av de fattigaste människorna i världen är har tillgång till någon form av rent dricksvatten, även på landsbygden.\n\n### Vad är problemet med att dricka ytvatten?\nYtvatten kan i landbygdsområden ibland vara helt säkert, särskilt där männikor lever långt från varandra, men det kan innehålla bakterier som orsakar hemska sjukdomar, till exempel diarré och kolera, som sprids via förorenat vatten. Sådana sjukdomar dödar en halv miljon människor varje år.\n\n### Kan jag lita på dessa datauppgifter?\nJa, men du måste vara medveten om dess begränsningar. Datauppgifterna kommer från hushållsundersökningar och nationell data. Dessa varierar i kvalitet mellan länder och i vissa fall kan uppgifter saknas. I de fallen, tillhandahåller WHO\u002FUNICEF uppskattningar. Vi kontaktade tre oberoende experter kring källan till denna fråga och trots att de påpekade begränsningarna i datauppgifterna, använde de JMP som en källa för sitt eget arbete. På grund av begränsningen av datauppgifterna använder vi stora skillander mellan svarsalternativen och satte 10% som rätt svar för att undvika att överdriva framstegen. Oavsett hur stor osäkerhet det finns kring datauppgifterna, är andelen människor i världens landsbygdsområden som dricker ytvatten inte nära 30%.\n","Men, men","Du tror att landsbygden är väldigt outvecklad, men bara 3% dricker vatten från en sjö eller flod.",{"metadata":5229,"sys":5236,"fields":5246},{"tags":5230,"concepts":5235},[5231,5233],{"sys":5232},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":5234},{"type":10,"linkType":123,"id":5132},[],{"space":5237,"id":5239,"type":14,"createdAt":5240,"updatedAt":5241,"environment":5242,"publishedVersion":3590,"revision":805,"contentType":5244,"locale":27},{"sys":5238},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"b0169212dbbcece01524cc305e3d927b","2021-11-11T07:07:38.114Z","2023-11-27T09:10:57.128Z",{"sys":5243},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5245},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":5247,"answers":5248,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":179,"name":5249,"questionText":5250,"statistics":5251,"veryWrongStatistics":5252,"correctSentence":5253,"youWereWrong":5254,"youWereRight":5255,"dataSourceShortText":5256,"dataSourceLinkLongText":5257,"extendedAnswerText":5258,"headingVeryWrong":5259,"youWereVeryWrong":5260,"headingWrong":5259},"46",[],"I hela världen, hur många människor har inte en to","I hela världen, hur många människor har inte en toalett av något slag, utan måste använda buskar, fält eller gator?",[5218],[4703],"Omkring 10% av världens befolkning har ingen toalett i sitt hem.","Du trodde att en tredjedel av världens befolkning inte har tillgång till toaletter! Om så var fallet, hade det funnits massor av sjukdomar och en fruktansvärd lukt.","De tror att en tredjedel eller mer av världens befolkning inte har toaletter! Det hade luktat mycket.","Källor: WHO & UNICEF","Datan kommer från WHO och UNICEF, genom deras gemensamma övervakningsprogram för vattenförsörjning, sanitet och hygien (JMP)[1].  Siffrorna är från 2020. Detta användes även i deras rapport för 2021[2].\n\nDen underliggande datan kommer till största delen från hushållsundersökningar och folkräkningsdata som är självrapporterad av de enskilda länderna och insamlad av JMP. Frågan som ställdes var: \"Vilken typ av toalett brukar medlemmar i ditt hushåll använda?\"\n\n JMP gör separata uppskattningar för landsbygds- och stadsbefolkningen i varje land och beräknar sedan ett vägt genomsnitt för varje land[3].  De använder befolkningsdata från FN:s befolkningsavdelning.\n\n [1] [JMP WASH - WHO\u002FUNICEF Global population, open defecation %](https:\u002F\u002Fwashdata.org\u002Fdata\u002Fhousehold#!\u002Fdashboard\u002Fnew)\n [2] [JMP WASH Framsteg på hushållens dricksvatten, sanitet och hygien 2021](https:\u002F\u002Fwww.unwater.org\u002Fapp\u002Fuploads\u002F2021\u002F07\u002Fjmp-2021-wash-households-LAUNCH-VERSION.pdf)\n [3] [JMP Methodology (som producerar uppskattningar, sid.13)](https:\u002F\u002Fwashdata.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002Fdocuments\u002Freports\u002F2018-04\u002FJMP-2017-update-methodology.pdf)\n","Faktumet att omkring 10% av världens befolkning inte har toalett i hemmet är fortfarande inte bra, men det är mycket lägre än de flesta människor tror! År 2000, var det dubbelt så många.\n\nAtt använda buskar, fält eller andra öppna ytor för att gå på toaletten skapar många risker för både människor och den omgivande miljön.\n\n### Varför har människor fel om detta?\nMediabilden av fattigare samhällen i avlägsna områden skildrar ofta människor som lever under de värsta förhållandena, utan att nämna hur stor andel som lever på det viset. Våra intryck av bilder som skildrar lidandet i fattigdom är väldigt starka och de gör att de flesta av oss överskattar andelen av människor som saknar basala anläggningar som toaletter.\n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nOm vi överskattar ett problem som detta, börjar vi tror att det är för stort för att lösa. Om vi känner till framstegen som gjorts, kan det motivera oss att fortsätta öka mängden toaletter i världen.\n\n### Var är flest människor utan toalett?\nFlest i [landsbygdssamhällen](https:\u002F\u002Fwashdata.org\u002Fdata\u002Fhousehold#!\u002Fdashboard\u002F3530) över världen. Omkring 13% av världens landsbygsbefolkning har ingen toalett att använda i hemmet, jämfört med ca 1% av [stadsbefolkningen](https:\u002F\u002Fwashdata.org\u002Fdata\u002Fhousehold#!\u002Fdashboard\u002F3530) och 56% av alla människor bor i städer. Det finns en också stor regional variation. I Europa och Nordamerika har landbygdsbefolkningen tillgång till toaletter men i Central- och Sydasien och söder om Sahara i Afrika, måste 27% av landsbygdsbefolkningen fortfarande göra sina toalettbehov i det fria. Kolla datauppgifterna [här](https:\u002F\u002Fwashdata.org\u002Fdata\u002Fhousehold#!\u002Fdashboard\u002Fnew).\n\n###Kan jag lita på datauppgifterna?\nJa, det kan du. Siffrorna är från UNICEF och WHO och är ett globalt medeltal baserat på länders uppskattningar. Vi har kontaktat sex oberoende experter som har bekräftat att detta är den bästa globala källan för denna sorts datauppgifter.\n\n### Hur kan jag utforska hundratals toaletter, från hela världen?\n[Här](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?topic=toilets), i vårt verktyg Dollar Street! Bilderna nedan visar vad några människor använder om de inte har en toalett:\n\n[![Toilets](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F53ICfJs1YCPBsJu2ngSIyf\u002F1941d98f79392fd5bfd017c18327fc9d\u002FScreenshot_2020-12-18_at_09.47.06.png)](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002Falbums\u002Fshared\u002Fb7TgKRSQ7meUvaqO1HzADz4TpDt83Tyco1fb6a4E)","Din värld är full av #*&!","Du trodde att hälften av världens befolkning inte har toaletter! Om så var fallet, hade det funnits massor av sjukdomar och varit en fruktansvärt lukt.",{"metadata":5262,"sys":5269,"fields":5279},{"tags":5263,"concepts":5268},[5264,5266],{"sys":5265},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":5267},{"type":10,"linkType":123,"id":5132},[],{"space":5270,"id":5272,"type":14,"createdAt":5273,"updatedAt":5274,"environment":5275,"publishedVersion":1580,"revision":805,"contentType":5277,"locale":27},{"sys":5271},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"15a8c339eae0764b9df9b49e3d3e812d","2021-11-11T07:07:40.512Z","2023-11-27T09:10:57.060Z",{"sys":5276},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5278},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":5280,"answers":5281,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":179,"name":5282,"questionText":5283,"statistics":5284,"veryWrongStatistics":5285,"correctSentence":5287,"youWereWrong":5288,"youWereRight":5289,"dataSourceShortText":5290,"dataSourceLinkLongText":5291,"extendedAnswerText":5292,"headingVeryWrong":5293,"youWereVeryWrong":5294,"headingWrong":5293},"47",[],"Av allt färskvatten som används i världen, hur myc","Av allt färskvatten som används i världen, hur mycket används till jordbruk?",[5218],[5286],"uk 0.372","Globalt används omkring 70% av världens färskvatten till jordbruk. ","Du underskattar hur mycket vatten som används till livsmedelsproduktion.","De inser inte hur mycket vatten som används till livsmedelsproduktion.","Källa: FAO AQUASTAT","Datan bakom att 70% av färskvatten används till jordbrukssektorn [1] kommer från FN:s Mat och Jordbruksorganisations AQUASTATs databas [2]. Datan samlas in av FAO, genom självrapporterade uppskattningar från individuella länder och mäter delen sötvattenuttag som används till jordbruksektorn, vilket är omkring 70% i världen [3]. En varning med den här datan är att några länders uppskattade värden är ganska gamla, men det är de senaste tillgängliga uppgifterna.\n\nFärskvattensuttag är volymen vatten som avslägsnas från en vattenkälla. Den blir till viss del konsumerad\u002Fanvänd och återbördas till viss del till samma eller en annan vattenkälla för att vara tillgänglig för framtida användning.\n\nVattenkonsumtionen är å andra sidan det vatten som inte återbördas till en vattenkälla. Jordbrukets andel av vattenkonsumtionen är till och med högre än vattenuttaget som beror på att grödor och plantor förlorar vatten genom avdunstning och transpiration. \n\nSiffran inkluderar vattenuttag för bevattning och vattning av boskap men beroende på landet så ingår vattning av boskap ibland i kommunalt vattenuttag. Gällande vattnet som tas ut för bevattning överstiger värdet den konsumerade användningen av bevattning på grund av vattenförlusten under distributionen från vattenkälla till grödorna.\n\n[1]  [Our World in Data - Freshwater withdrawals used in Agriculture](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fwater-use-stress#share-of-freshwater-withdrawals-used-in-agriculture)  \n[2]  [UN FAO AQUASTAT database](http:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002Fnr\u002Fwater\u002Faquastat\u002Fdata\u002Fquery\u002Findex.html?lang=en)  \n[3]  [Freshwater withdrawals chart - World Bank](https:\u002F\u002Fblogs.worldbank.org\u002Fopendata\u002Fchart-globally-70-freshwater-used-agriculture)\n","Alla vet att vatten behövs för att odla livsmedel. Men det behövs mycket mer än människor inser. Tänk på de stora fälten som måste blir ordentligt bevattnade för att inte torka, särskilt i områden där det inte regnar så mycket. Och djuren som behöver dricka. Allt det krymper mängden som används i kommunala och industriella sektorer.\n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nOm majoriteten av människor underskattar andelen vatten som jordbrukssektorn använder, kommer de förmodligen fokusera på andra områden som de tror är viktigare, och vattenhantering i jordbruket kommer att förbättras saktare än det gjort annars.\n\n### Varför har människor fel gällande detta?\nKanske beror det på att vi hör mycket om hur torka påverkar jordbrukare i media. Eller för att vi ser vår egna vattenkonsumtion och överskattar mängden vatten vi och städerna vi lever i använder varje dag.\n\n### Hur används färskvatten?\n\"Vattenanvändning\" kan referera till både vattenuttag och vattenkonsumtion. I vår fråga refererar vi till färskvattensuttag. Färskvattensuttag är volymen vatten som avslägsnas från en vattenförekomst. Den blir till viss del konsumerad\u002Fanvänd och återbördas till viss del till samma eller en annan vattenkälla för att vara tillgänglig för framtida användning.\n\nVattenkonsumtionen är å andra sidan det vatten som inte återbördas till en vattenkälla. Jordbrukets andel av vattenkonsumtionen är till och med högre än vattenuttaget som beror på avdunstning och transpiration. \n\n### Hur kan jordbrukssektorn förklara sin användning av 70% av färskvattenuttaget?\nJordbruk är en väldigt vattenintensiv industri. Grödor för att föda både människor och djur kräver mycket vatten för att växa och [enligt Världsbanken](https:\u002F\u002Fwww.worldbank.org\u002Fen\u002Ftopic\u002Fwater-in-agriculture#:~:text=Water%20is%20a%20critical%20input,important%20role%20in%20food%20security.&text=Currently%2C%20agriculture%20accounts%20(on%20average,to%20the%20evapotranspiration%20of%20crops) representerar bevattnade jordbruk 20 procent av den totala odlade ytan i världen, och bidrar till 40 procent av den totala livsmedelsproduktionen i världen.\n\n### Var kan jag lära mig mer?\nSe [färskvattenanvändning i olika sektorer sorterat på regioner](https:\u002F\u002Fblogs.worldbank.org\u002Fopendata\u002Fchart-globally-70-freshwater-used-agriculture). \n\n### Kan jag lita på dessa datauppgifter och siffror?\nJa, men 70% är ungefärliga uppskattningar. Några av datauppgifterna i AQUASTAT databas där detta kommer ifrån är ganska gamla och är beroende av att länder fyller i AQUASTATs årliga frågeformulär. Det är också så att i länder som har många värmekraftverk är andelen av jordbrukets vattenanvändning lägre på grund av den höga mängden vatten som används av dessa värmeverk.\n","Grödor behöver sol, jord och...","Du hade ingen aning om hur mycket vatten som används vid livsmedelsproduktion.",{"metadata":5296,"sys":5303,"fields":5313},{"tags":5297,"concepts":5302},[5298,5300],{"sys":5299},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":5301},{"type":10,"linkType":123,"id":5132},[],{"space":5304,"id":5306,"type":14,"createdAt":5307,"updatedAt":5308,"environment":5309,"publishedVersion":3173,"revision":2240,"contentType":5311,"locale":27},{"sys":5305},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7d21d40872087c176ff87e65f1d2edbe","2021-11-11T07:07:42.848Z","2023-11-27T09:10:57.000Z",{"sys":5310},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5312},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":5314,"answers":5315,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879,"name":5316,"questionText":5317,"statistics":5318,"veryWrongStatistics":5320,"correctSentence":5322,"youWereWrong":5323,"youWereRight":5324,"dataSourceShortText":5325,"dataSourceLinkLongText":5326,"extendedAnswerText":5327,"headingVeryWrong":5328,"youWereVeryWrong":5329,"headingWrong":5328},"48",[],"Hur många länder (av 195) har åtminstone en avsalt","Hur många länder (av 195) har åtminstone en avsaltningsanläggning, som tar bort salt från saltvatten?",[5319],"uk 0.84",[5321],"uk 0.54","Nästan alla länder har avsaltningsanläggningar som extraherar salt från havsvatten, inte bara länder med varmt och torrt klimat.","Nästan alla länder har teknik för att ta bort salt från havsvatten, och du trodde att det var bara hälften av dem.\n","De tror att nästan inga länder har avsaltningsanläggningar, när faktiskt nästan alla har det. ","Källa: IDADesal","Datauppgifterna från IDADesal inkluderar de avsaltningsanläggningar som fanns i hela världen mellan juli 2019 och juni 2020. Inventeringen sker årligen av Global Water Intellegence (GWI) och the International Desalination Association (IDA), och har som mål att ge heltäckande datauppgifter om varje avsaltningsanläggning med kapacitet över 500,000 liter per dag.\n\n[1]  [IDA-Desal - 183 countries where desalination is practised](https:\u002F\u002Fidadesal.org\u002F)  \n[2]  [Yale environment 360 - Desalination plants on the rise and the consequences](https:\u002F\u002Fe360.yale.edu\u002Ffeatures\u002Fas-water-scarcity-increases-desalination-plants-are-on-the-rise)  \n[3]  [World Bank report on desalination](https:\u002F\u002Fidadesal.org\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2019\u002F04\u002FWorld-Bank-Report-2019.pdf )  \n[4]  [Wikipedia - desalination ](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FDesalination)\n[5]  Vi konsulterade fyra oberoende experter för den här frågan, bland annat John Lienhard från MIT.","Globalt sett får 300 miljoner människor sitt dricksvatten från avsaltningsanläggningar, men det mesta färskvattnet från dem används till jordbruk och industri. Om du lever i ett land med tillräckligt naturligt dricksvatten, har du förmodligen inte träffat på avsaltat vatten. I områden med torka är det viktigare att hitta alternativa vattenkällor. Eftersom avsaltning blir mer och mer populärt, behöver vi ta hänsyn till konsekvenserna av metoden och hantera restprodukterna på rätt sätt.\n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nVi hör ofta om en kommande vattenkris på grund av den globala uppvärmningen och ökande befolkningen. Vad vi sällan hör är lösningar. Ett problem utan lösning som detta orsakar hopplöshet och att människor kanske ger upp utan att lösa problemet.\n\nVi har nu omfattande globala nätverk av avsaltningsanläggningar som förser länder och människor över hela världen med färskvatten. Men om vi inte ens vet om att dessa anläggningar existerar kommer vi inte inse värdet i att investera i dem. \n\n### Varför har männikor fel om detta?\nVi ser ofta nyhetsrapporter som visar en ökande världsbefolkning och den ökande pressen det leder till för världens naturresurser, inklusive våra vattentillgångar. Naturligtvis är detta oroande, eftersom vi sällan hör om några omfattande anstängningar och resurser som tillförts för att lösa dessa problem.\n\n### Kommer färskvattnet ta slut?\nNär efterfrågan på vatten intensifiseras globalt, med en växande befolkning och mer konsumtion, måste teknik och metoder för att producera färskvatten förbättras. Kombinationen av vattenåtervinning, regnvattensinsamling, avsaltningsanläggningar och bevattningssystem effektiviserar vattenanvändningen och ger lägre vattenanvändning.\n\n### Är avsaltning lösningen på vattenkrisen?\nNågra städer har slut på färskvatten, och avsaltning kan bli en lösning, men tyvärr medför stora volymer av avsaltning också problem. Det finns två olika tekniker för avsaltning:\n1) Termisk, som hettar upp vatten och sedan fångar in kondensen.\n2) Omvänd osmos, som tvingar havsvatten genom porerna på ett membran. Den första metoden är energikrävande och den senare producerar restprodukter med miljöproblem som till exempel salt avfall (saltlösning) som blir kvar från processen, vilken kan vara skadlig att släppa tillbaka i våra hav. Att dra in havsvatten skadar även kustnära havsbottnar, och riskerar att dra in fisk och andra levande växter och djurarter. \n\n### Kan jag lita på dessa datauppgifter?\nJa. Dessa datauppgifterna kommer från IDADesal, som anses vara den bästa källan gällande avsaltningsanläggningar. Vi har också kontrollerat datan hos tre experter i forskningsfältet och de bekräftar datauppgifterna.\n\n### Var kan jag lära mig mer?\nLär dig mer om [avsaltning](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FDesalination) på Wikipedia.\n\nLäs Världsbankens rapport om [framtiden för avsaltning](https:\u002F\u002Fidadesal.org\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2019\u002F04\u002FWorld-Bank-Report-2019.pdf). ","Drickbara hav","Nästan alla länder har teknik för att ta bort salt från havsvatten, och du trodde att det var bara hälften av dem.",{"metadata":5331,"sys":5338,"fields":5348},{"tags":5332,"concepts":5337},[5333,5335],{"sys":5334},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":5336},{"type":10,"linkType":123,"id":5132},[],{"space":5339,"id":5341,"type":14,"createdAt":5342,"updatedAt":5343,"environment":5344,"publishedVersion":1636,"revision":2240,"contentType":5346,"locale":27},{"sys":5340},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"15753e918b0d5a579240e0ec6559c7f4","2021-11-11T07:07:45.018Z","2023-11-27T09:10:56.940Z",{"sys":5345},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5347},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":5349,"answers":5350,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"name":5351,"questionText":5352,"statistics":5353,"veryWrongStatistics":5354,"correctSentence":5356,"youWereWrong":5357,"youWereRight":5358,"dataSourceShortText":2149,"dataSourceLinkLongText":5359,"extendedAnswerText":5360,"headingVeryWrong":5361,"youWereVeryWrong":5362,"headingWrong":5361},"49",[],"Hur många länder har regler som kräver att lokalsa","Hur många länder har regler som kräver att lokalsamhällen är inkluderade vid planering och hantering av färskvattenresurser?",[664],[5355],"uk 0.502","70% av länderna har regler som kräver att lokalsamhällen är inkluderade vid planering och hantering av färskvattenresurser.","Du verkar tro att regeringar inte bryr sig om att involvera lokalbefolkningen när de gör planer för att använda deras vatten.","De vet inte att de flesta regeringarna har regler för att involvera lokalbefolkningen när de planerar för att använda deras vatten.","Datauppgifterna är insamlade via enkäter till nationella regeringar. När de är kompletta, skickas de till FN där de sedan går genom en process där datauppgifterna valideras. Det är viktigt att notera att denna indikator visar vilka lagar och policys som existerar, inte hur väl ett land faktistk involverar lokalsamhällena i verkligheten.\n\n[1]  [UN Statistics Division (page 83)](https:\u002F\u002Fsdg-tracker.org\u002Fwater-and-sanitation#6.b)(Indicator SDG 6.B.1)  \n[2]  [UN Water and WHO. National systems to support drinking water, sanitation and hygiene: Global Status Report 2019](https:\u002F\u002Fapps.who.int\u002Firis\u002Fbitstream\u002Fhandle\u002F10665\u002F326444\u002F9789241516297-eng.pdf?ua=1)","Lokalbefolkningen känner ofta till sina närmiljöer bäst, och det är erkänt i de flesta länder. Idag har mer än 70% av länderna policys eller lagar som kräver att vattenbehovet för nya industriella projekt, vägar eller konstruktioner planeras tillsammans med samhällena runt platsen.\n\nTrots välmenande regler på papper kan verkligheten dock se väldigt annorlunda ut. Ofta finns det inte tillräckligt med resurser för att planera eller implementera lösningar för att säkra att människor får tillräckligt med rent vatten och säker sanitet.\n\n### Varför har människor fel om detta?\nOm du bor i ett land där vattenledningar redan är på plats och du inte behöver tänka på det, då är det lätt att leva hela ditt liv i tron att den centrala myndigheten som nu överser systemet har planerat och försett platsen med det.\n\n### Varför är det ett problem om människor har fel om detta?\nOm de inte förstår att människor förväntas ha en åsikt i hur deras vattenresurser används, kanske de inte inser att brist på finansiering ofta betyder att det inte tas hänsyn till människors åsikt i den utsträckningen som det borde. Och mer generellt, om de inte kan föreställa sig att lokala samhällen är involverade i vattenplanering och hantering i de flesta länder idag, har de missat att de flesta länder idag är moderna.\n\n### Hur kan så många länder göra lokala vattenöverväganden?\nNär det byggs nya kontruktioner betyder detta ofta förändringar i den lokala infrastrukturen för vatten och sanitet, och människor med erfarenhet av sådana projekt vet att de kan lära sig mycket av lokalbefolkningen, som känner till tidigare problem och årstidsvariationer och framtida planer. De kommer också vara de som hanterar och underhåller lösningen som byggs, och de blir offer om deras vattenresurser blir förstörda eller försvinner. De flesta regeringar kan inte ignorera detta.\n\n### Kan jag lita på dessa datauppgifter?\nJa. FN samlar in och validerar datan från nationella regeringar. Du behöver vara medveten om att existensen av en regel inte betyder att den följs i praktiken. Många länder har fina policys, som de aldrig följer i praktiken.\n\n### Resurser\nSe detajer i [local participation in sanitation management for regions, SDG indicator 6.B.1](https:\u002F\u002Fsdg-tracker.org\u002Fwater-and-sanitation#6.B)\n\nLäs statusrapporten [“National systems to support drinking-water, sanitation and hygiene”](https:\u002F\u002Fapps.who.int\u002Firis\u002Fbitstream\u002Fhandle\u002F10665\u002F326444\u002F9789241516297-eng.pdf?ua=1) från 2019 av UN Water och WHO för att lära dig hur mycket av de nödvändliga ekonomiska resurser som finns för att stödja lokalt deltagande.\n","Törstiga regeringar","Du verkar tro att regeringar inte bryr sig om att involvera lokalbefolkningen när de gör planer för att använda deras vatten. ",{"metadata":5364,"sys":5371,"fields":5381},{"tags":5365,"concepts":5370},[5366,5368],{"sys":5367},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":5369},{"type":10,"linkType":123,"id":5132},[],{"space":5372,"id":5374,"type":14,"createdAt":5375,"updatedAt":5376,"environment":5377,"publishedVersion":1385,"revision":90,"contentType":5379,"locale":27},{"sys":5373},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5VZYgFI11P9Y33Zdbnoclt","2023-04-18T13:57:45.992Z","2023-11-27T09:10:56.881Z",{"sys":5378},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5380},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":5382,"answers":5383,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2458},"1576",[],{"metadata":5385,"sys":5392,"fields":5402},{"tags":5386,"concepts":5391},[5387,5389],{"sys":5388},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":5390},{"type":10,"linkType":123,"id":5132},[],{"space":5393,"id":5395,"type":14,"createdAt":5396,"updatedAt":5397,"environment":5398,"publishedVersion":732,"revision":90,"contentType":5400,"locale":27},{"sys":5394},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7Jys4wC7svEVUIgofUJk1T","2023-04-18T14:05:21.034Z","2023-11-27T09:10:56.825Z",{"sys":5399},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5401},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":5403,"answers":5404,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585},"1577",[],{"metadata":5406,"sys":5413,"fields":5423},{"tags":5407,"concepts":5412},[5408,5410],{"sys":5409},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":5411},{"type":10,"linkType":123,"id":5132},[],{"space":5414,"id":5416,"type":14,"createdAt":5417,"updatedAt":5418,"environment":5419,"publishedVersion":3519,"revision":90,"contentType":5421,"locale":27},{"sys":5415},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"713i9WTKdnw1QSO4wrP3Du","2023-05-09T14:26:35.682Z","2023-11-27T09:10:56.767Z",{"sys":5420},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5422},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":5424,"answers":5425,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1753},"1626",[],{"metadata":5427,"sys":5434,"fields":5444},{"tags":5428,"concepts":5433},[5429,5431],{"sys":5430},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":5432},{"type":10,"linkType":123,"id":5132},[],{"space":5435,"id":5437,"type":14,"createdAt":5438,"updatedAt":5439,"environment":5440,"publishedVersion":586,"revision":993,"contentType":5442,"locale":27},{"sys":5436},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6VayaJXNzTibOf6eTl8Dtf","2023-04-14T10:34:35.042Z","2023-11-27T09:10:56.707Z",{"sys":5441},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5443},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":5445,"answers":5446,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3590},"1562",[],{"metadata":5448,"sys":5455,"fields":5465},{"tags":5449,"concepts":5454},[5450,5452],{"sys":5451},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":5453},{"type":10,"linkType":123,"id":5132},[],{"space":5456,"id":5458,"type":14,"createdAt":5459,"updatedAt":5460,"environment":5461,"publishedVersion":21,"revision":90,"contentType":5463,"locale":27},{"sys":5457},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5qneCRHyix5rs7KwKbQuyC","2023-09-04T09:01:33.921Z","2024-06-13T11:37:54.856Z",{"sys":5462},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5464},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":5466,"answers":5467,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2476},"1720",[],{"metadata":5469,"sys":5472,"fields":5482},{"tags":5470,"concepts":5471},[],[],{"space":5473,"id":5475,"type":14,"createdAt":5476,"updatedAt":5477,"environment":5478,"publishedVersion":1264,"revision":45,"contentType":5480,"locale":27},{"sys":5474},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4vXIDHAQJrKM5huFP7oQeg","2023-01-13T09:45:46.085Z","2023-01-13T09:47:43.882Z",{"sys":5479},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5481},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":5483,"answers":5484,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848},"1541",[],{"metadata":5486,"sys":5489,"fields":5499},{"tags":5487,"concepts":5488},[],[],{"space":5490,"id":5492,"type":14,"createdAt":5493,"updatedAt":5494,"environment":5495,"publishedVersion":880,"revision":1325,"contentType":5497,"locale":27},{"sys":5491},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"825713889c990af9f967214f895c187e","2021-11-11T07:12:42.379Z","2023-09-04T09:02:31.660Z",{"sys":5496},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5498},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":5500,"heading":5501,"slug":5502,"questions":5503,"certificateHeading":269,"certificateText":5504},"sdg_world_06_cert","FN:s Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla Certifikat","un-goal-6-clean-water-and-sanitation-certificate-test",[5330,5295,5194,5261,5228,5125,3216,5363,5384],"för att svara 100% korrekt på frågorna kring FN:s Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla, och genom detta tillhandahålla viktig kunskap om att de flesta människor har fel om detta.",{"metadata":5506,"sys":5509,"fields":5517},{"tags":5507,"concepts":5508},[],[],{"space":5510,"id":5512,"type":39,"createdAt":5513,"updatedAt":5514,"environment":5515,"publishedVersion":1325,"revision":44,"locale":27},{"sys":5511},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"58DTv09sVkBHIlyU273P2j","2020-11-17T10:13:43.881Z","2023-03-14T16:11:38.198Z",{"sys":5516},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":5518,"file":5519},"sdg 06",{"url":5520,"details":5521,"fileName":5524,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F58DTv09sVkBHIlyU273P2j\u002F8be82cede08b4c6df1216dcfe3c8c7c4\u002Fsdg_06",{"size":5522,"image":5523},1479,{"width":1847,"height":2782},"sdg_06","#26BDE2",[5527],{"metadata":5528,"sys":5531,"fields":5541},{"tags":5529,"concepts":5530},[],[],{"space":5532,"id":5534,"type":14,"createdAt":5535,"updatedAt":5536,"environment":5537,"publishedVersion":90,"revision":45,"contentType":5539,"locale":27},{"sys":5533},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"EUzxPS8nm4mm6YTZtx70l","2022-10-06T08:43:22.766Z","2023-03-14T16:11:40.279Z",{"sys":5538},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5540},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":5542,"challenges":5543},"UN Goal 6",[5544],{"metadata":5545,"sys":5548,"fields":5558},{"tags":5546,"concepts":5547},[],[],{"space":5549,"id":5551,"type":14,"createdAt":5552,"updatedAt":5553,"environment":5554,"publishedVersion":1178,"revision":993,"contentType":5556,"locale":27},{"sys":5550},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"nM4UlgsIwcaCHsbwCJ8V7","2022-10-06T08:43:17.931Z","2023-03-14T16:11:40.319Z",{"sys":5555},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5557},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":5559,"title":5560,"slug":5559,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":5561,"combos":5581},"sdg-world-goal-6","FN Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla",{"metadata":5562,"sys":5565,"fields":5573},{"tags":5563,"concepts":5564},[],[],{"space":5566,"id":5568,"type":39,"createdAt":5569,"updatedAt":5570,"environment":5571,"publishedVersion":579,"revision":993,"locale":27},{"sys":5567},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6GPrCu30nPaPAjzMhP7faf","2022-10-06T08:43:03.735Z","2023-03-14T16:11:38.212Z",{"sys":5572},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":5574,"file":5575},"SDG icon 6-03",{"url":5576,"details":5577,"fileName":5580,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F6GPrCu30nPaPAjzMhP7faf\u002F2da7654e5c6a20fb5adf875d2405c73f\u002FSDG_icon_6-03.png",{"size":5578,"image":5579},14697,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 6-03.png",[],{"metadata":5583,"sys":5586,"fields":5596},{"tags":5584,"concepts":5585},[],[],{"space":5587,"id":5589,"type":14,"createdAt":5590,"updatedAt":5591,"environment":5592,"publishedVersion":2239,"revision":1325,"contentType":5594,"locale":27},{"sys":5588},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"60073EukHxXxIYMzjEf21","2020-11-19T19:37:32.803Z","2023-10-27T10:59:57.303Z",{"sys":5593},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5595},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":5597,"name":5598,"slug":5597,"tests":5599,"diplomaTest":6291,"icon":6311,"iconDisplayType":1982,"color":6332,"topicCategory":979,"chapters":6333},"sdg-world-07","FN:s Mål 7: Hållbar energi för alla",[5600],{"metadata":5601,"sys":5604,"fields":5615},{"tags":5602,"concepts":5603},[],[],{"space":5605,"id":5607,"type":14,"createdAt":5608,"updatedAt":5609,"environment":5610,"publishedVersion":5612,"revision":363,"contentType":5613,"locale":27},{"sys":5606},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ff5e5effa89a47a875fbf9b179664230","2021-11-11T07:12:44.238Z","2024-10-29T08:33:48.050Z",{"sys":5611},{"id":19,"type":10,"linkType":20},52,{"sys":5614},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":5616,"heading":5598,"slug":5617,"questions":5618,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_07_t1","un-goal-7-affordable-and-clean-energy",[5619,5681,5715,5748,5818,674,5852,5881,5904,5927,5948,5969,5990,6011,6046,6084,6105,6126,6154,6175,6192,6208,6224,6240,6257,6274],{"metadata":5620,"sys":5627,"fields":5638},{"tags":5621,"concepts":5626},[5622,5624],{"sys":5623},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":5625},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":5628,"id":5630,"type":14,"createdAt":5631,"updatedAt":5632,"environment":5633,"publishedVersion":5635,"revision":2239,"contentType":5636,"locale":27},{"sys":5629},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"0eabb0d98a008f6672fec73c3d4a6f30","2021-11-11T07:07:47.264Z","2024-10-14T07:43:04.741Z",{"sys":5634},{"id":19,"type":10,"linkType":20},180,{"sys":5637},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":5639,"answers":5640,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":767,"name":5641,"questionText":5642,"shortQuestionText":5643,"statistics":5644,"veryWrongStatistics":5659,"correctSentence":5673,"youWereWrong":5674,"youWereRight":5675,"dataSourceShortText":5676,"dataSourceLinkLongText":5677,"extendedAnswerText":5678,"headingVeryWrong":5679,"youWereVeryWrong":5674,"headingWrong":5679,"aboutSurveys":5680},"50",[],"Hur många människor i världen har viss tillgång ti","Hur många människor i världen har viss tillgång till elektricitet?","How many people in the world have some access to electricity?",[5645,5646,5647,5648,5649,5650,5651,5652,5653,5654,5655,5656,5657,5658],"uk 0.7395","usa 0.73","aus 0.81","bel 0.83","can 0.82","fra 0.8","deu 0.78","hun 0.78","jpn 0.86","kor 0.78","esp 0.87","swe 0.69","fin 0.8","nor 0.68",[5660,5661,5662,5663,5664,5665,5666,5667,322,5668,5669,5670,5671,5672],"uk 0.2075","usa 0.15","aus 0.24","bel 0.20","can 0.21","fra 0.20","deu 0.18","hun 0.18","kor 0.22","esp 0.32","swe 0.14","fin 0.24","nor 0.15","Fler än 90% av människor har viss tillgång till elektricitet\n\n\u003Chttps:\u002F\u002Fvimeo.com\u002F884428985>","Du var ovetande om global elektrifiering. Nästan alla hus är nu anslutna till ett kraftnät och de har ofta ljus på natten.","De är ovetande om den snabba globala elektrifieringen."," Källa: The Energy Progress Report","Omkring 90% av världens befolkning hade viss tillgång till kraftnätet i sina länder under 2021 enligt The Energy Progress Report, vilka spårar framstegen hos SDG 7 [1]. Vi avrundade ner detta till 80 procent för att undvika att överdriva framstegen.\n\nTermen \"tillgång\" definieras olika i alla deras underliggande källor. I vissa extremfall kan hushåll uppleva ett genomsnitt på 60 strömavbrott per vecka och fortfarande listas som att de \"har tillgång till elektricitet\". Frågan, följaktligen, talar därför om \"viss\" tillgång. \n\nGlobala genomsnitt döljer regionala skillnader. I många områden har mer eller mindre alla tillgång till elektricitet, medan i Afrika söder om Sahara så har bara 46% av befolkningen det[1]. Det är också mycket mer vanligt att ha tillgång till viss elektricitet i städer, där 97% i världen har elektricitet, jämfört med de som lever på landsbygden där bara 84% har tillgång till elektricitet.\n\n[1]  [The Energy Progress Report (samarbete mellan World Bank, International Energy Agency, WHO, FN och International Renewable Energy Agency)](https:\u002F\u002Ftrackingsdg7.esmap.org\u002Fresults)\n[2]  [LSMS Survey Nigeria, 2019](https:\u002F\u002Fwww.nigerianstat.gov.ng\u002Fpdfuploads\u002FLSMS_Integrated_Panel_Survey_Report.pdf)\n[3]  Vi konsulterade fyra oberoende experter om denna fråga, inklusive Philip Sandwell från Imperial College London.","Världen är mycket mer utvecklad än de flesta inser. Detta hände under de senaste 50 åren. Nu har 90% av människor tillgång till elektricitet. En värld där 100% av människor har tillgång till elektricitet är inte längre bortom vår fantasi. \n\n### Varför har folk fel om detta?\nNär vi tänker på fattigare länder och byar underskattar vi ofta utvecklingen på dessa platser, inte bara för elektricitet.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm vi felaktigt tror att de flesta fattiga människorna inte har någon tillgång till elektricitet idag, så har vi missat de stora framstegen sedan 1990-talet och kan tro att det är ouppnåeligt att hjälpa alla få tillgång till elektricitet.\n\n### Varför är det viktigt att alla har tillgång till elektricitet?\nDu har förmodligen alltid bott i ett hem med ett kylskåp och du kunde alltid sätta på ljuset på kvällen. Det enorma värdet av att införa elektricitet i en fattig by kan vara svårt att inse om du aldrig har upplevt alternativet.\n\nFöreställ dig att ta hand om dina sjuka barn eller att göra dina läxor i mörkret, tvätta dina kläder utan en tvättmaskin, laga mat över en öppen eld eller att inte kunna förvara mat i ett kylskåp. Listan fortsätter och fortsätter.\n\n### Vad exakt menar ni med \"viss tillgång till elektricitet\"? \nTrots att omkring 90% av världens befolkning hade viss tillgång till elektricitet under 2021, så är inte all tillgång likvärdig. Det finns varierande definitioner av \"tillgång\" och i vissa extremfall kan hushåll uppleva ett genomsnitt på 60 strömavbrott per vecka och fortfarande räknas som att ha tillgång till elektricitet. Detta är varför vi valt att ha det korrekta svaret som \"mer än 80%\" för att undvika att överdriva framstegen. \n\n### Var kan jag lära mig mer?\nGapminder-verktyg: Se hur fort [tillgång till elektricitet](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3nsC3ky) för länder har ökat sedan 1990.\n\nDollar Street: Se [ljuskällor](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?topic=light-sources) i hem på olika inkomstnivåer från hela världen.\n\nDollar Street: Se [eluttag](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?topic=power-outlets) i hem på olika inkomstnivåer från hela världen.\n\nGoogle Earth at Night: [Se hur elektriciteten lyser på natten där människor bor](https:\u002F\u002Fearth.google.com\u002Fweb\u002F@31.01028449,78.35493581,7855.81660171a,14335808.43559742d,35y,0h,0t,0r\u002Fdata=CiQSIhIgMGY3ZTJkYzdlOGExMTFlNjk5MGQ2ZjgxOGQ2OWE2ZTc)\n","Upplysande","Den här frågan testades initialt med delvis annorlunda svarsalternativ i flera länder. När vi först testade den här frågan visade datan att det var omkring 90% som var rätt svar, men vi rundade av det till \"mer än 80%\" för att undvika att överskatta rätt svar. Sedan dess har tillgång till elektricitet runt om i världen fortsatt att öka och datan visar att den globala siffran för access till elektricitet är över 90% så vi bestämde oss för att ändra rätt svar till \"omkring 90%\". För att undvika att förlora resultaten från alla länder vi testade den här frågan i och eftersom det nya rätta svaret fortfarande är i linje med det tidigare bestämde vi oss för att behålla de gamla resultaten.\n\nDe ursprungliga svarsalternativen vi använde var: \n\nA. Mindre än 20% (väldigt fel)\nB. Omkring 50% (fel)\nC. Mer än 80% (rätt)",{"metadata":5682,"sys":5689,"fields":5700},{"tags":5683,"concepts":5688},[5684,5686],{"sys":5685},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":5687},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":5690,"id":5692,"type":14,"createdAt":5693,"updatedAt":5694,"environment":5695,"publishedVersion":5697,"revision":1076,"contentType":5698,"locale":27},{"sys":5691},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"a3ec9d6b414f89f8b611406989991b2e","2021-11-11T07:07:49.272Z","2026-02-10T13:38:47.586Z",{"sys":5696},{"id":19,"type":10,"linkType":20},134,{"sys":5699},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":5701,"answers":5702,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2476,"name":5703,"questionText":5704,"statistics":5705,"veryWrongStatistics":5706,"correctSentence":5707,"youWereWrong":5708,"youWereRight":5709,"dataSourceShortText":5710,"dataSourceLinkLongText":5711,"extendedAnswerText":5712,"headingVeryWrong":5713,"youWereVeryWrong":5708,"headingWrong":5714},"51",[],"Under 1950 kom 0% av all energikonsumtion från kär","Under 1950 kom 0% av all energikonsumtion från kärnkraft. Vad är den siffran idag?",[3214],[3183],"Omkring 5% av all energikonsumtion kommer från kärnkraft.","Du misstog förmodligen hur mycket kärnkraft diskuteras med hur mycket kärnkraft som används.","De misstog förmodligen hur mycket kärnkraft som diskuteras med hur mycket kärnkraft som används.","Datakällor: Energy Institute & EIA","Vi har hittat sex olika datakällor med olika uppskattningar för kärnkraftens andel av global primärenergikonsumtion, vilka sträcker sig mellan 2.2% och 5%, beroende på hur du räknar alla de olika energikällorna. [1]: [Energy Institute](https:\u002F\u002Fwww.energyinst.org\u002Fstatistical-review) har 4% andel av primärenergi 2022. [2] [IEA](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fdata-and-statistics?country=WORLD&fuel=Energy%20supply&indicator=TPESbySource) har 5% av total energiförsörjning 2019. [3] [EIA](https:\u002F\u002Fwww.eia.gov\u002Finternational\u002Fdata\u002Fworld\u002Ftotal-energy\u002Ftotal-energy-consumption?pd=44&p=0000000010000000000000000000000000000000000000000000000000u06&u=0&f=A&v=mapbubble&a=-&i=none&vo=value&vb=44&t=C&g=00000000000000000000000000000000000000000000000001&l=249-ruvvvvvfvtvnvv1vrvvvvfvvvvvvfvvvou20evvvvvvvvvvnvvvs0008&s=315532800000&e=1483228800000&ev=false) har 4.6% av total primärenergi under 2019.  [4] :[Our World in Data, Global direct primary energy, Global direct primary energy](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fglobal-energy-consumption-source?time=earliest..latest) har 4% av den globala direkta primäraenergin för 2019, vilket kombinerar Energy Institute[1] och Smil, och omvandlar alla enheter till terawattimmar. [5]  [Our World in Data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fenergy-consumption-by-source-and-region) 4.3% av energikonsumtion under 2021. [6]: [Renwables 2019 Global Status Report](https:\u002F\u002Fwww.ren21.net\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2019\u002F05\u002Fgsr_2019_full_report_en.pdf) 2.2% andel av total slutgiltig energikonsumtion, 2017. Tre oberoende experter gav oss återkoppling och bekräftade att det korrekta svaret är någonstans lite under 5%. \n\n[1]  [Energy Institute Statistical Review of World Energy 2023](https:\u002F\u002Fwww.energyinst.org\u002Fstatistical-review)  \n[2]  [IEA, International Energy Agency, World Energy Balances 2020](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fdata-and-statistics?country=WORLD&fuel=Energy%20supply&indicator=TPESbySource)  \n[3]  [EIA, U.S. Energy Information Administration](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fdata-and-statistics?country=WORLD&fuel=Energy%20supply&indicator=TPESbySource)  \n[4]  [Our World in Data - Global direct primary energy](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fglobal-primary-energy?stackMode=relative)  \n[5]  [Our World in Data - Energy consumption by source, World](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fenergy-consumption-by-source-and-region)  \n[6]  [Renwables 2019 Global Status Report, sid 31](https:\u002F\u002Fwww.ren21.net\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2019\u002F05\u002Fgsr_2019_full_report_en.pdf)  \n[7]  [Energy Transitions: Global and National Perspectives (Andra utökade och uppdaterade upplagan)](http:\u002F\u002Fvaclavsmil.com\u002F2016\u002F12\u002F14\u002Fenergy-transitions-global-and-national-perspectives-second-expanded-and-updated-edition\u002F)  \n[8]  [Gapminders sammanställning baserad på olika källor](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1_UJGSseL2kW17s6PQV503dHNJtoXFIWAPdOXEQmVXGs\u002Fedit#gid=0)\n","Vi behöver drastiskt minska koldioxidutsläppen från vår elektriska produktion, och kärnkraft skulle potentiellt kunna ersätta en stor del av de fossila bränslekraftverken. Därför diskuteras det mycket, och när någonting talas om mycket så fastnar det ofta som en vanlig tanke i våra sinnen. När någonting är vanligt i våra sinnen, så börjar vi tro att det är vanligt i verkligheten. \n\nBara ett litet antal rika länder har en stor [andel av energi från kärnkraftverk](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fnuclear-energy#what-share-of-primary-energy-comes-from-nuclear). Sverige och Frankrike är i ledningen, och av samma anledning släpper de ut mindre [CO2 per person](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fco2-emissions#per-capita-co2-emissions) än andra rika länder.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nKärnkraft diskuteras ofta i media. Eftersom det talas om mycket, antar vi lätt att det är en stor energikälla. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nNär mängden kärnkraft kraftigt överskattas, underskattar folk hur mycket fossila bränslen som används, vilket vi har upptäckt genom att ställa denna fråga: [“Av all energi som används i världen, hur mycket kommer från naturgas, kol och olja?\"](https:\u002F\u002Fupgrader.gapminder.org\u002Ft\u002Fsdg-world-un-goals\u002F9\u002F)”\n\n### Är kärnkraft verkligen bara 4% av den globala energikonsumtionen?\nKärnkraft har aldrig stått för mycket av världens energi. Hittills var dess [topp omkring 6.5% av andelen i början av 2000-talet](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fenergy-consumption-by-source-and-region).\n\n### Hur många människor har dött från andra energikällor?\nFörbränning av fossila bränslen släpper inte bara ut växthusgaser utan även partiklar som skadar människors lungor. Kol och olja har dödat hundratals gånger fler människor än kärnkraft, som visas i [denna graf](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fsafest-sources-of-energy#nuclear-energy-and-renewables-are-far-far-safer-than-fossil-fuels). \n","En tiondel av din gissning","En femtedel av din gissning",{"metadata":5716,"sys":5723,"fields":5733},{"tags":5717,"concepts":5722},[5718,5720],{"sys":5719},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":5721},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":5724,"id":5726,"type":14,"createdAt":5727,"updatedAt":5728,"environment":5729,"publishedVersion":879,"revision":256,"contentType":5731,"locale":27},{"sys":5725},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"106578eba14fd0c3c6774aa6344cba3d","2021-11-11T07:07:58.470Z","2023-12-07T14:37:10.721Z",{"sys":5730},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5732},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":5734,"answers":5735,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":441,"name":5736,"questionText":5737,"statistics":5738,"veryWrongStatistics":5739,"correctSentence":5741,"youWereWrong":5742,"youWereRight":5743,"dataSourceShortText":5744,"dataSourceLinkLongText":5745,"extendedAnswerText":5746,"headingVeryWrong":5747,"youWereVeryWrong":5742,"headingWrong":5747},"55",[],"Jämfört med 1980 är kostnaden för energi från solp","Jämfört med 1980 är kostnaden för energi från solpaneler idag ungefär:",[445],[5740],"uk 0.42","Solpaneler kostar idag 1% av vad de gjorde 1980.","Du hör förmodligen mycket om solpaneler, och anledningen är att deras pris har sjunkit snabbare än någon förväntat sig.","De insåg inte hur pass snabbt kostnaden för solpaneler har sjunkit.","Källor: IPCC och IRENA","Prisdatan som publicerades av IPCC[1] under 2012, visar den fallande trenden mellan 1976 och 2010 i konstanta USD 2005. Det genomsnittliga priset på silikon PV-moduler per watt, sjönk från $20 under 1980 ner till $1.4 år 2010. Detta betyder att priset hade sjunkit till 7% redan 2010. \n\nIRENA rapporten[2] visar den utjämnade kostnaden av elektricitet uttryckt i 2020 USD\u002FkWh. Den sjönk från 0.38 till 0.06 $\u002FkWh. Priset under 2020 var 16% av 2010 priset, vilket var 7% av 1980 priset, vilket innebär att 2020 priset var 1% av 1980 priset. Dessa trender bekräftas av följande andra källor. Data från Lafond et al.[4] och IRENA[2], via Our World in Data[3] visar att det globala genomsnittspriset för solcellsmoduler (PV) under 1980 var $35.01 per watt, och under 2019 var det $0.38 per watt. Det globala genomsnittspriset per watt mäts i 2019 USD. \n\nDatan från Lafond et al.[4] finns fram till 2009 och därefter använde Our World in Data uppgifter från IRENA databasen[2]. En liknande trend publicerades i April 2017 av Global Trends in Renewable Energy Investment 2017 av UNEP[5]. Vi har inhämtat återkoppling från tre oberoende experter som bekräftar det korrekta svaret.\n\n[1]  [IPCC Renewable report, från 2012, sid 15 Figur SPM.6(a)](https:\u002F\u002Farchive.ipcc.ch\u002Fpdf\u002Fspecial-reports\u002Fsrren\u002FSRREN_FD_SPM_final.pdf)  \n[2]  [IRENA - Renewable Power Generation Costs in 2019](https:\u002F\u002Fwww.irena.org\u002Fpublications\u002F2020\u002FJun\u002FRenewable-Power-Costs-in-2019) \n[3]  [Our World in Data - Solar PV module prices](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fsolar-pv-prices?tab=chart&stackMode=absolute&time=1976..latest&region=World)  \n[4]  [Lafond et al. (2017). How well do experience curves predict technological progress? A method for making distributional forecasts](https:\u002F\u002Farxiv.org\u002Fpdf\u002F1703.05979.pdf)  \n[5]  [Global Trends in Renewable Energy Investment 2017, UNEP](https:\u002F\u002Fwww.ctc-n.org\u002Fresources\u002Fglobal-trends-renewable-energy-investment-2017)\n[6]  Vi rådfrågade åtta oberoende experter om denna fråga, inklusive Simon O'Leary of Regent's University London.","De flesta har inte en aning om att [priset på solpaneler](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fsolar-pv-prices?tab=chart&stackMode=absolute&time=1976..latest&region=World) idag bara är 1% av vad det var för 40 år sedan!\n\nTrots att det har skett ett enormt prisfall, så utgör solenergi fortfarande bara omkring 1% av [världens energianvändning](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fenergy#more-than-80-of-our-energy-still-comes-from-fossil-fuels). \n\nOm fler människor insåg hur billiga de har blivit, kanske de kunde planera att ändra en del av sin energianvändning till denna rena källa.\n\n### Varför har människor fel om detta?\nAtt bestämma vilken energikälla de ska använda är inte något folk gör varje dag. När priserna sjunker så här snabbt, tenderar folk att missa det. \n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nDen globala omställningen till ren energi går alldeles för långsamt. Med sådana här missuppfattningar hålls förändringen inte tillbaka av teknik utan av prisinformation.\n\n### Är detta det enda sättet att mäta priset på solpaneler?\nNej, det är det inte. Ett vanligt sätt är att mäta den utjämnade kostnaden av elektricitet (LCOE). Detta mäter kostnaden av att sätta upp och driva en solcellspark (till exempel) mot mängden energi som produceras. Det kan användas för att jämföra kostnadseffektiviteten för olika metoder av energigenerering. Om vi ser till detta mått på solpanelskostnader ser vi fortfarande ett enormt prisfall; en minskning med 85% mellan 2010 och 2020. Se [IRENA report](https:\u002F\u002Fwww.irena.org\u002Fpublications\u002F2021\u002FJun\u002FRenewable-Power-Costs-in-2020).\n","Prissänkning i ljusets hastighet",{"metadata":5749,"sys":5756,"fields":5766},{"tags":5750,"concepts":5755},[5751,5753],{"sys":5752},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":5754},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":5757,"id":5759,"type":14,"createdAt":5760,"updatedAt":5761,"environment":5762,"publishedVersion":290,"revision":1917,"contentType":5764,"locale":27},{"sys":5758},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"fad4b2a8e10a98952075a4b72f528ba4","2021-11-11T07:17:15.926Z","2024-09-16T12:51:55.230Z",{"sys":5763},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5765},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":5767,"answers":5768,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3620,"ruleOfThumbs":5769,"name":5770,"questionText":5771,"statistics":5772,"veryWrongStatistics":5790,"correctSentence":5811,"youWereWrong":5812,"youWereRight":5813,"dataSourceShortText":5814,"dataSourceLinkLongText":5815,"extendedAnswerText":5816,"headingVeryWrong":5817,"youWereVeryWrong":5812,"headingWrong":5817},"9",[],[],"Av all energi som används i världen, hur mycket ko","Av all energi som används i världen, hur mycket kommer från naturgas, kol och olja?",[5773,5774,5156,5775,5776,5777,5778,5779,5780,5781,5782,5783,5784,5785,5658,5786,5787,5788,5183,5789],"uk 0.6937","usa 0.52","fra 0.61","deu 0.6","jpn 0.62","mex 0.57","rus 0.54","esp 0.58","swe 0.66","mys 0.56","mar 0.54","dnk 0.59","fin 0.61","zaf 0.51","ind 0.62","pak 0.58","phl 0.64",[5791,5792,5793,5794,5795,5796,5797,5798,5799,5800,5801,5802,5803,5804,5805,5806,5807,5808,5809,5810],"uk 0.3525","usa 0.16","bra 0.32","fra 0.23","deu 0.14","jpn 0.40","mex 0.20","rus 0.23","esp 0.21","swe 0.15","mys 0.25","mar 0.22","dnk 0.17","fin 0.14","nor 0.18","zaf 0.26","ind 0.30","pak 0.22","nga 0.20","phl 0.36","Omkring 80% av all energi som används i världen kommer från kol, olja och naturgas.","Många tror felaktigt att fossila bränslen inte längre är de dominerande energikällorna. Du hör en hel del om lösningar med ren energi och det skapar bilden av att de redan ersätter de gamla smutsiga bränslena. Men så är det inte.","Många tror felaktigt att fossila bränslen inte längre är de dominerande energikällorna. Allt prat om ren energi skapar en bild av att de gamla smutsiga bränslena redan håller på att ersättas. Men så är det inte.","Källor: IEA, EIA och BP","Vi använder tre datakällor för uppgifter om primär energikonsumtion från fossila bränslen, vilka alla har väldigt likartade beräkningar för de senaste åren: EIA (78.5% år 2020); IEA (80.1% år 2020); och BP (82% år 2022). Eftersom många människor tror att siffrorna är lägre än så använder vi en siffra nära den lägsta beräkningen, 80%, för att undvika att ge intryck av att vi försöker överdriva siffran. Den verkliga siffran kan mycket väl vara högre än 80%, kanske till och med 82%, som EIA rapporterar. Primär energikonsumtion är den totala mängden energi som används. Den inkluderar slutlig konsumtion av slutanvändare plus energi som används för transport och omvandling av energi till en användbar produkt[5].\n\n[1]  [Energy Institute Statistical Review of World Energy 2023](https:\u002F\u002Fwww.energyinst.org\u002Fstatistical-review)  \n[2]  [International Energy Agency](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fdata-and-statistics?country=WORLD&fuel=Energy%20supply&indicator=TPESbySource)  \n[3]  [EIA](https:\u002F\u002Fwww.eia.gov\u002Finternational\u002Fdata\u002Fworld\u002Ftotal-energy\u002Ftotal-energy-consumption?pd=44&p=0000000010000000000000000000000000000000000000000000000000u06&u=0&f=A&v=mapbubble&a=-&i=none&vo=value&vb=44&t=C&g=00000000000000000000000000000000000000000000000001&l=249-ruvvvvvfvtvnvv1vrvvvvfvvvvvvfvvvou20evvvvvvvvvvnvvvs0008&s=315532800000&e=1483228800000&ev=false)  \n[4]  [Energy Balance IEA](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fsankey\u002F)  \n[5]  [IEA - Global primary energy, electricity generation, final consumption and CO2 emissions by fuel, 2018](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fdata-and-statistics\u002Fcharts\u002Fglobal-primary-energy-electricity-generation-final-consumption-and-co2-emissions-by-fuel-2018)  \n[6] Vi konsulterade sex oberoende experter i frågan, inklusive Jessica Jewell från Chalmers University.","Vi översköljs med nyheter och reklam om nya och rena teknologier och kanske mängden information gör att människor får för sig att en stor del fossila bränslen redan har ersatts. En sådan missuppfattning riskerar invagga människor i tron att tillräckligt med förändring redan skett.\n\nMen 80% av energin kommer fortfarande från fossila bränslen (kol, olja och naturgas). Det är lätt att anta att resterande 20% kommer från moderna rena energikällor, men så är det inte. Nästan 10% kommer från förbränning av växter (trä, träkol och avfall), vilket skapar rök som bidrar till halten koldioxid i atmosfären tills nya växter har vuxit upp. Kärnkraft bidrar med 5% och vattenkraft samt sol- och vindkraft bara bidrar vardera med 2-3%.\n\nDe tre fossila bränslena (kol, olja och naturgas) används huvudsakligen av rika människor i rika länder. Trots allt prat så har fortfarande bara ett fåtal höginkomstländer minskat användningen av fossila bränslen och dessutom med bara en bråkdel. För att sammanfatta: Det nödvändiga bytet till ren energi har inte börjat på allvar.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nProblemet med klimatförändring är brådskande och förändringarna måste göras så snart som möjligt. Om vi inte ens känner till grundläggande fakta, hur kan vi då veta vad vi behöver göra för att göra de förändringar som krävs för att undvika de värsta effekterna från klimatförändring?\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDet har pratats mycket om ren energi så de antar förmodligen att detta redan har agerats på.\n\n### Vad är skillnaden mellan primär energikonsumtion och slutlig energikonsumtion och varför är det viktigt?\nSiffran vi använder i denna fråga rör primär energikonsumtion, vilken bara tar hänsyn till hur mycket energi som matas in i energiproduktionen och inte hur mycket energi som matas ut. Fossila bränslen är väldigt ineffektiva jämfört med förnybara energikällor. Vid förbränning av fossila bränslen förloras en hel del energi i form av värme och ljud. Om vi inte tar fasta på den energi som matas in utan i stället ser till den energi som används av konsumenterna så står fossila bränslen bara för 67%. Eftersom förnybar energi är mycket mer effektiv behöver vi inte ersätta all den energi som matas in från början utan bara den energi som i slutänden används av människor. Detta innebär att våra mål blir ännu enklare att nå.\n\nDen förlorade energin kan ses i botten av det totala energiflödet i [det här diagrammet.](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fsankey\u002F) \n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa. Vi använde tre oberoende källor för primär energikonsumtion från fossila bränslen, vilka har väldigt liknande uppskattningar för sina senaste år: EIA (78.5% under 2020); IEA (80.1% under 2020); och BP (82% under 2022). Eftersom att många tror att siffran är lägre än så, använde vi en siffra närmare den minsta uppskattningen, 80%, för att undvika att ge intrycket att vi försöker överdriva siffran. Den verkliga siffran kan mycket väl vara över 80%, kanske till och med 82% som EIA rapporterar. Primär energikonsumtion är den totala mängden energi som används. Det inkluderar slutlig energikonsumtion av slutanvändare plus energin som används för att transportera och transformera till en användbar produkt.\n\n### Upptäck mer\nDu kan visa konsumtion per energityp [här](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fglobal-primary-energy?stackMode=relative&time=earliest..latesttype). \n\nDu kan visa en grov översikt över utsläpp efter inkomst [här](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fglobal-primary-energy).\n","Om du hade rätt skulle problemet med den globala uppvärmningen lätt kunna lösas",{"metadata":5819,"sys":5826,"fields":5837},{"tags":5820,"concepts":5825},[5821,5823],{"sys":5822},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":5824},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":5827,"id":5829,"type":14,"createdAt":5830,"updatedAt":5831,"environment":5832,"publishedVersion":5834,"revision":1581,"contentType":5835,"locale":27},{"sys":5828},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"0218e4ce02888100c943860d9355911d","2021-11-11T07:07:56.070Z","2023-11-27T09:10:56.333Z",{"sys":5833},{"id":19,"type":10,"linkType":20},61,{"sys":5836},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":5838,"answers":5839,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"name":5840,"questionText":5841,"statistics":5842,"veryWrongStatistics":5843,"correctSentence":5844,"youWereWrong":5845,"youWereRight":5846,"dataSourceShortText":5847,"dataSourceLinkLongText":5848,"extendedAnswerText":5849,"headingVeryWrong":5850,"youWereVeryWrong":5851,"headingWrong":5850},"54",[],"Av all förnybar energi som används i världen idag,","Av all förnybar energi som används i världen idag, vilken andel kommer från traditionell förbränning av biomassa som kol, trä och jordbruksavfall?",[3418],[5321],"\nDen mesta av vår förnybara energi kommer idag från traditionella biobränslekällor såsom att bränna trä och jordbruksavfall.","När vi hör förnybart, så tänker vi ofta på vind- och solenergi. Vi glömmer lätt det mest använda förnybara: Att bränna trä och avfall. ","De verkar tro att förnybart enbart betyder vind och sol, medan det i själva verket kommer mycket förnybar energi från förbränning av bränslen som hittas runt hemmet. ","Källa: Renewables Global Status Report","\nFlera källor indikerar att traditionella biobränslen är inom intervallet 40% eller mer av all förnybar energi. Enligt RENEWABLES 2019 GLOBAL STATUS REPORT [2], 41% under 2016, med en stadigt fallande trend fram tills dess. Vi uppskattar att det är omkring 35-40% nu, enligt den senaste RENEWABLES GLOBAL STATUS REPORT från 2021 [1]. Dessa uppskattningar använder extrapolationer av trender publicerade i IEA, World Energy Balances and Statistics, 2020 utgåva[6].\nTraditionell biobränsleanvändning är svårare att uppskatta än annan bränsleanvändning, eftersom det till stor del är ved eller annat material som samlats in av av hushåll, och därför kommer det inte in på marknader där det finns fler uppgifter om hur mycket som används. \nÄndå så är denna data den bästa uppskattningen av traditionell biobränsleanvändning och är sannolikt en underskattning av den faktiska användningen av traditionella förnybara energikällor, som föreslogs av Smil[3] som antar att antalet för 2015 är uppskattningsvis 60%. Vi korskontrollerade dessa siffror med åtta experter på området och konsensus bekräftade vårt svar. Utöver de traditionella biobränslena inkluderar det totala förnybara antalet här vind, sol, vattenkraft och modern bioenergi. \n\n[1]  [RENEWABLES 2021 GLOBAL STATUS REPORT sid 33, baserad på IEA](https:\u002F\u002Fwww.ren21.net\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2019\u002F05\u002FGSR2021_Full_Report.pdf)  \n[2]  [RENEWABLES 2019 GLOBAL STATUS REPORT sid 31, baserad på OECD\u002FIEA](https:\u002F\u002Fwww.ren21.net\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2019\u002F05\u002Fgsr_2019_full_report_en.pdf)  \n[3]  [Vaclav Smil - Energy Transitions](https:\u002F\u002Fwww.amazon.com\u002FEnergy-Transitions-Global-National-Perspectives\u002Fdp\u002F144085324X)  \n[4]  [Graph Smil in science 2018](https:\u002F\u002Fwww.sciencemag.org\u002Fnews\u002F2018\u002F03\u002Fmeet-vaclav-smil-man-who-has-quietly-shaped-how-world-thinks-about-energy)  \n[5]  [WHO - fact sheet indoor air pollution](https:\u002F\u002Fwww.who.int\u002Fnews-room\u002Ffact-sheets\u002Fdetail\u002Fhousehold-air-pollution-and-health)  \n[6]  [OECD\u002FIEA, World Energy Balances and Statistics, 2020 utgåva](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fdata-and-statistics\u002Fdata-products)\n","I många höginkomstländer har vi gått bort från de traditionella metoderna för uppvärmning och matlagning, det vill säga att bränna saker som samlats ute i naturen nära hemmet. Istället värms hem upp på andra sätt som inte längre inkluderar krånglet med att hitta veden att elda eller producerar farliga partiklar i luften när den bränns som den huvudsakliga energikällan. Vi använder eldning av trä för mys och dekoration, som att ha en öppen spis i vardagsrummet att samlas kring. Därför är det lätt att glömma att majoriteten av människor som har mindre resurser fortfarande bränner saker de kan få tag på billigt (eller gratis) för uppvärmning och matlagning. Vi ser bara aldrig detta.\n\n### Varför har människor fel om detta?\nMänniskor hör förnybar energi och tänker direkt på rena energikällor som vind- och solenergi. Vad vi inte inser är att det mesta av den förnybara energin som används i världen idag kommer från förbränning av trä och jordbruksavfall. Detta beror sannolikt på att dessa traditionella biobränslen i höginkomstländer nu används av komfort snarare än nödvändighet, med mycket mer effektiva matlagnings- och uppvärmningskällor tillgängliga för oss.\n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nFörbränningen av traditionella bränslen (såsom trä) för matlagning eller uppvärmning kan vara skadligt för vår hälsa på grund av de farliga partiklar som släpps ut i luften. Uppskattningsvis 2 miljoner människor [dör varje år av luftföroreningar inomhus](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Findoor-air-pollution), varav förnybara källor som trä och jordbruksavfall är betydande bidragande faktorer.\n\nOm vi inte förstår storleken på problemet med förbränning av bränsle inomhus, kommer vi sannolikt inte se behovet av att ta itu med problemet.\n\n### Är förnybar energi en modern energi?\nVi måste inse att allt som räknas som förnybar energi inte är modern energi, och att vi inte bara försöker gå bort från orena fossila bränslen utan också orena förnybara energikällor. \n\n### Så varför räknas förbränning av biobränslen som förnybar energi?\nI teorin är trä en förnybar energikälla så länge nya träd växer fram för att ersätta de som har använts till bränsle. Tyvärr händer det inte alltid i praktiken. Om skogen inte får tillräckligt med tid att växa tillbaka, så är faktum att träet inte förnyades. Sådana hållbara återplanteringsmetoder implementeras ofta inte i resursfattiga områden. Av denna anledning har andra datakällor om förnybar energi (som BP, IEA, AIE) inte räknat med traditionella biobränslen i sina senaste siffror.\n\n### Kan jag lita på datan?\nJa. Vi korskontrollerade denna uppskattning med tre experter på området som var överens om att det är en realistisk uppskattning. Men observera att traditionell biobränsleanvändning är svårare att uppskatta än annan bränsleanvändning, eftersom det till stor del är ved eller annat material som samlats in av hushåll, och därför kommer det inte in på marknader där det finns fler uppgifter av hur mycket som används. Ändå är dessa data den bästa uppskattningen av traditionell biobränsleanvändning och är sannolikt en underskattning.\n\n### Var kan jag lära mig mer?\n[RENEWABLES 2021 GLOBAL STATUS REPORT](https:\u002F\u002Fwww.ren21.net\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2019\u002F05\u002FGSR2021_Full_Report.pdf)\n","Förnybar betyder ofta eld","När vi hör förnybart, så tänker vi ofta på vind- och solenergi. Vi glömmer lätt det mest använda förnybara: Att bränna trä och avfall.",{"metadata":5853,"sys":5860,"fields":5870},{"tags":5854,"concepts":5859},[5855,5857],{"sys":5856},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":5858},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":5861,"id":5863,"type":14,"createdAt":5864,"updatedAt":5865,"environment":5866,"publishedVersion":614,"revision":1264,"contentType":5868,"locale":27},{"sys":5862},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"28emGnWcxcXYGON6oiDknl","2023-04-24T13:51:11.742Z","2024-06-27T11:56:49.069Z",{"sys":5867},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5869},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":5871,"answers":5872,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"statistics":5873,"veryWrongStatistics":5876},"1524",[],[5874,5875,445,777],"swe 0.78","deu 0.79",[5877,5878,5879,5880],"swe 0.29","deu 0.28","uk 0.29","usa 0.26",{"metadata":5882,"sys":5891,"fields":5901},{"tags":5883,"concepts":5890},[5884,5886,5888],{"sys":5885},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":5887},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":5889},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":5892,"id":5894,"type":14,"createdAt":5895,"updatedAt":5896,"environment":5897,"publishedVersion":5002,"revision":2440,"contentType":5899,"locale":27},{"sys":5893},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1wAfu51RJBKSGHQWXhSk4E","2023-05-11T12:56:11.936Z","2023-12-13T10:54:37.189Z",{"sys":5898},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5900},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":5902,"answers":5903,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":145},"1633",[],{"metadata":5905,"sys":5914,"fields":5924},{"tags":5906,"concepts":5913},[5907,5909,5911],{"sys":5908},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":5910},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":5912},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":5915,"id":5917,"type":14,"createdAt":5918,"updatedAt":5919,"environment":5920,"publishedVersion":1076,"revision":1971,"contentType":5922,"locale":27},{"sys":5916},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4tadKZS2HI7AN5hRuDWroj","2023-05-11T12:59:16.190Z","2023-11-27T09:06:18.502Z",{"sys":5921},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5923},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":5925,"answers":5926,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847},"1634",[],{"metadata":5928,"sys":5935,"fields":5945},{"tags":5929,"concepts":5934},[5930,5932],{"sys":5931},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":5933},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":5936,"id":5938,"type":14,"createdAt":5939,"updatedAt":5940,"environment":5941,"publishedVersion":880,"revision":44,"contentType":5943,"locale":27},{"sys":5937},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5Mfp1Zvy6NotT0ZZmWewGC","2023-05-12T11:21:28.385Z","2023-11-27T09:10:56.214Z",{"sys":5942},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5944},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":5946,"answers":5947,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3156},"1637",[],{"metadata":5949,"sys":5956,"fields":5966},{"tags":5950,"concepts":5955},[5951,5953],{"sys":5952},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":5954},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":5957,"id":5959,"type":14,"createdAt":5960,"updatedAt":5961,"environment":5962,"publishedVersion":586,"revision":993,"contentType":5964,"locale":27},{"sys":5958},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6C1fGvGjLG5j3J5B62YB6c","2023-05-12T11:28:21.694Z","2023-11-27T09:10:56.158Z",{"sys":5963},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5965},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":5967,"answers":5968,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3620},"1638",[],{"metadata":5970,"sys":5977,"fields":5987},{"tags":5971,"concepts":5976},[5972,5974],{"sys":5973},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":5975},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":5978,"id":5980,"type":14,"createdAt":5981,"updatedAt":5982,"environment":5983,"publishedVersion":655,"revision":2240,"contentType":5985,"locale":27},{"sys":5979},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6e0oeMo1olaSAdU5ClzXSu","2023-06-12T14:05:27.525Z","2024-06-27T12:03:21.645Z",{"sys":5984},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":5986},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":5988,"answers":5989,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1478},"1672",[],{"metadata":5991,"sys":5998,"fields":6008},{"tags":5992,"concepts":5997},[5993,5995],{"sys":5994},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":5996},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":5999,"id":6001,"type":14,"createdAt":6002,"updatedAt":6003,"environment":6004,"publishedVersion":1325,"revision":45,"contentType":6006,"locale":27},{"sys":6000},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1kRRz5tPAziW5pZgiOL8Gf","2023-06-22T14:31:01.399Z","2023-11-27T09:10:55.759Z",{"sys":6005},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6007},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6009,"answers":6010,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3590},"1682",[],{"metadata":6012,"sys":6019,"fields":6029},{"tags":6013,"concepts":6018},[6014,6016],{"sys":6015},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":6017},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":6020,"id":6022,"type":14,"createdAt":6023,"updatedAt":6024,"environment":6025,"publishedVersion":2609,"revision":586,"contentType":6027,"locale":27},{"sys":6021},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"KOcvhUuouR1hq1ToWmA9j","2023-06-30T09:05:27.665Z","2024-01-31T13:21:12.910Z",{"sys":6026},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6028},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6030,"answers":6031,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3590,"name":6032,"questionText":6033,"statistics":6034,"veryWrongStatistics":6038,"correctSentence":6042,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":6043,"dataSourceLinkLongText":6044,"extendedAnswerText":6045,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1689",[],"Av all energi som användes i världen under 2000 ko","Av all energi som användes i världen under 2000 kom omkring 86% från fossila bränslen (olja, kol och gas). Vad är den siffran idag?",[709,6035,6036,6037],"usa 0.65","deu 0.69","swe 0.57",[5670,6039,6040,6041],"uk 0.16","usa 0.19","deu 0.21","Omkring 82% av all energi som användes under 2022 globalt kommer från fossila bränslekällor. ","Källa: Energy Institute","[1]  [Energy Institute – Statistical Review of World Energy 2023](https:\u002F\u002Fwww.energyinst.org\u002Fstatistical-review)   ","![contentful 3053](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002FPT2MkyRK1vU423VKDlDEJ\u002Ff113ab1b7daa5cdb65960c0ded1f61a6\u002Fcontentful_3053.png)\n\nKälla: [Energy Institute Statistical Review of World Energy 2023](https:\u002F\u002Fwww.energyinst.org\u002Fstatistical-review)",{"metadata":6047,"sys":6054,"fields":6064},{"tags":6048,"concepts":6053},[6049,6051],{"sys":6050},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":6052},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":6055,"id":6057,"type":14,"createdAt":6058,"updatedAt":6059,"environment":6060,"publishedVersion":692,"revision":1930,"contentType":6062,"locale":27},{"sys":6056},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5xEVSC1ainzTMtrAWGUZR1","2023-06-30T12:23:43.864Z","2024-05-08T09:03:41.414Z",{"sys":6061},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6063},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6065,"answers":6066,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848,"name":6067,"questionText":6068,"statistics":6069,"veryWrongStatistics":6074,"correctSentence":6081,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":6082,"dataSourceLinkLongText":6083,"extendedAnswerText":269,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1691",[],"Av all energi som används i världen, vilken andel ","Av all energi som används i världen, vilken andel är elektricitet?",[6070,6071,6072,6073,5781,5218,5646,5875],"pak 0.7425","col 0.8614","ken 0.7087","tur 0.81",[6075,6076,6077,6078,220,6079,334,6080],"pak 0.3465","tur 0.27","col 0.5446","ken 0.5437","uk 0.21","deu 0.24","Omkring 20% av all energi som används globalt är elektricitet från kraftverk. ","Källa: IEA","[1]  [IEA – Total final consumption by source ](https:\u002F\u002Fwww.iea.org\u002Fdata-and-statistics\u002Fdata-tools\u002Fenergy-statistics-data-browser?country=WORLD&fuel=Energy%20consumption&indicator=TFCbySource)     ",{"metadata":6085,"sys":6092,"fields":6102},{"tags":6086,"concepts":6091},[6087,6089],{"sys":6088},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":6090},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":6093,"id":6095,"type":14,"createdAt":6096,"updatedAt":6097,"environment":6098,"publishedVersion":1264,"revision":45,"contentType":6100,"locale":27},{"sys":6094},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7cIMuVYrAhwUiERYDWExLE","2023-06-30T15:59:22.432Z","2023-11-27T09:10:55.608Z",{"sys":6099},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6101},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6103,"answers":6104,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848},"1692",[],{"metadata":6106,"sys":6113,"fields":6123},{"tags":6107,"concepts":6112},[6108,6110],{"sys":6109},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":6111},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":6114,"id":6116,"type":14,"createdAt":6117,"updatedAt":6118,"environment":6119,"publishedVersion":842,"revision":44,"contentType":6121,"locale":27},{"sys":6115},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5nXM4EAtBOXyao3Pvfvedb","2023-08-31T13:29:17.459Z","2024-05-27T14:40:01.616Z",{"sys":6120},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6122},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6124,"answers":6125,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608},"1706",[],{"metadata":6127,"sys":6134,"fields":6144},{"tags":6128,"concepts":6133},[6129,6131],{"sys":6130},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":6132},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":6135,"id":6137,"type":14,"createdAt":6138,"updatedAt":6139,"environment":6140,"publishedVersion":585,"revision":70,"contentType":6142,"locale":27},{"sys":6136},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6YHutmRc4GuCR4zfw5YY5U","2023-09-06T13:04:30.729Z","2025-09-09T07:28:06.064Z",{"sys":6141},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6143},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6145,"answers":6146,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1753,"name":6147,"questionText":6148,"statistics":6149,"correctSentence":6152,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":6082,"dataSourceLinkLongText":6153,"extendedAnswerText":269,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1731",[],"År 2022, hur mycket av den stigande elproduktionen","År 2022, hur mycket av den stigande elproduktionen i världen kom från förnybara källor?",[6150,2179,6151,701],"swe 0.86","usa 0.91","Omkring 85% av den stigande elproduktionen år 2022 jämfört med året innan kom från förnybara källor (sol, vind och vattenkraft).","[1]  [IEA Electricity Market Report 2023, page 120 ](https:\u002F\u002Fiea.blob.core.windows.net\u002Fassets\u002F255e9cba-da84-4681-8c1f-458ca1a3d9ca\u002FElectricityMarketReport2023.pdf) ",{"metadata":6155,"sys":6162,"fields":6172},{"tags":6156,"concepts":6161},[6157,6159],{"sys":6158},{"type":10,"linkType":123,"id":679},{"sys":6160},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":6163,"id":6165,"type":14,"createdAt":6166,"updatedAt":6167,"environment":6168,"publishedVersion":1581,"revision":45,"contentType":6170,"locale":27},{"sys":6164},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5fFK4LBycYpm1qwevJ6P3T","2023-10-27T10:59:19.586Z","2023-11-27T09:10:55.085Z",{"sys":6169},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6171},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6173,"answers":6174,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3064},"1750",[],{"metadata":6176,"sys":6179,"fields":6189},{"tags":6177,"concepts":6178},[],[],{"space":6180,"id":6182,"type":14,"createdAt":6183,"updatedAt":6184,"environment":6185,"publishedVersion":1636,"revision":90,"contentType":6187,"locale":27},{"sys":6181},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2rkmVKVnUPSPgmYnroaIp6","2023-10-10T14:43:30.944Z","2025-10-01T12:07:42.889Z",{"sys":6186},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6188},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6190,"answers":6191,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2458},"1738",[],{"metadata":6193,"sys":6196,"fields":6205},{"tags":6194,"concepts":6195},[],[],{"space":6197,"id":6199,"type":14,"createdAt":6200,"updatedAt":6200,"environment":6201,"publishedVersion":1325,"revision":111,"contentType":6203,"locale":27},{"sys":6198},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7zBg98OYWFAVzV0dGb9fu1","2023-10-18T12:52:47.592Z",{"sys":6202},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6204},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6206,"answers":6207,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3064},"1744",[],{"metadata":6209,"sys":6212,"fields":6221},{"tags":6210,"concepts":6211},[],[],{"space":6213,"id":6215,"type":14,"createdAt":6216,"updatedAt":6216,"environment":6217,"publishedVersion":805,"revision":111,"contentType":6219,"locale":27},{"sys":6214},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"31WKtvGQPglNnVj7to9Zox","2023-10-18T12:36:44.824Z",{"sys":6218},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6220},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6222,"answers":6223,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609},"1743",[],{"metadata":6225,"sys":6228,"fields":6237},{"tags":6226,"concepts":6227},[],[],{"space":6229,"id":6231,"type":14,"createdAt":6232,"updatedAt":6232,"environment":6233,"publishedVersion":1581,"revision":111,"contentType":6235,"locale":27},{"sys":6230},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"oS23t0X1oQtRSCvfkN6lh","2023-10-11T14:23:49.715Z",{"sys":6234},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6236},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6238,"answers":6239,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1478},"1739",[],{"metadata":6241,"sys":6244,"fields":6254},{"tags":6242,"concepts":6243},[],[],{"space":6245,"id":6247,"type":14,"createdAt":6248,"updatedAt":6249,"environment":6250,"publishedVersion":805,"revision":45,"contentType":6252,"locale":27},{"sys":6246},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6xtTTgBrXptvjGuviCxLh1","2023-04-14T10:46:16.086Z","2023-04-14T10:57:56.292Z",{"sys":6251},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6253},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6255,"answers":6256,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585},"1564",[],{"metadata":6258,"sys":6261,"fields":6271},{"tags":6259,"concepts":6260},[],[],{"space":6262,"id":6264,"type":14,"createdAt":6265,"updatedAt":6266,"environment":6267,"publishedVersion":2512,"revision":45,"contentType":6269,"locale":27},{"sys":6263},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4I5njE0znokAGev7ZM1ruf","2023-04-13T08:40:41.237Z","2023-04-13T08:47:04.870Z",{"sys":6268},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6270},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6272,"answers":6273,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609},"1551",[],{"metadata":6275,"sys":6278,"fields":6288},{"tags":6276,"concepts":6277},[],[],{"space":6279,"id":6281,"type":14,"createdAt":6282,"updatedAt":6283,"environment":6284,"publishedVersion":767,"revision":1971,"contentType":6286,"locale":27},{"sys":6280},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6wj1rr81ZgZpom5UUgoFif","2023-10-06T07:27:48.153Z","2024-01-26T12:43:54.144Z",{"sys":6285},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6287},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6289,"answers":6290,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1753,"veryWrongPercentage":804},"1736",[],{"metadata":6292,"sys":6295,"fields":6305},{"tags":6293,"concepts":6294},[],[],{"space":6296,"id":6298,"type":14,"createdAt":6299,"updatedAt":6300,"environment":6301,"publishedVersion":739,"revision":256,"contentType":6303,"locale":27},{"sys":6297},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"b4facb65faec4f77ca9c328284a77bc1","2021-11-11T07:12:46.275Z","2023-12-06T15:41:20.758Z",{"sys":6302},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6304},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":6306,"heading":6307,"slug":6308,"questions":6309,"certificateHeading":269,"certificateText":6310},"sdg_world_07_cert","FN:s Mål 7: Hållbar energi för alla Certifikat","un-goal-7-affordable-and-clean-energy-certificate-test",[5748,5681,5818,5715,5619,674,5852,5904,5881,5927,5948,5969,5990,6011,6046,6084,6105,6154,6175],"för att ha svarat 100% rätt på frågor gällande FN:s Mål 7: Hållbar energi för alla, och därmed visat grundläggande kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":6312,"sys":6315,"fields":6323},{"tags":6313,"concepts":6314},[],[],{"space":6316,"id":6318,"type":39,"createdAt":6319,"updatedAt":6320,"environment":6321,"publishedVersion":1264,"revision":44,"locale":27},{"sys":6317},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4AcWzEeAxRHQC4qPhW9nMT","2020-11-17T10:14:56.135Z","2022-05-25T10:32:02.600Z",{"sys":6322},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":6324,"file":6325},"sdg 07",{"url":6326,"details":6327,"fileName":6331,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4AcWzEeAxRHQC4qPhW9nMT\u002Fa26374ef48527baa0cf0339bee2422d6\u002Fsdg_07",{"size":6328,"image":6329},4665,{"width":6330,"height":6330},128,"sdg_07","#FCC30B",[6334],{"metadata":6335,"sys":6338,"fields":6348},{"tags":6336,"concepts":6337},[],[],{"space":6339,"id":6341,"type":14,"createdAt":6342,"updatedAt":6343,"environment":6344,"publishedVersion":44,"revision":45,"contentType":6346,"locale":27},{"sys":6340},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5PcSqBFfaBro8zVUEDRyhr","2022-10-06T08:42:41.110Z","2022-11-14T08:30:19.231Z",{"sys":6345},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6347},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":6349,"challenges":6350},"UN Goal 7",[6351,6393],{"metadata":6352,"sys":6355,"fields":6365},{"tags":6353,"concepts":6354},[],[],{"space":6356,"id":6358,"type":14,"createdAt":6359,"updatedAt":6360,"environment":6361,"publishedVersion":842,"revision":44,"contentType":6363,"locale":27},{"sys":6357},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5cZPsmhZNNTwqtMPfjpJvL","2022-11-14T08:30:19.273Z","2023-09-19T10:16:50.030Z",{"sys":6362},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6364},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":6366,"title":6367,"slug":6368,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":6369,"desktopImage":6369,"mobileImage":6369,"introSequence":6391,"combos":6392},"fossil_reserves_lesson","Reserver av fossila bränslen","fossil-reserves-lesson",{"metadata":6370,"sys":6373,"fields":6381},{"tags":6371,"concepts":6372},[],[],{"space":6374,"id":6376,"type":39,"createdAt":6377,"updatedAt":6378,"environment":6379,"publishedVersion":44,"revision":45,"locale":27},{"sys":6375},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5OWm5UUiOC6ntwF2jzfQSK","2022-11-14T08:30:18.618Z","2023-03-21T09:05:44.495Z",{"sys":6380},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":6382,"file":6383},"Screenshot 2022-10-07 at 15.06.03",{"url":6384,"details":6385,"fileName":6390,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F5OWm5UUiOC6ntwF2jzfQSK\u002F3bc4a4b4af6f7923e4b92d8411274fe4\u002FScreenshot_2022-10-07_at_15.06.03.png",{"size":6386,"image":6387},2698701,{"width":6388,"height":6389},1296,1174,"Screenshot_2022-10-07_at_15.06.03.png",[],[],{"metadata":6394,"sys":6397,"fields":6407},{"tags":6395,"concepts":6396},[],[],{"space":6398,"id":6400,"type":14,"createdAt":6401,"updatedAt":6402,"environment":6403,"publishedVersion":1240,"revision":993,"contentType":6405,"locale":27},{"sys":6399},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2iR6uzn8ZA7oB5C7i1qql2","2022-10-06T08:42:37.795Z","2022-10-07T13:23:29.906Z",{"sys":6404},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6406},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":6408,"title":6409,"slug":6408,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":6410,"combos":6430},"sdg-world-goal-7","FN Mål 7: Prisvärd och ren energi",{"metadata":6411,"sys":6414,"fields":6422},{"tags":6412,"concepts":6413},[],[],{"space":6415,"id":6417,"type":39,"createdAt":6418,"updatedAt":6419,"environment":6420,"publishedVersion":44,"revision":45,"locale":27},{"sys":6416},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"21THHoZqXGfelfVuRTV2wR","2022-10-06T08:42:26.920Z","2022-10-06T14:22:17.109Z",{"sys":6421},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":6423,"file":6424},"SDG icon 7-03",{"url":6425,"details":6426,"fileName":6429,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F21THHoZqXGfelfVuRTV2wR\u002F2abcb24d51f9613bd2aad352cbabc998\u002FSDG_icon_7-03.png",{"size":6427,"image":6428},22770,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 7-03.png",[],{"metadata":6432,"sys":6435,"fields":6445},{"tags":6433,"concepts":6434},[],[],{"space":6436,"id":6438,"type":14,"createdAt":6439,"updatedAt":6440,"environment":6441,"publishedVersion":3173,"revision":1325,"contentType":6443,"locale":27},{"sys":6437},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"mwlXS4ZILv03VouDG6Ga0","2020-11-19T19:37:32.734Z","2023-11-24T10:27:00.644Z",{"sys":6442},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6444},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":6446,"name":6447,"slug":6446,"tests":6448,"diplomaTest":7059,"icon":7079,"iconDisplayType":1982,"color":7100,"topicCategory":979,"chapters":7101},"sdg-world-08","FN:s Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt",[6449],{"metadata":6450,"sys":6453,"fields":6463},{"tags":6451,"concepts":6452},[],[],{"space":6454,"id":6456,"type":14,"createdAt":6457,"updatedAt":6458,"environment":6459,"publishedVersion":179,"revision":1636,"contentType":6461,"locale":27},{"sys":6455},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"35da03148c17cfd7bb0dbeacda2eac13","2021-11-11T07:12:47.908Z","2024-10-29T08:37:46.477Z",{"sys":6460},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6462},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":6464,"heading":6465,"slug":6466,"questions":6467,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_08_t1","FN:s Mål 8: Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt","un-goal-8-decent-work-and-economic-growth",[455,6468,345,6501,6536,6568,6654,6675,6696,6717,6654,6738,6763,6784,6805,6828,6852,6885,6906,6927,6948,6969,6990,563,2513,7011,7027,7043],{"metadata":6469,"sys":6476,"fields":6486},{"tags":6470,"concepts":6475},[6471,6473],{"sys":6472},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6474},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6477,"id":6479,"type":14,"createdAt":6480,"updatedAt":6481,"environment":6482,"publishedVersion":138,"revision":2240,"contentType":6484,"locale":27},{"sys":6478},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"706185d0fbe42f260150d947aa757040","2021-11-11T07:07:51.464Z","2024-08-21T11:02:45.449Z",{"sys":6483},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6485},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":6487,"answers":6488,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2476,"name":6489,"questionText":6490,"statistics":6491,"veryWrongStatistics":6492,"correctSentence":6493,"youWereWrong":6494,"youWereRight":6495,"dataSourceShortText":6496,"dataSourceLinkLongText":6497,"extendedAnswerText":6498,"headingVeryWrong":6499,"youWereVeryWrong":6500,"headingWrong":6499},"52",[],"År 1990 arbetade fortfarande 19% av alla personer ","År 1990 arbetade fortfarande 19% av alla personer över 65 år. Vad förväntas andelen bli 2030?",[3214],[782],"20% av alla personer över 65 år förväntas fortsätta arbeta 2030.","Du överskattar hur många seniorer som förväntas fotsätta arbeta, troligtvis för att du hört spekulationer om att de kommer vara för många att hantera.","De överskattar fullständigt hur många äldre människor som kommer gå i pension senare.","Källa: International Labour Organization","Som med alla framtidsprojekteringar finns det osäkerhet. Datan som används för ILO- modellen kommer antingen ifrån arbetskraftsundersökningar, andra jämförbara hushållsundersökningar, eller en befolkningskonsensus. Nationella arbetskraftundersökningar är generellt sett likvärdiga mellan länder, och datan därifrån är mer direkt applicerbar än data från andra källor. Vi kan inte veta säkert hur framtiden kommer att se ut, men ILO använder data och modeller som tre oberoende experter som vi rådfrågat litar på och har förtroende för. \n\nDu kan läsa om metodiken för arbetskraftsestimeringar och projektioner som ILO använder [here](https:\u002F\u002Fwww.ilo.org\u002Filostat-files\u002FDocuments\u002FLFEP.pdf) .\n\nVi gör stora distinktioner mellan de tre svarsalternatven för att undvika osäkerhet.\n\n[1]  [ILO. “Spotlight on Work Statistics: What about seniors?” from May 2018.](https:\u002F\u002Filo.org\u002Fwcmsp5\u002Fgroups\u002Fpublic\u002F---dgreports\u002F---stat\u002Fdocuments\u002Fpublication\u002Fwcms_629567.pdf)  \n[2]  [ILOSTAT, July 2019](https:\u002F\u002Fwww.ilo.org\u002Fshinyapps\u002Fbulkexplorer42\u002F?lang=en&segment=indicator&id=EAP_2WAP_SEX_AGE_RT_A)","\nI rika länder talas det mycket om den åldrande befolkningen och spektulationer kring att de kommer bli för många för att vi ska ha råd att ta hand om alla. Det är lätt att föreställa sig en dystopisk framtid där de äldre måste ta hand om sig själva. Men när du tittar på de faktiska demografiska siffrorna är de förväntade förändringarna extremt små.  \n\n### Varför har människor fel om detta?\nEn åldrande befolkning oroar många. Men när vi hör mycket om det, växer det i våra huvuden och vi tror att problemet är större än det faktiskt är.\n\n### Varför är det ett problem om människor har fel om detta?\nBefolkningen åldras i rika länder, men vi finner att folk gravt överskattar hur mycket och hur snabbt. När vi använder de gamla i rika länder som mall för alla länder, är det mindre troligt att vi gör saker rätt när vi förbereder våra samhällen inför framtiden.\n\n### Är andelen seniorer som arbetar liknande i olika länder?\nAlla globala genomsnitt döljer stora regionala variationer. Som exempel, 2015 var andelen av personer över 65 år som arbetade i Europa och Centralasien nära 7%, medan den var nästan 39% i Afrika.\n\n### Ökar antalet seniorer snabbt?\nÅldersstrukturen för befolkningen förändras väldigt långsamt och väldigt förutsägbart.\nHär är [åldersdistributionen för världen](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F2TDuwzs), och du kan se att det inte är någon markant skillnad på antalet seniorer under de kommande 10 åren.\n\nDu kan välja vilket land som helst och se [åldersdistributionen över tid](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3nA0EEa) från 1950 till 2100. \n\n### Vad innebär \"arbete\" här – är det heltidsanställning?\nDet kan vara så att många över 65 år ofta arbetar deltid, men det syns inte i detta genomsnitt. Någon anses vara anställd även om de arbetar så lite som en timme i veckan. Arbete i denna data refererar till människor som har ett jobb, men även de som söker jobb. Om någon är arbetslös men letar arbete anses dem vara en del av \"arbetskraften\". \n\n ### Även om andelen personer över 65 som arbetar kommer vara densamma, kommer de utgöra en större andel av den generella arbetskraften?\nJa, lite mer! 1990 utgjorde personer över 65 år bara 2.7% av den totala arbetskraften. 2015 utgjorde de 3.7%. 2030 förväntas de utgöra 5.3%.\n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa, men som med alla projektioner förekommer det ovisshet. Vi kan inte säkert veta hur framtiden kommer se ut, men ILO använder data och modeller som tre oberoende experter som vi rådfrågat litar på och har förtroende för.\n\n### Var kan jag lära mig mer?\nDu kan läsa mer om hur trenderna ser ut för hur många seniorer som ingår i arbetskraften i International Labour Organizations rapport [Vad är seniorer?](https:\u002F\u002Filo.org\u002Fwcmsp5\u002Fgroups\u002Fpublic\u002F---dgreports\u002F---stat\u002Fdocuments\u002Fpublication\u002Fwcms_629567.pdf).\nFör att förstå den förändrade åldersstrukturen i populationer kan du se de animerade populationspyramiderna [här](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F2TDuwzs), och välja vilka länder som helst och spela upp FNs estimeringar från 1950 till 2100.\n\n![Screenshot 2020-12-22 at 16.04.07](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F6SgEDy7QBRluis14OhN8DH\u002Fd3ede258b1f05272b3a25dc509d50ac2\u002FScreenshot_2020-12-22_at_16.04.07.png)\n\nDu kan välja vilket land som helst och se [åldersdistributionen över tid](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3nA0EEa) från 1950 till 2100. \n\n[![Screenshot 2020-12-22 at 16.05.58](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F2WPquHJkne9IqqjAW2gd4C\u002Fd6d10db6e6a2f2a8739a403fedb78974\u002FScreenshot_2020-12-22_at_16.05.58.png)](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3nA0EEa)"," En flod av seniorer i arbete","Du överskattar hur många seniorer som förväntas fortsätta arbeta, troligtvis för att du hört spekulationer om att de kommer vara för många att hantera.\n",{"metadata":6502,"sys":6511,"fields":6521},{"tags":6503,"concepts":6510},[6504,6506,6508],{"sys":6505},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6507},{"type":10,"linkType":123,"id":1714},{"sys":6509},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6512,"id":6514,"type":14,"createdAt":6515,"updatedAt":6516,"environment":6517,"publishedVersion":1930,"revision":256,"contentType":6519,"locale":27},{"sys":6513},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"d52874cdf3bce69222273232322a66d2","2021-11-11T07:08:00.980Z","2024-08-28T08:59:56.467Z",{"sys":6518},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6520},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":6522,"answers":6523,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"name":6524,"questionText":6525,"statistics":6526,"veryWrongStatistics":6527,"correctSentence":6528,"youWereWrong":6529,"youWereRight":6530,"dataSourceShortText":6531,"dataSourceLinkLongText":6532,"extendedAnswerText":6533,"headingVeryWrong":6534,"youWereVeryWrong":6535,"headingWrong":6534},"56",[],"Idag består 65% av befolkningen av arbetsföra pers","Idag består 65% av befolkningen av arbetsföra personer (15-64 år). Vad tror FN- experter att siffran kommer vara 2100?",[664],[3000],"År 2100 förväntar sig FN- experter att 60% av befolkningen kommer vara i arbetsför ålder.","Andelen personer i arbetsför ålder förväntas minska, men inte lika mycket som du tror.","De flesta av dem överskattar hur många fler de äldre kommer vara än övriga.\n","Källa: UN Population Division","Som med alla förutsägelser finns det en viss nivå av osäkerhet i datan. Vi kan aldrig vara 100% säkra på hur befolkningen kommer se ut 80 år in i framtiden. En annan grupp med demografiexperter på Wittgenstein Centre i Wien har också tittat på framtidens befolkning. De beräknar att andelen i åldersspannet 15-64 kommer utgöra 57% år 2100. Det är något mindre än FNs 60%, men väldigt nära.\n\n[1]  [Share of population aged 15-64 years, by Gapminder based on UN Pop data.](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1kib7g3S6IUGGRPIfSjTriIe7dbGnzge7cDNto4tr_u4\u002Fedit#gid=954230904)  \n[2]  [Population World, by age and region 1950-2100](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$state$time$value=2100;&entities$show$geo$\u002F$in@=asia&=africa&=europe&=americas;;;;;&chart-type=popbyage)  \n[3]  [Population World, year 1950-2100](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$state$time$value=2021;;&chart-type=popbyage)\n[4]  Vi konsulterade två oberoende experter i den här frågan, bland annat Jakub Bijak från the University of Southampton.\n","I rika länder pågår det många diskussioner om **“aging population”**, och alarmistiska nyhetsrapporteringar hävdar ibland att den arbetsföra populationen inte kommer klara av att ta hand om de äldre. Populationspyramiden visar den förväntade förändringen. I våra hjärnor förväntar vi oss att denna förändring kommer bli betydligt större än vad expertena förutser. \n\n![q895 share working age](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F7oyCmr5nnHPKECxNUwPe6M\u002F685b921b531b298bc0b7774817a0aad7\u002Fq895_share_working_age.jpg)  \n\n### Varför har människor fel om detta?\nDe hör om om befolkningsprognoser och två förväntningar nämns ofta: det faktum att populationen kommer fortsätta öka och det faktum att fler människor blir äldre nu jämfört med tidigare. Den växande populationen får folk att tro att andelen inom ålderspannet 15-64 också kommer att öka. Folk har rätt i att det totala antalet människor i arbetsför ålder kommer öka, från ca 5 miljarder nu till 6.5 miljarder år 2100. Men andelen äldre i världen kommer öka, vilket gör att andelen mellan 15-64 år kommer minska något.\n\n### Varför är det ett problem om människor har fel om detta?\nFolk inser inte konsekvenserna av krympande andelar av arbetsföra personer. Utbildning, vård och pensioner är beroende av skatteintäkter från dem som arbetar.\n\n### Hur kommer ålderspopulationen se ut framöver? \nJust nu är 65% av befolkningen mellan 15-64 år gamla. En fjärdedel är yngre än 15 och resten (9%) är äldre än 65.\nSe [världspopulation efter ålder idag](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F2TDuwzs). \n\nMed en växande världspopulation och effekterna av åldrande, förväntas 60% av befolkningen vara inom ålderspannet 15-64 år 2100. Andelen barn kommer gå ner till 17% och andelen äldre kommer öka till 22%. \nSe [prognos för världspopulation efter ålder 2100](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F2IPL8j0). \n\n### Hur kommer populationen efter ålder se ut i olika regioner? \nI Europa och Amerika kommer andelen äldre inte förändras särskilt mycket till 2100. I Afrika kommer populationen fortfarande vara relativt ung 2100 och det kommer kompensera för den växande andelen äldre i Asien. Se [population efter region 2100](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F34xqLUO). \n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa. Populationsdata är långsammare och enklare att förutse än många andra sorters data. Aktier och väder är svårt att förutse dagar eller veckor framöver, medan demografi kan förutses decennier framåt.\n","Det kommer krympa lite","Andelen personer i arbetsför ålder förväntas minska, inte öka, som du trodde.",{"metadata":6537,"sys":6544,"fields":6554},{"tags":6538,"concepts":6543},[6539,6541],{"sys":6540},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6542},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6545,"id":6547,"type":14,"createdAt":6548,"updatedAt":6549,"environment":6550,"publishedVersion":1580,"revision":1325,"contentType":6552,"locale":27},{"sys":6546},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ce2420346795af57c033ccb78e0bd142","2021-11-11T07:08:03.358Z","2024-01-22T13:05:11.838Z",{"sys":6551},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6553},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":6555,"answers":6556,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847,"name":6557,"questionText":6558,"statistics":6559,"veryWrongStatistics":6560,"correctSentence":6561,"youWereWrong":6562,"youWereRight":6563,"dataSourceShortText":1422,"dataSourceLinkLongText":6564,"extendedAnswerText":6565,"headingVeryWrong":6566,"youWereVeryWrong":6567,"headingWrong":6566},"57",[],"Hur stor andel av personer över pensionsålder är b","Hur stor andel av personer över pensionsålder är berättigade en pension?",[2107],[2318],"Globalt sett är omkring 75% av personer över pensionsålder berättigade en pension.","Idag är fler än hälften av alla som pensioneras från ett jobb berättigade till någon form av pension. Ofta inte överdrivet generös dock.","De tror att de flesta länder lämnar dem till sitt eget öde.","ILO uppskattar att 77.5 procent av personer över pensionsålder får en pension globalt sett[1]. Som med alla globala prognoser döljer denna data stora regionala skillnader och skillnader mellan pensionsformer. Siffran vi använde inkluderar kontributions- och icke kontributionspensioner. \n\nSomliga pensioner kan dessutom inte ge mottagaren en god levnadsstandard. Vi använder uttrycket \"berättigad\" för det kan vara så att även om en pension finns tillgänglig, är det inte alltid säkert att personen får pengarna. \n\nFörbehållen ovan är anledningen till att vi använder det mindre precisa “runt 75%” och göra stora skillnader mellan de tre svarsalternativen.\n\n[1]  [ILO - World Social Protection Report 2020-22 (p.165)](https:\u002F\u002Fwww.ilo.org\u002Fglobal\u002Fpublications\u002Fbooks\u002FWCMS_604882\u002Flang--en\u002Findex.htm)","Tidigare behövde pensionärer ha sparat pengar privat eller förlita sig på deras barn och familj för att överleva. Idag är det fortfarande verklighet för många äldre personer, men majoriteten är berättigade pengar från ett pensionssystem. Även om förmånerna varierar mycket, får de äldre åtminstone erkännande och support i någon utsträckning i de flesta länder i världen.\n\n### Varför har människor fel om detta?\nI och med att världen är så full av problem, är det vanligt att folk tror att världen är sämre och mer elak än den faktiskt är. Baserat på den idén, är det intuitivt att tro att bara enstaka länder tar ansvar för sina sårbara medborgare. \n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta? \nDet kan verka otänkbart att alla pensionärer borde ha en pension, om du antar att det är ett ovanligt fenomen. Även om det har skett enorma förbättringar i täckningen för pensionssystem runt omrking i världen, finns det fortfarande mycket att jobba med för att öka antalet personer som får pensionspengar samt kvaliteten på dessa pensioner. Om fler kände till att majoriteten av pensionerärer är berättigade pension skulle detta mål inte upplevas som lika ouppnåeligt. \n\n### Hur ser skillanden ut mellan länder?\nDet är inte bara höginkomstländer som stöttar medborgare som gått i pension. Kina och Sydafrika är bara två av de medelinkomstländer som erbjuder universalskydd för äldre personer. Du kan göra en nedladdning och se vilken andel av den äldre populationen som får en pension i kartan (figur 4.36) [här](https:\u002F\u002Fwww.social-protection.org\u002Fgimi\u002FShowWiki.action?id=629).\n\nMänniskor i de fattigaste länderna är sällan berättigade pension om de inte arbetat på ett formellt jobb, och om de följer utvecklingen likt de flesta andra länder kommer det inte hända förrän de blir rikare.\n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa, det kan du. Men du måste vara medveten om den stora skillanden mellan regioner och rika och fattiga länder. Alla pensioner erbjuder heller inte samma nivå av support. Somliga kanske inte betalar ut tillräckligt mycket för att erbjuda en god levnadsstandard. Och i vissa fall kommer inte **“berättigandet”** resultera i att pengar faktiskt betalas ut.\n","Planer finns för farmors och mormors plånbok","Du trodde att det bara var en fjärdedel, men fler än hälften av alla pensionärer får pension idag. Inte överdrivet generös dock.",{"metadata":6569,"sys":6576,"fields":6587},{"tags":6570,"concepts":6575},[6571,6573],{"sys":6572},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6574},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6577,"id":6579,"type":14,"createdAt":6580,"updatedAt":6581,"environment":6582,"publishedVersion":6584,"revision":90,"contentType":6585,"locale":27},{"sys":6578},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6IUAkm5LDhoPgDZg3Ow8sJ","2022-12-09T11:05:51.211Z","2023-11-27T09:10:54.830Z",{"sys":6583},{"id":19,"type":10,"linkType":20},108,{"sys":6586},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6588,"answers":6589,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"statistics":6590,"veryWrongStatistics":6622},"1522",[],[6591,6592,6593,6594,6595,6596,6597,6598,6599,6600,6601,6602,6603,6604,6605,6606,6607,6608,6609,6610,6611,6612,6613,6614,6615,6616,6617,6618,6619,6620,6621],"uk 0.8832","usa 0.9051","arg 0.908","aus 0.8831","bel 0.9242","bra 0.874","can 0.9081","chn 0.5133","fra 0.9071","deu 0.924","hun 0.882","idn 0.8044","ita 0.9341","jpn 0.8871","mex 0.882","pol 0.8703","rus 0.9002","sau 0.7625","sgp 0.8072","kor 0.8343","esp 0.8961","swe 0.8423","tur 0.9104","mys 0.7604","egy 0.8064","are 0.8244","col 0.88","rou 0.8363","per 0.8703","jor 0.8555","mar 0.7869",[6623,6624,6625,6626,6627,6628,6629,6630,6631,6632,6633,6634,6635,6636,6637,6638,6639,6640,6641,6642,6643,6644,6645,6646,6647,6648,6649,6650,6651,6652,6653],"uk 0.2338","usa 0.2687","arg 0.5120","aus 0.2667","bel 0.3194","bra 0.4180","can 0.2717","chn 0.1474","fra 0.2887","deu 0.3506","hun 0.2540","idn 0.3433","ita 0.4402","jpn 0.2797","mex 0.4020","pol 0.1477","rus 0.3134","sau 0.3593","sgp 0.2068","kor 0.3054","esp 0.5105","swe 0.2275","tur 0.5996","mys 0.3694","egy 0.5110","are 0.4691","col 0.42","rou 0.3054","per 0.3338","jor 0.5877","mar 0.4024",{"metadata":6655,"sys":6662,"fields":6672},{"tags":6656,"concepts":6661},[6657,6659],{"sys":6658},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6660},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6663,"id":6665,"type":14,"createdAt":6666,"updatedAt":6667,"environment":6668,"publishedVersion":3173,"revision":22,"contentType":6670,"locale":27},{"sys":6664},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6uLenZQhqgX4RbxErNI5zm","2023-04-21T09:40:27.216Z","2023-11-24T10:29:46.399Z",{"sys":6669},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6671},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6673,"answers":6674,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":655},"1525",[],{"metadata":6676,"sys":6683,"fields":6693},{"tags":6677,"concepts":6682},[6678,6680],{"sys":6679},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6681},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6684,"id":6686,"type":14,"createdAt":6687,"updatedAt":6688,"environment":6689,"publishedVersion":805,"revision":993,"contentType":6691,"locale":27},{"sys":6685},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3SwRWjOfyqnkSZicoegTOh","2023-04-18T14:10:43.354Z","2023-11-27T09:10:54.769Z",{"sys":6690},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6692},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6694,"answers":6695,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847},"1578",[],{"metadata":6697,"sys":6704,"fields":6714},{"tags":6698,"concepts":6703},[6699,6701],{"sys":6700},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6702},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6705,"id":6707,"type":14,"createdAt":6708,"updatedAt":6709,"environment":6710,"publishedVersion":880,"revision":22,"contentType":6712,"locale":27},{"sys":6706},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"256UFUrpiBVi4Slayb8Qsr","2023-04-19T07:55:12.959Z","2025-06-18T12:30:27.044Z",{"sys":6711},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6713},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6715,"answers":6716,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1478},"1580",[],{"metadata":6718,"sys":6725,"fields":6735},{"tags":6719,"concepts":6724},[6720,6722],{"sys":6721},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6723},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6726,"id":6728,"type":14,"createdAt":6729,"updatedAt":6730,"environment":6731,"publishedVersion":732,"revision":90,"contentType":6733,"locale":27},{"sys":6727},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7k7tBGIhollaL6w0fAF3US","2023-04-19T13:35:27.417Z","2023-11-27T09:10:54.653Z",{"sys":6732},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6734},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6736,"answers":6737,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879},"1587",[],{"metadata":6739,"sys":6746,"fields":6756},{"tags":6740,"concepts":6745},[6741,6743],{"sys":6742},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6744},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6747,"id":6749,"type":14,"createdAt":6750,"updatedAt":6751,"environment":6752,"publishedVersion":1636,"revision":1178,"contentType":6754,"locale":27},{"sys":6748},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"10QEGsbVXXhwMIc3pFYKrY","2023-04-28T13:32:19.224Z","2024-08-28T08:59:58.515Z",{"sys":6753},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6755},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6757,"answers":6758,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":441,"name":6759,"questionText":6760,"correctSentence":6761,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":559,"dataSourceLinkLongText":6762,"extendedAnswerText":269,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1611",[],"Vilken andel av världens befolkning bor i medelink","Vilken andel av världens befolkning bor i medelinkomstländer idag? ","Omkring 75% av världens befolkning bor i medelinkomstländer idag.","[1]  [World Bank Country and Lending Groups ](https:\u002F\u002Fdatahelpdesk.worldbank.org\u002Fknowledgebase\u002Farticles\u002F906519-world-bank-country-and-lending-groups)               \n\n[2]  [UN World Population Prospects](https:\u002F\u002Fpopulation.un.org\u002Fwpp\u002F)    \n\n[3]  [The World Bank in Middle Income Countries](https:\u002F\u002Fwww.worldbank.org\u002Fen\u002Fcountry\u002Fmic\u002Foverview#:~:text=Middle%20income%20countries%20are%20home,62%25%20of%20the%20world's%20poor.)",{"metadata":6764,"sys":6771,"fields":6781},{"tags":6765,"concepts":6770},[6766,6768],{"sys":6767},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6769},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6772,"id":6774,"type":14,"createdAt":6775,"updatedAt":6776,"environment":6777,"publishedVersion":1385,"revision":22,"contentType":6779,"locale":27},{"sys":6773},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3Nrf6LiBmWylP7Xi9OUy6n","2023-05-09T08:57:29.506Z","2024-05-27T14:40:02.174Z",{"sys":6778},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6780},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6782,"answers":6783,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848},"1620",[],{"metadata":6785,"sys":6792,"fields":6802},{"tags":6786,"concepts":6791},[6787,6789],{"sys":6788},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6790},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6793,"id":6795,"type":14,"createdAt":6796,"updatedAt":6797,"environment":6798,"publishedVersion":805,"revision":993,"contentType":6800,"locale":27},{"sys":6794},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"70VgKYfckbxc3SIluMpsI5","2023-05-12T12:27:30.933Z","2023-11-27T09:10:54.443Z",{"sys":6799},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6801},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6803,"answers":6804,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":296},"1643",[],{"metadata":6806,"sys":6813,"fields":6823},{"tags":6807,"concepts":6812},[6808,6810],{"sys":6809},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6811},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6814,"id":6816,"type":14,"createdAt":6817,"updatedAt":6818,"environment":6819,"publishedVersion":256,"revision":993,"contentType":6821,"locale":27},{"sys":6815},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"15lMCTZcpUwyfMBm6qaqXu","2023-05-15T14:43:05.841Z","2023-11-27T09:07:26.461Z",{"sys":6820},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6822},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6824,"answers":6825,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886,"statistics":6826,"veryWrongStatistics":6827},"1645",[],[928],[5740],{"metadata":6829,"sys":6836,"fields":6846},{"tags":6830,"concepts":6835},[6831,6833],{"sys":6832},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6834},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6837,"id":6839,"type":14,"createdAt":6840,"updatedAt":6841,"environment":6842,"publishedVersion":70,"revision":44,"contentType":6844,"locale":27},{"sys":6838},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6aoUPAspzFoiSEPRCxfzR3","2023-05-15T14:52:20.978Z","2024-06-04T14:24:25.728Z",{"sys":6843},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6845},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6847,"answers":6848,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"statistics":6849,"veryWrongStatistics":6850},"1646",[],[3418],[6851],"uk 0.40",{"metadata":6853,"sys":6860,"fields":6871},{"tags":6854,"concepts":6859},[6855,6857],{"sys":6856},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6858},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6861,"id":6863,"type":14,"createdAt":6864,"updatedAt":6865,"environment":6866,"publishedVersion":6868,"revision":1178,"contentType":6869,"locale":27},{"sys":6862},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"LQSgW9EJCYm2cCgni1rV1","2023-05-24T14:18:41.836Z","2023-11-27T09:07:26.339Z",{"sys":6867},{"id":19,"type":10,"linkType":20},169,{"sys":6870},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6872,"answers":6873,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1663,"name":6874,"questionText":6875,"statistics":6876,"veryWrongStatistics":6877,"correctSentence":6879,"youWereWrong":6880,"youWereRight":6881,"dataSourceShortText":1422,"dataSourceLinkLongText":6882,"extendedAnswerText":6883,"headingVeryWrong":6884,"youWereVeryWrong":6880,"headingWrong":6884},"1653",[],"Hur många arbetstagare i hela världen har informel","Hur många arbetstagare i hela världen har informella jobb som inte är registrerade hos myndigheterna (och som inte är inom jordbruk)?",[4061],[6878],"uk 0.344","Cirka 60 % av arbetstagarna i hela världen har jobb som är informella till sin natur. Det innebär att företaget inte är registrerat hos myndigheterna eller att medarbetaren inte har något avtal eller betalar skatt.","Du visste inte att mer än hälften av världens arbetstagare arbetar informellt.","De visste inte att mer än hälften av världens arbetstagare arbetar informellt.","Dessa uppgifter kommer från ILOSDG-databasen för \"Arbetsmarknadsrelaterade SDG-indikatorer\", från International Labour Organization. _x000B__x000B_De här uppgifterna samlas in för SDG-indikator 8.3.1 och mäter andelen informella anställningar som inte är inom jordbruk över hela världen. I juli 2023 var den globala siffran för andelen människor som arbetar informellt utanför jordbruk 61 %._x000B__x000B_En informell anställning innebär kort sagt att hela företaget eller anställningen av medarbetaren inte är registrerad hos några myndigheter. Medarbetaren har alltså inget avtal och betalar ingen skatt. En mer detaljerad beskrivning av informella anställningar finns i metoden för indikatorn[2]. \n_x000B_Uppgifterna samlas in genom arbetskraftsundersökningar eller andra nationellt representativa hushållsundersökningar med en modul om sysselsättning. Undersökningarna måste innehålla tillräckligt med frågor för att det ska gå att avgöra om den tillfrågades arbete är av formell eller informell karaktär. Uppgifterna från dessa undersökningar sammanställs av ILO och presenteras i deras databas och rapporter._x000B_\n[1]  [ILO – Dags att agera efter SDG8-rapporten](https:\u002F\u002Fwww.ilo.org\u002Fwcmsp5\u002Fgroups\u002Fpublic\u002F---dgreports\u002F---inst\u002Fdocuments\u002Fpublication\u002Fwcms_712685.pdf)    _x000B_[2] [FN:s statistika SDG-handbok – Indikator 8.3.1](https:\u002F\u002Funstats.un.org\u002Fwiki\u002Fdisplay\u002FSDGeHandbook\u002FIndicator+8.3.1)","FN:s SDG 8 strävar efter anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Även om delar av detta mål har uppnåtts är informell sysselsättning fortfarande ett stort problem som ännu inte har åtgärdats till fullo. \n\nEn informell anställning innebär att hela företaget eller anställningen av medarbetaren inte registreras hos myndigheterna. Medarbetaren har alltså inget avtal och betalar ingen skatt. Mer än hälften av arbetstagarna i världen var informellt anställda under 2019.\n\nEnligt ILO saknar arbetstagare som är informellt anställda ofta tillgång till socialt skydd, inkomsttrygghet och grundläggande rättigheter på arbetsplatsen. \nÄven mindre företag som är formellt registrerade och anställer arbetstagare formellt riskerar att utsättas för orättvis konkurrens från företag som är informellt registrerade eller anställer informellt. \n\nAndelen informella anställningar varierar kraftigt med inkomstnivåerna och det finns en särskilt stor skillnad mellan länder i de lägre och övre medelinkomstgrupperna.","Anställningar är mycket mer godtyckliga än du tror",{"metadata":6886,"sys":6893,"fields":6903},{"tags":6887,"concepts":6892},[6888,6890],{"sys":6889},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6891},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6894,"id":6896,"type":14,"createdAt":6897,"updatedAt":6898,"environment":6899,"publishedVersion":1385,"revision":90,"contentType":6901,"locale":27},{"sys":6895},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"maldIPm63BmEQJQww9mbl","2023-06-22T14:24:55.811Z","2023-11-27T09:07:26.282Z",{"sys":6900},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6902},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6904,"answers":6905,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3700},"1681",[],{"metadata":6907,"sys":6914,"fields":6924},{"tags":6908,"concepts":6913},[6909,6911],{"sys":6910},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6912},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6915,"id":6917,"type":14,"createdAt":6918,"updatedAt":6919,"environment":6920,"publishedVersion":586,"revision":44,"contentType":6922,"locale":27},{"sys":6916},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7wjYQuYRErqPeIAkscWugK","2023-05-12T11:14:18.951Z","2024-05-27T14:40:02.346Z",{"sys":6921},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6923},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6925,"answers":6926,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609},"1636",[],{"metadata":6928,"sys":6935,"fields":6945},{"tags":6929,"concepts":6934},[6930,6932],{"sys":6931},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6933},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6936,"id":6938,"type":14,"createdAt":6939,"updatedAt":6940,"environment":6941,"publishedVersion":732,"revision":22,"contentType":6943,"locale":27},{"sys":6937},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3a1V0YOm6NXf5pqeQIJJgX","2023-09-04T10:06:40.217Z","2023-12-05T10:18:12.229Z",{"sys":6942},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6944},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6946,"answers":6947,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":408},"1726",[],{"metadata":6949,"sys":6956,"fields":6966},{"tags":6950,"concepts":6955},[6951,6953],{"sys":6952},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6954},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6957,"id":6959,"type":14,"createdAt":6960,"updatedAt":6961,"environment":6962,"publishedVersion":256,"revision":993,"contentType":6964,"locale":27},{"sys":6958},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4w6UWfJRZbW2Ek22aDfbcp","2023-09-04T10:12:21.135Z","2023-11-27T09:07:26.102Z",{"sys":6963},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6965},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6967,"answers":6968,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608},"1727",[],{"metadata":6970,"sys":6977,"fields":6987},{"tags":6971,"concepts":6976},[6972,6974],{"sys":6973},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6975},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6978,"id":6980,"type":14,"createdAt":6981,"updatedAt":6982,"environment":6983,"publishedVersion":919,"revision":22,"contentType":6985,"locale":27},{"sys":6979},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2KyDJQ0tZ8RqO3MQtBzS5a","2023-11-09T08:10:23.936Z","2023-12-19T16:23:18.101Z",{"sys":6984},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":6986},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":6988,"answers":6989,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"veryWrongPercentage":1917},"1753",[],{"metadata":6991,"sys":6998,"fields":7008},{"tags":6992,"concepts":6997},[6993,6995],{"sys":6994},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":6996},{"type":10,"linkType":123,"id":352},[],{"space":6999,"id":7001,"type":14,"createdAt":7002,"updatedAt":7003,"environment":7004,"publishedVersion":70,"revision":993,"contentType":7006,"locale":27},{"sys":7000},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7m0254IvrqpCmvN0USU4xb","2023-11-09T08:44:22.745Z","2023-11-27T09:07:25.983Z",{"sys":7005},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7007},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":7009,"answers":7010,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3064,"veryWrongPercentage":44},"1754",[],{"metadata":7012,"sys":7015,"fields":7024},{"tags":7013,"concepts":7014},[],[],{"space":7016,"id":7018,"type":14,"createdAt":7019,"updatedAt":7019,"environment":7020,"publishedVersion":1365,"revision":111,"contentType":7022,"locale":27},{"sys":7017},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"65EwpmnIE6X9iUDFtssKaU","2023-04-13T08:58:38.280Z",{"sys":7021},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7023},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":7025,"answers":7026,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738},"1555",[],{"metadata":7028,"sys":7031,"fields":7040},{"tags":7029,"concepts":7030},[],[],{"space":7032,"id":7034,"type":14,"createdAt":7035,"updatedAt":7035,"environment":7036,"publishedVersion":1076,"revision":111,"contentType":7038,"locale":27},{"sys":7033},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"67wiHp1x1yG6PMOsrdyhkh","2024-05-23T11:33:16.886Z",{"sys":7037},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7039},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":7041,"answers":7042,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":185,"veryWrongPercentage":1580},"1775",[],{"metadata":7044,"sys":7047,"fields":7056},{"tags":7045,"concepts":7046},[],[],{"space":7048,"id":7050,"type":14,"createdAt":7051,"updatedAt":7051,"environment":7052,"publishedVersion":70,"revision":111,"contentType":7054,"locale":27},{"sys":7049},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5BYld0VR0KKgS444U9nHHE","2024-05-23T11:50:29.983Z",{"sys":7053},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7055},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":7057,"answers":7058,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3156,"veryWrongPercentage":880},"1776",[],{"metadata":7060,"sys":7063,"fields":7073},{"tags":7061,"concepts":7062},[],[],{"space":7064,"id":7066,"type":14,"createdAt":7067,"updatedAt":7068,"environment":7069,"publishedVersion":731,"revision":880,"contentType":7071,"locale":27},{"sys":7065},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"b809d9e73d8d809452e47d8913b1d42b","2021-11-11T07:12:50.162Z","2024-09-03T08:37:13.843Z",{"sys":7070},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7072},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":7074,"heading":7075,"slug":7076,"questions":7077,"certificateHeading":269,"certificateText":7078},"sdg_world_08_cert","FN:s Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Certifikat","un-goal-8-decent-work-and-economic-growth-certificate-test",[6468,345,455,6501,6536,6568,6654,6675,6696,6717,6738,6763,6784,6852,6906,6927,6948,6969,563,2513],"för att ha svarat 100% rätt på frågor relaterade till FN:s Mål 8: Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt, och därmed bevisat väsentlig kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":7080,"sys":7083,"fields":7091},{"tags":7081,"concepts":7082},[],[],{"space":7084,"id":7086,"type":39,"createdAt":7087,"updatedAt":7088,"environment":7089,"publishedVersion":1264,"revision":44,"locale":27},{"sys":7085},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ik9ONJh05KsJO13Pu3xU8","2020-11-17T10:18:06.626Z","2023-09-04T10:07:50.355Z",{"sys":7090},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":7092,"file":7093},"sdg 08",{"url":7094,"details":7095,"fileName":7099,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002Fik9ONJh05KsJO13Pu3xU8\u002Fdb5af3ad22d241fdfa6693cb4ff77ce5\u002Fsdg_08",{"size":7096,"image":7097},2963,{"width":7098,"height":6330},121,"sdg_08","#A21942",[7102],{"metadata":7103,"sys":7106,"fields":7116},{"tags":7104,"concepts":7105},[],[],{"space":7107,"id":7109,"type":14,"createdAt":7110,"updatedAt":7111,"environment":7112,"publishedVersion":90,"revision":45,"contentType":7114,"locale":27},{"sys":7108},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ogSH0TAFWv7KxP3JLcapt","2022-10-06T08:42:12.167Z","2023-09-04T10:07:55.000Z",{"sys":7113},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7115},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":7117,"challenges":7118},"UN Goal 8",[7119],{"metadata":7120,"sys":7123,"fields":7133},{"tags":7121,"concepts":7122},[],[],{"space":7124,"id":7126,"type":14,"createdAt":7127,"updatedAt":7128,"environment":7129,"publishedVersion":1971,"revision":993,"contentType":7131,"locale":27},{"sys":7125},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4BVHtNVO0L23VXuw9x9jMd","2022-10-06T08:42:08.889Z","2023-09-04T10:07:55.127Z",{"sys":7130},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7132},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":7134,"title":7135,"slug":7134,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":7136,"combos":7156},"sdg-world-goal-8","FN Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt",{"metadata":7137,"sys":7140,"fields":7148},{"tags":7138,"concepts":7139},[],[],{"space":7141,"id":7143,"type":39,"createdAt":7144,"updatedAt":7145,"environment":7146,"publishedVersion":579,"revision":993,"locale":27},{"sys":7142},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"509mpDIZYFgKMV4SbqJIsT","2022-10-06T08:41:55.930Z","2023-09-04T10:07:50.365Z",{"sys":7147},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":7149,"file":7150},"SDG icon 8-03",{"url":7151,"details":7152,"fileName":7155,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F509mpDIZYFgKMV4SbqJIsT\u002F398b586266bc2d927305bbaf1e5e6f99\u002FSDG_icon_8-03.png",{"size":7153,"image":7154},11273,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 8-03.png",[],{"metadata":7158,"sys":7161,"fields":7171},{"tags":7159,"concepts":7160},[],[],{"space":7162,"id":7164,"type":14,"createdAt":7165,"updatedAt":7166,"environment":7167,"publishedVersion":1365,"revision":1325,"contentType":7169,"locale":27},{"sys":7163},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6B47GVE8DcwocdYiE0X3l9","2020-11-19T19:37:32.710Z","2024-10-02T08:03:52.319Z",{"sys":7168},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7170},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":7172,"name":7173,"slug":7172,"tests":7174,"diplomaTest":7640,"icon":7660,"iconDisplayType":1982,"color":7682,"topicCategory":979,"chapters":7683},"sdg-world-09","FN:s Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur",[7175],{"metadata":7176,"sys":7179,"fields":7189},{"tags":7177,"concepts":7178},[],[],{"space":7180,"id":7182,"type":14,"createdAt":7183,"updatedAt":7184,"environment":7185,"publishedVersion":2239,"revision":805,"contentType":7187,"locale":27},{"sys":7181},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4ef5a312d1fcc8a9456d6deb7a19f95a","2021-11-11T07:12:51.737Z","2024-10-29T08:16:23.255Z",{"sys":7186},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7188},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":7190,"heading":7173,"slug":7191,"questions":7192,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_09_t1","un-goal-9-industry-innovation-and-infrastructure",[7193,7260,7293,7327,7359,7392,7427,7460,7481,7502,7539,7560,7581,7598,7614],{"metadata":7194,"sys":7202,"fields":7213},{"tags":7195,"concepts":7201},[7196,7198],{"sys":7197},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7199},{"type":10,"linkType":123,"id":7200},"industry",[],{"space":7203,"id":7205,"type":14,"createdAt":7206,"updatedAt":7207,"environment":7208,"publishedVersion":7210,"revision":880,"contentType":7211,"locale":27},{"sys":7204},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"f714a3089d84817995c36a4f7a8cf4b4","2021-11-11T07:17:16.216Z","2025-08-11T08:19:37.888Z",{"sys":7209},{"id":19,"type":10,"linkType":20},101,{"sys":7212},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":7214,"answers":7215,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879,"name":7216,"questionText":7217,"statistics":7218,"veryWrongStatistics":7235,"correctSentence":7252,"youWereWrong":7253,"youWereRight":7254,"dataSourceShortText":234,"dataSourceLinkLongText":7255,"extendedAnswerText":7256,"headingVeryWrong":7257,"youWereVeryWrong":7258,"headingWrong":7259},"18",[],"Hur mycket av världens ekonomi kommer från jordbru","Hur mycket av världens ekonomi kommer från jordbruk, skogsbruk och fiske?",[664,7219,7220,7221,4028,7222,2114,2115,7223,7224,7225,7226,7227,7228,7229,7230,7231,7232,7233,7234],"swe 0.85","nor 0.79","dnk 0.9","bra 0.89","jpn 0.8","mex 0.88","rus 0.68","esp 0.83","mys 0.83","mar 0.84","fin 0.82","zaf 0.83","ind 0.69","pak 0.82","nga 0.9","phl 0.78",[930,7236,301,7237,7238,7239,7240,7241,7242,7243,7244,7245,626,7246,7247,7248,7249,3923,7250,7251],"usa 0.39","fra 0.42","deu 0.29","jpn 0.26","mex 0.47","rus 0.37","esp 0.40","swe 0.28","mys 0.48","mar 0.49","fin 0.28","nor 0.20","zaf 0.41","ind 0.43","nga 0.37","phl 0.41","Omkring 6% av världens ekonomi kommer från jordbruk, skogsbruk och fiske.","Många personer tror felaktigt att jordbruk, skogsbruk och fiske utgör mer än en femtedel av den globala ekonomin. När du köper en produkt går bara en bråkdel av priset till producenterna av råmaterial och råvaror. Fattiga länder blir inte rika av den typen av export.","Många personer tror felaktigt att jordbruk, skogsbruk och fiske utgör mer än en femtedel av den globala ekonomin. De vet inte att bara en bråkdel av ekonomin kommer från produktion av råmaterial och råvaror.","Andelen av världsekonomin som består av jordbruk, fiske och skogsbruk[1] är bara 6% eftersom nästan alla pengar som intjänas idag kommer från tjänstesektorn och tillverkningssektorn. Detta baseras på data från nationella räkenskaper[2] vilka är av sämre kvalitet i fattigare länder där den informella sektorn är större. Men detta dataproblem påverkar inte den globala siffran mycket eftersom det största värdet genereras i medel- och höginkomstländer där data har högre kvalitet och dessutom kommer bara 1% av BNP i höginkomstländer från det kombinerade värdet för jordbruk, fiske och skogsbruk.\n\nUnder de senaste 200 åren har de flesta länder ökat sina inkomster samtidigt som de haft väldigt likartade nedgångar i jordbrukets andel av deras ekonomier[3]. Det är svårt att exakt veta vad den globala procentuella andelen var i början av den industriella revolutionen, men sannolikt omkring 50%. Där befinner sig fortfarande ett fåtal extremt fattiga länder.\n\n[1]  [International Standard Industrial Classification of All Economic Activities (ISIC)](https:\u002F\u002Filostat.ilo.org\u002Fresources\u002Fconcepts-and-definitions\u002Fclassification-economic-activities\u002F)  \n[2]  [Agriculture, forestry, and fishing, value added (% of GDP) - World Bank national accounts data and OECD National Accounts data files.](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FNV.AGR.TOTL.ZS?locations=XM-XP-XD-1W)  \n[3]  [Share of agriculture in GDP vs GDP per capita, 1801 to 2010, Our World in Data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Fgdp-vs-agriculture-gdp?country=DNK~GBR~USA~ESP~DEU~JPN~BEL~SWE~NLD)  \n[4]  [“Agriculture in the World Economy: an Historical Geography of Decline” by David Grigg in the journal Geography in July 1992.](https:\u002F\u002Fwww.jstor.org\u002Fstable\u002F40572192?seq=1)","Under de senaste 200 åren har den andel av världsekonomin som kommer från jordbruk, skogsbruk och fiske stadigt minskat.\n\nUnder den tiden har medelinkomsten i de flesta länder stigit en hel del samtidigt som jordbruket blivit en allt mindre del av deras ekonomier. Det finns inget land som blivit rikt utan att minska jordbrukets andel av inkomsterna och ersätta den med annan produktion, exempelvis förädling av råvaror till produkter, tillverkning och tjänster eller utvinning av värdefulla naturtillgångar som till exempel olja.\n\nTill vår stora förvåning tror många människor i rika länder att nästan hälften av världens pengar fortfarande härrör från produktion av trä och de råvaror som ingår i mat. När de köper mat inser de inte att bara en liten bråkdel av priset blir till inkomst för bonden och fiskaren. Nästa alla pengar går i stället till mattillverkarna och de tjänster som behandlar, förpackar, transporterar och säljer maten till konsumenter.\n\nIdag är de flesta länder medelinkomst- eller höginkomstländer, och deras ekonomier förlitar sig på en kombination av tillverkning och tjänster. Arbete inom industrin ger i medeltal högre inkomster än arbete inom jordbruk, fiske och skogsbruk. Arbete inom tjänstesektorn ger ofta ännu högre inkomster (såsom jobb inom affärer, restauranger, banker, skolor, sjukvård, bostäder eller underhållningsindustrin). Att bedöma inkomster från jordbruk som en betydande del av den globala ekonomin är en väldigt föråldrad uppfattning. Inkomster från jordbruk har inte utgjort 50% av världsekonomin på 200 år och sannolikt inte utgjort 30% under de senaste 100 åren! \n\nOm du inte inser att de flesta länder idag har tjänstebaserade ekonomier så är det sannolikt att du missar otroliga möjligheter att arbeta på andra ställen eller göra affärer, studera och resa.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nBara några få länder är idag tungt beroende av lantbruk, skogsbruk och fiske för att stötta sina ekonomier. Om vi inte inser detta så missar vi stora tillgängliga möjligheter för att investera i utvecklingsekonomier globalt. Vi måste se till serviceindustrin, modern teknologi och tillverkningsindustrin i utvecklingsländer idag för investeringar.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nFolk tror ofta att det finns många fler fattiga människor i världen än vad det gör och att de fattigare länderna är 100 eller till och med 200 år bakom vart de faktiskt är, och fortfarande tungt beroende av landbruk, fiske och skogsbruk. Folk vill förmodligen inte förbise arbetet som görs i dessa länder och överskattar därför lantbrukets, skogsbrukets och fiskets betydelse för världsekonomin.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, men vi måste förstå att det finns osäkerheter. Först så är detta en global siffra så vi måste komma ihåg att det finns variationer i denna data mellan olika regioner och länder. Generellt är fattigare länder fortfarande mer beroende av lantbruk, skogsbruk och fiske än rika länder. Trots detta kommer dessa länder med sina framsteg att röra sig mot tillverknings- och serviceindustrin för att främja sina ekonomier, så investeringar måste göras inom dessa industrier för att försäkra att de växer över kommande årtionden. \n","200 år fel","Många personer tror felaktivt att jordbruk, skogsbruk och fiske utgör mer än en femtedel av den globala ekonomin. Jordbruk, skogsbruk och fiske har inte varit en betydande del av världsekonomin sedan den industriella revolutionen. Fattiga länder idag blir inte rika av den typen av export.","100 år fel",{"metadata":7261,"sys":7268,"fields":7278},{"tags":7262,"concepts":7267},[7263,7265],{"sys":7264},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7266},{"type":10,"linkType":123,"id":7200},[],{"space":7269,"id":7271,"type":14,"createdAt":7272,"updatedAt":7273,"environment":7274,"publishedVersion":255,"revision":363,"contentType":7276,"locale":27},{"sys":7270},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"d712f4676f97e92969ad44e3ad86e7c8","2021-11-11T07:08:22.500Z","2024-06-12T17:21:23.605Z",{"sys":7275},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7277},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":7279,"answers":7280,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585,"name":7281,"questionText":7282,"statistics":7283,"veryWrongStatistics":7284,"correctSentence":7285,"youWereWrong":7286,"youWereRight":7287,"dataSourceShortText":7288,"dataSourceLinkLongText":7289,"extendedAnswerText":7290,"headingVeryWrong":7291,"youWereVeryWrong":7292,"headingWrong":7291},"60",[],"\nHur många personer i världen har ett mobilabonnem","\nHur många personer i världen har ett mobilabonnemang?\n",[590],[624],"Nästan 70% av alla i hela världen har ett mobilabonnemang.","När en ny teknologi sprids snabbt, överskattar många personer hur många som har råd med den, precis som du gjorde med mobiltelefoner.","När ny teknologi sprids snabbt överskattar många hur vanligt det är.","Källa: GSMA och After Access","Vi använde två olika källor för att komma fram till svaret \"nästan 70%\". GSMA Intelligence anger siffran 68% för antal abonnenter år 2022. Vi korsrefererade den datan med siffror från After Access, vilket anger mobilägandet i Afrikanska länder något högre. Det är därför vi valde det rätta svaret vi gjorde, vilket - trots dessa skillnader - är mer rätt än de andra två svarsalternativen. \n\n[1]  [GSMA Intelligence - The Mobile Economy 2023](https:\u002F\u002Fwww.gsma.com\u002Fmobileeconomy\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2023\u002F03\u002F270223-The-Mobile-Economy-2023.pdf)  \n[2]  [After Access - The Inside Internet Story of Africa, Asia and Latin America](https:\u002F\u002Fafteraccess.net\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002FAfter-Access-Website-layout-r1.pdf)  \n[3]  [“Mobile phones the pathway to internet in Africa” - Article from May 2015 in the Conversation by Indra de Lanerolle](https:\u002F\u002Ftheconversation.com\u002Fmobile-phones-the-pathway-to-internet-in-africa-42363)  \n[4]  [“Mobile phones are not always a cure for poverty in remote regions” - Article from March 2017 in the Conversation by Petr Matous](https:\u002F\u002Ftheconversation.com\u002Fmobile-phones-are-not-always-a-cure-for-poverty-in-remote-regions-73901)\n","Som med den mesta nya teknologin är mobiltelefoner ofta porträtterade som den magiska trollstaven som kommer lösa mer problem än de faktiskt gör. Så snart de fattigaste har råd med det, är en mobiltelefon vanligtvis den första moderna teknologin de kommer köpa, men en tredjedel av världens befolkning har fortfarande viktigare saker att spendera sina knappa resurser på, som mat, vatten och husrum. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nSka jag köpa en telefon eller mat? Den frågan har du antagligen aldrig behövt fråga dig själv, tack och lov. Men det är verklighet för en tredjedel av mänskligheten och, såklart, väljer de mat framför en telefon. När vi frågar allmänheten vilken andel av världens befolkning som inte har tillräckligt med mat och jämför deras svar med den här frågan, kan vi se att de tror att fler människor i världen går hungriga än har en telefon. Så är inte fallet. \n\n### Varför har folk fel om det här?\nÄven om personer är fattiga, har vi hört att de väldigt ofta har en telefon. Men den fattigdomen är annorlunda jämfört med extrem fattigdom. De fattiga i rika länder har råd med telefoner, eftersom de faktiskt är rikare än den fattigaste tredjedelen av mänskligheten. Det är lätt att överskatta telefonanvändare om du aldrig träffat någon utan en telefon.\n\n### Vilken sorts telefoner har de fattigaste?\nDu kan se hundratals faktiska telefonanvändare på olika inkomster i vårt verktyg som heter [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?topic=phones&max=140).\n\n![Screenshot 2021-01-18 at 11.19.53](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F3k45F1Mmm0gKSH5dR51inV\u002Fe871dfbff7689e6a018ca0b7806f42f5\u002FScreenshot_2021-01-18_at_11.19.53.png)\n\nNär vi föreställer oss mobiltelefoner idag, tänker de flesta av oss på klara färger, stora skärmar och enheter du kan använda för att streama filmer och videosamtala med vänner. Men användningen av telefoner som vi gör i hög- och medelinkomstländer är dyrt. En majoritet av av fattiga personer har istället enklare telefoner som de använder för att smsa och ringa, snarare än streama och få tillgång till sociala medier. \n\n### Hjälper mobiltelefoner folk att komma ur extrem fattigdom?\nDe flesta människorna i världen som har sina basala behov täckta och kan läsa och skriva får enorm nytta av att ha en mobiltelefon för att hitta jobb och kunder. Den insikten gör ofta att folk överdriver nyttan mobiltelefoner ger personer på lägre inkomstnivåer. Men personer som inte kan läsa kommer inte få någon nytta av en meddelande-app och det är fortfarande runt 20% som inte kan läsa. De 10% som har NOLL tillgång till elektricitet kan inte ladda sina telefoner. För att en telefon ska bli värd investeringen, behöver det finnas ett avstånd till andra personer du vill ha kontakt med, men så ser inte situationen ut för många personer som lever lokala liv och inte har råd att resa. Idén om att lantbrukare kan hitta sina marknader genom att använda en telefon utgår ifrån att de då också har resurser för att resa till den bästa marknaden men i den ekvationen är oftast kostnaden för resan dyrare än att ringa eller skicka meddelanden. \n\n### Kan jag lita på datan?\nJa. Vi har använt två olika källor som stödjer svaret på \"nästan 70%\". Siffran är inte exakt. Den första källan, GSMA, GSMA Intelligence anger siffran 68% för antal abonnenter år 2022. Vi korsrefererade den datan med siffror från After Access, vilket anger mobilägandet i Afrikanska länder något högre 2018. Det är därför vi valde det rätta svaret vi gjorde, vilket - trots dessa skillnader - är mer rätt än de andra två svarsalternativen.\n","Mobiler är billiga, inte gratis","Det är vanligt att överskatta hur snabbt ny teknologi sprids, precis som du gjorde. En tredjedel av alla människor i världen har viktigare saker att köpa.",{"metadata":7294,"sys":7301,"fields":7311},{"tags":7295,"concepts":7300},[7296,7298],{"sys":7297},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7299},{"type":10,"linkType":123,"id":7200},[],{"space":7302,"id":7304,"type":14,"createdAt":7305,"updatedAt":7306,"environment":7307,"publishedVersion":3173,"revision":1325,"contentType":7309,"locale":27},{"sys":7303},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"80fdb5c87577bd074556a404a4ee2cef","2021-11-11T07:08:24.507Z","2023-11-27T09:07:25.743Z",{"sys":7308},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7310},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":7312,"answers":7313,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738,"name":7314,"questionText":7315,"statistics":7316,"veryWrongStatistics":7317,"correctSentence":7319,"youWereWrong":7320,"youWereRight":7321,"dataSourceShortText":7322,"dataSourceLinkLongText":7323,"extendedAnswerText":7324,"headingVeryWrong":7325,"youWereVeryWrong":7326,"headingWrong":7325},"61",[],"Hamnar i höginkomstländer hanterade omkring 350 mi","Hamnar i höginkomstländer hanterade omkring 350 miljoner containrar under 2020. Vad var antalet för låg- och medelinkomstländer?",[2351],[7318],"uk 0.45","Hamnar i låg- och medelinkomstländer hanterade mer än 400 miljoner containrar under 2020.","Om du hade vetat att de flesta människorna lever i medelinkomstländer hade du kunnat gissa att de flesta containrarna hanterades i deras hamnar.","Många antar att höginkomstländer leder alla globaliseringsrankningar.","Källa: UNCTAD","Storleken på lastcontainrar sträcker sig från cirka 6-16 meter i längd. Datakällan använder enheter motsvarande cirka 6 meter. Upp till 40% av frakten är omlastning, vilket betyder att containern bara stannar temporärt i en hamn på vägen till sin destination, så medan hamnen kan få en viss ekonomisk fördel, så får mellanlandet inte det. Vissa av de containrarna kan till och med vara tomma. Vi har dock inte hittat någon anledning att tro att detta skiljer sig mellan medel- och höginkomstländer. Fram till 2012 hade höginkomstländer fortfarande fler containrar än låg- och medelinkomstländer, men det förändras fort med växande ekonomier och växande medelklasser i medelinkomstländer.[1] Vi konsulterade tre oberoende experter för denna fråga och de hade inga invändningar mot varken vårt korrekta svar eller att hamnar i låg- och medelinkomstländer nu hanterar flest containrar.\nDet faktum att mer än 70% av handeln sker via båt, kommer från UNCTAD[3].\n\n[1]  [UNCTAD (trends in income groups over time via World Bank website)](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FIS.SHP.GOOD.TU?locations=XD-XO-1W&most_recent_value_desc=true)  \n[2]  [UNCTAD, Country-level data](https:\u002F\u002Functadstat.unctad.org\u002Fwds\u002FTableViewer\u002FtableView.aspx?ReportId=13321)  \n[3]  [Review of Maritime Transport 2018](https:\u002F\u002Functad.org\u002Fwebflyer\u002Freview-maritime-transport-2018#:~:text=Maritime%20transport%20is%20the%20backbone,are%20handled%20by%20ports%20worldwide)\n","### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm vi tror att höginkomstländer i Europa och Nordamerika leder inom varenda mätning för ekonomisk tillväxt så underskattar vi utvecklingen i andra delar av världen och missar totalt möjligheter för affärer, studier och resor.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe flesta av oss tänker inte på varor som färdas i containrar särskilt ofta och även om du har sett containrar i en hamn någonstans, så är det svårt att jämföra med andra (osedda) hamnar.\n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa, men det är viktigt att förstå vad det är som mäts. Upp till 40% av frakt är omlastning, vilket innebär att containern bara stannar tillfälligt vid en hamn på väg mot sin destination, så medan hamnen kan få en viss ekonomisk fördel, så får mellanlandet inte det. Detta är dock troligtvis sant för både medel- och höginkomstländer. Vi konsulterade tre oberoende experter för denna fråga och de hade inga invändningar mot varken vårt korrekta svar eller att hamnar i låg- och medelinkomstländer nu hanterar flest containrar. Du kan se den globala trenden [här](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FIS.SHP.GOOD.TU?locations=XD-XO-1W&most_recent_value_desc=true).\n\n### Vart kan jag se datan för länder?\n[Den här bubbelgrafen](https:\u002F\u002Fbit.ly\u002F3qkR88P) visar alla länder som bubblor, med genomsnittsinkomsten på den horisontella axeln. Storleken och den vertikala positionen visar antalet containrar. Till höger är höginkomstländerna på inkomstnivå 4. \n\n![Screenshot 2021-01-18 at 13.47.26](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F6c3ZuWayzHFHUX8Z5lU2tV\u002F3a7562a4d90493097f65fc1f8bda6bed\u002FScreenshot_2021-01-18_at_13.47.26.png)\n","Flest människor och flest containrar","Om du hade vetat att de flesta människorna lever i medelinkomstländer hade du kunnat gissa att de flesta containrarna hanteras i deras hamnar.",{"metadata":7328,"sys":7335,"fields":7345},{"tags":7329,"concepts":7334},[7330,7332],{"sys":7331},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7333},{"type":10,"linkType":123,"id":7200},[],{"space":7336,"id":7338,"type":14,"createdAt":7339,"updatedAt":7340,"environment":7341,"publishedVersion":3700,"revision":256,"contentType":7343,"locale":27},{"sys":7337},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"8b2ac13182a68e1e0e40a73755c0a95e","2021-11-11T07:08:26.589Z","2025-02-03T08:55:49.318Z",{"sys":7342},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7344},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":7346,"answers":7347,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"name":7348,"questionText":7349,"statistics":7350,"veryWrongStatistics":7351,"correctSentence":7352,"youWereWrong":7353,"youWereRight":7354,"dataSourceShortText":6496,"dataSourceLinkLongText":7355,"extendedAnswerText":7356,"headingVeryWrong":7357,"youWereVeryWrong":7358,"headingWrong":7357},"62",[],"Vilken andel av alla arbetare i världen är anställ","Vilken andel av alla arbetare i världen är anställda inom tillverkningsindustrin?",[1451],[3262],"\n13% av alla arbetare i världen är anställda inom tillverkningsindustrin.\n","Bara 13% av arbetare i världen är anställda inom tillverkningsindustrin, men du trodde att det var mer än dubbelt så många!","De överskattar kraftigt hur många människor som är anställda inom tillverkningsindustrin.","Denna data inkluderar tillverkning av en stor mängd saker - allt från mat och dryck, till kläder, bilar och medicin.\n\nDen högsta andelen arbetare som är anställda inom tillverkningsindustrin hittas i övre medelinkomstländer där det är 16%, jämfört med låginkomstländer där det bara är 5%.\n\nDet finns en hög nivå av osäkerhet i datan för länder där ILO har använt uppskattningar på grund av en brist av registrerad data. Den missar troligtvis människor som är anställda i den informella sektorn också. Den bristen av data om den informella sektorn innebär att den faktiska andelen som arbetar inom tillverkning troligtvis är lägre än 13%. \n\nDe tre oberoende experterna vi konsulterade för denna fråga var säkra på ILOs uppskattningar och att de två felaktiga svarsalternativen inte är i närheten av korrekta.\n\n[1]  [ILO - SDG indicator 9.2.2 in the dropdown menu](https:\u002F\u002Fwww.ilo.org\u002Fshinyapps\u002Fbulkexplorer18\u002F?lang=en&segment=indicator&id=EMP_2EMP_SEX_ECO_DT_A)  \n[2]  [ILO - A breakdown of what is included under the category of “manufacturing”](https:\u002F\u002Filostat.ilo.org\u002Fresources\u002Fconcepts-and-definitions\u002Fclassification-economic-activities\u002F)","Den globala andelen av människor som tillverkar saker som bilar, kläder, elektronik och alla möjliga andra produkter har stannat omkring 13-15% de senaste årtiondena. Den största förändringen har varit andelen som arbetar inom dessa tillverkningsjobb i höginkomstländer (den har gått ned) och lägre medelinkomstländer (den har gått upp).\n\nIdag arbetar flest människor inom serviceyrken, som sjukvård, teletjänstcentraler, undervisning, restauranger, frisörer, bankverksamhet och omvårdnad.\n\n### Varför är det ett problem att de flesta har fel om detta?\nAtt överdriva vikten av tillverkningsindustrin ger en fullständigt skev bild av vad som är mest värdefullt i en ekonomi. När vi föreställer oss en värld som försöker bli rikare, så är det vanligt att anta att ekonomin bara kan växa genom att utvinna mer råmaterial och att producera mer saker. Men den mesta ekonomiska tillväxten kommer från serviceyrken. Länder som försöker bli rikare genom integrering på världsmarknaden tror ofta att de borde producera mer fysiska saker att exportera. Men att exportera tjänster, som teletjänster och mjukvaruutveckling, kan vara en mer lönsam typ av arbete.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nNär vi tänker på arbete och produktion, så tänker vi lätt på de fysiska sakerna omkring oss. Fabriker, transportband och sweatshops är lätta att dokumentera och bilderna visar massor av arbetare i stora rum. De ser ut som platser där många människor arbetar, medan bilder från frisörsalonger och klassrum visar väldigt få arbetare. Men den totala mängden serviceyrken resulterar i en hel del. Hälften av alla arbetare är anställda inom någon typ av serviceyrke.\n\n### Kan jag lita på datan?\nJa. Det finns dock en hög grad osäkerhet i datan för länder där ILO har använt uppskattningar på grund av bristande dokumenterad data, vilket betyder att den faktiska andelen arbetare i tillverkningsindustrin troligtvis är lägre än 13%. Mycket informellt arbete är inom jordbruk och serviceyrken. De tre oberoende experterna vi konsulterade för denna fråga var säkra på den data vi använder.\n\n### Vart kan jag se data för länder?\n[Den här bubbelgrafen](https:\u002F\u002Fgapm.io\u002Fpwm) visar data för individuella länder över tid.\n","Maskiner tillverkar mycket","Bara 13% av arbetare i världen anställs av tillverkningsindustrin, men du trodde att det var 4 gånger fler! ",{"metadata":7360,"sys":7367,"fields":7377},{"tags":7361,"concepts":7366},[7362,7364],{"sys":7363},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7365},{"type":10,"linkType":123,"id":7200},[],{"space":7368,"id":7370,"type":14,"createdAt":7371,"updatedAt":7372,"environment":7373,"publishedVersion":886,"revision":363,"contentType":7375,"locale":27},{"sys":7369},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"a2228aad4c60dcca53729090e84e2957","2021-11-11T07:08:29.029Z","2025-09-30T07:09:43.035Z",{"sys":7374},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7376},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":7378,"answers":7379,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609,"name":7380,"questionText":7381,"statistics":7382,"veryWrongStatistics":7383,"correctSentence":7384,"youWereWrong":7385,"youWereRight":7386,"dataSourceShortText":7387,"dataSourceLinkLongText":7388,"extendedAnswerText":7389,"headingVeryWrong":7390,"youWereVeryWrong":7391,"headingWrong":7390},"63",[],"Hur många människor i världen lever inom räckhåll ","Hur många människor i världen lever inom räckhåll för 3G eller ett mobilnätverk av högre kvalitet?",[2611],[666],"Omkring 90% av världens människor lever inom räckhåll för 3G eller ett mobilnätverk av högre kvalitet, (men bara 60% är anslutna).","3G nätverk täcker de områden där 90% av mänskligheten lever, men bara omkring 60% av dessa människor är anslutna. Teknisk infrastruktur har nått de flesta delarna av den beboeliga världen, men inte alla människor.","De kanske vet att bara omkring 60% av världens befolkning använder internet, och därför antar de att det inte finns 3G i dessa områden.","Källa: International Telecommunication Union (ITU)","Datan ser till procenten av världens population som lever inom räckhåll för en mobil bredbandsservice (eller Internet), 3G eller högre kvalitet. Den andelen är 95%. Ytterligare 2% har tillgång till en icke-bredbandsgrundad mobiltelefonsignal. Det betyder att bara 3% av världens befolkning bor i områden utan någon mobiltäckning. Datan kommer från the International Telecommunication Union, och sammanställs genom att använda flera olika metoder beroende på land. I vissa länder, när undersökningsdata inte existerar, används modellering eller expertutlåtanden, vilket ger uppskattningar som vanligtvis är mindre robusta jämfört med undersökningsdata. När vi jämför ITUs siffror med andra källor som GSMA[3], så är de väldigt snarlika (90%+). Vi konsulterade också tre oberoende experter som erkände ITU som den bästa källan för denna data och en som de litar på och använder i sina egna arbeten.\nAv världens totala population har ungefär 70% en mobiltelefon, enligt GSMA[3] och ungefär 63% anslutna till internet under 2021, enligt ITU.\n\n[1]  [ITU - Mobile population coverage by type of network, 2015-2021](https:\u002F\u002Fwww.itu.int\u002Fitu-d\u002Freports\u002Fstatistics\u002F2021\u002F11\u002F15\u002Fmobile-network-coverage\u002F)  \n[2]  [ITU\u002FUNESCO - The State Of Broadband 2019](https:\u002F\u002Fwww.itu.int\u002Fdms_pub\u002Fitu-s\u002Fopb\u002Fpol\u002FS-POL-BROADBAND.20-2019-PDF-E.pdf)  \n[3]  [GSMA Intelligence - The Mobile Economy 2021](https:\u002F\u002Fwww.gsma.com\u002Fmobileeconomy\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2021\u002F07\u002FGSMA_MobileEconomy2021_3.pdf)\n[4]  [ITU - Individuals using the Internet](https:\u002F\u002Fwww.itu.int\u002Fen\u002FITU-D\u002FStatistics\u002FPages\u002Fstat\u002Fdefault.aspx) \n[5]  Vi konsulterade tre oberoende experter för den här frågan, bland annat  Dhanaraj Thakur från the Center For Democracy and Technology.","\nDet är lätt att tänka på världen som delad i två, och vi hör mycket om den digitala klyftan. Stora ojämlikheter existerar definitivt mellan människor som är ansluta och de som inte är det, men globalt är det inte en tydlig klyfta. De flesta människor som är exkluderade från modern teknologi lever ofta smärtsamt nära till dem som har tillgång.\n\nAtt ha ett nätverk i närheten är inte allt - du måste också ha råd att använda det. Många människor har inte ens börjat använda Internet, och generellt sett är fler kvinnor än män inte online.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm vi tror att problemet är en tillgång till åtkomst så kan vi tro att vi är många år från att skapa infrastrukturen för att ansluta alla till Internet. Verkligheten är att infrastrukturen redan är på plats nästan överallt, men många använder fortfarande inte Internet på grund av bristande kompetens och överkomliga priser. Dessa saker är enklare att fixa.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe tror att teknologin inte än har nått låginkomstländer. Faktum är att den ofta har det, men digital kompetens och överkomliga priser blockerar fortfarande de människor i störst behov.\n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa. Den kommer från the International Telecommunication Union (ITU), vilket är Förenta Nationernas specialiserade organ för informations- och kommunikationsteknologi. Deras siffra är snarlik den siffra som vi hittar från andra källor (90%+). Vi konsulterade också tre oberoende experter som erkände ITU som den bästa källan för denna data och en som de litar på och använder i sina egna arbeten.\n","Täckta, inte anslutna","3G nätverk täcker redan de flesta områdena där människor lever, men når inte alla människor.",{"metadata":7393,"sys":7400,"fields":7410},{"tags":7394,"concepts":7399},[7395,7397],{"sys":7396},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7398},{"type":10,"linkType":123,"id":7200},[],{"space":7401,"id":7403,"type":14,"createdAt":7404,"updatedAt":7405,"environment":7406,"publishedVersion":478,"revision":3173,"contentType":7408,"locale":27},{"sys":7402},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"010a8e8646bf8f0d2189d7cab5c4718e","2021-11-11T07:08:31.061Z","2025-01-07T09:24:50.589Z",{"sys":7407},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7409},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":7411,"answers":7412,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585,"name":7413,"questionText":7414,"statistics":7415,"veryWrongStatistics":7417,"correctSentence":7419,"youWereWrong":7420,"youWereRight":7421,"dataSourceShortText":7387,"dataSourceLinkLongText":7422,"extendedAnswerText":7423,"headingVeryWrong":7424,"youWereVeryWrong":7425,"headingWrong":7426},"64",[],"Vilken andel av världens befolkning använde intern","Vilken andel av världens befolkning använde internet under 2022?",[590,7416],"swe 0.6602",[7418,4741],"uk 0.1890","Omkring 60% av världens befolkning använde internet under 2022.","De flesta du känner är online, men mer än en tredjedel av mänskligheten är fortfarande inte det. Att nå 75% kommer fortfarande ta ungefär 5 år med nuvarande trender.","De tror att de flesta människorna redan är online men nära hälften av mänskligheten är inte det.","Datan kommer från the International Telecommunication Union (ITU), vilket är Förenta Nationernas specialiserade organ för informations- och kommunikationsteknologi. Den sammanställs genom undersökningar och, där data saknas, från uppskattningar. Vissa länders siffror kan vara överskattningar och andra är underskattningar, till exempel finns det ofta en underrepresentation i landsbygdssamhällen där internettillgång kan vara lägre, vilket resulterar i att våra siffror är en överskattning. Å andra sidan kan det gå sakta för data att komma in från låginkomstmiljöer där framstegen just nu är snabbast, och siffran vi har kan därför också vara en underskattning. Avslutningsvis, ITUs definition av att använda Internet är att vara online en gång under de senaste tre månaderna. Om någon bara var online en eller två gånger under den tiden, så är det väldigt tydligt skillnad från den konstanta uppkopplingen många av oss har. Trots dessa begränsningar så ansåg två av de oberoende experterna vi konsulterade att ITUs siffror är de bästa och mest trovärdiga gällande hur många människor använder Internet.\n\n[1]  [ITU](https:\u002F\u002Fwww.itu.int\u002Fen\u002FITU-D\u002FStatistics\u002FPages\u002Fstat\u002Fdefault.aspx)  \n[2]  [ITU\u002FUNESCO - The State of Broadband 2022](https:\u002F\u002Fwww.itu.int\u002Fhub\u002Fpublication\u002Fs-pol-broadband-26-2022\u002F)\n[3]  Vi konsulterade tre oberoende experter för den här frågan, bland annat Dhanaraj Thakur från the Center For Democracy and Technology.","\nUnder 2005 var bara 16% av mänskligheten online. Sen dess har det ökat mycket, och under 2022 var det 66%. Tack vare Internet kan många människor nu få tillgång till information lättare, och det är enklare för dem att hitta utbildning och jobbmöjligheter. Kvinnor och flickor är mindre benägna än män och pojkar att använda Internet.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nAtt ta människor online handlar om att lära ut väldigt grundläggande färdigheter som i slutändan kan vara livsförändrande. Om folk inte vet hur många människor som inte är online än så är det svårt för dem att driva på för mer undervisning av digitala färdigheter i låginkomstländer.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe flesta av våra barn, familjemedlemmar och vänner använder Internet. Det är lätt att glömma att många människor i fattigare länder har begränsad tillgång till utbildning och begränsad tillgång till datorer.\n\n### Kan jag lita på datan?\nJa, men datan har vissa begränsningar. Den kommer från the International Telecommunication Union (ITU), vilket är Förenta Nationernas specialiserade organ för informations- och kommunikationsteknologi. Viktigast av allt, ITUs definition av att använda Internet är: \"Att vara online vid ett tillfälle under de senaste tre månaderna\". Om någon bara var online en eller två gånger under den tiden, så är det helt klart väldigt annorlunda från den konstanta anslutningen många av oss har. Trots dessa begränsningar, så ansåg två oberoende experter vi konsulterade att ITUs siffror är den bästa och mest trovärdiga uppskattningen om hur många människor som använder Internet.\n\n### Vad har hänt i mitt land?\nDenna bubbelgraf visar på den vertikala axeln [andel personer i alla länder som använder Internet](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$model$markers$bubble$encoding$y$data$concept=internet_users&space@=country&=time;&source=sg;&scale$domain:null&zoomed:null&type:null;;&frame$value=2021;;;;;&chart-type=bubbles&url=v1) Det har ökat överallt sedan 1990-talet.\n\n### Vart kan jag se data för länder?\n[Den här bubbelgrafen](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$model$markers$bubble$encoding$y$data$concept=net_users_num&space@=country&=time;;&scale$domain:null&zoomed:null&type:null;;&frame$value=2019;;;;;&chart-type=bubbles&url=v1) visar antalet internetanvändare per land.\n","Du ligger 10 år före","De flesta du känner är online, men mer än en tredjedel av mänskligheten är fortfarande inte det. Att nå 90% kommer ta ungefär 10 år med nuvarande trender.","Du ligger 5 år före",{"metadata":7428,"sys":7435,"fields":7445},{"tags":7429,"concepts":7434},[7430,7432],{"sys":7431},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7433},{"type":10,"linkType":123,"id":7200},[],{"space":7436,"id":7438,"type":14,"createdAt":7439,"updatedAt":7440,"environment":7441,"publishedVersion":1930,"revision":1581,"contentType":7443,"locale":27},{"sys":7437},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7z501TYZT69R5hCpB9yPPy","2023-04-21T09:42:38.175Z","2024-06-04T14:24:24.012Z",{"sys":7442},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7444},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":7446,"answers":7447,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"name":7448,"questionText":7449,"statistics":7450,"veryWrongStatistics":7451,"correctSentence":7453,"youWereWrong":7454,"youWereRight":7455,"dataSourceShortText":7456,"dataSourceLinkLongText":7457,"extendedAnswerText":7458,"headingVeryWrong":7459,"youWereVeryWrong":7454,"headingWrong":7459},"1523",[],"Uppskattningsvis hur stor är minimilönen i dessa l","Uppskattningsvis hur stor är minimilönen i dessa länder med många textilfabriker, Indien, Kina, Pakistan, Vietnam, Kambodja, Myanmar och Indonesien?",[1451],[7452],"uk 0.289","Minimilönen i Indien, Kina, Pakistan, Vietnam, Kambodja, Myanmar och Indonesien är omkring 10 USD per dag.","De flesta kläder tillverkas i länder som nu är medelkinkomstländer, där en utbredd majoritet tjänar tillräckligt mycket för att ha råd med det basala. ","De var inte medvetna om att det mesta av kläderna görs i länder som nu är medelinkomstländer, där en utbredd majoritet tjänar tillräckligt för att ha råd med det basala. ","Källa: International Labour Organization (ILO)","Den genomsnittliga minimilönen för länderna i den här frågan kommer från 2016. Det har utförts forskning som indikerar att många i tygindustrin betalas under minimilönen i Asiatiska länder. Vi minskar den risken genom att sätta svarsalternativet till \"omkring 10 USD\" istället för 12 USD vilket anges i datan från International Labour Organization (ILO). Trots begränsningarna i datan säger tre oberoende experter som vi konsulterade för den här frågan att de anser datan från ILO vara trovärdig. Vi använder också stora skillnader mellan de tre svarsalternativen så vårt rätta svar är långt mer rätt än de andra två svarsalternativen. \n\n[1]  [ILO - Global Wage Report 2020-21](https:\u002F\u002Fwww.ilo.org\u002Fwcmsp5\u002Fgroups\u002Fpublic\u002F---dgreports\u002F---dcomm\u002F---publ\u002Fdocuments\u002Fpublication\u002Fwcms_762534.pdf)  \n[2]  [ILO - Wages and Working Hours in the Textiles, Clothing,\nLeather and Footwear Industries](https:\u002F\u002Fwww.ilo.org\u002Fwcmsp5\u002Fgroups\u002Fpublic\u002F---ed_dialogue\u002F---sector\u002Fdocuments\u002Fpublication\u002Fwcms_300463.pdf)   \n","Allteftersom bredden av produkter som klädes-, textil- och skotillverkare skapade expanderade under 1990-talet flyttade många sin produktion utomlands för att det skulle vara billigare.\n\nFlytten av produktionen hjälpte till med att skapa miljontals jobb i länder som hade varit fattiga under tidigt 1990-tal och har också gett kvinnor möjligheter att få jobb på platser där de inte alltid varit kulturellt accepterat. \n\nFolk anses leva i extrem fattigdom om de har en inkomst som är mindre än 2 USD per dag. Minimilönen i länder med många textilfabriker är mycket mer än så och det har möjliggjort att de flesta har tillgång till det basala som elektricitet, rent vatten, grundläggande hälso- och sjukvård och tillräckligt nyttig mat. \n\nDäremot innebär inte det att det inte finns några problem. Arbetsdagen kan vara lång och oförutsägbar. På vissa platser är det problem med exploatering av arbetare, såväl som övergrepp och trakasserier. Det har också varit problem med att löner betalas ut sent, eller för låga löner och det är en brist på socialförsäkring och föräldrapenning. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nAtt ha en utdaterad syn på världen hindrar folk från att upptäcka möjligheter till resor, studier och jobb på platser som är långt mer utvecklade än de inser. \n\n### Varför har folk fel om det här?\nEn av de största missuppfattningarna folk har om världen är att den är uppdelad i två, rika och fattiga. Verkligheten är att de flesta människor bor i medelinkomstländer där majoriteten har tillräckligt med inkomst för att köpa mat, medicin, elektricitet och transportmedel. \n\n### Kan jag lita på datan?\nJa, men den har några begränsningar. Det har utförts forskning som indikerar att många i tygindustrin betalas under minimilönen i Asiatiska länder. Vi minskar den risken genom att sätta svarsalternativet till \"omkring 10 USD\" istället för 12 USD vilket anges i datan från International Labour Organization (ILO). Trots begränsningarna i datan säger tre oberoende experter som vi konsulterade för den här frågan att de anser datan från ILO vara trovärdig. Vi använder också stora skillnader mellan de tre svarsalternativen så vårt rätta svar är långt mer rätt än de andra två svarsalternativen. ","Inte rika, men inte extremt fattiga heller!",{"metadata":7461,"sys":7468,"fields":7478},{"tags":7462,"concepts":7467},[7463,7465],{"sys":7464},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7466},{"type":10,"linkType":123,"id":7200},[],{"space":7469,"id":7471,"type":14,"createdAt":7472,"updatedAt":7473,"environment":7474,"publishedVersion":1917,"revision":1971,"contentType":7476,"locale":27},{"sys":7470},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3xJl5AskTX9pAKXvU83dDj","2023-04-19T08:01:35.315Z","2026-03-17T07:21:50.691Z",{"sys":7475},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7477},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":7479,"answers":7480,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608},"1581",[],{"metadata":7482,"sys":7489,"fields":7499},{"tags":7483,"concepts":7488},[7484,7486],{"sys":7485},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7487},{"type":10,"linkType":123,"id":7200},[],{"space":7490,"id":7492,"type":14,"createdAt":7493,"updatedAt":7494,"environment":7495,"publishedVersion":805,"revision":993,"contentType":7497,"locale":27},{"sys":7491},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3bZP3ySFWgzOi6JKK16Sys","2023-05-09T09:51:02.282Z","2023-11-27T09:07:25.505Z",{"sys":7496},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7498},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":7500,"answers":7501,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614},"1625",[],{"metadata":7503,"sys":7510,"fields":7521},{"tags":7504,"concepts":7509},[7505,7507],{"sys":7506},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7508},{"type":10,"linkType":123,"id":7200},[],{"space":7511,"id":7513,"type":14,"createdAt":7514,"updatedAt":7515,"environment":7516,"publishedVersion":7518,"revision":4606,"contentType":7519,"locale":27},{"sys":7512},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"CpN7HRrSgPdxCZl3T9ec8","2022-06-22T13:29:48.606Z","2024-10-09T08:28:29.362Z",{"sys":7517},{"id":19,"type":10,"linkType":20},164,{"sys":7520},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":7522,"answers":7523,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"name":7524,"questionText":7525,"statistics":7526,"veryWrongStatistics":7529,"correctSentence":7533,"youWereWrong":7534,"youWereRight":7534,"dataSourceShortText":7535,"dataSourceLinkLongText":7536,"extendedAnswerText":7537,"headingVeryWrong":7538,"youWereVeryWrong":7534,"headingWrong":7538},"1391",[],"Hur många länder har ingått samarbetsavtal med Kin","Hur många länder har ingått samarbetsavtal med Kinas Belt and Road Initiative? ",[852,704,7527,7528],"rus 0.75","jpn 0.9",[7530,7531,324,7532],"uk 0.46","usa 0.54","jpn 0.69","Omkring 140 länder har ingått samarbetsavtal med Kinas Belt and Road Initiative. ","Sedan det lanserades 2013 har det här enorma projektet, som drivs av Kina för att expandera global infrastruktur, lett till samarbetsavtal med 70% av alla världens länder. ","Källa: Belt And Road Portal","Vi fick ursprungligen antalet länder från den officiella Belt and Road-portalen 2019 som anger antalet länder som har signerat avtal med Kina till 136. En mer uppdaterad siffra från forskare från Fanhai International School of Finance vid Fudan University i Shanghai anger antalet till 146 i mars 2022. Vi använde \"omkring 140\" eftersom antalet har ändrats så alla specifika siffror kommer troligen också ändras. ","De flesta har inte än insett omfattningen av det här initiativet som finansierar vägar, järnvägar och hamnar i många länder för att bättre integrera dem med global handel i framtiden. Målsättningen är att koppla ihop Europa, Asien och Afrika. Det är också flera Latinamerikanska länder som har gått med. Även om de flesta länder är ombord på något sätt har projektet och Kinas intentioner kritiserats - speciellt av USA - men det finns inget tvivel om att det är ett otroligt ambitiöst infrastrukturprojekt. ","Ett globalt megaavtal! ",{"metadata":7540,"sys":7547,"fields":7557},{"tags":7541,"concepts":7546},[7542,7544],{"sys":7543},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7545},{"type":10,"linkType":123,"id":7200},[],{"space":7548,"id":7550,"type":14,"createdAt":7551,"updatedAt":7552,"environment":7553,"publishedVersion":586,"revision":993,"contentType":7555,"locale":27},{"sys":7549},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2FBxrea3rAXzoxX2flFXbj","2023-06-15T14:22:54.413Z","2024-02-08T13:25:29.198Z",{"sys":7554},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7556},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":7558,"answers":7559,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3156},"1680",[],{"metadata":7561,"sys":7568,"fields":7578},{"tags":7562,"concepts":7567},[7563,7565],{"sys":7564},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7566},{"type":10,"linkType":123,"id":7200},[],{"space":7569,"id":7571,"type":14,"createdAt":7572,"updatedAt":7573,"environment":7574,"publishedVersion":1385,"revision":45,"contentType":7576,"locale":27},{"sys":7570},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5xkmEgD4WkVbTLdbizzkJ8","2023-06-29T14:09:35.211Z","2023-11-27T09:07:25.389Z",{"sys":7575},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7577},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":7579,"answers":7580,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2342},"1685",[],{"metadata":7582,"sys":7585,"fields":7595},{"tags":7583,"concepts":7584},[],[],{"space":7586,"id":7588,"type":14,"createdAt":7589,"updatedAt":7590,"environment":7591,"publishedVersion":70,"revision":993,"contentType":7593,"locale":27},{"sys":7587},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1ynLqSCsirrvy9trX0HnYO","2023-04-14T10:42:34.386Z","2024-05-27T14:40:01.956Z",{"sys":7592},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7594},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":7596,"answers":7597,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609},"1563",[],{"metadata":7599,"sys":7602,"fields":7611},{"tags":7600,"concepts":7601},[],[],{"space":7603,"id":7605,"type":14,"createdAt":7606,"updatedAt":7606,"environment":7607,"publishedVersion":256,"revision":111,"contentType":7609,"locale":27},{"sys":7604},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2AXoYT6Fy4AFjq0Qf2TW6s","2024-09-11T13:01:57.172Z",{"sys":7608},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7610},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":7612,"answers":7613,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738,"veryWrongPercentage":1384},"1793",[],{"metadata":7615,"sys":7618,"fields":7628},{"tags":7616,"concepts":7617},[],[],{"space":7619,"id":7621,"type":14,"createdAt":7622,"updatedAt":7623,"environment":7624,"publishedVersion":256,"revision":90,"contentType":7626,"locale":27},{"sys":7620},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7FNxb5Uwicb5M4Fep5Fevk","2023-05-02T13:19:49.936Z","2023-08-17T15:46:02.157Z",{"sys":7625},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7627},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":7629,"answers":7630,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3064,"name":7631,"questionText":7632,"statistics":7633,"veryWrongStatistics":7634,"correctSentence":7635,"youWereWrong":7636,"youWereRight":7637,"dataSourceShortText":7638,"dataSourceLinkLongText":7639,"extendedAnswerText":269,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1614",[],"År 2000 var exporten från höginkomstländer värd 4 ","År 2000 var exporten från höginkomstländer värd 4 gånger mer än exporten från alla andra länder tillsammans. Vad var den siffran år 2022?",[4936],[930],"Idag är exporten från varor och tjänster från höginkomstländer värd 2 gånger mer än exporten från alla andra länder.","Precis som de flesta andra har du svårt att föreställa dig det och trodde istället att höginkomstländers export hade fortsatt stiga mer än den från andra länder. ","De trodde att höginkomstländers export hade fortsatt stiga mer än den från andra länder. ","Källa: Världsbanken och OECD","[1]  [World Bank & OECD – Exports of goods and services (current US$) ](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FNE.EXP.GNFS.CD?locations=XO-XD-XM)  ",{"metadata":7641,"sys":7644,"fields":7654},{"tags":7642,"concepts":7643},[],[],{"space":7645,"id":7647,"type":14,"createdAt":7648,"updatedAt":7649,"environment":7650,"publishedVersion":21,"revision":2240,"contentType":7652,"locale":27},{"sys":7646},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"d86336c7cced33522a48235ad84e487a","2021-11-11T07:12:53.447Z","2024-10-02T08:03:42.777Z",{"sys":7651},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7653},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":7655,"heading":7656,"slug":7657,"questions":7658,"certificateHeading":269,"certificateText":7659},"sdg_world_09_cert","FN:s Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Certifikat","un-goal-9-industry-innovation-and-infrastructure-certificate-test",[7193,7392,7359,7327,7293,7260,7427,7460,7481,7502,7539,7560,7581],"för att ha svarat 100% rätt på frågor gällande FN:s Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, och därmed visat grundläggande kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":7661,"sys":7664,"fields":7672},{"tags":7662,"concepts":7663},[],[],{"space":7665,"id":7667,"type":39,"createdAt":7668,"updatedAt":7669,"environment":7670,"publishedVersion":2240,"revision":22,"locale":27},{"sys":7666},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2LZqqvz3RViBsHpinuLFJ5","2020-11-17T11:12:08.443Z","2022-05-17T14:05:25.025Z",{"sys":7671},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":7673,"file":7674},"sdg 09",{"url":7675,"details":7676,"fileName":7681,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F2LZqqvz3RViBsHpinuLFJ5\u002F2ac89d21b37f5e1fe9aa7703cc237927\u002Fsdg_09",{"size":7677,"image":7678},1657,{"width":7679,"height":7680},127,129,"sdg_09","#FD6925",[7684],{"metadata":7685,"sys":7688,"fields":7697},{"tags":7686,"concepts":7687},[],[],{"space":7689,"id":7691,"type":14,"createdAt":7692,"updatedAt":7692,"environment":7693,"publishedVersion":993,"revision":111,"contentType":7695,"locale":27},{"sys":7690},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1GkBpKxZAwHDrtUNn2fruC","2022-10-06T08:47:07.215Z",{"sys":7694},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7696},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":7698,"challenges":7699},"UN Goal 9",[7700],{"metadata":7701,"sys":7704,"fields":7714},{"tags":7702,"concepts":7703},[],[],{"space":7705,"id":7707,"type":14,"createdAt":7708,"updatedAt":7709,"environment":7710,"publishedVersion":579,"revision":45,"contentType":7712,"locale":27},{"sys":7706},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3UxBANEkGa68iVGLIZtJRV","2022-10-06T08:47:04.578Z","2022-10-06T11:20:02.957Z",{"sys":7711},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7713},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":7715,"title":7716,"slug":7715,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":7717,"combos":7737},"sdg-world-goal-9","FN Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur",{"metadata":7718,"sys":7721,"fields":7729},{"tags":7719,"concepts":7720},[],[],{"space":7722,"id":7724,"type":39,"createdAt":7725,"updatedAt":7726,"environment":7727,"publishedVersion":44,"revision":45,"locale":27},{"sys":7723},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7nBNMidOK2hq2kePGYzLU1","2022-10-06T08:41:27.690Z","2022-10-06T14:21:31.962Z",{"sys":7728},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":7730,"file":7731},"SDG icon 9-03",{"url":7732,"details":7733,"fileName":7736,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F7nBNMidOK2hq2kePGYzLU1\u002F06f4cf73c80645f5c641aaff5bef020c\u002FSDG_icon_9-03.png",{"size":7734,"image":7735},14201,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 9-03.png",[],{"metadata":7739,"sys":7742,"fields":7752},{"tags":7740,"concepts":7741},[],[],{"space":7743,"id":7745,"type":14,"createdAt":7746,"updatedAt":7747,"environment":7748,"publishedVersion":402,"revision":1264,"contentType":7750,"locale":27},{"sys":7744},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5BlRQJUSMVhEyCtr5k7ncR","2020-11-19T19:37:32.715Z","2023-09-04T09:13:07.913Z",{"sys":7749},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7751},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":7753,"name":7754,"slug":7753,"tests":7755,"diplomaTest":8110,"icon":8130,"iconDisplayType":1982,"color":8152,"topicCategory":979,"chapters":8153},"sdg-world-10","FN:s Mål 10: Minskad ojämlikhet",[7756],{"metadata":7757,"sys":7760,"fields":7770},{"tags":7758,"concepts":7759},[],[],{"space":7761,"id":7763,"type":14,"createdAt":7764,"updatedAt":7765,"environment":7766,"publishedVersion":1385,"revision":1178,"contentType":7768,"locale":27},{"sys":7762},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"95c08fa9596b8d340f0966c379bc6d7e","2021-11-11T07:12:55.277Z","2024-10-14T12:01:34.549Z",{"sys":7767},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7769},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":7771,"heading":7754,"slug":7772,"questions":7773,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_10_t1","un-goal-10-reduced-inequalities",[7774,7814,7849,7936,7967,8000,8033,8054,8077,8094],{"metadata":7775,"sys":7783,"fields":7794},{"tags":7776,"concepts":7782},[7777,7779],{"sys":7778},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7780},{"type":10,"linkType":123,"id":7781},"inequalities",[],{"space":7784,"id":7786,"type":14,"createdAt":7787,"updatedAt":7788,"environment":7789,"publishedVersion":7791,"revision":1012,"contentType":7792,"locale":27},{"sys":7785},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"57d041294f6bdb2857ce50082d62075c","2021-11-11T07:05:20.843Z","2024-09-16T12:51:55.729Z",{"sys":7790},{"id":19,"type":10,"linkType":20},104,{"sys":7793},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":7795,"answers":7796,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":408,"name":7797,"questionText":7798,"statistics":7799,"veryWrongStatistics":7803,"correctSentence":7808,"youWereWrong":7809,"youWereRight":7810,"dataSourceShortText":234,"dataSourceLinkLongText":7811,"extendedAnswerText":7812,"headingVeryWrong":7813,"youWereVeryWrong":7809,"headingWrong":7813},"17",[],"Hur stor andel av världens länder har lagar mot se","Hur stor andel av världens länder har lagar mot sexuella trakasserier på jobbet?",[5319,7800,7801,7802,487],"swe 0.95","nor 0.94","fin 0.93",[7804,5152,7805,7806,7807],"uk 0.47","dnk 0.82","fin 0.69","nor 0.73","Mer än 70% av alla länder har lagar mot sexuella trakasserier på jobbet.","Teoretiskt sett är jämställdhet mellan könen utmärkt i många länder, med tjusiga lagar. Men i praktiken ställs gärningsmännen sällan inför rätta.","De tror att lagar saknas men i verkligheten är problemet ofta att existerande lagar inte tillämpas.","Uppgifterna som används i den här frågan är från 2022[1]. Världsbankens rapport som vi använder nämner att medan mer än 70% av länderna har lagar mot sexuella trakasserier på jobbet, finns faktiska straffrättsliga påföljder på plats i färre antal länder. Rapporten från 2022 säger att av de 144 ekonomier som har antagit lagstiftning om sexuella trakasserier på arbetsplatsen, har endast 97 fastställt straffrättsliga påföljder för sådana handlingar. Samtidigt finns civila rättsmedel, såsom ersättning till offer för sexuella trakasserier, tillgängliga i 107 ekonomier. Ett annat problem är att lagar i olika länder kan definiera sexuella trakasserier på olika sätt. Därför valde vi svarsalternativet \"mer än 70%\" och satte stora skillnader mellan de tre svarsalternativen för att vara säkra på att de felaktiga alternativen var uppenbart fel.\n\n[1] [Women, Business and the Law 2023 from March 2023](https:\u002F\u002Fopenknowledge.worldbank.org\u002Fserver\u002Fapi\u002Fcore\u002Fbitstreams\u002Fe3f5880b-2fa2-4af3-8ef4-3c9469d60baf\u002Fcontent) \n[2] [World Bank - “Global and Regional Trends in Women’s Legal Protection Against Domestic Violence and Sexual Harassment” from March 2018.](http:\u002F\u002Fpubdocs.worldbank.org\u002Fen\u002F679221517425064052\u002FEndingViolenceAgainstWomenandGirls-GBVLaws-Feb2018.pdf) (page 9)  \n[3]  [Efforts to prevent sexual harassment in academia, Report 2020:1, An international research review](https:\u002F\u002Fwww.uhr.se\u002Fglobalassets\u002F_uhr.se\u002Fpublikationer\u002F2020\u002Fuhr-efforts-to-prevent-sexual-harassment-in-academia.pdf)\n[4]  [Efforts to prevent sexual harassment in academia, Report 2020:1, An international research review](https:\u002F\u002Fwww.uhr.se\u002Fglobalassets\u002F_uhr.se\u002Fpublikationer\u002F2020\u002Fuhr-efforts-to-prevent-sexual-harassment-in-academia.pdf )  ","#metoo-rörelsen startade 2017 och den har hjälpt fler människor att inse det massiva problemet med sexuella trakasserier av kvinnor från manliga kollegor och chefer på jobbet över hela världen. Mellan 2017 och 2022 lade ytterligare minst åtta länder till lagar för att bekämpa sexuella trakasserier på arbetsplatsen.\nDet är en bra start... men inte tillräckligt.\n\n>”Även om det är viktigt att ha lagar på papper är det inte tillräckligt. På många ställen kan adekvata lagar existera samtidigt med en hög förekomst av våld i hemmet eller sexuella trakasserier.” sammanfattar rapporten [Ending Violence against women and girls.](http:\u002F\u002Fpubdocs.worldbank.org\u002Fen\u002F679221517425064052\u002FEndingViolenceAgainstWomenandGirls-GBVLaws-Feb2018.pdf)\n\nSå länge män fortsätter att tro att det inte kommer att bli något straff, vet många mobbare, trakasserare och utnyttjare att de kan göra vad de vill utan konsekvenser. Och så länge förövare sannolikt inte kommer att straffas kan det istället vara offren som tar risken att förlora sina jobb om de anmäler brotten. Även med en lag på plats känner många kvinnor sig för maktlösa för att våga säga ifrån. \n\nTack vare #metoo-rörelsen har alla typer av organisationer och företag insett att de måste ha engagerat ledarskap för att få slut på sexuella trakasserier och uppgradera arbetsplatsnormer så att åskådare blir ansvarsfulla medarbetare. De behöver nya rutiner för klagomålshantering och en stödstruktur, som [Svenska universitet](https:\u002F\u002Fwww.uhr.se\u002Fglobalassets\u002F_uhr.se\u002Fpublikationer\u002F2020\u002Fuhr-efforts-to-prevent-sexual-trakassering-in-academia.pdf) eller [klädesfabriker i Kambodja](https:\u002F\u002Fwww.care.org.au\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2018\u002F12\u002FSTOP-Rapid-Review.pdf).\n\nPå många arbetsplatser där sexuella trakasserier har underrapporterats finns det äntligen ett hopp om att normerna kan börja förändras tack vare #metoo. Om de gör det kommer lagarna att bli användbara.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nAtt sätta stopp för sexuella trakasserier verkar vara en ännu större uppgift när vi tror att det ännu inte ens finns lagar för att bekämpa det. Att skapa nya lagar tar tid i många länder. Det faktum att de flesta länder redan har dessa lagar betyder att vi kan driva på verställandet, snarare än att behöva börja från början. Det borde ge människor hopp om att saker och ting kan förändras snabbare än de förväntar sig.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDen senaste tidens skildringar av sexuella trakasserier i media, särskilt när #MeToo-rörelsen diskuterades livligt, kan ha fått många att tro att det finns få rättsliga skydd för offer för sexuella trakasserier på jobbet.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, uppgifterna kommer från World Bank Report, [Women, Business and The law 2023](https:\u002F\u002Fwbl.worldbank.org\u002Fen\u002Freports). Rapporten visar att av de 144 länder som har antagit lagstiftning om sexuella trakasserier på arbetsplatsen är det bara 97 som har straffrättsliga påföljder. Samtidigt finns civila rättsmedel, såsom ersättning till offer för sexuella trakasserier, tillgängliga i 107 länder. En annan fråga är att lagar i olika länder kan definiera sexuella trakasserier på olika sätt. Därför valde vi svarsalternativet ”omkring 70 %” och satte stora skillnader mellan de tre svarsalternativen för att vara säkra på att de felaktiga alternativen var uppenbart fel.\n\nPå [den här kartan](https:\u002F\u002Fgapm.io\u002Fvshl) visar datan hur lagar gällande sexuella trakasserier på jobbet utvecklats över tid, från två länder 1970 till 141 länder år 2020.\n","Tillämpningen av lagarna är problemet",{"metadata":7815,"sys":7822,"fields":7832},{"tags":7816,"concepts":7821},[7817,7819],{"sys":7818},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7820},{"type":10,"linkType":123,"id":7781},[],{"space":7823,"id":7825,"type":14,"createdAt":7826,"updatedAt":7827,"environment":7828,"publishedVersion":2308,"revision":586,"contentType":7830,"locale":27},{"sys":7824},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"cff81c771c2379ff9dbb885983b1aa0b","2021-11-11T07:10:02.287Z","2025-01-20T09:24:31.859Z",{"sys":7829},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7831},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":7833,"answers":7834,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2458,"name":7835,"questionText":7836,"statistics":7837,"veryWrongStatistics":7839,"correctSentence":7841,"youWereWrong":7842,"youWereRight":7843,"dataSourceShortText":7844,"dataSourceLinkLongText":7845,"extendedAnswerText":7846,"headingVeryWrong":7847,"youWereVeryWrong":7848,"headingWrong":7847},"71",[],"I vilken del av världen är inkomstskillnaden minst","I vilken del av världen är inkomstskillnaden minst, när man mäter hur mycket de rikaste 10% tjänar av alla inkomster?",[7838],"uk 0.81",[7840],"uk 0.2560","År 2021 mottog de rikaste 10% av européerna 36% av inkomsten. Det var den lägsta andelen av någon region i världen.","Du inser förmodligen inte att de rika människorna på fattigare platser tar en större del av den totala inkomsten.","De inser inte att de rika människorna på fattigare platser tar en större del av den totala inkomsten.","Källa: World Inequality Database","Dessa uppgifter kommer från World Inequality Database (WID) [1][2]. \n\nWID involverar mer än 100 forskare från över 70 länder. Tillsammans sammanställer de data från alla länder, data som beskriver fördelningen av inkomst och förmögenhet från lägst till högst. Data kombineras från olika källor så som nationalräkenskaper, undersökningar, finansiella data och förmögenhetsrankningar. För topp 10%-inkomsttagarna används nationalinkomst före skatt. Detta definieras som summan av alla personliga inkomstflöden före skatt [2].\n\n[1]  [World Inequality Database 2021](https:\u002F\u002Fwid.world\u002Fworld\u002F#sptinc_p90p100_z\u002FWO;QE;XM;XF\u002Flast\u002Feu\u002Fk\u002Fp\u002Fyearly\u002Fs\u002Ffalse\u002F27.984\u002F80\u002Fcurve\u002Ffalse\u002Fcountry)  \n[2]  [World Inequality Database Methodology](https:\u002F\u002Fwid.world\u002Fmethodology\u002F)  ","I Europa gick 36% av den totala inkomsten till de översta 10% av löntagarna 2021, till skillnad från 56% i Afrika söder om Sahara och 59% i Mellanöstern. Världsgenomsnittet är 52%.\n\nBara för att ett land är fattigare i genomsnitt betyder det inte att inkomstskillnaderna är mindre. Bilderna vi ser från Afrika och Mellanöstern visar ofta på fattigdom. Men antalet rika människor i dessa regioner är större än de flesta inser, och deras andel av den totala inkomsten är mycket större jämfört med Europa. Så har det varit så långt tillbaka som 1980-talet (och antagligen innan det också). Ojämlikheten har ökat i Europa vilket folk antagligen är medvetna om, men ojämlikheten i inkomst är fortfarande mycket större i Afrika än i Mellanöstern. \n\nVi har samlat bilder för att visa de enorma skillnaderna i levnadsstandard mellan alla regioner. De finns fritt tillgängliga på [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street) där du kan jämföra mellan hundratals familjer från hela världen.\n\n### Varför är det ett problem om folk har fel om detta?\nAtt ha fel om detta innebär att vi är blinda för faktumet att ojämlikhet är ett globalt problem som påverkar många, oavsett om landet är rikt eller fattigt. Medan det är viktigt för folk att veta att inkomst har ökat mycket under de senaste årtiondena, är det lika viktigt att veta att tillväxten inte har varit jämlik. Ojämlikhet i inkomst är något går att fixa och ansträngningar bör göras för att åtgärda det, eftersom växande ojämlikhet kan sakta in ett lands utveckling och i förlängningen leda till konflikt. \n\n### Varför har folk fel om detta?\nNär vi ser och hör historier om människor som går flera mil för att hämta vatten eller lever på mindre än två dollar om dagen, i regioner som Afrika söder om Sahara eller i flyktingläger i Mellanöstern, kan det vara svårt att föreställa sig att det också finns vansinnigt rika människor i dessa länder.\n\n### Kan jag lita på dessa uppgifter?\nJa det kan du. Dessa uppgifter kommer från World Inequality Database.\nDock är det viktigt att vara medveten om att dessa regionala genomsnitt döljer skillnader mellan länder.\nVi har talat med fyra oberoende experter som rekommenderar och litar på denna datakälla.\n\n### Var kan jag lära mig mer?\nDu kan utforska inkomstfördelningen över tid i våra [interaktiva verktyg](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ffw\u002Fincome-mountains\u002F). Börja med att utforska inkomstskillnaderna i ditt land över tid.olllkkkmmnän-[Our World in data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fglobal-economic-inequality#) är en annan bra källa.\n","Fattiga regioner har stor ojämlikhet","Du inser förmodligen inte att de rika människorna på fattigare platser tar en större del av den totala inkomsten. ",{"metadata":7850,"sys":7857,"fields":7868},{"tags":7851,"concepts":7856},[7852,7854],{"sys":7853},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7855},{"type":10,"linkType":123,"id":7781},[],{"space":7858,"id":7860,"type":14,"createdAt":7861,"updatedAt":7862,"environment":7863,"publishedVersion":7865,"revision":1663,"contentType":7866,"locale":27},{"sys":7859},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"bcffa2387bb182b081e1f23ab7457314","2021-11-11T07:10:04.643Z","2025-04-29T16:22:14.946Z",{"sys":7864},{"id":19,"type":10,"linkType":20},206,{"sys":7867},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":7869,"answers":7870,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2476,"name":7871,"questionText":7872,"statistics":7873,"veryWrongStatistics":7903,"correctSentence":7929,"youWereWrong":7930,"youWereRight":7931,"dataSourceShortText":7932,"dataSourceLinkLongText":7933,"extendedAnswerText":7934,"headingVeryWrong":7935,"youWereVeryWrong":7930,"headingWrong":7935},"72",[],"År 1990 levde 3% av världens befolkning i ett anna","År 1990 levde 3% av världens befolkning i ett annat land än där de föddes. Vad är den andelen idag?",[2831,777,7874,7875,7876,7877,7878,7879,7880,7881,7882,7883,7884,7885,7886,7887,7888,7889,7890,7891,7892,7893,7894,7895,7896,7897,7898,7899,7900,7901,7902],"arg 0.89","aus 0.89","bel 0.88","bra 0.91","can 0.85","chn 0.79","fra 0.85","deu 0.86","hun 0.92","idn 0.88","ita 0.91","jpn 0.82","mex 0.93","pol 0.9","rus 0.89","sau 0.85","sgp 0.9","kor 0.8","esp 0.9","swe 0.84","tur 0.86","mys 0.87","egy 0.9","are 0.9","col 0.94","rou 0.93","per 0.9","jor 0.93","mar 0.89",[2250,7904,7905,7906,7907,7908,7909,7910,7911,336,7912,7913,7914,7239,7915,7916,2137,7917,7918,7919,219,5877,7920,7921,7922,7923,7924,7925,7926,7927,7928],"usa 0.31","arg 0.43","aus 0.4","bel 0.34","bra 0.4","can 0.36","chn 0.2","fra 0.30","hun 0.39","idn 0.35","ita 0.43","mex 0.48","pol 0.48","sau 0.42","sgp 0.43","kor 0.26","tur 0.34","mys 0.34","egy 0.45","are 0.39","col 0.52","rou 0.52","per 0.45","jor 0.53","mar 0.48","Idag bor 3,6% av världens befolkning i ett annat land än det som de är födda i.","På nyheterna ser det ut som att alla är i rörelse. Vi hör mycket om migration och flyktingar. I verkligheten stannar de flesta i sitt födelseland.","De inser inte att de flesta människor antingen är nöjda över att bo i sitt hemland eller inte har råd att flytta någon annanstans.\n","Datakälla: UN International Migrant Stock (2020)","Dessa uppgifter kommer från FN:s International Migrant Stock (2020)[1] och använder mestadels folkräkningsdata, vilket likställer internationella migranter med den utrikesfödda befolkningen där det är möjligt. År 2020 var andelen av den totala befolkningen som bodde i ett annat land än det de föddes i 3,6%.\n\nI de flesta länder som saknade uppgifter om födelseort fanns information om medborgarskapsland tillgänglig och användes som grund för identifiering av internationella migranter.\nI dessa fall likställdes internationella migranter med utländska medborgare (detta gällde 46 av länderna eller områdena).\nDet finns några nackdelar med detta: Personer födda i bosättningslandet kan inkluderas i antalet internationella migranter även om de kanske aldrig har bott utomlands. Och personer födda utomlands som naturaliserats i sitt bosättningsland är också uteslutna från beståndet av internationella migranter när de använder medborgarskap för att definiera internationella migranter.\n\nFN säger att täckningen av flyktingar i folkräkningar är ojämn. I länder där flyktingar har beviljats flyktingstatus och tillåtits integreras i landet omfattas de normalt av folkräkningen, precis som alla andra internationella migranter. Men i många länder saknar flyktingar rörelsefrihet och måste vistas i läger eller andra utsedda områden. I sådana fall kan folkräkningar ignorera flyktingar. När det gäller papperslösa invandrare kan de vara inkluderade eller inte, beroende på land.\n\nOavsett hur man räknar kommer antalet 4% att vara mycket närmare sanningen än något av de andra alternativen.\n\n[1]  [UN International Migrant Stock (2020)](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fdevelopment\u002Fdesa\u002Fpd\u002Fcontent\u002Finternational-migrant-stock) \n[2]  [UN International Migrant Stock (2020) Methodology](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fdevelopment\u002Fdesa\u002Fpd\u002Fsites\u002Fwww.un.org.development.desa.pd\u002Ffiles\u002Fundesa_pd_2020_international_migrant_stock_documentation.pdf)  \n[3]  [International Migrant Stock World Map - Migration Data Portal](https:\u002F\u002Fwww.migrationdataportal.org\u002Finternational-data?t=2024&i=stock_perc_)\n[4]  För denna fråga rådfrågade vi två oberoende experter, inklusive Madeleine Sumption från Migrationsobservatoriet vid Oxford University.","Globalt är migration precis lika vanligt nu som för 30 år sedan. Antalet människor som bor utomlands har ökat sedan 1990, men det har också världens befolkning och därför har den totala andelen inte ökat mycket.\n\nI media hör vi mycket om människor som flyttar över hela världen på grund av arbete eller andra skäl. Det visas också en hel del bevakning av flyktingar som fördrivs eller flyr från sina hem till ett annat land, vilket förmodligen förklarar varför människor grovt överskattar det globala antalet migranter.\n\nI verkligheten bor de allra flesta människor i landet som de är födda i.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nMycket mediebevakning fokuserar på de få människor som bor utomlands. På TV och i tidningar ser vi kändisar och andra snuskigt rika globetrotters som lätt och ofta rör sig runt om i världen. Och på nyheterna ser vi flyktingar som har varit tvungna att riskera sina liv för att fly sitt land på grund av krig och andra katastrofer.\nMen båda är undantag. De flesta människor är varken snuskigt rika kändisar eller flyktingar och de flesta av oss stannar i landet där vi är födda.\n\n### Varför är det ett problem om folk har fel om detta?\nAtt överskatta den globala migrationen leder lätt till en känsla av att kontrollen över ett lands gränser har förlorats och att det behövs hårdare regler. Över hela världen är det så att de flesta människor som säger att de vill flytta till ett annat land men hindras på grund av visumregler eller att de inte har den summa pengar som behövs.\n\n### Är antalet invandrare så lågt i alla länder?\nNej, som med alla globala siffror är det stor variation mellan länder och regioner.\nI höginkomstländer är andelen av befolkningen födda i ett annat land i genomsnitt 15%. I Oceanien är andelen utrikesfödda över 20%, medan andelen i regioner som Asien, Afrika och Latinamerika är runt 2%. I [den här grafen](https:\u002F\u002Fgapm.io\u002Fvms) kan du visualisera andelen invandrare i olika länder och variationen mellan länderna över tid.\nNär vi testade den här frågan i olika länder upptäckte vi, intressant nog, att det fanns lite eller inget samband mellan ett lands egen migrationsnivå och hur fel människor hade när det kom till denna fråga.\n\n### Kan jag lita på dessa uppgifter?\nJa, du kan men du behöver ha ett par saker i åtanke. Det första är att inse de stora skillnaderna mellan länder och regioner, eftersom detta är en procentandel av den totala globala befolkningen.\nEn annan sak är att det i vissa länder saknas uppgifter om den utrikesfödda befolkningen så istället användes information om medborgarskapsland.\nDessutom kan täckningen av flyktingar i folkräkningsdata vara mycket ojämn mellan länder, och papperslösa invandrare registreras inte i alla länder.\nTrots dessa varningar håller experterna vi har pratat med med om den globala siffran på 4% och anser att dessa uppgifter är tillförlitliga.\n","Nästan alla stannar kvar",{"metadata":7937,"sys":7944,"fields":7954},{"tags":7938,"concepts":7943},[7939,7941],{"sys":7940},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7942},{"type":10,"linkType":123,"id":7781},[],{"space":7945,"id":7947,"type":14,"createdAt":7948,"updatedAt":7949,"environment":7950,"publishedVersion":3519,"revision":1178,"contentType":7952,"locale":27},{"sys":7946},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ff9add1558b2d94bd218e3b3b330f476","2021-11-11T07:10:07.416Z","2023-11-27T09:07:25.196Z",{"sys":7951},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7953},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":7955,"answers":7956,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585,"name":7957,"questionText":7958,"statistics":7959,"veryWrongStatistics":7960,"correctSentence":7961,"youWereWrong":7962,"youWereRight":7963,"dataSourceShortText":2149,"dataSourceLinkLongText":7964,"extendedAnswerText":7965,"headingVeryWrong":7966,"youWereVeryWrong":7962,"headingWrong":7966},"73",[],"Av 195 länder, hur många har lovat att skapa lagar","Av 195 länder, hur många har lovat att skapa lagar mot rasism, i enlighet med FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering?",[590],[592],"182 länder har förbundit sig att respektera rättigheterna i FN: s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering.","Du trodde att bara en bråkdel av länderna lovat att förbjuda rasism, men nästan alla har gjort det. Det är lätt att lova...","De flesta vet inte att nästan alla länder har skrivit på FN: s deklaration mot rasism. Men att underteckna en deklaration och att faktiskt implementera nya lagar är två olika saker. ","Redan år 2000 hade mer än 150 stater ratificerat, alltså godkänt, konventionen.\n\nDet är skillnad på undertecknare och parter i en FN-konvention. Undertecknare som inte har ratificerat konventionen är inte bundna till den och visar bara att de avser att bli parter i fördraget senare. Endast Bhutan, Nauru och Palau är undertecknare som inte har ratificerat fördraget.\n\n182 stater är parter i fördraget, som juridiskt binder dem till en konvention \"med förbehåll för giltiga reservationer, överenskommelser och förklaringar\". Endast 10 länder eller stater har inte undertecknat konventionen, nämligen Brunei, Kiribati, Nordkorea, Malaysia, Mikronesien, Myanmar, Samoa, Tuvalu, Vanuatu och Sydsudan.\n\nFN har 193 medlemsländer med rösträtt. Palestina och Vatikanen är observerande länder men har trots det ratificerat den internationella konventionen om rasdiskriminering.\n\n[1]  [Lista över undertecknare och parter till den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering](https:\u002F\u002Ftreaties.un.org\u002FPages\u002FViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=IV-2&chapter=4)  \n[2]  [Fullständig text till den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering](https:\u002F\u002Fwww.ohchr.org\u002FEN\u002FProfessionalInterest\u002FPages\u002FCERD.aspx)  \n[3]  [Länder som har ratificerat konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering av Gapminder.](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1Wqq3t17i-bJKWlVQn-rdR1Nl6vux41WUaIQhvC24BVU\u002Fedit#gid=0)  ","I mitten av 1960-talet antog FN:s medlemmar en konvention för att försöka stoppa rashat och uppvigling till hat, för att bekämpa fördomar och garantera anställning utan diskriminering. Det var höga mål och många förvånas över att få veta att nästan alla länder har erkänt dessa mål och gått med på att vara juridiskt bundna till dem.\n\nDet låter imponerande och på många sätt är det fantastiskt att få nästan alla länder att erkänna att rasdiskriminering är dåligt.\nMen vi vet alla att rasismen inte har tagit slut. Att människor fortfarande inte får jobb utifrån sin hudfärg eller religion, bland mycket annat.\n\nAtt komma överens om att principerna i en konvention är korrekta är det första steget. Att införa lagar, utbilda allmänheten och genomdriva lagar är ett mycket större steg som måste tas för att göra konventionen effektiv.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nVi tror ofta att folk på andra ställen är mer rasistiska än vad vi är i vårt land. Detta gör det svårare att föreställa sig att samarbeta med andra och utvecklas mot en mer jämlik värld.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nVi hör att andra länder är konstiga, fantastiska eller skrämmande, vilket gör det svårt att inse att överallt i världen har de flesta människor liknande intressen och mål och lever ganska normala liv.\n\n### Kan jag lita på uppgifterna?\nJa, de kommer [direkt från FN](https:\u002F\u002Ftreaties.un.org\u002FPages\u002FViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=IV-2&chapter=4). 182 länder är parter i fördraget, som juridiskt binder ett land till en konvention \"med förbehåll för giltiga reservationer, överenskommelser och förklaringar\".\n","De flesta lovar att bannlysa rasism",{"metadata":7968,"sys":7975,"fields":7985},{"tags":7969,"concepts":7974},[7970,7972],{"sys":7971},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":7973},{"type":10,"linkType":123,"id":7781},[],{"space":7976,"id":7978,"type":14,"createdAt":7979,"updatedAt":7980,"environment":7981,"publishedVersion":2055,"revision":1581,"contentType":7983,"locale":27},{"sys":7977},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"0cddabd82a37caa2aff76c5095f1812a","2021-11-11T07:10:10.210Z","2023-11-27T09:07:25.137Z",{"sys":7982},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":7984},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":7986,"answers":7987,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"name":7988,"questionText":7989,"statistics":7990,"veryWrongStatistics":7992,"correctSentence":7993,"youWereWrong":7994,"youWereRight":7995,"dataSourceShortText":7996,"dataSourceLinkLongText":7997,"extendedAnswerText":7998,"headingVeryWrong":7999,"youWereVeryWrong":7994,"headingWrong":7999},"74",[],"Hur stor andel av medlemmarna i Internationella va","Hur stor andel av medlemmarna i Internationella valutafonden (IMF) är låg- och medelinkomstländer?",[7991],"uk 0.816",[666],"Omkring 70% av IMF-länderna är låg- och medelinkomstländer.","Du visste förmodligen inte att de flesta länder i världen idag är medelinkomstländer och att de är del av globala samarbeten.","De inser inte att en majoritet av länderna idag är medelinkomstländer och de deltar i globala samarbeten för en stabil världsekonomi.","Källor: IMF och World Bank","Internationella valutafonden (IMF)[1] inrättades 1945 för att hjälpa till att främja internationellt monetärt samarbete. Det finns för närvarande 189 medlemsländer i IMF[2] som också är FN-medlemsstater med rösträtt. Kosovo är också medlem i IMF, men har för närvarande inte rösträtt för medlemskap i FN. Det finns totalt 193 FN-medlemsländer. De fyra länder som är medlemmar i FN, men inte i IMF är Kuba, Liechtenstein, Monaco och Nordkorea. För räkenskapsåret 2022 klassificeras Liechtenstein och Monaco som höginkomstländer, Kuba som övre medelinkomstland och Nordkorea som låginkomstland.[3]\n\nDet yngsta landet i världen är Sydsudan, som 2011 blev självständigt från Sudan. Bara ett år senare, 2012, blev Sudan medlem i IMF.\n\n[1]  [IMF - Om](https:\u002F\u002Fwww.imf.org\u002Fen\u002FAbout)  \n[2]  [IMF - Medlemsförteckning](https:\u002F\u002Fwww.imf.org\u002Fexternal\u002Fnp\u002Fsec\u002Fmemdir\u002Fmemdate.htm)  \n[3]  [World Bank Country and Lending Groups](https:\u002F\u002Fdatahelpdesk.worldbank.org\u002Fknowledgebase\u002Farticles\u002F906519-world-bank-country-and-lending-groups)  \n[4]  [IMF-medlemmar efter inkomstgrupper sammanställd av Gapminder](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F10mP16noIj655PqITygx_30IGlJB8sVqnyZk80wfzPcA\u002Fedit#gid=0)  ","De flesta verkar ha en förlegad syn på globala partnerskap. De föreställer sig att stora internationella organisationer främst består av rika länder. Och många inser inte att en majoritet av länderna har blivit rikare under de senaste decennierna genom att konkurrera på den globaliserade världsmarknaden. Dessa länder blir allt mer inflytelserika i alla globala samarbeten och de är redan involverade i organisationer som arbetar för en stabil världsekonomi.\n\nDet finns ungefär 195 länder i världen. Cirka 56% av dem är \"medelinkomstländer\" och 14% är \"låginkomstländer\". De utgör ungefär 71% av medlemmarna i Internationella valutafonden (IMF) - en organisation som skapats för att säkerställa stabilitet och samarbete i det internationella monetära systemet.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nVärlden är långt ifrån jämställd och det finns många internationella regler som gynnar länder som redan är rika och mäktiga. Under de senaste decennierna har många låg- och medelinkomstländer blivit mycket rikare och mäktigare och de utgör nu majoriteten av medlemmar i alla FN-organisationer och organisationer som IMF. Eftersom nästan alla länder redan är medlemmar kan de fungera som en bra plattform för att skapa en mer rättvis världsekonomi om dessa organisationer reformeras för att bli ännu mer demokratiska. Men om folk felaktigt antar att låg- och medelinkomstländer är en minoritet av medlemmarna, erkänner de förmodligen inte IMF som en organisation som driver på för en mer jämlik värld.\n\n### Har alla länder lika mycket att säga till om i IMF?\nNej. De rikare länderna har fler röster och mer makt i beslutsfattandet. Alla 190 medlemmar i IMF har samma antal grundröster men tilldelas sedan olika antal röster baserat på deras kvot. Ett lands kvot speglar i stort sett deras relativa styrka i världsekonomin.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nVärlden har utvecklats snabbt och många har fastnat i en gammal världsbild, där de föreställer sig en majoritet av länder som mycket fattiga och utestängda från viktigt globalt beslutsfattande. Det var sant för 60 år sedan. Världen har förändrats. De flesta länder har blivit rikare, men sådana förändringar sker så långsamt att de aldrig rapporteras i nyheterna. Det är svårt att veta varför så många människor gissar fel om detta. Här är en annan hypotes: När de internationella mötena visas i media är det svårt att inse att en majoritet av ledarna i snygga kläder som sitter i snygga rum faktiskt representerar människorna i medelinkomstländer och låginkomstländer, där i stort sett alla är fattigare än sina ledare. Vi ser ett rum fullt av välklädda beslutsfattare och vi kan av misstag tro att de kommer från rikare länder, eftersom vi inte kan se några fattiga på bilden.\n\n![Board of Governors International Monetary Fund](\u002F\u002Fimages.contentful.com\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4BuayYYnnuykvNYtASjmS\u002Fefe807db44d1f5756200d1a967e6ef48\u002FBoard_of_Governors_International_Monetary_Fund.jpg)\n\n### Vad gör Internationella valutafonden?\n[IMF:s uppdrag](https:\u002F\u002Fwww.imf.org\u002Fen\u002FAbout) är att säkerställa stabiliteten i det internationella monetära systemet. Det gör det på tre sätt: 1. Hålla koll på den globala ekonomin och medlemsländernas ekonomier; 2. Utlåning till länder med ekonomiska svårigheter; och 3. Ge praktisk hjälp till medlemmar.\n\n### Hur klassificeras länder som \"låg- och medelinkomst\"?\nVi använder Världsbankens klassificering, vilken baseras på ett lands genomsnittsinkomst (BNI per capita, beräknad med Världsbankens Atlas-metod). Ett land kan byta grupp om det blir rikare eller fattigare. Medelinkomsten säger ingenting om inkomstskillnaderna inom länder. I många medelinkomstländer finns det stora befolkningsgrupper som lever i fattigdom. Världsbankens klassificering finns på [dess webbplats](https:\u002F\u002Fdatahelpdesk.worldbank.org\u002Fknowledgebase\u002Farticles\u002F906519-world-bank-country-and-lending-groups).\n","De flesta länder är medelinkomstländer",{"metadata":8001,"sys":8008,"fields":8018},{"tags":8002,"concepts":8007},[8003,8005],{"sys":8004},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":8006},{"type":10,"linkType":123,"id":7781},[],{"space":8009,"id":8011,"type":14,"createdAt":8012,"updatedAt":8013,"environment":8014,"publishedVersion":1365,"revision":1240,"contentType":8016,"locale":27},{"sys":8010},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"0aa31760e4f912fc9185469bc5534efe","2021-11-11T07:10:12.273Z","2023-11-27T09:07:25.075Z",{"sys":8015},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8017},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":8019,"answers":8020,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848,"name":8021,"questionText":8022,"statistics":8023,"veryWrongStatistics":8024,"correctSentence":8026,"youWereWrong":8027,"youWereRight":8028,"dataSourceShortText":8029,"dataSourceLinkLongText":8030,"extendedAnswerText":8031,"headingVeryWrong":8032,"youWereVeryWrong":8027,"headingWrong":8032},"75",[],"Sedan den grundades har Internationella valutafond","Sedan den grundades har Internationella valutafonden (IMF) haft 12 verkställande direktörer. Hur många av dem är födda i Europa?",[852],[8025],"uk 0.37","Alla 12 verkställande direktörer för IMF är födda i Europa.","Föreställ dig att alla 12 hade kommit från Kina. Skulle du kalla det en \"internationell\" valutafond?","De inser inte att den så kallade \"internationella\" valutafonden endast haft ledare födda i Europa.","Källa: IMF","Den nuvarande verkställande direktören för IMF är Kristalina Georgieva från Bulgarien. Av de tidigare 11 verkställande direktörerna kom fem från Frankrike, två från Sverige och en från vardera Nederländerna, Spanien, Belgien och Tyskland.\n\n[1]  [IMF - Lista över verkställande direktörer](https:\u002F\u002Fwww.imf.org\u002Fen\u002FAbout\u002Fsenior-officials\u002Fmanaging-directors)  \n[2]  Vi konsulterade tre oberoende experter för denna fråga, inklusive Jan Aart Scholte från Leiden University","Istället för att välja den ledare med de starkaste meriterna väljer IMF en europé varje gång. Varför? Det är inte en slump att varje chef för IMF har varit från Europa, precis som alla chefer för Världsbanken har varit från USA. Detta är ett oskrivet avtal som har följts i 75 år, men det betyder inte att det alltid ska vara så.\n\nIMF har gjort ett värdefullt arbete sedan det bildades i slutet av andra världskriget. Det har hjälpt länder att undvika svåra finansiella kriser och räddat nationer från att helt kollapsa under skulder. Men världen har förändrats sedan dess och de flesta länder har moderniserats. Det är hög tid för IMF att modernisera och överge vanan med eurocentriskt ledarskap. Det är dags för \"I\" i IMF att bli verkligt \"internationellt\"!\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm folk tror att IMF redan representerar den globala ekonomin på ett opartiskt sätt, kommer de inte att inse att förändring behövs. De kan inte förstå att klagomålen från länder utanför Europa faktiskt är giltiga och att om dessa klagomål inte tas på allvar kommer de så småningom att leda till att IMF förlorar sin roll som global samordnare av valutor, vilket vi alla behöver för finansiell stabilitet.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nVi har sett att andra stora, viktiga internationella organisationer som FN har ledare från icke-europeiska och nordamerikanska länder och de antar nog att det har varit fallet även för IMF.\n\n### Läs mer\n\n[Här](https:\u002F\u002Fwww.imf.org\u002Fen\u002FAbout\u002Fsenior-officials\u002Fmanaging-directors) är listan över de 12 verkställande direktörerna för IMF. I Gapminders bubbeldiagram kan du se hur mycket världen har moderniserats sedan IMF bildades 1945.\n","12 av 12 är ingen slump",{"metadata":8034,"sys":8041,"fields":8051},{"tags":8035,"concepts":8040},[8036,8038],{"sys":8037},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":8039},{"type":10,"linkType":123,"id":7781},[],{"space":8042,"id":8044,"type":14,"createdAt":8045,"updatedAt":8046,"environment":8047,"publishedVersion":805,"revision":993,"contentType":8049,"locale":27},{"sys":8043},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4RkKHClDKcIfQskLDCAdgf","2023-06-30T09:11:05.893Z","2023-11-27T09:07:25.020Z",{"sys":8048},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8050},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":8052,"answers":8053,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":179},"1690",[],{"metadata":8055,"sys":8064,"fields":8074},{"tags":8056,"concepts":8063},[8057,8059,8061],{"sys":8058},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":8060},{"type":10,"linkType":123,"id":7781},{"sys":8062},{"type":10,"linkType":123,"id":1714},[],{"space":8065,"id":8067,"type":14,"createdAt":8068,"updatedAt":8069,"environment":8070,"publishedVersion":1636,"revision":579,"contentType":8072,"locale":27},{"sys":8066},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5t5kKLBK4QJYjAqUmL7ujd","2023-09-04T09:11:46.352Z","2024-08-28T08:59:57.431Z",{"sys":8071},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8073},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":8075,"answers":8076,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738},"1721",[],{"metadata":8078,"sys":8081,"fields":8091},{"tags":8079,"concepts":8080},[],[],{"space":8082,"id":8084,"type":14,"createdAt":8085,"updatedAt":8086,"environment":8087,"publishedVersion":1385,"revision":45,"contentType":8089,"locale":27},{"sys":8083},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7skdn6X9SeNvPv9xVxhX1U","2023-10-17T12:57:03.320Z","2023-10-18T11:41:22.876Z",{"sys":8088},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8090},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":8092,"answers":8093,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614},"1742",[],{"metadata":8095,"sys":8098,"fields":8107},{"tags":8096,"concepts":8097},[],[],{"space":8099,"id":8101,"type":14,"createdAt":8102,"updatedAt":8102,"environment":8103,"publishedVersion":1385,"revision":111,"contentType":8105,"locale":27},{"sys":8100},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"DiT05OaTU1LZLRiUSx34O","2023-04-27T20:14:26.188Z",{"sys":8104},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8106},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":8108,"answers":8109,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886},"1609",[],{"metadata":8111,"sys":8114,"fields":8124},{"tags":8112,"concepts":8113},[],[],{"space":8115,"id":8117,"type":14,"createdAt":8118,"updatedAt":8119,"environment":8120,"publishedVersion":805,"revision":1971,"contentType":8122,"locale":27},{"sys":8116},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"f1101a22826d8ce6a55c094d871f01a9","2021-11-11T07:12:57.315Z","2023-09-04T09:13:09.923Z",{"sys":8121},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8123},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":8125,"heading":8126,"slug":8127,"questions":8128,"certificateHeading":269,"certificateText":8129},"sdg_world_10_cert","FN:s Mål 10: Minskad ojämlikhet Certifikat","un-goal-10-reduced-inequalities-certificate-test",[7774,7814,7849,7936,7967,8000,8033,8054],"för att ha svarat 100% rätt på frågor relaterade till FN:s Mål 10: Minskad ojämlikhet, och därmed bevisat väsentlig kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":8131,"sys":8134,"fields":8142},{"tags":8132,"concepts":8133},[],[],{"space":8135,"id":8137,"type":39,"createdAt":8138,"updatedAt":8139,"environment":8140,"publishedVersion":586,"revision":1971,"locale":27},{"sys":8136},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6GFouBI4XVh9evFphaC1pw","2020-11-17T11:13:45.181Z","2023-09-04T09:13:07.517Z",{"sys":8141},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":8143,"description":8144,"file":8145},"10. Minskade ojämlikheter","Reduced inequalities icon",{"url":8146,"details":8147,"fileName":8151,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F6GFouBI4XVh9evFphaC1pw\u002Fdd0786e51ac5d373ceda93e35ebbee4e\u002Fsdg_10.svg",{"size":8148,"image":8149},3519,{"width":8150,"height":8150},131,"sdg_10.svg","#DD1367",[8154],{"metadata":8155,"sys":8158,"fields":8168},{"tags":8156,"concepts":8157},[],[],{"space":8159,"id":8161,"type":14,"createdAt":8162,"updatedAt":8163,"environment":8164,"publishedVersion":90,"revision":45,"contentType":8166,"locale":27},{"sys":8160},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"27X2M3JInFkSTo5js7vTTp","2022-10-06T09:08:19.543Z","2023-09-04T09:13:09.941Z",{"sys":8165},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8167},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":8169,"challenges":8170},"UN Goal 10",[8171],{"metadata":8172,"sys":8175,"fields":8185},{"tags":8173,"concepts":8174},[],[],{"space":8176,"id":8178,"type":14,"createdAt":8179,"updatedAt":8180,"environment":8181,"publishedVersion":1581,"revision":90,"contentType":8183,"locale":27},{"sys":8177},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"77BeQ9yr6lirhnNk9VIAFI","2022-10-06T09:02:07.593Z","2023-09-04T09:13:09.981Z",{"sys":8182},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8184},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":8186,"title":8187,"slug":8188,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":8189,"combos":8209},"sdg_world_goal_10","FN Mål 10: Minskad ojämlikhet","sdg-world-goal-10",{"metadata":8190,"sys":8193,"fields":8201},{"tags":8191,"concepts":8192},[],[],{"space":8194,"id":8196,"type":39,"createdAt":8197,"updatedAt":8198,"environment":8199,"publishedVersion":579,"revision":993,"locale":27},{"sys":8195},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4apF3HTtNTspFWbJk7qr3F","2022-10-06T08:38:46.292Z","2023-09-04T09:13:07.525Z",{"sys":8200},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":8202,"file":8203},"SDG icon 10-03",{"url":8204,"details":8205,"fileName":8208,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4apF3HTtNTspFWbJk7qr3F\u002F3977d02386298e99f4b77cabe47faee6\u002FSDG_icon_10-03.png",{"size":8206,"image":8207},8891,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 10-03.png",[],{"metadata":8211,"sys":8214,"fields":8224},{"tags":8212,"concepts":8213},[],[],{"space":8215,"id":8217,"type":14,"createdAt":8218,"updatedAt":8219,"environment":8220,"publishedVersion":1636,"revision":2240,"contentType":8222,"locale":27},{"sys":8216},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"OoU2JFe2CFgpg7fCuo9Xd","2020-11-19T19:37:32.220Z","2023-09-01T14:19:26.532Z",{"sys":8221},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8223},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":8225,"name":8226,"slug":8225,"tests":8227,"diplomaTest":8621,"icon":8658,"iconDisplayType":1982,"color":8679,"topicCategory":979,"chapters":8680},"sdg-world-11","FN:s Mål 11: Hållbara städer och samhällen",[8228],{"metadata":8229,"sys":8232,"fields":8242},{"tags":8230,"concepts":8231},[],[],{"space":8233,"id":8235,"type":14,"createdAt":8236,"updatedAt":8237,"environment":8238,"publishedVersion":2440,"revision":805,"contentType":8240,"locale":27},{"sys":8234},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"dd89c167d8df6127824c50f46323236c","2021-11-11T07:12:59.376Z","2024-10-14T09:32:54.075Z",{"sys":8239},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8241},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":8243,"heading":8226,"slug":8244,"questions":8245,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_11_t1","un-goal-11-sustainable-cities-and-communities",[8246,8349,8441,8475,638,8506,8539,8562,8583,8604],{"metadata":8247,"sys":8254,"fields":8265},{"tags":8248,"concepts":8253},[8249,8251],{"sys":8250},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":8252},{"type":10,"linkType":123,"id":645},[],{"space":8255,"id":8257,"type":14,"createdAt":8258,"updatedAt":8259,"environment":8260,"publishedVersion":8262,"revision":5002,"contentType":8263,"locale":27},{"sys":8256},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ede9b4dddc8b13eb0af4e724e2295cf6","2021-11-11T07:04:20.420Z","2025-12-08T09:34:59.889Z",{"sys":8261},{"id":19,"type":10,"linkType":20},173,{"sys":8264},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":8266,"answers":8267,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":185,"name":8268,"questionText":8269,"statistics":8270,"veryWrongStatistics":8306,"correctSentence":8342,"youWereWrong":8343,"youWereRight":8344,"dataSourceShortText":8345,"dataSourceLinkLongText":8346,"extendedAnswerText":8347,"headingVeryWrong":8348,"youWereVeryWrong":8343,"headingWrong":8348},"13",[],"Hur stor andel av världens befolkning bor i megast","Hur stor andel av världens befolkning bor i megastäder (städer med minst 10 miljoner människor)?",[8271,8272,8273,8274,8275,8276,8277,8278,8279,8280,8281,8282,8283,8284,8285,8286,8287,8288,8289,8290,8291,8292,8293,8294,8295,8296,8297,8298,8299,1819,8300,8301,1520,8302,8303,310,2122,8304,8305],"uk 0.7322","usa 0.6972","arg 0.84","aus 0.7683","bel 0.7944","bra 0.849","can 0.7033","chn 0.7053","fra 0.7771","deu 0.6577","hun 0.776","idn 0.8942","ita 0.7331","jpn 0.55515","mex 0.805","pol 0.6387","rus 0.7593","sau 0.8683","sgp 0.7892","kor 0.7565","esp 0.7551","swe 0.68535","tur 0.8202","mys 0.7834","egy 0.8383","are 0.8763","col 0.864","rou 0.6766","per 0.8284","mar 0.80635","dnk 0.7","nor 0.71","zaf 0.76","nga 0.74","phl 0.76",[8307,8308,8309,8310,8311,8312,8313,8314,8315,8316,8317,8318,8319,8320,8321,8322,8323,8324,8325,8326,8327,8328,8329,8330,8331,8332,8333,8334,8335,8336,8337,8338,8339,5672,328,2129,8340,8341,7251],"uk 0.2190","usa 0.2260","arg 0.3560","aus 0.2488","bel 0.1996","bra 0.3950","can 0.1828","chn 0.1887","fra 0.2799","deu 0.1965","hun 0.2560","idn 0.4631","ita 0.1664","jpn 0.1564","mex 0.39","pol 0.1277","rus 0.3568","sau 0.3613","sgp 0.2306","kor 0.2176","esp 0.3144","swe 0.1709","tur 0.3347","mys 0.3618","egy 0.3373","are 0.3094","col 0.3560","rou 0.1876","per 0.3095","jor 0.3128","mar 0.4023","dnk 0.14","fin 0.25","pak 0.50","nga 0.35","Mindre än 8% av världens befolkning bor i megastäder.","De flesta överskattar enormt hur många som bor i jättestora städer. De största städerna är jättelika, men väldigt få. De får stor uppmärksamhet i media och politiska diskussioner. I verkligheten bor betydligt fler människor i mindre städer.","De flesta överskattar enormt hur många personer det bor i jättestora städer. De inser inte att fler människor bor i mindre städer eftersom några få stora städer får mest uppmärksamhet i media.","Källa: UN - The World’s Cities 2018","Enligt FN [1] 2020 bodde 557 miljoner människor i 34 städer med mer än 10 miljoner innevånare. Det motsvarar 7,1 % av världens befolkning på 7,8 miljarder. Men i frågan använder vi 8% som det korrekta svaret för att säkerställa att vi inte underskattar antalet, eftersom många anser det vara mycket högre. FN:s beräkning kan möjligtvis vara lite för låg, eftersom det inte finns någon internationell standard för att definiera stadsgränser i samband med räkning av antalet innevånare. FN-rapporten blandar metoder som används av olika länder. Om de mer generösa metoderna som inkluderar glest befolkade utkanter av städerna skulle användas överallt så kanske ytterligare några städer skulle räknas som megastäder.\n\nÄven om man tar hänsyn till detta så har de flesta städer inte ens i närheten av 10 miljoner innevånare och även om vi skulle addera några miljoner människor till de flesta städer så skulle det inte nämnvärt förändra antalet megastäder.\n\nVi har dock valt att låta 8% vara det korrekta svaret för att försöka ta hänsyn till att befintliga data eventuellt undervärderar städers storlek. Även om antalet megastäder och storleken på deras sammanlagda befolkning ökar så dröjer det sannolikt många år innan den når 8%. FN [1] förutser att antalet megastäder kommer att öka från 34 till 43 år 2030, men befolkningen som lever i städerna kommer fortfarande bara att utgöra 8,8% av världens totala befolkning. En ännu större andel av världens stadsbefolkning kommer då att leva i städer som inte är megastäder.\n\n[1]  [World Cities report 2020](https:\u002F\u002Funhabitat.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002F2020\u002F10\u002Fwcr_2020_report.pdf)  \n[2]  [UN - The World’s Cities in 2018](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fen\u002Fevents\u002Fcitiesday\u002Fassets\u002Fpdf\u002Fthe_worlds_cities_in_2018_data_booklet.pdf)  \n","Oavsett i vilket land du bor intresserar sig media sannolikt mer för människorna som bor i huvudstaden och i andra stora städer än för resten av befolkningen. Lite reflexmässigt är det lätt att tänka att detta hänger samman med att fler människor bor i ett fåtal större städer, men om du tittar på fakta så bor det i de flesta länder faktiskt fler människor i de mellanstora städerna. Dessa växer ofta i samma omfattning som de få stora städerna. Mer än hälften av världens befolkning bor i städer och andelen fortsätter att öka. Men det finns idag bara 34 städer i världen som har mer än 10 miljoner innevånare. Nästan alla stadsbor bor i betydligt mindre städer.\n\n### Varför är det ett problem att många har fel om detta?\nDet är på många sätt lättare att skapa mer hållbar livsstil i en stad jämfört med i mer avlägsna områden, där skalbara lösningar för många invånare är svårt att skapa. Städer har ofta bättre utbildning, hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, avloppssystem och mer effektiv energianvändning, osv. Men diskussionen om framtida urbanisering tenderar att fokusera för mycket på megastäder, antagligen eftersom de verkar så futuristiska. Men deras behov är inte typiska för de flesta städerna. De flesta städerna är mindre, med nära tillgång till naturen. De har mer att lära från städer i liknande storlek i andra delar av världen. De behöver normalstora avfallssystem och transportsystem. \n\n### Varför har folk fel om detta?\nSett till resultaten från den här frågan kan vi se hur den överdrivna uppmärksamheten som megastäder får har gjort så att många personer tror att uppskattningsvis en tredjedel av mänskligheten bor i dessa. \n\n### Kan jag lita på den här fakta?\nJa, men du bör veta vad som är mätt och hur. Enligt FN under 2020, bodde 557 miljoner människor i 34 städer med mer än 10 miljoner innevånare. Det motsvarar 7.1 % av världens befolkning på 7.8 miljarder. Men i frågan använder vi 8% som det korrekta svaret för att säkerställa att vi inte underskattar antalet, eftersom många anser det vara mycket högre. FN:s beräkning kan möjligtvis vara lite för låg, eftersom det inte finns någon internationell standard för att definiera stadsgränser i samband med räkning av antalet innevånare. FN-rapporten blandar metoder som används av olika länder. Om de mer generösa metoderna som inkluderar glest befolkade utkanter av städerna skulle användas överallt så kanske ytterligare några städer skulle räknas som megastäder. Trots den legitima oron är de flesta stöder inte ens nära 10 miljoner, så att lägga till några fler miljoner människor till de flesta städerna skulle inte göra så stor skillnad till antalet megastäder. Hursomhelst så valde vi att sätta 8% som rätt svar för att försöka ta hänsyn till all osäkerhet i datan kring underskattning av storleken på städer. \n\nÄven om antalet megastäder och deras antal invånare ökar, kommer det antagligen inte nå 8% på många år. FN förutspår att antalet megastäder kommer växa från 34 till 43 fram till 2030, men antalet människor som bor i dessa kommer fortfarande bara utgöra 8.8% av den globala populationen. Av alla urbana invånare kommer en ännu större andel bo i städer än i megastäder. \n\n### Upptäck mer\nFör att förstå verkligheten i andra länder är vi sällan hjälpta av de vanliga beskrivningarna i media. De skildrar ofta ovanliga händelser och kända eller lidande människor. Gapminder har därför skapat världens största kostnadsfria fotodatabas som visar dig hur människor runtom i världen verkligen lever. Besök: [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street).\n\nRikare länder har i allmänhet ett större antal människor som bor i städer. Detta bubbeldiagram visar den ökande [urbaniseringen sedan 1960 i alla länder](http:\u002F\u002Fwww.gapm.io\u002Fturb) jämfört med medelinkomsten i respektive land. [I den här grafen](https:\u002F\u002Fgapm.io\u002Fvpc) kan du också se proportionen av personer som bor i megastäder per land sedan 1950. ","De största städerna stjäl all uppmärksamhet… igen",{"metadata":8350,"sys":8357,"fields":8367},{"tags":8351,"concepts":8356},[8352,8354],{"sys":8353},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":8355},{"type":10,"linkType":123,"id":645},[],{"space":8358,"id":8360,"type":14,"createdAt":8361,"updatedAt":8362,"environment":8363,"publishedVersion":5030,"revision":1930,"contentType":8365,"locale":27},{"sys":8359},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"f2a98a0cc440c4a0cef60da544ddb4bd","2021-11-11T07:10:14.726Z","2025-09-16T07:30:21.499Z",{"sys":8364},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8366},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":8368,"answers":8369,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"name":8370,"questionText":8371,"statistics":8372,"veryWrongStatistics":8403,"correctSentence":8435,"youWereWrong":8436,"youWereRight":8437,"dataSourceShortText":2149,"dataSourceLinkLongText":8438,"extendedAnswerText":8439,"headingVeryWrong":8440,"youWereVeryWrong":8436,"headingWrong":8440},"76",[],"5 gånger fler människor bor idag i städer jämfört ","5 gånger fler människor bor idag i städer jämfört med 1950. Vad hände med befolkningen på landsbygden?",[8373,8374,8375,8376,8377,8378,8379,8380,8381,8382,8383,8384,8385,8386,8387,8388,8389,8390,8391,8392,8393,8394,1779,8395,8396,8397,8398,8399,8400,8401,8402],"uk 0.8251","usa 0.8152","arg 0.746","aus 0.8312","bel 0.8323","bra 0.816","can 0.8012","chn 0.909","fra 0.8222","deu 0.8921","hun 0.906","idn 0.6786","ita 0.8111","jpn 0.9321","mex 0.546","pol 0.8843","rus 0.9561","sau 0.7785","sgp 0.8429","kor 0.9561","esp 0.8941","swe 0.9301","mys 0.8448","egy 0.6068","are 0.7425","col 0.624","rou 0.9042","per 0.5419","jor 0.8294","mar 0.8426",[8404,8405,8406,8407,8408,8409,8410,8411,8412,8413,8414,8415,8416,8417,8418,8419,8420,8421,8422,8423,8424,8425,8426,8427,8428,8429,8430,8431,8432,8433,8434],"uk 0.5584","usa 0.5475","arg 0.5580","aus 0.5834","bel 0.4950","bra 0.6180","can 0.5944","chn 0.7666","fra 0.6733","deu 0.6503","hun 0.7440","idn 0.4471","ita 0.6205","jpn 0.7912","mex 0.36","pol 0.7106","rus 0.8603","sau 0.5250","sgp 0.6302","kor 0.8503","esp 0.7882","swe 0.7904","tur 0.8546","mys 0.6169","egy 0.4571","are 0.4551","col 0.4660","rou 0.8104","per 0.3824","jor 0.7559","mar 0.7430","Befolkningen på landsbygden har nästan dubblerats sedan 1950.","När vi jämför två grupper, och den ena ökar, tänker vi automatiskt att den andra kommer att minska. Både befolkningen på landsbygden och i städer ökade däremot, eftersom den totala befolkningen i världen ökade.\n","De inser inte att både populationen som bor i städer och på landsbygden kan öka samtidigt när befolkningen ökar. ","Olika länder har väldigt olika definitioner av vad som anses vara urbant och vad som är landsbygd. Hur många människor behöver till exempel bo i en by för att den ska vara urban och inte landsbygd? FN använder uppskattningar baserade på varje lands nationella definition vilket innebär att data som kommer från olika länder inte är direkt jämförbara, men FN slår fortfarande ihop det till ett globalt genomsnitt.\n\nVissa experter är skeptiska mot FN:s metod att bara ta data från varje land eftersom definitionerna varierar så mycket. Men oavsett hur en räknar är det tydligt att korrekta svaret fortfarande gäller: i takt med att stadsbefolkningen har ökat, så har också landsbygdsbefolkningen gjort det.[1]\n\nExperter som tycker att bristen på en tydlig definition är problematisk arbetar på nya sätt att definiera vad som är urbant och vad som är landsbygd. En föreslagen metod inkluderar satellitbilder som använder tätheten av byggnader och densiteten av människor i ett områden som ett kriterium för att avgöra om en plats är urban eller lantlig.\n\n[1]  [UN Population Division (World Urbanization Prospects 2018)](https:\u002F\u002Fpopulation.un.org\u002Fwup\u002F)  \n[2]  [Gapminder-beräkningar baserade på FN:s World Population Prospects 2018 ](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1yyTwoT0VhHPHcg5qqHWY2F5QhiQEbMAJ3MjZxqllf2w\u002Fedit#gid=1093822345)  ","Världens landsbygdsbefolkning gick från 1.8 miljarder 1950 till 3.4 miljarder 2022.\n\nStads- och landsbygdsbefolkningen har BÅDA växt eftersom världens befolkning ökade från 2.5 miljarder 1950 till 7.9 miljarder idag.\n\nFram till 2007 bodde en majoritet av världens befolkning fortfarande på landsbygden, men världen blir mer urbaniserad och landsbygdsbefolkningen förväntas faktiskt börja minska efter 2021.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nKonkurrensen om mark har ökat på många landsbygdsområden i världen. Det gör att det har blivit viktigare att hålla koll på vem som äger vilken mark eftersom antalet människor har ökat på landsbygden. Många delar av världen behöver bättre system för att hålla reda på markägandet för att säkerställa att fattiga bönder har rätt till sin mark. Jordreformer har blivit viktigare, eftersom fler människor konkurrerar om samma områden. Människor som tror att landsbygdsbefolkningen generellt sett har minskat, antar att det nu finns mark i överflöd. De inser inte vikten av att stoppa så kallade \"land grabs\", där stora företag eller regeringar köper eller tar rätten till mark utan att kompensera lokalsamhällen och den ökande befolkningen som är beroende av marken.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDetta intuitiva misstag är vanligt när vi delar upp en total befolkning i två grupper, och vi får höra att en av grupperna ökar. Om vi ​​inte tänker efter antar vi att den andra gruppen i så fall måste minska. Vi tenderar att glömma att det totala antalet kan ha ökat. Människor är medvetna om att världen är mer urbaniserad idag än tidigare. De vet att den urbana delen har ökat och landsbygdsandelen har minskat. Men det stämmer bara om man ser till andelar. Denna fråga handlar om belopp. Beloppsmässigt ökade båda grupperna, eftersom den totala befolkningen ökade så mycket.\n\n### Kan jag lita på datan?\nJa, trenden vi frågar om är definitivt korrekt, trots att det faktiska antalet landsbygdsbor är omtvistat. Olika länder har väldigt olika definitioner av vad som är urbant och vad som är landsbygd, och siffrorna vi använder kommer från uppskattningar baserade på varje lands nationella definition, vilket är vad FN använder. Vissa experter vi pratat med är skeptiska till FN:s metod att bara ta data som rapporterats från varje land, men de är inte skeptiska till omfattningen av trenderna. Även om alla länder använde samma kriterier för gränsen mellan stad och landsbygd, är det tydligt att vårt korrekta svar fortfarande gäller: i takt med att stadsbefolkningen har ökat, har landsbygdsbefolkningen också ökat.\n\n### Ta reda på mer\nFN:s [World Urbanization Report från 2018](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fen\u002Fdevelopment\u002Fdesa\u002Fpopulation\u002Ftheme\u002Furbanization\u002Findex.asp)\n\nUtforska [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?topic=homes&media=image) för att se skillnaderna i hur människor i städer och på landsbygden lever på olika inkomstnivåer över hela världen.\n\nTa en titt på [Gapminders verktyg](https:\u002F\u002Fgapm.io\u002Frurpop) där du kan se storleken på länders befolkning som bor i städer och på landsbygden sedan 1960-talet.\n","Populationen på landsbygden har också ökat",{"metadata":8442,"sys":8449,"fields":8459},{"tags":8443,"concepts":8448},[8444,8446],{"sys":8445},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":8447},{"type":10,"linkType":123,"id":645},[],{"space":8450,"id":8452,"type":14,"createdAt":8453,"updatedAt":8454,"environment":8455,"publishedVersion":402,"revision":2240,"contentType":8457,"locale":27},{"sys":8451},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"65fb9f7ba2148ae70a8afc177794e960","2021-11-11T07:10:17.232Z","2023-11-27T09:07:24.470Z",{"sys":8456},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8458},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":8460,"answers":8461,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1478,"name":8462,"questionText":8463,"statistics":8464,"veryWrongStatistics":8466,"correctSentence":8467,"youWereWrong":8468,"youWereRight":8469,"dataSourceShortText":8470,"dataSourceLinkLongText":8471,"extendedAnswerText":8472,"headingVeryWrong":8473,"youWereVeryWrong":8468,"headingWrong":8474},"77",[],"Hur mycket av världens totala markyta har någon fo","Hur mycket av världens totala markyta har någon form av fysisk infrastruktur byggd på den, till exempel hus eller vägar (exklusive jordbruksmark)?",[8465],"uk 0.7",[1938],"Mindre än 5% av världens landyta är bebyggd.","Människor har haft en enorm inverkan på jorden, men vår bebyggelse täcker mindre än 5% av den totala landytan.\n","De inser inte att mindre än 5 % av världens landyta är bebyggd.","Källa: Olika ","Global Rural-Urban Mapping Project (GRUMP) som drivs av Columbia University och finansieras av NASA, uppskattade att jordens stadsbebyggelse var 2,7%[1]\n\nVi konsulterade sju experter för den här frågan, inklusive akademiker från [datasamarbetet POPGRID](https:\u002F\u002Fwww.popgrid.org\u002F) som bekräftade att andelen av jordens mark som byggs på är mindre än 5 % och troligen faktiskt närmare 1%.[2]\n\nDet lägsta vi har sett är 0,5% och det kommer från EU kommissionens Global Human Settlement Layer (GHSL).[3] De använder bilder från satelliter för att mäta den bebyggda landytan på jorden. Deras uppskattning av den globala uppbyggda ytan år 2014 var mellan 0,52% och 0,58%, beroende på om man inkluderar Antarktis eller inte. GHSL använder en strikt mätmetod - vilket innebär att de bara räknar byggnaders yta, inte vägar eller grönområden i en tätort.\n\nDet är viktigt att notera att dessa uppskattningar av bebyggd mark inte tar hänsyn till all yta som används för mänsklig konsumtion, till exempel mark som används för jordbruk, skogsbruk, osv. Cirka 10% av all markyta används för jordbruk för mänsklig konsumtion.[4]\n\n[1] [The Global Rural-Urban Mapping Project (GRUMP)](https:\u002F\u002Fsedac.ciesin.columbia.edu\u002Fdata\u002Fcollection\u002Fgrump-v1)\n[2] [Datasamarbetet POPGRID](https:\u002F\u002Fwww.popgrid.org\u002F)\n[3] [Global Human Settlement Layer - Europeiska kommissionen](https:\u002F\u002Fghsl.jrc.ec.europa.eu\u002Findex.php)\n[4] [Our World in Data](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fglobal-land-for-agriculture)\n[5] Vi konsulterade sju oberoende experter för denna fråga, inklusive Alex de Sherbinin från Columbia University.","Vi ser mediabevakning av städer fulla av byggnader och vägar, och vi hör om urbanisering och befolkningstillväxt, vilket får oss att anta att människor finns överallt. Men när du tittar på jorden från ovan kan du se massor av vidöppna utrymmen orörda av människor, såsom öknar, enorma skogar och berg.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm du överskattar hur mycket människor har påverkat planetens yta permanent kanske du ger upp hoppet om att vi någonsin kommer att lyckas hitta ett hållbart sätt att leva där växter och djur får tillräckligt med utrymme.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe flesta människor tillbringar en stor del av sina liv i städer, omgivna av byggnader och vägar och annan mänsklig bebyggelse. När de sedan ser bilder i media av expanderande städer över hela världen kan det vara svårt att föreställa sig att det fysiska fotavtrycket från människor är relativt litet.\n\n### Kan jag lita på dessa uppgifter?\nJa, det korrekta svaret är definitivt under 5%, men den exakta siffran är svår att veta. Siffran beräknas med hjälp av satellitdata, vilket är svårt. Olika forskare kommer fram till olika siffror beroende på hur bra deras satellitbilder är och hur de identifierar mänsklig bebyggelse i bilderna. Siffrorna de föreslår varierar mellan 0,5% och 3%.\n\nVi konsulterade sju experter för denna fråga och de var alla överens om att det korrekta svaret definitivt är lägre än 5%, och många av dem uppskattade den faktiska siffran till närmare 1%.\n\n### Var kan jag se detta?\nLeta efter byggnader på [Google Earth](https:\u002F\u002Fearth.google.com\u002Fweb\u002F@13.06080661,20.81959172,-1457.87737279a,22253212.05812931d,35y,222.94158815h,0t,0r)\n","Majoriteten av marken är obebyggd","Många människor lever på lite mark",{"metadata":8476,"sys":8483,"fields":8493},{"tags":8477,"concepts":8482},[8478,8480],{"sys":8479},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":8481},{"type":10,"linkType":123,"id":645},[],{"space":8484,"id":8486,"type":14,"createdAt":8487,"updatedAt":8488,"environment":8489,"publishedVersion":402,"revision":586,"contentType":8491,"locale":27},{"sys":8485},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"c52be9f024b725e578a6e164e09d71fb","2021-11-11T07:10:19.642Z","2023-11-27T09:07:24.409Z",{"sys":8490},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8492},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":8494,"answers":8495,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":767,"name":8496,"questionText":8497,"statistics":8498,"veryWrongStatistics":8499,"correctSentence":8500,"youWereWrong":8501,"youWereRight":8502,"dataSourceShortText":670,"dataSourceLinkLongText":8503,"extendedAnswerText":8504,"headingVeryWrong":8505,"youWereVeryWrong":8501,"headingWrong":8505},"78",[],"År 2020 fanns det cirka 68 städer i Afrika med mer","År 2020 fanns det cirka 68 städer i Afrika med mer än 1 miljon invånare. Hur många städer av denna storlek kommer det att finnas i Afrika år 2030, enligt FNs experter?",[3420],[592],"Enligt FN-experter kommer det att finnas fler än 90 afrikanska städer med mer än 1 miljon invånare år 2030.","Du trodde att det skulle finnas lite fler storstäder i Afrika år 2030, men eftersom den afrikanska befolkningen ökar mycket snabbt kommer antalet storstäder också att göra det.","De flesta har missat att det kommer att bli fler storstäder i framtiden när den afrikanska befolkningen ökar. ","Siffrorna är projektioner, så de kan naturligtvis inte anses vara perfekta. FN arbetar hårt för att skapa dessa prognoser och trenden att fler människor bor i stadsområden än på landsbygden är tydlig. Det viktigaste är att det inte finns någon överenskommelse om vart en stads gränser ska dras. Uppgifterna som FN använder är baserade på varje lands egna mätningar, som kan skilja sig ganska mycket från varandra. Detta kan leda till att folk hävdar att vissa städer är större eller mindre än vad FN säger. Trots dessa begränsningar har antalet afrikanska städer ökat stadigt och vi är säkra på FN:s befolkningstillväxtuppskattningar, som visar på en växande befolkning i Afrika under de kommande åren, vilket kommer att leda till fler och större städer.\n\n\n[1]  [FN - World Urbanization Prospects 2018](https:\u002F\u002Fpopulation.un.org\u002Fwup\u002F)  \n[2]  [FN - The World’s Cities in 2018 (sida 6)](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fen\u002Fevents\u002Fcitiesday\u002Fassets\u002Fpdf\u002Fthe_worlds_cities_in_2018_data_booklet.pdf)  \n","Under de senaste decennierna har andelen av världens befolkning som bor i städer och tätorter ökat, och globalt har majoriteten av människorna bott i stadsområden sedan 2007. I Afrika bor dock 42% i stadsområden. Andelen ökar dock snabbt eftersom människor lämnar landsbygden för städer för att på jakt efter jobb och högre levnadsstandard.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nDet visar att människor har en förlegad, stereotypisk syn på Afrika som en plats med få moderna städer. Afrika är där befolkningen kommer att växa mest under de kommande åren och med växande städer kommer vanligtvis fler affärs- och handelsmöjligheter. Men med en förlegad syn på Afrika kommer du förmodligen inte att inse det förrän det redan har hänt.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nMedia visar ofta stereotypa bilder av kaos, konflikter och katastrofer i Afrika. Bilder på människor i lerhyddor och kåkhus på landsbygden gör det svårt att föreställa sig en kontinent full av stora städer.\n\n### Kan jag lita på dessa uppgifter?\nJa, trenden att fler bor i tätorter än på landsbygden är tydlig. Men dessa siffror är prognoser, så de kan inte anses vara perfekta. Det finns heller ingen gemensam definition om hur en stads gränser dras. Datan som FN använder blandar olika mätningar och det kan leda till att folk hävdar att vissa städer är större eller mindre än vad FN säger.\nTrots dessa begränsningar, antalet afrikanska städer har växt snabbt. Vi är också säkra på FN:s uppskattning om befolkningstillväxt, som visar en växande befolkning i Afrika under de kommande åren vilket leder till fler och större städer.\n\n### Få reda på mer\nFN:s [World Urbanization Report från 2018](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fen\u002Fdevelopment\u002Fdesa\u002Fpopulation\u002Ftheme\u002Furbanization\u002Findex.asp)\n\nUtforska [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street?regions=af) för att besöka hem på olika inkomstnivåer i Afrika, både i städer och på landsbygden.\n\nTa en titt på [antalet städer med mer än 1 miljon människor ](https:\u002F\u002Fgapm.io\u002Fcit) i Gapminders bubbeldiagram.\n","Städer växer även i Afrika",{"metadata":8507,"sys":8514,"fields":8524},{"tags":8508,"concepts":8513},[8509,8511],{"sys":8510},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":8512},{"type":10,"linkType":123,"id":645},[],{"space":8515,"id":8517,"type":14,"createdAt":8518,"updatedAt":8519,"environment":8520,"publishedVersion":1847,"revision":256,"contentType":8522,"locale":27},{"sys":8516},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"eac26544e925d2d139a10ddacf88b1ae","2021-11-11T07:10:24.767Z","2025-10-30T08:36:38.847Z",{"sys":8521},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8523},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":8525,"answers":8526,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848,"name":8527,"questionText":8528,"statistics":8529,"veryWrongStatistics":8530,"correctSentence":8532,"youWereWrong":8533,"youWereRight":8534,"dataSourceShortText":8535,"dataSourceLinkLongText":8536,"extendedAnswerText":8537,"headingVeryWrong":8538,"youWereVeryWrong":8533,"headingWrong":8538},"80",[],"Sedan 1990 har ungefär 2 miljoner människor blivit","Sedan 1990 har ungefär 2 miljoner människor blivit tillfälligt hemlösa i Europa på grund av naturkatastrofer. Antalet för Asien under samma period var...",[852],[8531],"uk 0.13","Sedan 1990 har 50 gånger fler människor i Asien blivit tillfälligt hemlösa på grund av naturkatastrofer än i Europa.","Det finns många fler människor i Asien, och cirka en kvarts miljard av dem lever i extrem fattigdom, i hem som inte kan stå emot svåra väderhändelser.","De inser inte hur många fler människor som bor i Asien än i Europa och hur mycket hårdare katastrofer drabbar låg- och medelinkomstländer.","Källa: EM-DAT, International Disaster Database","Det råder viss oenighet om hur en naturkatastrof skall definieras som kan göra att uppskattningar varierar mellan länder och regioner. Liknande frågor gäller även historiska data där det som är känt om katastroferna sätter begränsningar.\n\nKonflikt är en annan faktor som kan påverka antalet människor som blir hemlösa, men det ingår inte alltid i dessa katastrofuppskattningar. Hemlösa i samband med vår fråga avser antalet personer vars hus är förstört eller kraftigt skadat och därför behöver skydd efter en händelse. Det kan vara svårt att uppskatta hur många som blir hemlösa av en händelse, som exempel vilka som var hemlösa före en katastrof och vad som fortfarande anses vara ett hem efteråt kan påverka antalet.\n\nDe ekonomiska och infrastrukturella effekterna av dessa katastrofer kanske inte är desamma i Europa och Asien. Inom Asien finns det stora regionala skillnader i hur katastrofer har påverkat samhällen. Föga överraskande är länder med högre inkomstnivå ofta mer motståndskraftiga när de drabbas av katastrofer.\n\nEn av de största katastroferna som gjorde människor i Europa tillfälligt hemlösa var den centraleuropeiska översvämningen 1997 som drabbade mestadels Polen och Tjeckien och där 62 000 människor lämnades hemlösa. Under samma tid i Asien gjorde svåra översvämningar ibland miljoner människor hemlösa, till exempel under översvämningarna i Kina 1998, där 15 miljoner människor lämnades hemlösa i Hubei-provinsen i Kina av extrema översvämningar orsakade av långvariga kraftiga regn.\n\nTrots begränsningarna i databasen säger fyra oberoende experter som vi konsulterade för denna fråga att de betraktade EM-DAT som en pålitlig källa och det rådde ingen tvekan om att fler människor i Asien drabbas av naturkatastrofer.\n\n[1] [EM-DAT, International Disaster Database - Gapminder-kalkylblad som visar databeräkningar](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1us6-wzSjCTAg-9J1mNgSpWa6F7_gX3z5aXRCy_AHxFg\u002Fedit#gid=0)\n","Det finns tre huvudorsaker till att det finns 50 gånger fler offer för katastrofer i Asien än i Europa: Asien har fler naturkatastrofer, det finns fler människor i Asien, fler asiater lever i fattiga samhällen som är sämre förberedda på katastrofer.\n\nMänskligheten kan inte stoppa extrema händelser som orkaner, översvämningar, torka, värmeböljor och jordbävningar. Vad vi kan göra är att vara bättre förberedda på dessa händelser. Över hela världen är fler människor bättre förberedda än någonsin tidigare. Vi bygger bättre byggnader, vägar och infrastruktur som är mer kapabla att stå emot extrema händelser. Det har också gjorts många framsteg när det gäller att förutsäga var katastrofer kommer att inträffa, och att kommunicera nödsituationer till människor så att de har tid att evakuera. Även de fattigaste samhällena överlever i större antal än de gjorde tidigare. Men ju rikare ett land är, desto mer har det råd att spendera på katastrofförberedelser. Och Asien har fortfarande flera mycket fattiga länder där många blir offer när en katastrof inträffar.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nNär vi pratar om var resurser ska användas är det viktigt att vi känner till fakta om var det största behovet finns.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nNär vi hör om regioner som Europa och Asien låter de som att de är jämförbara i storlek. Men Asiens befolkning (4,6 miljarder) är mycket större än Europas (0,9 miljarder).\n\n### Kan jag lita på uppgifterna?\nJa, men det finns några saker att tänka på. Det råder viss oenighet om vad som är en naturkatastrof, vilket kan göra att uppskattningar varierar mellan länder och regioner. Liknande frågor gäller även historiska data där det som var känt om katastroferna sätter begränsningar. Trots begränsningarna i databasen säger fyra oberoende experter som vi konsulterade för denna fråga att de betraktade EM-DAT som en pålitlig källa och det rådde ingen tvekan om att fler människor i Asien drabbas av naturkatastrofer.\n\n### Få reda på mer\nDu kan se en uppdelning av typerna och antalet katastrofer i Europa och Asien i [det här kalkylbladet](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1us6-wzSjCTAg-9J1mNgSpWa6F7_gX3z5aXRCy_AHxFg\u002Fedit#gid=0). \n\n[Denna graf](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$ui$chart$endBeforeForecast=2020;;&model$markers$bubble$encoding$y$data$concept=hmless_nd&source=fasttrack&space@=country&=time;;&scale$domain:null&zoomed:null&type:null;;&frame$value=2020;;;;;&chart-type=bubbles&url=v1) visar antalet offer för naturkatastrofer per land och år.\n\nSe bostäder på olika inkomstnivåer i Asien och Europa i [Dollar Street](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002F?regions=as%2Ceu)\n\n[Den här familjen](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002Ffamilies\u002Fparamanik-01) bor i Bangladesh i ett hem som är sårbart för översvämningar. [Här kan du se en annan familj](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002Ffamilies\u002Fdevi) som bor i Nepal vars hus blir översvämmat under regnperioden. [Den här familjen](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002Ffamilies\u002Fmacho) bor i Myanmar och översvämningar är ett särskilt problem för dem.\n","Fem gånger fler bor i Asien!",{"metadata":8540,"sys":8547,"fields":8557},{"tags":8541,"concepts":8546},[8542,8544],{"sys":8543},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":8545},{"type":10,"linkType":123,"id":645},[],{"space":8548,"id":8550,"type":14,"createdAt":8551,"updatedAt":8552,"environment":8553,"publishedVersion":256,"revision":90,"contentType":8555,"locale":27},{"sys":8549},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1DLudx1WRoRAH32fCv5Icf","2023-04-19T08:06:35.254Z","2023-11-27T09:07:24.235Z",{"sys":8554},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8556},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":8558,"answers":8559,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585,"statistics":8560,"veryWrongStatistics":8561},"1582",[],[590],[4938],{"metadata":8563,"sys":8570,"fields":8580},{"tags":8564,"concepts":8569},[8565,8567],{"sys":8566},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":8568},{"type":10,"linkType":123,"id":645},[],{"space":8571,"id":8573,"type":14,"createdAt":8574,"updatedAt":8575,"environment":8576,"publishedVersion":805,"revision":993,"contentType":8578,"locale":27},{"sys":8572},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2A8ngrsWvNW27Mx5wKaMlE","2023-08-31T15:38:40.792Z","2023-11-27T09:07:24.177Z",{"sys":8577},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8579},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":8581,"answers":8582,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886},"1707",[],{"metadata":8584,"sys":8591,"fields":8601},{"tags":8585,"concepts":8590},[8586,8588],{"sys":8587},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":8589},{"type":10,"linkType":123,"id":645},[],{"space":8592,"id":8594,"type":14,"createdAt":8595,"updatedAt":8596,"environment":8597,"publishedVersion":256,"revision":993,"contentType":8599,"locale":27},{"sys":8593},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ahffhkazNLIP1JLEKZG6C","2023-09-01T14:18:08.239Z","2023-11-27T09:07:24.114Z",{"sys":8598},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8600},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":8602,"answers":8603,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848},"1709",[],{"metadata":8605,"sys":8608,"fields":8618},{"tags":8606,"concepts":8607},[],[],{"space":8609,"id":8611,"type":14,"createdAt":8612,"updatedAt":8613,"environment":8614,"publishedVersion":1076,"revision":993,"contentType":8616,"locale":27},{"sys":8610},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3OlZnz5mqRunxaVgK24juv","2023-10-18T14:12:49.354Z","2025-09-09T08:40:58.210Z",{"sys":8615},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8617},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":8619,"answers":8620,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1753,"veryWrongPercentage":89},"1745",[],{"metadata":8622,"sys":8625,"fields":8635},{"tags":8623,"concepts":8624},[],[],{"space":8626,"id":8628,"type":14,"createdAt":8629,"updatedAt":8630,"environment":8631,"publishedVersion":2512,"revision":805,"contentType":8633,"locale":27},{"sys":8627},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"9e2a7fb328e6a2451618a216ec7cd964","2021-11-11T07:13:00.961Z","2023-09-01T14:19:28.927Z",{"sys":8632},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8634},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":8636,"heading":8637,"slug":8638,"questions":8639,"certificateHeading":269,"certificateText":8657},"sdg_world_11_cert","FN:s Mål 11: Hållbara städer och samhällen Certifikat","un-goal-11-sustainable-cities-and-communities-certificate-test",[8246,8349,8441,8475,638,8506,8539,8640,8562,8583],{"metadata":8641,"sys":8644,"fields":8654},{"tags":8642,"concepts":8643},[],[],{"space":8645,"id":8647,"type":14,"createdAt":8648,"updatedAt":8649,"environment":8650,"publishedVersion":732,"revision":993,"contentType":8652,"locale":27},{"sys":8646},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4ob0jqkCdeFpyPxGxizKBy","2023-06-12T13:51:41.516Z","2023-09-01T14:19:28.974Z",{"sys":8651},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8653},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":8655,"answers":8656,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":655},"1671",[],"för att ha svarat 100% rätt på frågor relaterade till FN:s mål 11: Hållbara städer och samhällen, och därigenom bevisat väsentlig kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":8659,"sys":8662,"fields":8670},{"tags":8660,"concepts":8661},[],[],{"space":8663,"id":8665,"type":39,"createdAt":8666,"updatedAt":8667,"environment":8668,"publishedVersion":805,"revision":579,"locale":27},{"sys":8664},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3cTdxwHGJoseRVPsFK6g8o","2020-11-17T11:16:36.534Z","2023-09-01T14:19:26.383Z",{"sys":8669},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":8671,"file":8672},"sdg 11",{"url":8673,"details":8674,"fileName":8678,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F3cTdxwHGJoseRVPsFK6g8o\u002F9406ab4e4e16f4df041359ab7800fcef\u002Fsdg_11",{"size":8675,"image":8676},22164,{"width":8677,"height":7679},170,"sdg_11","#FD9D24",[8681],{"metadata":8682,"sys":8685,"fields":8695},{"tags":8683,"concepts":8684},[],[],{"space":8686,"id":8688,"type":14,"createdAt":8689,"updatedAt":8690,"environment":8691,"publishedVersion":22,"revision":45,"contentType":8693,"locale":27},{"sys":8687},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7rQULksTupNYZXkM3tZhU7","2022-10-06T09:04:20.024Z","2023-09-01T14:19:29.126Z",{"sys":8692},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8694},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":8696,"challenges":8697},"UN Goal 11",[8698],{"metadata":8699,"sys":8702,"fields":8712},{"tags":8700,"concepts":8701},[],[],{"space":8703,"id":8705,"type":14,"createdAt":8706,"updatedAt":8707,"environment":8708,"publishedVersion":1178,"revision":993,"contentType":8710,"locale":27},{"sys":8704},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4JhLZfliZ8tYhhlTcH6hr7","2022-10-06T09:04:00.600Z","2023-09-01T14:19:29.172Z",{"sys":8709},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8711},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":8713,"title":8714,"slug":8715,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":8716,"combos":8736},"sdg_world_goal_11","FN Mål 11: Hållbara städer och samhällen","sdg-world-goal-11",{"metadata":8717,"sys":8720,"fields":8728},{"tags":8718,"concepts":8719},[],[],{"space":8721,"id":8723,"type":39,"createdAt":8724,"updatedAt":8725,"environment":8726,"publishedVersion":579,"revision":993,"locale":27},{"sys":8722},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3fqxFLTU41vN10TwdoruTc","2022-10-06T08:32:37.117Z","2023-09-01T14:19:26.389Z",{"sys":8727},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":8729,"file":8730},"SDG icon 11-03",{"url":8731,"details":8732,"fileName":8735,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F3fqxFLTU41vN10TwdoruTc\u002F8647c82ccc3a2aef38beaa8dc856e4b5\u002FSDG_icon_11-03.png",{"size":8733,"image":8734},12696,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 11-03.png",[],{"metadata":8738,"sys":8741,"fields":8751},{"tags":8739,"concepts":8740},[],[],{"space":8742,"id":8744,"type":14,"createdAt":8745,"updatedAt":8746,"environment":8747,"publishedVersion":2489,"revision":1264,"contentType":8749,"locale":27},{"sys":8743},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3pGlxRDBO95yK8hohXhDJ0","2020-11-17T11:22:11.793Z","2023-10-27T10:34:12.705Z",{"sys":8748},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8750},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":8752,"name":8753,"slug":8752,"tests":8754,"diplomaTest":9196,"icon":9216,"iconDisplayType":1982,"color":9236,"topicCategory":979,"chapters":9237},"sdg-world-12","FN:s Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion",[8755],{"metadata":8756,"sys":8759,"fields":8769},{"tags":8757,"concepts":8758},[],[],{"space":8760,"id":8762,"type":14,"createdAt":8763,"updatedAt":8764,"environment":8765,"publishedVersion":1580,"revision":1076,"contentType":8767,"locale":27},{"sys":8761},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"8c8cc32f4e214b7579eadfa3e320db0a","2022-01-03T13:52:49.937Z","2024-10-14T11:50:15.914Z",{"sys":8766},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8768},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":8770,"heading":8753,"slug":8771,"questions":8772,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_12_t1","un-goal-12-responsible-consumption-and-production",[8773,8841,8907,8941,8976,9011,9034,9055,9076,9097,9118,9139,9160,9177],{"metadata":8774,"sys":8782,"fields":8792},{"tags":8775,"concepts":8781},[8776,8779],{"sys":8777},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},"consumption",{"sys":8780},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":8783,"id":8785,"type":14,"createdAt":8786,"updatedAt":8787,"environment":8788,"publishedVersion":3156,"revision":2240,"contentType":8790,"locale":27},{"sys":8784},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"e6a146ce5d63a1d16007343795864a58","2021-11-11T09:17:12.183Z","2023-11-27T09:07:11.573Z",{"sys":8789},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":8791},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":8793,"answers":8794,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879,"name":8795,"questionText":8796,"statistics":8797,"veryWrongStatistics":8815,"correctSentence":8834,"youWereWrong":8835,"youWereRight":8836,"dataSourceShortText":8837,"dataSourceLinkLongText":8838,"extendedAnswerText":8839,"headingVeryWrong":8840,"youWereVeryWrong":8835,"headingWrong":8840},"16",[],"Efter vatten, vilket råmaterial används mest i vär","Efter vatten, vilket råmaterial används mest i världen sett till volym?",[8798,8799,7229,3879,8800,8801,8802,8803,8804,8805,8806,8807,7219,8808,8809,8810,8811,8812,8813,8814],"uk 0.8777","nor 0.8176","usa 0.8124","bra 0.7784","fra 0.7942","deu 0.7024","jpn 0.9609","mex 0.9049","rus 0.6661","esp 0.8021","mys 0.7346","mar 0.8037","zaf 0.7372","ind 0.7974","pak 0.823","nga 0.6694","phl 0.7283",[8025,8816,8817,8818,8819,8820,8821,8822,8823,8824,8825,8826,626,8827,8828,8829,8830,8831,8832,8833],"usa 0.3067","bra 0.2194","fra 0.3115","deu 0.3261","jpn 0.3570","mex 0.2014","rus 0.3667","esp 0.2879","swe 0.40","mys 0.2348","mar 0.3023","fin 0.26","nor 0.37","zaf 0.2331","ind 0.3541","pak 0.2830","nga 0.2099","phl 0.3085","Tio gånger mer sand än olja och trä används.","Vägar, glas och byggnader för inte tankarna till sand. Du ser den helt enkelt inte. Du kan inte heller se om en sjöbotten eller flodbädd har förstörts när sand tagits därifrån.","De inser inte hur mycket sand som verkligen används, eftersom vägar, byggnader och glas inte alls ser ut som sand.","Källa: UN Environment Programme","Befintliga studier [1][2] visar liknande beräkningar över mängden sand och grus som utvinns varje år. Den lägsta beräkning vi har sett är 32 miljarder ton [2] men den uppgiften är några år gammal. FN anger utvinningen till mellan 40 och 50 miljarder ton [1]. Mängden olja som utvinns varje år är mycket lägre, runt 4 miljarder ton och mängden trä som används är runt 2 miljarder ton [2]. Den totala vikten för ett material representerar inte dess totala miljöpåverkan.\n\n[1]  [UN Environment Programme](https:\u002F\u002Funepgrid.ch\u002Fen\u002Factivity\u002Fsand)  \n[2]  [From resource extraction to outflows of wastes and emissions: The\nsocioeconomic metabolism of the global economy, 1900–2015 by Fridolin Krausmann, Christian Lauk, Willi Haas and Dominik Wiedenhofer in Global Environmental Change in July 2018.](https:\u002F\u002Fdoi.org\u002F10.1016\u002Fj.gloenvcha.2018.07.003)","Sand och grus används för det mesta i konstruktionsmaterial som betong, glas, asfalt och elektronik. Den bästa sortens sand för konstruktionsmaterial hittas ofta i floder och sjöar och utvinningen av sanden är ofta oreglerad och orsakar stora skador i dessa ekosystem.\n\nUtvinningen av sand har på något sätt förbisetts av miljövårdarna. Varje år utvinns 40-50 miljarder ton sand och grus, vilket motsvarar ungefär halva vikten av allt utvunnet material, oavsett typ. Som en jämförelse kan nämnas att 4 miljarder ton olja och 2 miljarder ton trä utvinns varje år.\n\n“Styrningen av sandresurser är en av de största hållbarhetsutmaningarna under 20:e århundradet”, skriver Förenta Nationernas Miljöprogram (UNEP) i [denna rapport](https:\u002F\u002Funepgrid.ch\u002Fen\u002Factivity\u002Fsand).\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nDet finns en begränsad mängd sand. När efterfrågan fortsätter att öka blir stränder och strandbäddar avskalade från sin sand och affärsverksamheten från att utvinna och sälja sanden attraherar kriminella. Om behovet av sand inte addresseras kan det leda till många miljöproblem och eventuellt också konflikter. \n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe inser inte hur mycket sand och grus som används i konstruktioner och vardagliga produkter. Dess betydelse skrivs och pratas det inte om på samma sätt som olja (eller ens trä). \n\n### Kan jag lita på den här faktan?\n Ja, även om det inte har gjorts många studier på det här. Befintliga studier [1][2] visar liknande beräkningar över mängden sand och grus som utvinns varje år. Den lägsta beräkning vi har sett är 32 miljarder ton [2] men den uppgiften är några år gammal. FN anger utvinningen till mellan 40 och 50 miljarder ton [1]. Mängden olja som utvinns varje år är mycket lägre, runt 4 miljarder ton och mängden trä som används är runt 2 miljarder ton [2]. Den totala vikten för ett material representerar inte dess totala miljöpåverkan.\n","Den osynliga sanden",{"metadata":8842,"sys":8849,"fields":8860},{"tags":8843,"concepts":8848},[8844,8846],{"sys":8845},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},{"sys":8847},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":8850,"id":8852,"type":14,"createdAt":8853,"updatedAt":8854,"environment":8855,"publishedVersion":8857,"revision":2609,"contentType":8858,"locale":27},{"sys":8851},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"02cebd554e7aa84e13200c1060056310","2021-11-11T07:17:16.743Z","2024-10-09T08:28:27.613Z",{"sys":8856},{"id":19,"type":10,"linkType":20},155,{"sys":8859},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":8861,"answers":8862,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1478,"name":8863,"questionText":8864,"shortQuestionText":8865,"statistics":8866,"veryWrongStatistics":8882,"correctSentence":8899,"youWereWrong":8900,"youWereRight":8901,"dataSourceShortText":8902,"dataSourceLinkLongText":8903,"extendedAnswerText":8904,"headingVeryWrong":8905,"youWereVeryWrong":8906,"headingWrong":8905},"58",[],"Sedan år 2000, vad har hänt med den totala årliga ","Sedan år 2000, vad har hänt med den totala årliga mängden råmaterial som använts i världen?","What happened to the total amount of raw materials used across the world annually since 2000?",[8465,8867,8868,8869,8870,8871,8872,8873,8874,8875,8876,8877,8878,8879,8880,8881,4097],"usa 0.64","bra 0.66","fra 0.75","deu 0.77","jpn 0.71","mex 0.75","rus 0.58","esp 0.77","mys 0.73","mar 0.64","ind 0.73","pak 0.57","nga 0.78","phl 0.73","prt 0.5645",[8883,8884,8885,8886,8887,8888,8889,8890,8891,8892,8893,8894,8895,5740,8896,8897,8898],"swe 0.1553","bra 0.29","fra 0.15","deu 0.23","jpn 0.3","mex 0.24","mar 0.18","mys 0.24","esp 0.22","rus 0.1","ind 0.19","pak 0.21","nga 0.3","usa 0.23","prt 0.1914","phl 0.25","Vi extraherar 70% mer naturresurser nu än för 20 år sedan.","Större och större bitar av naturen tas varje år, men du insåg inte hur snabbt plundringen ökar.","De inser inte hur snabbt plundringen av naturen ökar.","Källa: UN Stats","Datan över råmaterial kommer från FNs Statistikavdelning (UN Stats) och använder termen \"materiellt fotavtryck\". Det refererar till \"den totala mängden råmaterial som utvinns för att uppfylla den slutliga konsumtionens efterfrågan\". [1] Råmaterial inkluderar biomassa, fossila bränslen, metall och icke-metalliska mineraler. \n\nSiffran per land inkluderar import av råmaterial, men exkluderar export, för att räkna materialet vi använder där konsumtionen sker. Höginkomstländer, till exempel, förlitar sig till stor del på utvinning av råmaterial i andra länder (upp till 40%), men det är inkluderat i deras materiella fotavtryck som import. \n\nUN Stats får datan från den internationella resurspanelen (the International Resource Panel), en global forsknings- och policyplattform etablerad av FNs Miljöprogram år 2007 [2]. I sin databas för globala flöden av material (Global Material Flows Database), har de samlat data över materiella flöden från den Europeiska Unionen och Japan, medan data från alla andra länder är modellerad. [3]\n\n[1]  [UN Stats](https:\u002F\u002Fwww.unep.org\u002Fexplore-topics\u002Fsustainable-development-goals\u002Fwhy-do-sustainable-development-goals-matter\u002Fgoal-12-1)  \n[2]  [International Resource Panel](https:\u002F\u002Fwww.resourcepanel.org\u002Freports\u002Fglobal-resources-outlook)  \n[3]  [Global Material Flows Database](https:\u002F\u002Fwww.resourcepanel.org\u002Fglobal-material-flows-database)\n[4]  We consulted four independent experts for this question, including Paul Behrens of Leiden University.","\nDe rikaste ländernas materialanvändning har stabiliserats under de senaste 20 åren, omkring 25 metriska ton per person, vilket är ungefär 13 gånger mer än i låginkomstländer. Anledningen att de globala antalet ökat är att miljarder av människor har blivit rikare under de senaste årtiondena och, precis som de som redan var rika, började de konsumera mer material. Därav har den globala användningen av material ökat väldigt snabbt de senaste 20 åren. \n\n\n### Beror den ökade konsumtionen på att världens befolkning ökar?\nInte riktigt. Det är snarare en konsekvens av att miljarder av människor blir rikare. Vi vet att ökningen i materiellt fotavtryck har varit mer än 3 gånger högre än befolkningsökning (19%) de senaste 20 åren. Materiellt fotavtryck har följt ekonomisk tillväxt närmre, men också ökat snabbare (BNP ökade med 90% från år 2000 till 2019). Det innebär att hittills, på global nivå, har det inte funnits någon frikoppling av materiellt fotavtrycks tillväxt från varken befolkningstillväxt eller BMP tillväxt. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nOm folk är omedvetna om den ökade plundringen av naturen inser de inte varför en livsstil av överkonsumtion måste förändras. Miljarder fler människor förväntas bli rikare och om materialkonsumtionen av de rika inte minskar kommer mycket naturresurser snart börja ta slut och många naturliga livsmiljöer förstöras. Verkligheten är att när människor blir rikare, ökar deras materiella fotavtryck. Även om det finns ett tak på den ökningen, som vi ser idag i världens rikaste länder, är det taket alldeles för högt och totalt ohållbart. \n\n### Varför har folk fel om det här?\nMänniskor i höginkomstländer idag är medvetna om behovet att återvinna deras avfall och att använda återanvändningsbara kaffekoppar; de får antagligen en illusion av att det är det som har stor påverkan på den globala totala materialkonsumtionen. Vi vet inte säkert men möjligtvis är iden om cirkulär ekonomi så utbrett diskuterad att många antar att vårt nuvarande konsumtionsmönster är hållbart. Den ökade återvinningen är ett litet steg i rätt riktning men långt från tillräckligt. Rika människor har blivit vana vid en väldigt hög grad av konsumtion och de kan tro att en liten minskning är en stor grej. \n\n### Var kan jag se data för länder?\nDen här grafen visar hur stark länken mellan BNP per capita och materiellt fotavtryck är, med varje land visat som en bubbla. Storleken av bubblorna visar den totala materialanvändningen, och den vertikala positionen är materialanvändning per capita. Du kan interagera med grafen [här](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$model$markers$bubble$encoding$y$data$concept=matfootp_cap&source=fasttrack&space@=country&=time;;&scale$domain:null&zoomed:null&type:null;;&frame$value=2017;;;;;&chart-type=bubbles&url=v1). \n\n![materialfootprint](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F31GvgXDqVXjTYMaE4PofpH\u002Fe8d7c47deabadd06b6572c8c194fa804\u002Fmaterialfootprint.gif)\n\n### Kan jag lita på datan?\nJa, datan kommer från en FN-rapport och den ökande användningen av alla sorters material är väldokumenterad. Delar av datan är modellerad, baserad på ett stort antal mindre källor.\n\n### Var kan jag lära mig mer? \nSe den här FN-rapporten för en fördjupad diskussion om statusen på vår världs naturresurser [Global Resources Outlook 2019](https:\u002F\u002Fwww.resourcepanel.org\u002Freports\u002Fglobal-resources-outlook) \n","Blunda och plundra","Större och större delar av naturen tas varje år, men du var helt omedveten om det.",{"metadata":8908,"sys":8915,"fields":8926},{"tags":8909,"concepts":8914},[8910,8912],{"sys":8911},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},{"sys":8913},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":8916,"id":8918,"type":14,"createdAt":8919,"updatedAt":8920,"environment":8921,"publishedVersion":8923,"revision":2240,"contentType":8924,"locale":27},{"sys":8917},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"0b06b26f722ba8f48e4c7a968da87689","2022-01-03T11:24:03.553Z","2023-11-27T09:07:23.908Z",{"sys":8922},{"id":19,"type":10,"linkType":20},151,{"sys":8925},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":8927,"answers":8928,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886,"name":8929,"questionText":8930,"statistics":8931,"veryWrongStatistics":8932,"correctSentence":8933,"youWereWrong":8934,"youWereRight":8935,"dataSourceShortText":8936,"dataSourceLinkLongText":8937,"extendedAnswerText":8938,"headingVeryWrong":8939,"youWereVeryWrong":8940,"headingWrong":8939},"81",[],"Hur många år tog det mellan upptäckten av ozonnedb","Hur många år tog det mellan upptäckten av ozonnedbrytande ämnen och undertecknandet av en internationell överenskommelse om att förbjuda dem?",[928],[2318],"Det tog 14 år mellan upptäckten av ämnen som bryter ned ozonlagret och en internationell överenskommelse att förbjuda dem.","Du inser inte hur snabbt alla länder har lyckats komma överens och agera baserat på vetenskapliga fakta.","De inser inte hur snabbt länder har kunnat enas om att agera baserat på vetenskapliga fakta.","Data: FN och andra källor","Montrealprotokollet över substanser som bryter ned ozonlagret[1] skrevs under 1987 och trädde i kraft 1989[2]. 1985 upptäckte the British Antarctic Survey hålet i ozonlagret över Antarktis. \n\nDe ozonnedbrytande substanserna som det syftade att fasa ned (och så småningom ut) upptäcktes vara destruktiva för ozonet i atmosfären 1973[3][4]. Dessa substanser var mestadels klorfluorkolväten (CFC) och andra molekyler som bland annat användes i kylning och aerosoler. \n\nMontrealprotokollet har allmänt setts som en framgång och har spelat en stor roll i den nyligen noterade återhämtningen av ozonlagret[5]. \nMedlemmarna fortsätter också att träffas och arbeta fram nya överenskommelser för att fortsätta skyddandet av ozonlagret och reducera användningen och produktionen av andra substanser som har använts istället för de förbjudna, som är skadliga på andra sätt[1]. \n\n[1]  [The Montreal Protocol - UN Environment](https:\u002F\u002Fozone.unep.org\u002Ftreaties\u002Fmontreal-protocol)  \n[2]  [The Montreal Protocol - Wikipedia](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FMontreal_Protocol)  \n[3]  [Chlorofluorocarbons and Ozone Depletion - American Chemical Society](https:\u002F\u002Fwww.acs.org\u002Fcontent\u002Facs\u002Fen\u002Feducation\u002Fwhatischemistry\u002Flandmarks\u002Fcfcs-ozone.html)  \n[4]  [Molina & Rowland (1974) - Stratospheric sink for chlorofluoromethanes: chlorine atom-catalysed destruction of ozone](https:\u002F\u002Fwww.nature.com\u002Farticles\u002F249810a0)  \n[5]  [Strahan & Douglass (2018) - Decline in Antarctic Ozone Depletion and Lower Stratospheric Chlorine Determined From Aura Microwave Limb Sounder Observations](https:\u002F\u002Fagupubs.onlinelibrary.wiley.com\u002Fdoi\u002Ffull\u002F10.1002\u002F2017GL074830)  ","1973 upptäckte forskare att vanliga gaser i sprayburkar och frysar utarmade ozonlagret som skyddar oss från farlig stålning från solen. 1987 hade de flesta länderna enats om att förbjuda dessa gaser.\n\nNär vi tänker på globalt samarbete mellan länder föreställer vi oss långa, utdragna processer med ständiga kamper för att få alla länder att komma överens. Men när det kom till att skydda ozonlagret (som skyddar oss genom att filtrera skadlig strålning från solen) var detta inte fallet! Det tog 14 år från upptäckten till undertecknandet av en internationell överenskommelse för att ta bort nästan all produktion och användning.\n\nDet är ännu mer häpnadsväckande om vi betänker året när hålet i ozonlagret faktiskt upptäcktes, 1985, det tog bara två år sedan dess för överenskommelsen att komma till.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nDe flesta inser inte att internationella överenskommelser kan fungera och ha en stor påverkan. Montrealprotokollet är en stor triumf för globalt samarbete som alla borde veta om.\n\nOm du vet att alla FN medlemmar har lyckats enas om en överenskommelse och sedan hålla sina löften om att väsentligt minska ozonnedbrytande substanser, så är det möjligt för dig att föreställa dig att den här typen av framgångsrikt samarbete kan uppnås igen. En liknande framgångssaga kan berättas om det universella förbudet mot bly i bensin. Om människor inte inser att ett sådant snabbt och universellt samarbete faktiskt har skett, underskattar de fördelarna med internationella samarbeten, vilket är förödande när vi behöver samarbeta för att minska andra typer av utsläpp, som växthusgaser.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nNär de flesta tänker på stora internationella överenskommelser så tänker de förmodligen på argumenten mellan länder och meningsskiljaktigheter som vi ser i media, snarare än att titta på framgångsrika exempel som detta. \n\n### Vad är Montrealprotokollet?\nMontrealprotokollet är namnet på överenskommelsen som först undertecknades 1987 och som har ratificerats av alla FN-medlemmar. Protokollet satte - och fortsätter sätta - tidslinjer för varje medlemsnation för att fasa ned (och så småningom ut) användningen och produktionen av ozonnedbrytande substanser. Det ursprungliga fokuset låg på klorfluorkolväten (CFC) men ändringar har gjorts och lagts till för att även minska användningen av icke-ozonnedbrytande molekyler kallade HFC. HFC användes för att ersätta CFC men är nu kända för att vara kraftfulla växthusgaser. \n\n### Var Montrealprotokollet en framgång?\nJa det var det! Det har ratificerats av alla länder och har hittills uppfyllt sina mål för att skydda ozonlagret.\n[Under 2018 började forskningen visa tecken på](https:\u002F\u002Fwww.nasa.gov\u002Ffeature\u002Fgoddard\u002F2018\u002Fnasa-study-first-direct-proof-of-ozone-hole-recovery-due-to-chemicals-ban) att ozonlagret och hålet i det började återhämta sig.\n","Världen kan agera på fakta","1973 upptäckte man att vissa gaser i sprayburkar och frysar utarmade ozonskiktet som skyddar oss från farlig strålning från solen, och deras användning reducerades snabbt till nästan ingenting.",{"metadata":8942,"sys":8949,"fields":8960},{"tags":8943,"concepts":8948},[8944,8946],{"sys":8945},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},{"sys":8947},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":8950,"id":8952,"type":14,"createdAt":8953,"updatedAt":8954,"environment":8955,"publishedVersion":8957,"revision":1385,"contentType":8958,"locale":27},{"sys":8951},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"777d939470855fba69d00f9f6629b941","2022-01-03T09:27:02.698Z","2025-10-08T08:17:45.555Z",{"sys":8956},{"id":19,"type":10,"linkType":20},262,{"sys":8959},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":8961,"answers":8962,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":478,"name":8963,"questionText":8964,"statistics":8965,"veryWrongStatistics":8966,"correctSentence":8968,"youWereWrong":8969,"youWereRight":8970,"dataSourceShortText":8971,"dataSourceLinkLongText":8972,"extendedAnswerText":8973,"headingVeryWrong":8974,"youWereVeryWrong":8975,"headingWrong":8974},"83",[],"Globalt, hur mycket mat går förlorad mellan skörd ","Globalt, hur mycket mat går förlorad mellan skörd och försäljning i butik?\n",[4502],[8967],"uk 0.58","Omkring 15 % av maten går förlorad mellan skörd och försäljning i butik.","Du vet säkert att mycket mat går till spillo, samtidigt som många människor inte har tillräckligt att äta. Men matförlusten är bara hälften av vad du gissat.","De tänker förmodligen på alla människor som inte har tillräckligt med mat, och sedan överskattar de hur mycket mat som går till spillo.","Källa: The Food and Agriculture Organization (FAO)","Mycket matförlust sker mellan skörd och försäljning i butik. Att mäta matförlust är svårt eftersom att det råder stor brist på data, och den data som finns sammanställs ofta med olika metoder (inkluderar du bananens skal eller inte?). Merparten av matförlusten äger rum i låg- eller lägre medelinkomstländer, där grödor kan bli förstörda genom till exempel otillräcklig förvaring, men också där data är svårare att samla in. \n\nMat som går till spillo efter att ha sålts i butiker men inte ätits upp kallas matsvinn och är vanligare i höginkomstländer. Denna data är vanligtvis av bättre kvalitet än för matförlust, eftersom höginkomstländer har resurserna att mäta svinnet. Det uppskattas att utöver att 15% av all mat som produceras går förlorad mellan skörd och försäljning, går ytterligare ytterligare 15% av all mat till spillo mellan butik och konsument [2]. \n\nMätningsbegränsningarna, inklusive det faktum att datan är baserad på grova uppskattningar, är anledningen till att vi sätter stor skillnad mellan de tre möjliga svarsalternativen. Fyra oberoende experter som vi konsulterade var också överens om att detta är bästa tillgängliga data för matsvinn och att vårt rätta svar är mer korrekt än de andra två svaren.\n\n[1]  [FAO - Indicator 12.3.1 - Global Food Loss and Waste](https:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002Fsustainable-development-goals\u002Findicators\u002F1231\u002Fen\u002F)\n[2]  [Un Environment Programme Food Waste Index Report 2021 (sid 8)](https:\u002F\u002Fwedocs.unep.org\u002Fbitstream\u002Fhandle\u002F20.500.11822\u002F35280\u002FFoodWaste.pdf)  ","Mat går förlorad mellan skörd och butiker av många anledningar: dålig förvaring, dåliga hanteringstekniker, brist på kylning, vårdslös transport eller bearbetning. På fattigare platser, är problemen större. Vissa av dessa problem är mycket lösbara och lösningarna kan vara så enkla som att transportera varorna i plastbackar istället för säckar. Att förbättra förvaringen för att förhindra att skadedjur förstör grödor och kyllager är svårare problem att lösa i låginkomstländer med mindre tillgång till elektricitet.\n\nMatförlust sker i olika stadier för olika inkomstnivåer. I fattigare länder är det mer sannolikt att grödor går förlorade på fälten. I rika länder går mer mat förlorad i konsumtionsstadiet när folk kastar mat de inte äter.\n\nAtt minska matförlust bör vara en prioritet, av två huvudskäl: För det första har omkring 11% av världens människor inte tillräckligt att äta. För det andra bidrar all matproduktion till klimatförändringar.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nSom med alla överskattade problem får vi lätt intrycket att det är olösligt. Istället för att överdriva problemet och tappa hoppet borde vi få proportionerna rätt och bryta ned de stora siffrorna i de faktiska orsakerna till svinn i olika stadier, på olika platser. Då kan vi fokusera på de potentiella lösningarna, som förbättrad tillgång till elektricitet och transporter i fattiga länder.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nMånga människor svarar förmodligen på det sämsta tänkbara alternativet eftersom de känner att de inte vill bagatellisera problemet med att mycket mat går till spillo medan många människor i världen är hungriga.\n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa, men var medveten om dess begränsningar. Att mäta matsvinn är svårt och antalet vi använder är en grov uppskattning. De fyra oberoende experterna på matsvinn som vi konsulterade var alla överens om att detta är den bästa tillgängliga informationen och att vårt \"rätta svar\" verkligen är mer korrekt än de andra två alternativen. Eftersom att osäkerheten är stor ger vi tre svarsalternativ som är väldigt olika.\n\n### Var kan jag lära mig mer?\nDu kan läsa mer om datan och problem relaterade till olika regioner när det kommer till matsvinn i FAOs 2019 rapport på [The State of Food and Agriculture](http:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002F3\u002Fca6030en\u002Fca6030en.pdf). \n","Mindre förlust men fortfarande för mycket","Du vet säkert att mycket mat går till spillo, samtidigt som många människor inte har tillräckligt att äta. Men matförlusten är bara en tredjedel av vad du gissat.",{"metadata":8977,"sys":8984,"fields":8995},{"tags":8978,"concepts":8983},[8979,8981],{"sys":8980},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},{"sys":8982},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":8985,"id":8987,"type":14,"createdAt":8988,"updatedAt":8989,"environment":8990,"publishedVersion":8992,"revision":1264,"contentType":8993,"locale":27},{"sys":8986},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"e64e7a15f3b06098ae9dbabc22e8d78f","2022-01-03T10:58:25.912Z","2023-11-27T09:07:23.783Z",{"sys":8991},{"id":19,"type":10,"linkType":20},333,{"sys":8994},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":8996,"answers":8997,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":408,"name":8998,"questionText":8999,"statistics":9000,"veryWrongStatistics":9001,"correctSentence":9003,"youWereWrong":9004,"youWereRight":9005,"dataSourceShortText":9006,"dataSourceLinkLongText":9007,"extendedAnswerText":9008,"headingVeryWrong":9009,"youWereVeryWrong":9010,"headingWrong":9009},"84",[],"Av allt avfall som samlas in från hem, företag och","Av allt avfall som samlas in från hem, företag och skolor i världen, hur mycket av den totala vikten är plast?",[149],[9002],"uk 0.52","I världen är omkring 12% av alla sopor som samlas från hushåll, skolor och företag plast.","Inga andra sopor pratas mer om än plast. Det andra avfallet är avundsjukt. Det kan också göra skada om det inte hanteras på rätt sätt.","De överskattar hur mycket avfall som är plast, eftersom att det är den största kändisen i världen av sopor.","Källa: What a Waste 2.0","Vår källa för denna fråga är globala Municipal Solid Waste (MSW) data från “What a Waste 2.0” rapporten från Världsbanken [1]. MSW står för ungefär en fjärdedel av allt avfall. [2] Deras definition av MSW inkluderar bostads-, kommersiellt och institutionellt avfall, men inte industriellt, medicinskt, farligt, elektroniskt och bygg- och rivningsavfall, i deras globala genomsnitt på 12% av MSW som är plast. \n\nFN:s Global Waste Management Outlook [2] är en något äldre rapport men inkluderar inte något kommersiellt avfall i deras globala genomsnitt av plastprocent av MSW. Den sätter plast som andel av hushållsavfallet på det något lägre 10%.\n\nVi kontrollerade det korrekta svaret med tre oberoende forskare, varav två höll med om att 12% är korrekt och en tredje som uppmanade oss att jämföra med Global Waste Management Outlook. \n\nEftersom att avfall är svårt att mäta och datan är osäker, satte vi stora skillnader mellan de tre alternativen, så att vårt 'korrekta' svar är 'mer korrekt' än något av de andra svaren.\n\n[1]  [What a Waste 2.0: A global snapshot of Solid Waste Management to 2050. World Bank Group, 2018 (sid 117](https:\u002F\u002Fopenknowledge.worldbank.org\u002Fhandle\u002F10986\u002F30317)  \n[2]  [Global Waste Management Outlook, Chapter 3: Waste Management: Global Status. United Nations Environment Programme, 2015 (sid 56-57)](https:\u002F\u002Fwww.uncclearn.org\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002Flibrary\u002Funep23092015.pdf)  \n[3]  [WWF briefing on pulp and paper](https:\u002F\u002Fwww.worldwildlife.org\u002Findustries\u002Fpulp-and-paper)  ","Plast har fått ett dåligt namn, men det är ett fantastiskt material på många sätt. I sjukvård räddar plastsprutor liv varje dag. Färsk mat inlindad i plast minskar matavfall. Men plast är också problematiskt. Produktionen av plast utsöndrar koldioxid vilket leder till global uppvärmning. Plastföroreningar i natur och hav bryts ned väldigt långsamt och därför måste plastavfall hanteras mycket försiktigt. Men att tänka på plast på ett kategoriskt sätt kan leda till oavsiktliga konsekvenser. Människor i extrem fattigdom har ofta inte råd med andra material för att förvara sin mat på ett säkert sätt. De alternativa materialen som ofta föreslås för att ersätta plast, som tygpåsar, är ofta också dåliga för miljön.\n\nSjälvklart måste vi använda mindre plast - detta är livsviktigt. Men de andra materialavfallen förtjänar också mycket uppmärksamhet. Vi kan inte skydda naturen genom att förenkla avfallsproblematiken till bara plast. Vi måste minska alla typer av materialanvändning. Vi måste återvinna papper och andra material. Rika länder måste sluta slösa mat. När andra material föreslås för att ersätta plast, måste miljöpåverkan hos dessa material förstås fullt ut, istället för att bara anta att vad som helst är bättre än plast.\n\n### Varför är det ett problem att ha fel om detta?\nFixeringen vid plastavfall som symbolen för miljömedvetenhet kan potentiellt leda till oavsiktliga konsekvenser. Att förbjuda och minska onödig överanvändning av plast i höginkomstländer är helt logiskt, men för människor i extrem fattigdom finns det ofta inget säkert och prisvärt alternativ till en plastpåse, som du kan se i hemmen hos dessa familjer som lever i extrem fattigdom med mindre än 2 dollar per dag. \n\nDet här är hur de förvarar sitt [grain](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002Falbums\u002Fshared\u002F4uTTbXCr3duUy9fKqvtxQ0NlxH7xgLHqXTad8eNP):![Screenshot 2021-10-20 at 17.42.27](\u002F\u002Fimages.contentful.com\u002Fghhpjogyw4x7\u002F6OIY26ZW1M4OccVCnXhUAw\u002F7468f521bd011ec8ceacbf9e69f3aa1c\u002FScreenshot_2021-10-20_at_17.42.27.png)\n\n[meat](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002Falbums\u002Fshared\u002F6qQdT8oZX4abKFLz8pAvkzr9FBgfahI6MoRRgRIR): ![Screenshot 2021-10-20 at 17.43.14](\u002F\u002Fimages.contentful.com\u002Fghhpjogyw4x7\u002F2VCvbqok5OE2vJJTPtgBOg\u002F31f86b2d7edcbc5345f7d450bb74650e\u002FScreenshot_2021-10-20_at_17.43.14.png)\n\noch [medicine](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Fdollar-street\u002Falbums\u002Fshared\u002FuZVDRhfEWRLyAAkbCrcI4M3OybaSve8VhDqWk7wK): ![Screenshot 2021-10-20 at 17.43.45](\u002F\u002Fimages.contentful.com\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4DQYRJmAAfAdyjzlSfzKKX\u002F51efa2cd1dd4efc94c98f0f01e5a27fd\u002FScreenshot_2021-10-20_at_17.43.45.png)\n\n### Varför har många fel om detta?\nJust nu är plastavfall i allas tankar. Vi ser det i media hela tiden och det är ett material vi alla själva hanterar dagligen. Det är lättare att hitta övertygande bilder på plastavfall än någon annan typ av avfall.\n\n### Hur kan plast vara en liten andel av avfall?\nÖver hela världen utgör organiskt avfall från mat och växter hushållsavfalls största andel. I låg- och medelinkomstländer, där 84% av mänskligheten lever, är det mesta av det mat-relaterade avfallet oundvikliga avskärningar från matlagning, medan det i höginkomstländer ofta är ätbar mat som går till spillo.\n\n### Vad är den största källan av avfall?\nOrganiskt avfall från mat och växter utgör den största andelen av hushållsavfall. Att processa och sedan distribuera mat skapar växthusgaser och använder mycket resurser. Att minska avfall är bra för miljön, och det är också att se till att det tas om hand på rätt sätt. Detta för att när det förmultnar så avger det metan, vilket bidrar till klimatförändringarna och om det kommer ut i floder kan det minska mängden syre tillgängligt för fisk och öka tillväxten av skadliga organismer. \n\nÖver hela världen är papper också en större andel av avfallet än plast. Vi bör fortsätta att pressa på för att återvinna så mycket papper som vi kan. På vissa platser huggs inte träd för papper ner på ett ansvarsfullt sätt vilket skapar stora ekologiska problem. Att producera papper kräver mycket vatten och kemikalier, vilket också belastar miljön. \n\n### Kan jag lita på denna data?\n\nJa det kan du, men du måste vara medveten om datans säkerhet. Avfall är svårt att mäta, särskilt på en global nivå och det kan finnas många olika definitioner av kommunalt fast avfall (municipal solid waste, WSW). Två av experterna instämde i siffran 12% från vår källa, [Världsbankens What a Waste 2.0 report](https:\u002F\u002Fopenknowledge.worldbank.org\u002Fhandle\u002F10986\u002F30317) och en tredje föreslog att vi jämförde med en äldre rapport som hade siffran på något lägre 10%. \nPå grund av osäkerheterna i den exakta andelen av plast i hushållsavfallet i världen gjorde vi vårt korrekta svar till \"Omkring 12%\" och lämnade stora marginaler mellan de andra två inkorrekta alternativen. ","Sopornas största kändis!","Inga andra sopor är mer omtalade än plast. Det andra avfallet är avundsjukt. De kan också skada om de inte hanteras på rätt sätt.",{"metadata":9012,"sys":9019,"fields":9029},{"tags":9013,"concepts":9018},[9014,9016],{"sys":9015},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},{"sys":9017},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9020,"id":9022,"type":14,"createdAt":9023,"updatedAt":9024,"environment":9025,"publishedVersion":919,"revision":90,"contentType":9027,"locale":27},{"sys":9021},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2JN2QoOO3s0i53tbR0ak6p","2023-04-19T10:36:40.715Z","2023-11-27T09:07:23.721Z",{"sys":9026},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9028},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9030,"answers":9031,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":692,"statistics":9032,"veryWrongStatistics":9033},"1585",[],[149],[2318],{"metadata":9035,"sys":9042,"fields":9052},{"tags":9036,"concepts":9041},[9037,9039],{"sys":9038},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},{"sys":9040},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9043,"id":9045,"type":14,"createdAt":9046,"updatedAt":9047,"environment":9048,"publishedVersion":256,"revision":22,"contentType":9050,"locale":27},{"sys":9044},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1wlrtz3WIoWPV7sIkcaEtW","2023-04-19T13:29:44.046Z","2023-11-27T09:07:23.634Z",{"sys":9049},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9051},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9053,"answers":9054,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":655},"1586",[],{"metadata":9056,"sys":9063,"fields":9073},{"tags":9057,"concepts":9062},[9058,9060],{"sys":9059},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},{"sys":9061},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9064,"id":9066,"type":14,"createdAt":9067,"updatedAt":9068,"environment":9069,"publishedVersion":1385,"revision":90,"contentType":9071,"locale":27},{"sys":9065},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1IMiTsb6sGNNNGKWyToy4P","2023-05-09T14:34:22.891Z","2023-11-27T09:07:23.554Z",{"sys":9070},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9072},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9074,"answers":9075,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":767},"1628",[],{"metadata":9077,"sys":9084,"fields":9094},{"tags":9078,"concepts":9083},[9079,9081],{"sys":9080},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},{"sys":9082},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9085,"id":9087,"type":14,"createdAt":9088,"updatedAt":9089,"environment":9090,"publishedVersion":3519,"revision":44,"contentType":9092,"locale":27},{"sys":9086},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"jM8Zl6SuakKv5HO3DYwqk","2023-06-12T13:01:24.669Z","2023-12-07T10:45:28.071Z",{"sys":9091},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9093},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9095,"answers":9096,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":179},"1669",[],{"metadata":9098,"sys":9105,"fields":9115},{"tags":9099,"concepts":9104},[9100,9102],{"sys":9101},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},{"sys":9103},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9106,"id":9108,"type":14,"createdAt":9109,"updatedAt":9110,"environment":9111,"publishedVersion":732,"revision":90,"contentType":9113,"locale":27},{"sys":9107},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"518GjGickcnUXxf19Zg7DI","2023-09-01T14:26:07.166Z","2023-11-27T09:06:19.351Z",{"sys":9112},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9114},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9116,"answers":9117,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":138},"1710",[],{"metadata":9119,"sys":9126,"fields":9136},{"tags":9120,"concepts":9125},[9121,9123],{"sys":9122},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},{"sys":9124},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9127,"id":9129,"type":14,"createdAt":9130,"updatedAt":9131,"environment":9132,"publishedVersion":1385,"revision":993,"contentType":9134,"locale":27},{"sys":9128},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"38PGxXwAHqLQfOu7x1Ljv3","2023-10-27T10:32:20.820Z","2023-11-27T09:06:19.278Z",{"sys":9133},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9135},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9137,"answers":9138,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886},"1747",[],{"metadata":9140,"sys":9147,"fields":9157},{"tags":9141,"concepts":9146},[9142,9144],{"sys":9143},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},{"sys":9145},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9148,"id":9150,"type":14,"createdAt":9151,"updatedAt":9152,"environment":9153,"publishedVersion":805,"revision":45,"contentType":9155,"locale":27},{"sys":9149},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7eXcqaCfCIHt8XbmkL94MY","2023-11-16T11:42:06.559Z","2023-11-27T09:06:19.208Z",{"sys":9154},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9156},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9158,"answers":9159,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":967,"veryWrongPercentage":1325},"1760",[],{"metadata":9161,"sys":9164,"fields":9174},{"tags":9162,"concepts":9163},[],[],{"space":9165,"id":9167,"type":14,"createdAt":9168,"updatedAt":9169,"environment":9170,"publishedVersion":435,"revision":993,"contentType":9172,"locale":27},{"sys":9166},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4Xnl3U7qMRWSkYiWu7EpIq","2023-08-25T07:23:42.380Z","2023-09-25T06:54:58.008Z",{"sys":9171},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9173},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9175,"answers":9176,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879},"1700",[],{"metadata":9178,"sys":9181,"fields":9191},{"tags":9179,"concepts":9180},[],[],{"space":9182,"id":9184,"type":14,"createdAt":9185,"updatedAt":9186,"environment":9187,"publishedVersion":805,"revision":993,"contentType":9189,"locale":27},{"sys":9183},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1XPmH6m8luBRBQojV3s5B","2023-04-21T07:47:41.692Z","2023-09-01T15:43:51.516Z",{"sys":9188},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9190},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9192,"answers":9193,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":441,"statistics":9194,"veryWrongStatistics":9195},"1588",[],[445],[7318],{"metadata":9197,"sys":9200,"fields":9210},{"tags":9198,"concepts":9199},[],[],{"space":9201,"id":9203,"type":14,"createdAt":9204,"updatedAt":9205,"environment":9206,"publishedVersion":1365,"revision":1385,"contentType":9208,"locale":27},{"sys":9202},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"c5eb45c38f4a401cc7f60d50c3540d59","2022-01-03T13:52:57.670Z","2023-11-16T11:46:34.433Z",{"sys":9207},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9209},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":9211,"heading":9212,"slug":9213,"questions":9214,"certificateHeading":269,"certificateText":9215},"sdg_world_12_cert","FN:s Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion Certifikat","un-goal-12-responsible-consumption-and-production-certificate-test",[8773,8841,8976,8941,8907,9034,9011,9055,9076,9097,9118,9139],"för att ha svarat 100% rätt på frågor relaterade till FN:s Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion, och därigenom bevisat väsentlig kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":9217,"sys":9220,"fields":9228},{"tags":9218,"concepts":9219},[],[],{"space":9221,"id":9223,"type":39,"createdAt":9224,"updatedAt":9225,"environment":9226,"publishedVersion":805,"revision":579,"locale":27},{"sys":9222},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7H7RPWg95SKHi9hrjgynrQ","2020-11-17T11:22:03.925Z","2023-09-01T15:43:47.147Z",{"sys":9227},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":9229,"file":9230},"sdg 12",{"url":9231,"details":9232,"fileName":9235,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F7H7RPWg95SKHi9hrjgynrQ\u002F9d314670250aa6b35f0153f71cb600fb\u002Fsdg_12",{"size":9233,"image":9234},2683,{"width":6868,"height":2827},"sdg_12","#BF8B2E",[9238],{"metadata":9239,"sys":9242,"fields":9252},{"tags":9240,"concepts":9241},[],[],{"space":9243,"id":9245,"type":14,"createdAt":9246,"updatedAt":9247,"environment":9248,"publishedVersion":22,"revision":993,"contentType":9250,"locale":27},{"sys":9244},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3eT2he0l4ooooaipBxzkhs","2022-10-06T09:07:32.198Z","2023-09-01T15:43:51.376Z",{"sys":9249},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9251},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":9253,"challenges":9254},"UN Goal 12",[9255],{"metadata":9256,"sys":9259,"fields":9269},{"tags":9257,"concepts":9258},[],[],{"space":9260,"id":9262,"type":14,"createdAt":9263,"updatedAt":9264,"environment":9265,"publishedVersion":1178,"revision":90,"contentType":9267,"locale":27},{"sys":9261},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1Q8b2xBB1sSNza6qAEUdKN","2022-10-06T09:07:17.690Z","2023-09-01T15:43:51.421Z",{"sys":9266},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9268},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":9270,"title":9271,"slug":9272,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":9273,"combos":9293},"sdg_world_goal_12","FN Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion","sdg-world-goal-12",{"metadata":9274,"sys":9277,"fields":9285},{"tags":9275,"concepts":9276},[],[],{"space":9278,"id":9280,"type":39,"createdAt":9281,"updatedAt":9282,"environment":9283,"publishedVersion":1971,"revision":90,"locale":27},{"sys":9279},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4y9Jv5Hj9qQQHwC7pR2UuF","2022-10-06T08:28:32.189Z","2023-09-01T15:43:47.157Z",{"sys":9284},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":9286,"file":9287},"SDG icon 12-03",{"url":9288,"details":9289,"fileName":9292,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4y9Jv5Hj9qQQHwC7pR2UuF\u002Fb176327d44d82cdab9bb78798c94d102\u002FSDG_icon_12-03.png",{"size":9290,"image":9291},21817,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 12-03.png",[],{"metadata":9295,"sys":9298,"fields":9308},{"tags":9296,"concepts":9297},[],[],{"space":9299,"id":9301,"type":14,"createdAt":9302,"updatedAt":9303,"environment":9304,"publishedVersion":2239,"revision":1264,"contentType":9306,"locale":27},{"sys":9300},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7vdbiibYQweYwBnfO7oF6x","2020-11-19T19:37:32.362Z","2023-11-23T09:44:02.482Z",{"sys":9305},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9307},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":9309,"name":9310,"slug":9309,"tests":9311,"diplomaTest":10025,"icon":10045,"iconDisplayType":1982,"color":10066,"topicCategory":979,"chapters":10067},"sdg-world-13","FN:s Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna",[9312],{"metadata":9313,"sys":9316,"fields":9326},{"tags":9314,"concepts":9315},[],[],{"space":9317,"id":9319,"type":14,"createdAt":9320,"updatedAt":9321,"environment":9322,"publishedVersion":1663,"revision":2239,"contentType":9324,"locale":27},{"sys":9318},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"8e4219f38d689ff05a0a6cfeb4c16d5d","2021-11-11T07:13:04.143Z","2024-10-29T08:39:16.360Z",{"sys":9323},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9325},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":9327,"heading":9310,"slug":9328,"questions":9329,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_13_t1","un-goal-13-climate-action",[9330,9432,9466,9510,9546,9567,9588,9609,5904,5881,9630,9651,9672,9693,9714,9736,9758,9779,9810,9831,9865,9886,9907,9928,750,9949,719,9970,9991,10007],{"metadata":9331,"sys":9338,"fields":9349},{"tags":9332,"concepts":9337},[9333,9335],{"sys":9334},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9336},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9339,"id":9341,"type":14,"createdAt":9342,"updatedAt":9343,"environment":9344,"publishedVersion":9346,"revision":2308,"contentType":9347,"locale":27},{"sys":9340},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"a0b33735454036d0c0f292005f443748","2021-11-11T07:03:35.571Z","2024-09-16T12:51:17.850Z",{"sys":9345},{"id":19,"type":10,"linkType":20},353,{"sys":9348},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":9350,"answers":9351,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847,"ruleOfThumbs":9352,"name":9353,"questionText":9354,"statistics":9355,"veryWrongStatistics":9389,"correctSentence":9423,"youWereWrong":9424,"youWereRight":9425,"dataSourceShortText":9426,"dataSourceLinkLongText":9427,"extendedAnswerText":9428,"headingVeryWrong":9429,"youWereVeryWrong":9430,"headingWrong":9429,"starShareText":9431,"starShareTitle":9431},"5",[],[],"Hur mycket av överskottsvärmen från global uppvärm","Hur mycket av överskottsvärmen från global uppvärmning fångas upp av haven?",[9356,9357,9358,9359,9360,9361,9362,9363,9364,9365,9366,9367,9368,9369,9370,9371,9372,9373,9374,9375,9376,9377,9378,9379,9380,9381,9382,9383,2934,7801,9384,9385,9386,2123,9387,664,3501,702,9388],"arg 0.814","aus 0.9011","bel 0.9281","bra 0.8","can 0.9161","chn 0.8312","fra 0.90705","hun 0.934","idn 0.8722","ita 0.8977","jpn 0.86005","mex 0.827","pol 0.9342","rus 0.7861","sau 0.9021","sgp 0.8807","kor 0.8763","esp 0.81505","tur 0.9084","mys 0.8061","egy 0.9262","are 0.8802","col 0.81","rou 0.8982","per 0.8311","jor 0.9242","mar 0.7922","dnk 0.97","zaf 0.79","ind 0.71","pak 0.63","phl 0.58","deu 0.92",[8309,9390,9391,9392,9393,9394,9395,9396,9397,9398,9399,9400,9401,9402,9403,9404,9405,9406,9407,9408,9409,9410,9411,9412,9413,9414,9415,5784,2132,9416,5806,9417,9418,7250,9419,9420,9421,9422,336],"aus 0.4326","bel 0.5289","bra 0.3160","can 0.4905","chn 0.2964","fra 0.4673","hun 0.4860","idn 0.3313","ita 0.4263","jpn 0.3998","mex 0.3120","pol 0.4611","rus 0.3385","sau 0.3253","sgp 0.3996","kor 0.3234","esp 0.3548","tur 0.4283","mys 0.2654","egy 0.4112","are 0.3273","col 0.2860","rou 0.4711","per 0.2797","jor 0.4171","mar 0.3512","nor 0.51","ind 0.25","pak 0.29","phl 0.27","uk 0.27","usa 0.30","swe 0.38","Omkring 90% av den globala uppvärmningen fångas upp av haven.","De flesta känner inte till att den mesta av den globala uppvärmningen gömmer sig i haven. Om du tror att den globala uppvärmningen bara handlar om lufttemperaturen har du inte förstått vidden av problemet.","De flesta känner inte till att den mesta av den globala uppvärmningen gömmer sig i haven. Så länge som de tror att den globala uppvärmningen bara handlar om lufttemperaturen kommer de inte att förstå vidden av problemet.","Källa: IPCC och Schuckmann","Datan som stöder trenden mot ett varmare hav är så tillförlitliga att FN:s klimatrapport, IPCC:s sjätte rapport[2] kallar detta faktum ”praktiskt taget säkert”. En artikel med nyare data beräknade att 89% av överskottsvärmen ansamlas i haven [1]. \n\n[![Ffdi0LdWYA0FXGF](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F7zT4wEsLFQiw8psMTVVpVM\u002F29e513b4045c20d9f1561b1005e99d43\u002FFfdi0LdWYA0FXGF.jpeg)](https:\u002F\u002Fessd.copernicus.org\u002Farticles\u002F15\u002F1675\u002F2023\u002F)\n\nLufttemperatur beräknas överallt i världen och därför kan den energi som fångas i luften räknas fram. Temperaturer på olika djup i haven har alltid varit svårare att samla in. Historiska data kom huvudsakligen från Nansenflaskor[3] fram till 50-talet då batytermografer[4] började användas. \n\nUnder de senaste 20 åren har temperaturer ned till 2 000 meters djup mätts med små ARGO-flöten[2] vilka har täckt nästan alla delar av världens hav sedan 2005. ARGO-flötena sjunker ned till 2 000 meters djup och återvänder sedan till ytan för att rapportera uppmätta värden. Du kan se senaste data från närmare 4 000 flöten i realtid på Argovis-kartan[5]. Fartygsbaserade stationer dominerar fortfarande mätningen djupare än 2 000 meter, men nyligen har ARGO:s djupflöten börjat samla in temperaturvärden ända ned till 6 000 meter i väldigt djupa havsbassänger varifrån det inte finns några historiska mätvärden.\n\n[1] [Heat stored in the Earth system 1960–2020: where does the energy go?](https:\u002F\u002Fessd.copernicus.org\u002Farticles\u002F15\u002F1675\u002F2023\u002F) \n[2]  [IPCC Sjätte Assessment Report (page 930)](https:\u002F\u002Fwww.ipcc.ch\u002Freport\u002Far6\u002Fwg1\u002Fdownloads\u002Freport\u002FIPCC_AR6_WGI_FullReport.pdf)  \n[3]  [ARGO](https:\u002F\u002Fargo.ucsd.edu\u002F)  \n[4]  [Wikipedia — Nansen Bottles](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FNansen_bottle)  \n[5]  [Wikipedia —  Bathythermographs](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FBathythermograph)  \n[6  [Argovis map of floats’ current positions](https:\u002F\u002Fargovis.colorado.edu\u002Fng\u002Fhome?mapProj=WM&presRange=%5B0,2000%5D&selectionStartDate=2020-09-25&selectionEndDate=2020-10-09&threeDayEndDate=2020-10-07&shapes=%5B%5D&includeRealtime=true&onlyBGC=false&onlyDeep=false&threeDayToggle=true)\n[7]  We consulted three independent experts for this question, including Piers Forster of the University of Leeds.","Många av oss letar efter den globala uppvärmningen i det lokala vädret, men än så länge är de väderförändringar som orsakas av klimatförändringen ojämnt spridda över planeten och sannolikt har du inte många personliga upplevelser av det förändrade klimatet. En hel del värme fångas faktiskt dagligen i atmosfären, men du kan inte känna den genom att hålla ett finger i luften eftersom mindre än 1% av överskottsvärmen blir kvar i luften. 71% av jordens yta täcks av vatten och där lagras 90% av överskottsvärmen. Under de senaste 50 åren har medeltemperaturen i de översta 75 metrarna av haven ökat med en halv grad Celsius. Det kan låta som en liten förändring, men mängden energi som krävs för att värma upp den mängden vatten skulle vara förödande om den hade blivit kvar i luften. \n\nDetta betyder också att vi kan förvänta oss en väldigt lång fördröjning när vi till sist lyckas reducera det överskott på växthusgaser som vi släpper ut. När samma mängd värme når och lämnar atmosfären varje dag har vi fortfarande kvar all den överskottsvärme som gömmer sig i haven. Från den punkten tar det troligen mer än ett århundrade för överskottsenergin att slutligen försvinna upp i atmosfären och ut i rymden, där den bör vara. Inte förrän detta inträffat kan den genomsnittliga lufttemperaturen börja sjunka igen.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm du tror att global uppvärmning bara handlar om temperaturen i luften inser du inte hur mycket värme som ackumuleras. Havet fungerar som en enorm värmereservoar som fördröjer ändringar i lufttemperaturen. Den enorma mängd värme som ackumuleras i haven kommer att fortsätta värma upp luft och land i hundratals år, även efter att vi stoppat våra utsläpp av växthusgaser. \n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe flesta förstår att växthuseffekten sker i atmosfären och det gör det förmodligen kontraintuitivt att tänka att det mesta av överskottsvärmen som fångas upp hamnar i havet. När media rapporterar om klimatförändringar fokuseras det nästan alltid på ovanliga väderfenomen och varmare lufttemperaturer, vilket är saker som mediakonsumenten kan känna, se och relatera till. Medan den långsamma men stadiga ökningen av vattentemperaturen är nästan omöjlig att göra ett engagerande repotage om. De flesta verkar tänka på ordet \"klimat\" som synonym för \"väder\" eller \"atmosfären\" medan forskare som pratar om \"klimatsystem\" refererar till flöden av energi, vatten och gaser som rör sig mellan alla delar av systemet: hav, land, växter, inlandsisar och luften.   \n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa. Databasen bakom trenden om varmare hav är så pålitlig att FNs mellanstatliga panel för klimatförändringars sjätte utvärderingsrapport kallade denna fakta \"praktiskt taget given\". Lufttemperaturer uppskattas genom världen och därför kan den uppfångade energin i luften kalkyleras. Temperaturer på olika havsnivåer har alltid varit knepigare att samla in. Historisk data kom huvudsakligen från [Nansen bottles](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FNansen_bottle) fram till 1950 då [bathythermographs](https:\u002F\u002Fen.wikipedia.org\u002Fwiki\u002FBathythermograph) började användas.\n\nUnder de senaste 20 åren, har temperaturer ned till 2000 meter mätts med små [ARGO floats](https:\u002F\u002Fargo.ucsd.edu\u002F) vilka har täckt nästan alla delar av haven sedan 2005. Argo-flötena sjunker ned till 2000 meters djup och återvänder sedan till ytan för att rapportera sina mätningar. Du kan se den senaste datan från nästan 4000 av dem i realtid på [Argovis map](https:\u002F\u002Fargovis.colorado.edu\u002Fng\u002Fhome?mapProj=WM&presRange=%5B0,2000%5D&selectionStartDate=2020-09-25&selectionEndDate=2020-10-09&threeDayEndDate=2020-10-07&shapes=%5B%5D&includeRealtime=true&onlyBGC=false&onlyDeep=false&threeDayToggle=true). Skeppsbaserade stationer dominerar fortfarande mätningar under 2000 meter, men på senaste tid har Deep ARGO-flöten börjat samla temperaturer hela vägen ned till 6000 meter, i riktigt djupa vattenbassänger där ingen historisk mätning existerar. ","Leta inte efter den globala uppvärmningen genom att titta ut genom fönstret","De flesta känner inte till att den mesta av den globala uppvärmningen gömmer sig i haven. Om du tror att det lokala vädret berättar om den globala uppvärmningen har du inte förstått vidden av problemet. ","Hjälp oss sprida fakta om klimatet",{"metadata":9433,"sys":9440,"fields":9450},{"tags":9434,"concepts":9439},[9435,9437],{"sys":9436},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9438},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9441,"id":9443,"type":14,"createdAt":9444,"updatedAt":9445,"environment":9446,"publishedVersion":804,"revision":3519,"contentType":9448,"locale":27},{"sys":9442},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"f82ead7ae3900762cea331cd4fdfb7fd","2021-11-11T07:03:05.452Z","2024-06-04T08:19:53.030Z",{"sys":9447},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9449},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":9451,"answers":9452,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":185,"ruleOfThumbs":9453,"name":9454,"questionText":9455,"statistics":9456,"veryWrongStatistics":9458,"correctSentence":9459,"youWereWrong":9460,"youWereRight":9461,"dataSourceShortText":9462,"dataSourceLinkLongText":9463,"extendedAnswerText":9464,"headingVeryWrong":9465,"youWereVeryWrong":9460,"headingWrong":9465},"7",[],[],"Hur många människor i världen lever i områden som ","Hur många människor i världen lever i områden som ligger 5 meter eller mindre över havsnivån?",[9457],"uk 0.772",[5879],"Omkring 11% av människor bor mindre är 5 meter över havsnivån.","De flesta överskattar hur stor del av befolkningen som är i fara på grund av stigande havsnivåer. När du överskattar hur många hem som kan nås av stigande havsnivåer, kan du tror att det är omöjligt för så många människor att hitta nya platser att bo på.","De flesta överskattar hur stor del av befolkningen som är i fara på grund av stigande havsnivåer. När de överskattar hur många hem som kan nås av stigande havsnivåer, kan de tror att det är omöjligt för så många människor att hitta nya platser att bo på.","Klimatcentrum","Klimatcentrum[1] uppskattar att ungefär 770 miljoner människor i kustområden över hela världen bodde på eller under en höjd på 5 meter år 2010, vilket är 11% av den totala befolkningen på 6,84 miljarder[2]. Denna siffra är högre än den tidigare populära uppskattningen på 5% i en studie av forskare vid Columbia University[3]. Den högre siffran är mer relevant eftersom den räknar människor som lever över de maximala tidvattennivåerna istället för den genomsnittliga havsnivån, och den använder mer detaljerade befolkningskartor och höjdkartor med högre noggrannhet. Den exakta siffran är fortfarande osäker. Det finns många källor till potentiella fel såsom att människor kan ha flyttat efter att befolkningen blev räknad. Även om ingen vet den exakta siffran så kan vi vara säkra på att det definitivt är någonstans omkring 11% och inte i närheten av så många som de flesta gissade i våra undersökningar.\n\n\n[1]  [Climate Central](https:\u002F\u002Fwww.climatecentral.org\u002Fnews\u002Freport-flooded-future-global-vulnerability-to-sea-level-rise-worse-than-previously-understood)  \n[2]  [New elevation data triple estimates of global vulnerability to sea-level rise and coastal flooding” i Nature Communications October 2019, av Scott Kulp och Benjamin Strauss. Artikel av Climate Centrals forskare i vilken de förklarar sin metod](https:\u002F\u002Fwww.nature.com\u002Farticles\u002Fs41467-019-12808-z)  \n[3]  [Center for International Earth Science Information Network - CIESIN - Columbia University. 2013. Low Elevation Coastal Zone (LECZ) Urban-Rural Population and Land Area Estimates, Version 2. Palisades, NY: NASA Socioeconomic Data and Applications Center (SEDAC)](https:\u002F\u002Fsedac.ciesin.columbia.edu\u002Fdata\u002Fset\u002Flecz-urban-rural-population-land-area-estimates-v2)  ","Havsnivåer stiger på grund av smältande is på land och eftersom havsvatten expanderar när det blir varmare. Men storleken på stigningen är inte likadan överallt. Vindar och havsströmmar skjuter vatten mot vissa kustområden mer än andra. Varmare hav expanderar mer än kallare hav. Och på vissa platser, som Skandinavien, höjer sig landmassan i ungefär samma hastighet som havet.\n\nRiskerna med att leva nära havsnivån är väldigt olika i olika kustområden. Vissa människor är inte i riskzonen för att förlora sitt hus till havet, medan för andra är det ödet väldigt säkert. Detta kommer definitivt att bli ett stort problem längs med kustområdena som förväntas vara under högvattenlinjen år 2100, där 2,6% av världens befolkning just nu lever. Samtidigt som dessa 200 miljoner människor kämpar med att flytta, kommer de inte att vara hjälpta av att vi överskattar deras antal så mycket att problemet verkar ohanterbart.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nÄven om 11% av världens befolkning är ett stort antal, så är andelen inte så stor att det verkar omöjligt att sätta in insatser och åtgärder för att skydda de som bor i dessa områden, särskilt i små önationer. Men om folk antar att en tredjedel eller till och med hälften av världens befolkning bor i områden som kommer känna av de fulla effekterna av en stigande havsnivå kan det bli ett problem som känns för stort för att lösas för många människor. \n\n### Varför har folk fel om detta?\nFolk är medvetna om många av effekterna med klimatförändring. Även om medvetenheten av problemet uppenbarligen är en positiv sak, så kan det ibland leda till en överskattning av storleken på problemen och få dem att verka helt olösbara.\n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa det kan du. Även om det är svårt att få en exakt siffra för data som denna har vi valt den högre uppskattningen från Climate Central på ungefär 770 miljoner (11%) människor som lever på- eller under en höjd av 5 meter, för att inte tona ned problemet och effekterna av en stigande havsnivå. Det finns andra studier som har den globala andelen omkring 5% av befolkningen (du kan läsa mer om detta i vår utökade datasektion).\n","Långt till stranden",{"metadata":9467,"sys":9474,"fields":9486},{"tags":9468,"concepts":9473},[9469,9471],{"sys":9470},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9472},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9475,"id":9477,"type":14,"createdAt":9478,"updatedAt":9479,"environment":9480,"publishedVersion":9482,"revision":9483,"contentType":9484,"locale":27},{"sys":9476},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4d1dc68e238b3cbc4e8c30c13e66520b","2021-11-11T07:10:27.213Z","2024-05-27T14:40:02.526Z",{"sys":9481},{"id":19,"type":10,"linkType":20},349,118,{"sys":9485},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":9487,"answers":9488,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3064,"name":9489,"questionText":9490,"statistics":9491,"veryWrongStatistics":9497,"correctSentence":9503,"youWereWrong":9504,"youWereRight":9505,"dataSourceShortText":9506,"dataSourceLinkLongText":9507,"extendedAnswerText":9508,"headingVeryWrong":9509,"youWereVeryWrong":9504,"headingWrong":9509},"85",[],"Vad händer med den globala genomsnittstemperaturen","Vad händer med den globala genomsnittstemperaturen om vi halverar de årliga nettoutsläppen av koldioxid idag?",[9492,6078,9493,9494,9495,590,9496,318],"tur 0.84","col 0.802","pak 0.495","usa 0.63","deu 0.67",[9498,9499,9500,9501,7904,5879,9502,780],"tur 0.61","ken 0.4563","pak 0.3663","col 0.6436","deu 0.26","Om vi skulle halvera nettoutsläppen av koldioxid idag, så skulle temperaturen fortsätta öka i många decennier.","Så länge vi släpper ut koldioxid så kommer den att ackumuleras, eftersom den naturliga processen som tar bort den är väldigt långsam och vi inte har ett effektivt sätt att samla in den. Därför kommer temperaturen fortsätta öka.","De har inte en aning om hur långsamt den naturliga processen tar bort koldioxid ur atmosfären.","Källa: IPCC ","När vi i den här frågan skriver \"utsläpp\" menar vi \"nettoutsläpp\" vilket är mänskliga utsläpp av växthusgaser minus den mängd koldioxid som tas bort till följd av medvetna mänskliga aktiviteter. Det är ett väletablerat vetenskaplig faktum att det tar många år för koldioxid (CO2) att försvinna från atmosfären. FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar är den mest officiella vetenskapliga institutionen för samarbete kring klimatförändringar och diskuterar tiden det tar för koldioxid att avlägsnas från atmosfären och hur det påverkar den genomsnittliga temperaturen på sida 642-643 i den sjätte utvärderingsrapporten [1]. Bilden nedan är från sida 643 i rapporten och visar hur koncentrationen av koldioxid i atmosfären och den genomsnittliga temperaturen på jorden förutspås förändras i två olika scenarion: ett där utsläppen fortsätter öka och ett annat där utsläppen minskas rejält. \n\n\n![IMG 4508](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F4YxNEqsJbWde689Yr6dVLc\u002Fa6ff7c72f53a34c02a3662378a4a3cf1\u002FIMG_4508.jpg)\n\n[1]  [IPCC - Sixth Assessment Report (page 642)](https:\u002F\u002Fwww.ipcc.ch\u002Freport\u002Far6\u002Fwg1\u002Fdownloads\u002Freport\u002FIPCC_AR6_WGI_Chapter04.pdf) ","Mängden koldioxid i atmosfären liknar mängden vatten i ett badkar – det beror på hur mycket som rinner in och hur mycket som rinner ut. Men när det kommer till koldioxid i atmosfären är utflödet extremt litet. Så länge vi fortsätter att öka tillförseln, fortsätter mängden koldioxid att öka, eftersom nästan inget koldioxid försvinner. Den lilla koldioxid som försvinner varje år löses mestadels upp i haven, och under miljontals år kan kolet fångas in i bildandet av stenar. Det extremt långsamma naturliga avlägsnandet av koldioxid är anledningen till att även om vi halverar våra utsläpp, så fortsätter koldioxiden i atmosfären att öka, eftersom nästan ingenting försvinner!\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm du inte förstår detta kan du inte förstå varför alla koldioxidutsläpp så småningom måste sluta. Istället tror du felaktigt att koncentrationen av koldioxid i atmosfären kommer att minska om bara våra utsläpp minskar. Du kommer inte att förstå varför vi måste sluta använda fossila bränslen helt för att stoppa den globala uppvärmningen. Istället tror du att den globala uppvärmningen kan stoppas genom att använda mindre fossila bränslen. Men i verkligheten kommer uppvärmningen att fortsätta så länge vi använder några fossila bränslen alls.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe flesta människor tänker inte på atmosfären som ett badkar med koldioxid, men det borde de. Istället drar de flesta den intuitiva slutsatsen om hur det fungerar: De vet att den globala medeltemperaturen ökade för att koldioxidhalterna ökade för att våra utsläpp ökade... och utifrån det verkar det intuitivt att tänka: om våra utsläpp minskar kommer koldioxidkoncentrationen att minska. Men folk skulle inte göra det misstaget om de såg det som ett badkar. När ett badkar svämmar över inser folk att de måste stänga av vattnet för att stoppa det från att svämma över. De inser att vattennivån inte sjunker genom att bara minska inflödet, utan om för lite vatten lämnar badkaret, så måste inflödet stängas av helt för att stoppa översvämmningen.\n\n### Kan jag lita på dessa fakta?\nJa, det är ett väletablerat vetenskapligt faktum att det tar många, många år för koldioxid att försvinna ur atmosfären. FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar är det mest sakkunniga vetenskapliga samarbetet om klimatförändringar och diskuterar den tid det tar för koldioxid att avlägsnas från atmosfären på [sida 642 i den sjätte utvärderingsrapporten.](https:\u002F\u002Fwww.ipcc.ch\u002Freport\u002Far6\u002Fwg1\u002Fdownloads\u002Freport\u002FIPCC_AR6_WGI_Chapter04.pdf)\n\n### Vad menas med \"borttagen från atmosfären\"?\nDetta är något som vid första anblicken kan betraktas som komplext, men det är bara en fråga om tidsskalor. När ett träd absorberar koldioxid från atmosfären, blir det kolet en del av det trädet och tas ur atmosfären i kanske 100 år.\n\n100 år är en lång tid ur ett mänskligt perspektiv men det är ingenting jämfört med de tiotusentals och miljoner år som många geologiska processer tar.\n\nNär trädet dör efter 100 år, eller brinner upp i en skogsbrand innan dess, frigörs kolet från trädet och kommer ut i atmosfären igen i form av koldioxid.\n\nVad vi menar när vi säger \"borttagen från atmosfären\" i den här frågan är den mycket långsamma processen som kräver att kol letar sig ner till havsbotten och blir bregravt där.\n","Lite mer innebär en ökning",{"metadata":9511,"sys":9518,"fields":9528},{"tags":9512,"concepts":9517},[9513,9515],{"sys":9514},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9516},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9519,"id":9521,"type":14,"createdAt":9522,"updatedAt":9523,"environment":9524,"publishedVersion":2609,"revision":1012,"contentType":9526,"locale":27},{"sys":9520},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"95a92d4767d2aa8aa25fa1f4a0c9d147","2021-11-11T07:10:33.961Z","2024-01-31T14:08:50.810Z",{"sys":9525},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9527},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":9529,"answers":9530,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847,"name":9531,"questionText":9532,"statistics":9533,"veryWrongStatistics":9535,"correctSentence":9539,"youWereWrong":9540,"youWereRight":9541,"dataSourceShortText":2149,"dataSourceLinkLongText":9542,"extendedAnswerText":9543,"headingVeryWrong":9544,"youWereVeryWrong":9545,"headingWrong":9544},"86",[],"Hur många av världens 195 länder erkända av FN har","Hur många av världens 195 länder erkända av FN har skrivit under Parisavtalet om klimatförändringar och miljön?",[2112,2107,7219,9534],"deu 0.87",[9536,9537,9422,9538],"usa 0.45","uk 0.44","deu 0.36","192 av världens 195 länder har skrivit under Parisavtalet.","En majoritet av världens länder vill samarbeta mot klimatförändringar – åtminstone på pappret. ","De antar att många av världens länder inte vill samarbeta för att bekämpa klimatförändringar, vilket inte stämmer - åtminstone på pappret.","För den här frågan använder vi de 193 länderna erkända av FN, plus Vatikanstaten och Palestina. Siffrorna kommer från Parisavtalets officiella hemsida. Från och med april 2022, finns det 3 länder som skrivit under avtalet men som inte ratifierat det - Iran, Libyen och Jemen. Under president Donald Trumps mandatperiod i 2017, meddelade USA att de drar sig ur avtalet. Utträdet skedde inte förens November 2020, på grund av FN:s bestämmelser. Joe Biden blev president ett par månader senare och skrev en exekutiv order att USA skulle gå med i avtalet igen, vilket de gjorde i februari 2021. \n\n[1]  [Förenta Nationernas fördragsinsamling - Parisavtalet](https:\u002F\u002Ftreaties.un.org\u002FPages\u002FViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=XXVII-7-d&chapter=27&clang=_en) \n[2]  [Countries ratifying the Paris agreement, Gapminder's compilation](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1R8JI-FNr4_fAMokooGp02UHpPOwq6BBGtx31UWAzrWA\u002Fedit#gid=730574888)","När Parisavtalet skrevs under 2015 var det det första lagligt bindande avtal som (nästan) alla världens nationer skrev under för att försöka hantera klimatförändringar och reducera utsläpp av växthusgaser för att hålla temperarturökningen \"långt under\" 2 grader Celsius.\n\nAtt ta detta första steg var enormt, MEN det behövs fortfarande stora förbättringar. Några länder har missat sina mål och begränsningen av utsläpp går inte tillräcklingt långt eller tillräckligt fort.\n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nUtmaningen att stoppa den värsta påverkan av klimatförändringarna är redan tillräckligt stor. Om människor tror att länder inte är kapabla att komma till något slags överenskommelse, så kan det leda till en känsla av hopplöshet att inget någonsin kan göras.\n\n### Varför har människor fel om detta?\nDe är med rätta bekymrade över att försök att reducera utsläpp inte görs i tillräckligt snabbt (eller knappt har börjat alls) och antar därför att många länder inte har kommit till någon slags överenskommelse för att bekämpa klimatförändringarna.\n\n### Kan jag lita på dessa fakta?\nJa, siffrorna kommer från den officiella hemsidan för parisavtalet. Det är tre länder som har skrivit under avtalet men inte ratifierat det - Iran, Libyen och Jemen. Under president Donald Trumps mandatperiod i 2017, meddelade USA att de drar sig ur avtalet. Utträdet skedde inte förens November 2020, på grund av FN:s bestämmelser. Joe Biden blev president ett par månader senare och skrev en exekutiv order att USA skulle gå med i avtalet igen, vilket de gjorde i februari 2021. \n","Nästan alla är ombord","En majoritet av världens länder vill samarbeta mot klimatförändringar - åtminstone på pappret. ",{"metadata":9547,"sys":9554,"fields":9564},{"tags":9548,"concepts":9553},[9549,9551],{"sys":9550},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9552},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9555,"id":9557,"type":14,"createdAt":9558,"updatedAt":9559,"environment":9560,"publishedVersion":919,"revision":22,"contentType":9562,"locale":27},{"sys":9556},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4rRIVd5YhuFzZX5sX6jJqh","2023-04-21T12:05:34.967Z","2023-11-27T09:06:18.893Z",{"sys":9561},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9563},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9565,"answers":9566,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3064},"1590",[],{"metadata":9568,"sys":9575,"fields":9585},{"tags":9569,"concepts":9574},[9570,9572],{"sys":9571},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9573},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9576,"id":9578,"type":14,"createdAt":9579,"updatedAt":9580,"environment":9581,"publishedVersion":1636,"revision":44,"contentType":9583,"locale":27},{"sys":9577},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"FuwCX60Dywm6fofv4A0BR","2023-04-21T12:38:52.973Z","2023-11-27T11:25:24.015Z",{"sys":9582},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9584},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9586,"answers":9587,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":296},"1591",[],{"metadata":9589,"sys":9596,"fields":9606},{"tags":9590,"concepts":9595},[9591,9593],{"sys":9592},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9594},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9597,"id":9599,"type":14,"createdAt":9600,"updatedAt":9601,"environment":9602,"publishedVersion":256,"revision":22,"contentType":9604,"locale":27},{"sys":9598},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"30iA0OE4HQLTDEgfBwLwEC","2023-04-21T12:43:56.116Z","2023-11-27T09:06:18.715Z",{"sys":9603},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9605},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9607,"answers":9608,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":179},"1592",[],{"metadata":9610,"sys":9617,"fields":9627},{"tags":9611,"concepts":9616},[9612,9614],{"sys":9613},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9615},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9618,"id":9620,"type":14,"createdAt":9621,"updatedAt":9622,"environment":9623,"publishedVersion":256,"revision":22,"contentType":9625,"locale":27},{"sys":9619},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"25UN95dGGk9x4lRGOKlND9","2023-05-09T09:32:06.560Z","2023-11-27T09:06:18.646Z",{"sys":9624},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9626},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9628,"answers":9629,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":185},"1623",[],{"metadata":9631,"sys":9638,"fields":9648},{"tags":9632,"concepts":9637},[9633,9635],{"sys":9634},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9636},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9639,"id":9641,"type":14,"createdAt":9642,"updatedAt":9643,"environment":9644,"publishedVersion":1012,"revision":22,"contentType":9646,"locale":27},{"sys":9640},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1sO5Y6Y3sEHFglGRH7Pg5Y","2023-05-12T11:37:23.631Z","2023-11-27T09:06:18.434Z",{"sys":9645},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9647},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9649,"answers":9650,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1899},"1639",[],{"metadata":9652,"sys":9659,"fields":9669},{"tags":9653,"concepts":9658},[9654,9656],{"sys":9655},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9657},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9660,"id":9662,"type":14,"createdAt":9663,"updatedAt":9664,"environment":9665,"publishedVersion":70,"revision":44,"contentType":9667,"locale":27},{"sys":9661},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"EwIBhqL6zuvC6oMY3lPT0","2023-05-24T10:06:05.812Z","2023-11-27T09:06:18.368Z",{"sys":9666},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9668},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9670,"answers":9671,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":585},"1649",[],{"metadata":9673,"sys":9680,"fields":9690},{"tags":9674,"concepts":9679},[9675,9677],{"sys":9676},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9678},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9681,"id":9683,"type":14,"createdAt":9684,"updatedAt":9685,"environment":9686,"publishedVersion":1917,"revision":1240,"contentType":9688,"locale":27},{"sys":9682},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"xc6dNf7iNwSqU2jVhRPi8","2023-06-09T11:47:50.043Z","2023-12-05T10:18:10.371Z",{"sys":9687},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9689},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9691,"answers":9692,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":731},"1666",[],{"metadata":9694,"sys":9701,"fields":9711},{"tags":9695,"concepts":9700},[9696,9698],{"sys":9697},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9699},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9702,"id":9704,"type":14,"createdAt":9705,"updatedAt":9706,"environment":9707,"publishedVersion":21,"revision":44,"contentType":9709,"locale":27},{"sys":9703},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6qqESKm0Ab61PYJr2ECiMc","2023-09-04T08:12:51.295Z","2024-01-31T13:40:50.075Z",{"sys":9708},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9710},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9712,"answers":9713,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":655},"1715",[],{"metadata":9715,"sys":9722,"fields":9732},{"tags":9716,"concepts":9721},[9717,9719],{"sys":9718},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9720},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9723,"id":9725,"type":14,"createdAt":9726,"updatedAt":9727,"environment":9728,"publishedVersion":3590,"revision":1178,"contentType":9730,"locale":27},{"sys":9724},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3YoN9dh0gwKeps5nmGnNuw","2023-09-04T09:43:54.818Z","2024-01-11T14:35:56.429Z",{"sys":9729},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9731},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9733,"answers":9734,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848,"veryWrongPercentage":9735},"1722",[],0,{"metadata":9737,"sys":9744,"fields":9754},{"tags":9738,"concepts":9743},[9739,9741],{"sys":9740},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9742},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9745,"id":9747,"type":14,"createdAt":9748,"updatedAt":9749,"environment":9750,"publishedVersion":805,"revision":90,"contentType":9752,"locale":27},{"sys":9746},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2EoWAiHErJIkj6uV20Duxj","2023-09-04T10:24:24.604Z","2023-11-27T09:06:18.002Z",{"sys":9751},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9753},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9755,"answers":9756,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":9757},"1728",[],83,{"metadata":9759,"sys":9766,"fields":9776},{"tags":9760,"concepts":9765},[9761,9763],{"sys":9762},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9764},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9767,"id":9769,"type":14,"createdAt":9770,"updatedAt":9771,"environment":9772,"publishedVersion":3173,"revision":2240,"contentType":9774,"locale":27},{"sys":9768},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6x2le8PK6rYmgat70M5fHC","2023-09-06T08:23:06.178Z","2024-01-31T14:16:42.131Z",{"sys":9773},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9775},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9777,"answers":9778,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1848},"1730",[],{"metadata":9780,"sys":9787,"fields":9797},{"tags":9781,"concepts":9786},[9782,9784],{"sys":9783},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9785},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9788,"id":9790,"type":14,"createdAt":9791,"updatedAt":9792,"environment":9793,"publishedVersion":362,"revision":1581,"contentType":9795,"locale":27},{"sys":9789},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"KDzZE8XzwMkGDPzAcuwwp","2023-10-05T10:24:13.242Z","2024-12-16T21:18:23.501Z",{"sys":9794},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9796},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9798,"answers":9799,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"name":9800,"questionText":9801,"statistics":9802,"veryWrongStatistics":9803,"correctSentence":9806,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":9807,"dataSourceLinkLongText":9808,"extendedAnswerText":9809,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1737",[],"Hur många personer i höginkomstländer ser klimatfö","Hur många personer i höginkomstländer ser klimatförändringar som ett hot mot sitt land under de kommande 20 åren?",[5874,5875,3418,777],[337,9804,930,9805],"deu 0.35","usa 0.38","Omkring 80% av personer i höginkomstländer ser klimatförändringar som ett hot mot sitt land de kommande 20 åren. ","Källa: Lloyd's Register Foundation","Den här datan kommer från The Lloyd’s Register Foundation World Risk Poll. Själva surveyn utfördes av Gallup under 2021.\n\n[1]  [The Lloyd's Register Foundation World Risk Poll 2021](https:\u002F\u002Fwrp.lrfoundation.org.uk\u002FLRF_2021_report_risk-in-the-covid-age_online_version.pdf)     \n\n[2]  [The Lloyd's Register Foundation World Risk Poll 2021 - Climate change Perception Dataset - v2 via Gapminder](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1OYxxRgJ0N_3TxhdvhNdrnPI2I9CUPOngZpGGKlFhL6A\u002Fedit#gid=501532268) ","Över världen ser mer än hälften av personerna klimatförändringar som en risk. Eftersom de flesta människor insett risken, är det dags för att börja göra saker. Om politiker tror att färre personer är oroliga kommer de kanske inte våga initiera reformerna som behövs.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nEn illusion av konflikter kan stoppa oss från att göra det som alla förstår behövs för att se till så att planeten är bebolig för många kommande generationer.\n\n### Varför har folk fel om det här?\nDe som är skeptiska till klimatförändringar ges ofta tid att uttrycka sin bild i media, vilket kan ha skapat en falsk känsla av hur vanlig deras syn är. \n\n### Kan jag lita på den här datan?\nJa. De två oberoende experterna vi kontaktade om den här frågan sa att Gallup survey data är trovärdig och går att lita på enligt experter och även att andra undersökningar visat liknande resultat. Det enda problemet är att den enbart utfördes i 142 länder och några av länderna som är mest sårbara för klimatförändringar (små önationer) var inte tillfrågade. Men det är som en av experterna vi kontaktade sa, \"Oavsett så inkluderar datam alla världens största länder i förhållande till befolkning så det är en rättvis uppskattning av en global åsikt\". ",{"metadata":9811,"sys":9818,"fields":9828},{"tags":9812,"concepts":9817},[9813,9815],{"sys":9814},{"type":10,"linkType":123,"id":8778},{"sys":9816},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9819,"id":9821,"type":14,"createdAt":9822,"updatedAt":9823,"environment":9824,"publishedVersion":1325,"revision":45,"contentType":9826,"locale":27},{"sys":9820},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7a3CUsj2RTNgRq65EDB5dM","2023-10-27T10:46:41.985Z","2023-11-27T09:06:17.793Z",{"sys":9825},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9827},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9829,"answers":9830,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614},"1749",[],{"metadata":9832,"sys":9839,"fields":9850},{"tags":9833,"concepts":9838},[9834,9836],{"sys":9835},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9837},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9840,"id":9842,"type":14,"createdAt":9843,"updatedAt":9844,"environment":9845,"publishedVersion":9847,"revision":2512,"contentType":9848,"locale":27},{"sys":9841},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"55760f920d791924202a426de5a28b4e","2022-01-03T11:28:26.978Z","2023-11-27T09:06:17.716Z",{"sys":9846},{"id":19,"type":10,"linkType":20},252,{"sys":9849},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":9851,"answers":9852,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879,"name":9853,"questionText":9854,"statistics":9855,"veryWrongStatistics":9856,"correctSentence":9858,"youWereWrong":9859,"youWereRight":9860,"dataSourceShortText":9861,"dataSourceLinkLongText":9862,"extendedAnswerText":9863,"headingVeryWrong":9864,"youWereVeryWrong":9859,"headingWrong":9864},"82",[],"Hur många av världens 250 rikaste företag beskrive","Hur många av världens 250 rikaste företag beskriver klimatkrisen som en risk i sina årsrapporter?",[5319],[9857],"uk 0.5250","Ungefär hälften av världens 250 största företag rapporterar om de finansiella riskerna med klimatförändringarna.","Vi tror att få stora företag betraktar klimatförändringen som en risk, men i verkligheten gör de flesta av dem det.","De har inte insett att allt fler företag betraktar klimatförändringarna som en risk.","Källa: KPMG","Dessa uppgifter kommer från KPMG:s undersökning Sustainability Reporting från 2022[1], som visade att 64 % av de 250 största företagen sett till omsättning rapporterade om de finansiella riskerna med klimatförändringarna i sina årsrapporter. Detta var en ökning från 2020, då siffran var 56 %.\n\nAnalytiker från KPMG i länder över hela världen granskade rapporter som är allmänt tillgängliga online. Källorna var rapporter som publicerades mellan den 1 juli 2021 och den 30 juni 2022. Om ett företag inte rapporterade under denna period granskades rapporteringen från 2020.\n\nUrvalet av de 250 största företagen utgörs av de 250 största företagen från Fortune Global 500-rankingen år 2021. Enligt KPMG är stora globala företag vanligtvis ledande inom rapportering om företagsansvar och deras beteende förutspår ofta trender som sedan anammas i större utsträckning.\n\nEn annan källa, Carbon Disclosure Project[2], bad 366 av de 500 största företagen att rapportera till dem under 2018. 215 av dessa rapporterade om de finansiella riskerna med klimatförändringarna (59 %).\n\n[1]  [KPMG:s undersökning om hållbarhetsrapportering 2022 (sidan 9)](https:\u002F\u002Fassets.kpmg.com\u002Fcontent\u002Fdam\u002Fkpmg\u002Fse\u002Fpdf\u002Fkomm\u002F2022\u002FGlobal-Survey-of-Sustainability-Reporting-2022.pdf)  \n[2]  [Rapport om klimatförändringar 2019 – Carbon Disclosure Project](https:\u002F\u002F6fefcbb86e61af1b2fc4-c70d8ead6ced550b4d987d7c03fcdd1d.ssl.cf3.rackcdn.com\u002Fcms\u002Freports\u002Fdocuments\u002F000\u002F004\u002F588\u002Foriginal\u002FCDP_Climate_Change_report_2019.pdf?1562321876)  ","Det är många som tror att företag i allmänhet förnekar riskerna med klimatförändringarna, men majoriteten av de stora företagen har inga problem med att inse att klimatförändringarna kan bli ett verkligt hot mot deras verksamhet. Det faktum att de nämner det i sina rapporter betyder inte att de har ändrat något i praktiken, men det visar ändå hur utbredd medvetenheten har blivit.\n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nKommersiella företag lägger ner mycket resurser på att försöka förutse framtida trender, upptäcka nya affärsmöjligheter före konkurrenterna och undvika överraskningar som kan leda till att de går i konkurs. Det faktum att majoriteten av dem betraktar klimatförändringarna som en verklig risk att ta hänsyn till bör vara tillräckligt för att även den största skeptikern ska lägga märke till det. Det är även ett tydligt tecken på att effekterna av klimatförändringarna inte kommer att inträffa i en mycket avlägsen framtid.\n\n### Kan jag lita på denna information?\nJa, det kan du. Dessa uppgifter kommer från KPMG:s undersökning om hållbarhetsrapportering från 2020. De analyserade årsredovisningarna från de 250 största företagen sett till omsättning och fann att majoriteten av dessa innehöll beaktanden av klimatförändringarna. \n\nEn annan källa, Carbon Disclosure Project, fick liknande resultat: under 2018 rapporterade 59 % av de 500 största företagen om de finansiella riskerna med klimatförändringarna. \n","Inte en oförändrad verksamhet",{"metadata":9866,"sys":9873,"fields":9883},{"tags":9867,"concepts":9872},[9868,9870],{"sys":9869},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9871},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9874,"id":9876,"type":14,"createdAt":9877,"updatedAt":9878,"environment":9879,"publishedVersion":1385,"revision":90,"contentType":9881,"locale":27},{"sys":9875},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7v4xSAHW3KWggnvw9aX6Fl","2023-06-02T08:04:33.290Z","2023-11-27T09:06:17.646Z",{"sys":9880},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9882},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9884,"answers":9885,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609},"1660",[],{"metadata":9887,"sys":9894,"fields":9904},{"tags":9888,"concepts":9893},[9889,9891],{"sys":9890},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9892},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9895,"id":9897,"type":14,"createdAt":9898,"updatedAt":9899,"environment":9900,"publishedVersion":1012,"revision":993,"contentType":9902,"locale":27},{"sys":9896},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6BgPZJWSvdcRqQb4SLZwPM","2023-11-10T15:33:03.187Z","2025-07-02T16:05:54.438Z",{"sys":9901},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9903},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9905,"answers":9906,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848,"veryWrongPercentage":2512},"1756",[],{"metadata":9908,"sys":9915,"fields":9925},{"tags":9909,"concepts":9914},[9910,9912],{"sys":9911},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9913},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9916,"id":9918,"type":14,"createdAt":9919,"updatedAt":9920,"environment":9921,"publishedVersion":732,"revision":45,"contentType":9923,"locale":27},{"sys":9917},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5sPEWAcAsQ2JENeB1ZmOqY","2023-11-16T07:32:18.180Z","2023-11-27T09:06:17.495Z",{"sys":9922},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9924},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9926,"answers":9927,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":401,"veryWrongPercentage":1264},"1759",[],{"metadata":9929,"sys":9936,"fields":9946},{"tags":9930,"concepts":9935},[9931,9933],{"sys":9932},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9934},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9937,"id":9939,"type":14,"createdAt":9940,"updatedAt":9941,"environment":9942,"publishedVersion":3173,"revision":90,"contentType":9944,"locale":27},{"sys":9938},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"aBoBQNUY1nZSx320bOCke","2023-11-16T12:36:21.154Z","2024-01-31T14:16:47.100Z",{"sys":9943},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9945},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9947,"answers":9948,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3064},"1761",[],{"metadata":9950,"sys":9957,"fields":9967},{"tags":9951,"concepts":9956},[9952,9954],{"sys":9953},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9955},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9958,"id":9960,"type":14,"createdAt":9961,"updatedAt":9962,"environment":9963,"publishedVersion":1264,"revision":45,"contentType":9965,"locale":27},{"sys":9959},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1IiDgtlbaCEJp2tQjNwteV","2023-11-23T09:43:03.529Z","2023-11-27T09:06:17.275Z",{"sys":9964},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9966},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9968,"answers":9969,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3620},"1762",[],{"metadata":9971,"sys":9978,"fields":9988},{"tags":9972,"concepts":9977},[9973,9975],{"sys":9974},{"type":10,"linkType":123,"id":755},{"sys":9976},{"type":10,"linkType":123,"id":124},[],{"space":9979,"id":9981,"type":14,"createdAt":9982,"updatedAt":9983,"environment":9984,"publishedVersion":402,"revision":1971,"contentType":9986,"locale":27},{"sys":9980},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1YGXkaJjfkWBrZoN6e7P2D","2023-07-05T08:54:10.835Z","2024-01-09T14:09:58.096Z",{"sys":9985},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":9987},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":1020,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":9989,"answers":9990,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848},"1693",[],{"metadata":9992,"sys":9995,"fields":10004},{"tags":9993,"concepts":9994},[],[],{"space":9996,"id":9998,"type":14,"createdAt":9999,"updatedAt":9999,"environment":10000,"publishedVersion":363,"revision":111,"contentType":10002,"locale":27},{"sys":9997},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1eih07NLiTXXRIEHQ6r7kX","2024-09-09T09:11:42.887Z",{"sys":10001},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10003},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":10005,"answers":10006,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848,"veryWrongPercentage":1076},"1790",[],{"metadata":10008,"sys":10011,"fields":10022},{"tags":10009,"concepts":10010},[],[],{"space":10012,"id":10014,"type":14,"createdAt":10015,"updatedAt":10016,"environment":10017,"publishedVersion":10019,"revision":45,"contentType":10020,"locale":27},{"sys":10013},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3ltF94g7xAT7CpAva3Av32","2024-09-23T13:45:14.762Z","2025-01-20T20:08:20.799Z",{"sys":10018},{"id":19,"type":10,"linkType":20},59,{"sys":10021},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":10023,"answers":10024,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847,"veryWrongPercentage":1264},"1794",[],{"metadata":10026,"sys":10029,"fields":10039},{"tags":10027,"concepts":10028},[],[],{"space":10030,"id":10032,"type":14,"createdAt":10033,"updatedAt":10034,"environment":10035,"publishedVersion":1848,"revision":842,"contentType":10037,"locale":27},{"sys":10031},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"bda16715f3a77526ab246b35533da821","2021-11-11T07:13:05.942Z","2023-12-31T06:51:56.741Z",{"sys":10036},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10038},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":10040,"heading":10041,"slug":10042,"questions":10043,"certificateHeading":269,"certificateText":10044},"sdg_world_13_cert","FN:s Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna Certifikat","un-goal-13-climate-action-certificate-test",[9330,9432,9466,9510,9546,9567,9588,9609,5904,5881,9630,9651,9672,9693,9714,9736,9758,9779,9118,9865,9831,9886,9907,9928,750,9949,719],"för att ha svarat 100% rätt på frågor gällande FN:s Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna, och därmed visat grundläggande kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":10046,"sys":10049,"fields":10057},{"tags":10047,"concepts":10048},[],[],{"space":10050,"id":10052,"type":39,"createdAt":10053,"updatedAt":10054,"environment":10055,"publishedVersion":805,"revision":579,"locale":27},{"sys":10051},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3MGWxAChAh0eQSmSC58xgh","2020-11-17T11:24:53.011Z","2023-09-06T08:24:36.165Z",{"sys":10056},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":10058,"file":10059},"sdg 13",{"url":10060,"details":10061,"fileName":10065,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F3MGWxAChAh0eQSmSC58xgh\u002Fb4241d7dfb8bf4afa26bbf5ee6b3455e\u002Fsdg_13",{"size":10062,"image":10063},6137,{"width":10064,"height":1413},185,"sdg_13","#3F7E44",[10068],{"metadata":10069,"sys":10072,"fields":10082},{"tags":10070,"concepts":10071},[],[],{"space":10073,"id":10075,"type":14,"createdAt":10076,"updatedAt":10077,"environment":10078,"publishedVersion":1178,"revision":22,"contentType":10080,"locale":27},{"sys":10074},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"uPP4yVxY6GqYXUdGlfitP","2022-10-06T09:11:24.713Z","2023-09-06T08:24:41.506Z",{"sys":10079},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10081},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":10083,"challenges":10084},"UN Goal 13",[10085,10124],{"metadata":10086,"sys":10089,"fields":10099},{"tags":10087,"concepts":10088},[],[],{"space":10090,"id":10092,"type":14,"createdAt":10093,"updatedAt":10094,"environment":10095,"publishedVersion":2240,"revision":90,"contentType":10097,"locale":27},{"sys":10091},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"HFMrKeP0LxIMhe3WDKYRr","2022-11-14T08:30:19.486Z","2023-09-06T08:24:41.556Z",{"sys":10096},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10098},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":10100,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":10101,"desktopImage":10101,"mobileImage":10101,"combos":10123},"heat_in_oceans_lesson",{"metadata":10102,"sys":10105,"fields":10113},{"tags":10103,"concepts":10104},[],[],{"space":10106,"id":10108,"type":39,"createdAt":10109,"updatedAt":10110,"environment":10111,"publishedVersion":1178,"revision":993,"locale":27},{"sys":10107},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1PGMDRfiTiGlhtO2tY1WL4","2022-11-14T08:30:18.627Z","2023-09-06T08:24:36.170Z",{"sys":10112},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":10114,"file":10115},"Heat in oceans",{"url":10116,"details":10117,"fileName":10122,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F1PGMDRfiTiGlhtO2tY1WL4\u002Fcdbe118c6ae6ee06fee0b18d4cafae3e\u002FScreenshot_2022-10-24_at_15.47.48.png",{"size":10118,"image":10119},430989,{"width":10120,"height":10121},497,495,"Screenshot 2022-10-24 at 15.47.48.png",[],{"metadata":10125,"sys":10128,"fields":10138},{"tags":10126,"concepts":10127},[],[],{"space":10129,"id":10131,"type":14,"createdAt":10132,"updatedAt":10133,"environment":10134,"publishedVersion":1178,"revision":90,"contentType":10136,"locale":27},{"sys":10130},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1HTNadUkgEjpNc4Spw35qF","2022-10-06T09:11:12.319Z","2023-09-06T08:24:41.827Z",{"sys":10135},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10137},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":10139,"title":10140,"slug":10141,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":10142,"combos":10162},"sdg_world_goal_13","FN Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna","sdg-world-goal-13",{"metadata":10143,"sys":10146,"fields":10154},{"tags":10144,"concepts":10145},[],[],{"space":10147,"id":10149,"type":39,"createdAt":10150,"updatedAt":10151,"environment":10152,"publishedVersion":1971,"revision":90,"locale":27},{"sys":10148},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2k1Cqjq0YMwiA50Bs0utuI","2022-10-06T08:24:00.398Z","2023-09-06T08:24:36.175Z",{"sys":10153},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":10155,"file":10156},"SDG icon 13-03",{"url":10157,"details":10158,"fileName":10161,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F2k1Cqjq0YMwiA50Bs0utuI\u002F8c39d8aed667e4f2b1321ad56b3a8843\u002FSDG_icon_13-03.png",{"size":10159,"image":10160},26451,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 13-03.png",[],{"metadata":10164,"sys":10167,"fields":10177},{"tags":10165,"concepts":10166},[],[],{"space":10168,"id":10170,"type":14,"createdAt":10171,"updatedAt":10172,"environment":10173,"publishedVersion":842,"revision":1094,"contentType":10175,"locale":27},{"sys":10169},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4J1rc1oGJOhOXUR8J5lr0X","2020-11-19T19:37:32.201Z","2022-10-06T09:12:14.382Z",{"sys":10174},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10176},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":10178,"name":10179,"slug":10178,"tests":10180,"diplomaTest":10567,"icon":10587,"iconDisplayType":1982,"color":10608,"topicCategory":979,"chapters":10609},"sdg-world-14","FN:s Mål 14: Hav och marina resurser",[10181],{"metadata":10182,"sys":10185,"fields":10195},{"tags":10183,"concepts":10184},[],[],{"space":10186,"id":10188,"type":14,"createdAt":10189,"updatedAt":10190,"environment":10191,"publishedVersion":2440,"revision":2240,"contentType":10193,"locale":27},{"sys":10187},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7b0cc7050ec15ff01f314b30ace6651d","2022-01-03T13:53:19.883Z","2023-12-08T10:44:33.442Z",{"sys":10192},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10194},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":10196,"heading":10179,"slug":10197,"questions":10198,"certificateHeading":10566,"certificateText":10566},"sdg_world_14_t1","un-goal-14-life-below-water",[10199,10309,10344,10376,10408,10443,10476,10507,787,10528,10549],{"metadata":10200,"sys":10207,"fields":10218},{"tags":10201,"concepts":10206},[10202,10204],{"sys":10203},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10205},{"type":10,"linkType":123,"id":794},[],{"space":10208,"id":10210,"type":14,"createdAt":10211,"updatedAt":10212,"environment":10213,"publishedVersion":10215,"revision":441,"contentType":10216,"locale":27},{"sys":10209},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"a0f49e35a4218bffe4c379a7d24c3c2c","2021-11-11T07:17:16.353Z","2024-11-11T14:44:12.782Z",{"sys":10214},{"id":19,"type":10,"linkType":20},269,{"sys":10217},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10219,"answers":10220,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2827,"name":10221,"questionText":10222,"shortQuestionText":10223,"statistics":10224,"veryWrongStatistics":10262,"correctSentence":10301,"youWereWrong":10302,"youWereRight":10303,"dataSourceShortText":10304,"dataSourceLinkLongText":10305,"extendedAnswerText":10306,"headingVeryWrong":10307,"youWereVeryWrong":10308,"headingWrong":10307},"14",[],"Hur stor andel av allt plastavfall i världen hamna","Hur stor andel av allt plastavfall i världen hamnar i haven?","What share of all plastic waste in the world ends up in the oceans?",[10225,10226,10227,10228,10229,10230,10231,10232,10233,10234,10235,10236,10237,10238,10239,10240,10241,10242,10243,10244,10245,10246,10247,10248,10249,10250,10251,10252,10253,10254,10255,3879,10256,10257,10258,10259,10260,7233,10261],"uk 0.85655","usa 0.8596","arg 0.896","aus 0.8561","bel 0.9082","bra 0.869","can 0.8142","chn 0.7632","fra 0.86855","deu 0.8251","hun 0.854","idn 0.9442","ita 0.8891","jpn 0.7511","mex 0.958","pol 0.8184","rus 0.85015","sau 0.8344","sgp 0.8727","kor 0.8283","esp 0.91005","swe 0.81325","tur 0.8765","mys 0.86705","egy 0.7744","are 0.8283","col 0.962","rou 0.8543","per 0.946","jor 0.8175","mar 0.85425","fin 0.84","nor 0.87","zaf 0.9","ind 0.88","pak 0.83","phl 0.83",[10263,10264,10265,10266,10267,10268,10269,10270,10271,10272,10273,10274,10275,10276,10277,10278,10279,10280,10281,10282,10283,10284,10285,10286,10287,10288,10289,10290,10291,10292,10293,10294,8827,10295,10296,10297,10298,10299,10300],"uk 0.4578","usa 0.3489","arg 0.4720","aus 0.3786","bel 0.3593","bra 0.4390","can 0.3257","chn 0.2417","fra 0.3633","deu 0.2784","hun 0.31","idn 0.5749","ita 0.4437","jpn 0.2414","mex 0.5630","pol 0.2575","rus 0.4686","sau 0.2595","sgp 0.3956","kor 0.3313","esp 0.4788","swe 0.2488","tur 0.2948","mys 0.4408","egy 0.2295","are 0.2435","col 0.6560","rou 0.3812","per 0.6338","jor 0.2725","mar 0.4203","dnk 0.2300","nor 0.33","zaf 0.53","ind 0.51","pak 0.56","nga 0.51","phl 0.47","Mindre än 6% av allt plastavfall hamnar i haven.","Många tror felaktigt att det mesta plastavfallet hamnar i haven. Men så länge som avfallshanteringen är bristfällig i medelinkomstländer kommer en del plast att ta sig till haven (speciellt om rika länder fortsätter sälja sitt avfall till dessa länder) men inte i närheten av så mycket som folk för närvarande tror.","Många tror felaktigt att största delen plastavfall hamnar i haven. De har inte insett att nästan allt plastavfall blir kvar på land.","Flera datakällor","Dålig hantering av avfall är ett stort problem i hela världen, men ingen vet exakt hur mycket plastavfall som finns och ingen vet exakt hur stor del av det som hamnar i haven. Många experter har försökt beräkna det. Vi har gjort vår beräkning så vi får den högsta tänkbara procentsiffran, men det är ändå mindre än 6%. För att undvika att underskatta den andel som hamnar i haven, anger vi det rätta svaret till “mindre än 6%” i stället för en exakt siffra.\n\nDen totala mängden avfall globalt sett år 2015 låg mellan 215 och 302 Megaton (Mt), enligt Jambeck[1]. Den plast som hamnar i haven varje år ligger någonstans i det stora intervallet mellan 0.47 till 12 miljon ton, enligt sex olika studier som listas här[6].\n\nNär vi tar den högsta beräkningen av mängden plast som hamnar i haven, 12Mt, och dividerar den med den lägsta beräkningen av den totala mängden plastavfall, 215Mt, så blir siffran 5.5%. Vi har bett fyra avfallsforskare om återkoppling kring beräkningen och alla håller med om att siffran 6% troligen ligger över den verkliga siffran och att “mindre än 6%” definitivt är “mer korrekt” än de andra två svarsalternativen. Även om datan inte är helt säker så har de som svarade 36% respektive 66% definitivt fel.\n\nNya undersökningar av plast i haven planeras och vi får sannolikt allt säkrare uppgifter de kommande åren.[3]\n\nBeräkningen att 2 miljarder människor inte har tillgång till någon avfallshantering alls kommer från UNEP[7].\n\n\n[1]  [The best estimate we've found for total plastic waste in a year: "Production, use, and fate of all plastics ever made” article published in Science, 19 July 2017 by Roland Geyer, Jenna R. Jambeck and Kara Lavender Law](https:\u002F\u002Fadvances.sciencemag.org\u002Fcontent\u002F3\u002F7\u002Fe1700782)  \n[2]  [The most well known and cited estimate for plastic entering the ocean: "Plastic waste inputs from land into the ocean” article published in Science, 13 Feb 2015 by Jenna R. Jambeck,*, Roland Geyer, Chris Wilcox, Theodore R. Siegler, Miriam Perryman, Anthony Andrady, Ramani Narayan, Kara Lavender Law](https:\u002F\u002Fscience.sciencemag.org\u002Fcontent\u002Fsci\u002F347\u002F6223\u002F768.full.pdf)  \n[3]  [“Evaluating scenarios toward zero plastic pollution” article published in Science, 18 Sep 2020 by Winnie W. Y. Lau, Yonathan Shiran, Richard M. Bailey, Ed Cook, Martin R. Stuchtey, Julia Koskella , Costas A. Velis, Linda Godfrey, Julien Boucher, Margaret B. Murphy, Richard C. Thompson, Emilia Jankowska, Arturo Castillo Castillo, Toby D. Pilditch, Ben Dixon, Laura Koerselman, Edward Kosior, Enzo Favoino, Jutta Gutberlet, Sarah Baulch, Meera E. Atreya, David Fischer, Kevin K. He, Milan M. Petit, U. Rashid Sumaila, Emily Neil, Mark V. Bernhofen, Keith Lawrence, James E. Palardy](https:\u002F\u002Fscience.sciencemag.org\u002Fcontent\u002F369\u002F6510\u002F1455)  \n[4]  [World Bank, What A Waste 2.0](https:\u002F\u002Fopenknowledge.worldbank.org\u002Fbitstream\u002Fhandle\u002F10986\u002F30317\u002F211329ov.pdf?sequence=11&isAllowed=y)  \n[5]  [Leeds University team studying plastic pollution](https:\u002F\u002Fplasticpollution.leeds.ac.uk\u002F)  \n[6]  [Compilation of 6 studies estimating how much plastic enters oceans, by Gapminder Oct 2020](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1raKObnp33fzil3OK0dQZ9NtNU_h3VkXfmUlCr62raxY\u002Fedit#gid=0)  \n[7]  [Global Waste Management Outlook, UNEP Page 52](https:\u002F\u002Fwww.uncclearn.org\u002Fsites\u002Fdefault\u002Ffiles\u002Finventory\u002Funep23092015.pdf)","Om du tror att allt plastavfall hamnar i havet så måste problemet upplevas som överväldigande. Du kanske också felaktigt tror att ditt eget plastavfall är en del av problemet. Men problemet är att mer än 2 miljarder människor lever i samhällen där det helt saknas avfallshantering och en del av dem ligger i närheten av floder och kuster. Många av dessa samhällen har i stort sett inget plastavfall alls, men för de som har och dessutom ligger nära en flod eller kustlinje finns det inget som kan stoppa plasten från att hamna i havet. \n \nNär rika länder som USA säljer sitt plastavfall till medelinkomstländer hamnar en del av det i havet eftersom dessa länder inte kan hantera allt sitt avfall på ett miljövänligt sätt. Varje dag arbetar många unga och gamla fattiga människor hårt för att separera plast för hand från avfallshögar eftersom de ibland kan tjäna lite pengar på återvinning av plasten. De förhindrar att tonvis med plast når haven. De förtjänar anständiga anställningar, bättre betalning och säkrare arbetsförhållanden.\n\nMed de rätta åtgärderna kan skapandet av plastavfall minskas avsevärt under de kommande årtiondena. Men även om så sker och om andelen plastavfall som hamnar i haven reduceras till bara en bråkdel av en procent så innebär det ändå att stora mängder plast fortsätter ackumuleras år efter år och människor skulle knappast märka att någon förändring skett. Därför är det viktigt att fortsätta samla in data för att följa detta synliga problem. Utan riktiga data är det omöjligt för oss att se om förändringarna gör någon skillnad.\n\nBättre hantering krävs globalt och lokalt och bättre sätt att mäta plast i haven krävs också. [Avfallsforskarna vid universitetet i Leeds](https:\u002F\u002Fplasticpollution.leeds.ac.uk\u002Ftoolkits\u002F) har utvecklat ett fantastiskt verktyg för båda dessa saker.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm vi fokuserar alla våra ansträngningar på att förhindra ackumulationen av plast i våra hav så tar vi bara bort en liten bråkdel av den plast vi producerar varje år. I verkligheten, behöver vi fokusera på både plast som hamnar i haven och den säkra återvinningen och borttagningen av plast på land samtidigt.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nVi ser ofta gripande och känslosamma bilder av djur fångade i plast på TV och bilder av de stora plastmassorna i våra hav och antar att detta är var den mesta plasten hamnar. Även om det är extremt viktigt att vi reducerar detta plastavfall, så står detta i verkligheten bara för en smål bråkdel av den plast vi producerar.\n\n### Hur kan detta vara sant?\nDet är väldigt svårt att uppskatta den exakta mängden plast vi producerar och den mängd som hamnar i våra hav varje år, men genom att använda uppskattningar från sex olika källor, uppskattar vi att 6% av allt plastavfall hamnar i våra hav varje år. Den stora majoriteten av plastavfallet som produceras hamnar i soptippar runt i världen. Vi behöver vara pragmatiska och närma oss problemet från flera fronter, minska vårt totala plastavfall såväl som det som hamnar i våra hav. Vi måste öka vår återvinning och erbjuda avfallshanteringstjänster till dem som inte redan har dessa för att hjälpa kontrollera problemet.\n","Nästan all plast blir kvar på land","Många tror felaktigt att det mesta plastavfallet hamnar i haven. Men så länge som avfallshanteringen är bristfällig i medelinkomstländer kommer en del plast att ta sig till haven (speciellt om rika länder fortsätter sälja sitt avfall till dessa länder), men inte i närheten av så mycket som folk för närvarande tror.",{"metadata":10310,"sys":10317,"fields":10327},{"tags":10311,"concepts":10316},[10312,10314],{"sys":10313},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10315},{"type":10,"linkType":123,"id":794},[],{"space":10318,"id":10320,"type":14,"createdAt":10321,"updatedAt":10322,"environment":10323,"publishedVersion":8992,"revision":732,"contentType":10325,"locale":27},{"sys":10319},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"bea35148482202b41b68d9129661c305","2022-01-03T13:29:01.050Z","2023-12-18T10:41:32.396Z",{"sys":10324},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10326},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10328,"answers":10329,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3590,"name":10330,"questionText":10331,"statistics":10332,"veryWrongStatistics":10334,"correctSentence":10336,"youWereWrong":10337,"youWereRight":10338,"dataSourceShortText":10339,"dataSourceLinkLongText":10340,"extendedAnswerText":10341,"headingVeryWrong":10342,"youWereVeryWrong":10343,"headingWrong":10342},"89",[],"Vad har hänt med det globala antalet oljeutsläpp f","Vad har hänt med det globala antalet oljeutsläpp från tankfartyg sedan 1970-talet?",[10333],"uk 0.635",[10335],"uk 0.36","Idag har antalet oljeutsläpp per år minskat tiofalt jämfört med på 1970-talet.","När det färre oljeutsläpp sker får du inte höra om det på nyheterna.","De inser inte att oljeutsläpp har blivit sällsyntare.","Källa: ITOPF ","ITOPF (International Tanker Owners Pollution Federation) har fört ett register över oljeutsläpp sedan 1970-talet och de inkluderar alla oavsiktliga utsläpp, förutom de som är ett resultat av krigshandlingar. De samlar in informationen från sjöfartspress, specialistpublikationer, från fartygsägare, deras försäkringsgivare och från ITOPFs egen erfarenhet vid incidenter. Även om vissa mindre utsläpp kan ha missats, har rapporteringen förbättrats så de är mer troliga att inkluderas i nyare data. \n\nTvå oberoende experter som vi kontaktade bekräftade att ITOPF är en trovärdig källa, och höll med om att antalet oljeutsläpp har minskat som vi beskriver i vår fråga.\n\n[1]  [International Tanker Owners Pollution Federation (ITOPF) - Tanker spills from 1970 to 2022](https:\u002F\u002Fwww.itopf.org\u002Fknowledge-resources\u002Fdata-statistics\u002Fstatistics\u002F)\n[2]  Vi konsulterade två oberoende experter för den här frågan, bland annat Ida-Maja Hassellöv från Chalmers University of Technology.","\u003Chttps:\u002F\u002Fvimeo.com\u002F890632782\u002F6ae79c4a18>\n\nPå 1970-talet var det i genomsnitt 78 oljeutsläpp från tankfartyg varje år. Bara tre decennier senare hade det minskat till färre än 7 per år. \n\nDet här är ett resultat av bättre lagstiftning som lett till säkrare transporter med fartyg som är utrustade med dubbla motorer, generatorer och bättre utbildade besättningar. Den totala mängden olja som läckt ut har också minskat. Den här förbättringen är värd att fira. Det visar att miljökatastrofer kan förebyggas när industrier engagerar sig i ett mål och de som ska reglera utvecklingen lär sig av erfarenheterna och uppdaterar reglerna så att orsakerna till tidigare olyckor elimineras. \n\n### Varför har människor fel om det här? \nNär problem förebyggs får människor vanligtvis inte höra det. Oljeutsläpp som inte händer rapporteras det aldrig om på nyheterna. Det är därför de flesta människor helt och hållet har missat denna stora förbättring. \n\n### Varför är detta viktigt att veta? \nMånga människor förlorar hoppet om miljön och det är viktigt att inse att effektiv reglering kan ha en enorm påverkan. Minskningen av oljeutsläpp är ett sånt exempel som borde inspirera människor att inse att andra sorters miljökatastrofer också kan förebyggas. \n\n### Kan jag lita på de här uppgifterna? \nJa. Om några oljeutsläpp saknas i registreringen är det förmodligen ett oljeutsläpp som inte blev inrapporterat för några decennier sedan, innan Internet. Idag är det nästan omöjligt att ett oljefartyg läcker olja utan att det får mycket uppmärksamhet i media.","De flesta oljeutsläppen inträffade aldrig","Effektiva regleringar har gjort oljeutsläpp mycket sällsynta, men du missade helt denna stora förbättring!",{"metadata":10345,"sys":10352,"fields":10363},{"tags":10346,"concepts":10351},[10347,10349],{"sys":10348},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10350},{"type":10,"linkType":123,"id":794},[],{"space":10353,"id":10355,"type":14,"createdAt":10356,"updatedAt":10357,"environment":10358,"publishedVersion":10360,"revision":2240,"contentType":10361,"locale":27},{"sys":10354},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"cee4f8920555819d605751cdd0cbdea8","2022-01-03T12:08:04.688Z","2023-11-27T09:06:17.079Z",{"sys":10359},{"id":19,"type":10,"linkType":20},369,{"sys":10362},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10364,"answers":10365,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"name":10366,"questionText":10367,"statistics":10368,"correctSentence":10369,"youWereWrong":10370,"youWereRight":10371,"dataSourceShortText":934,"dataSourceLinkLongText":10372,"extendedAnswerText":10373,"headingVeryWrong":10374,"youWereVeryWrong":10375,"headingWrong":10374},"90",[],"Olja och gas var de marina sektorer som tjänade me","Olja och gas var de marina sektorer som tjänade mest pengar under 2010. Om trenderna fortsätter som tidigare, vilken sektor kommer det att vara 2030?",[3418],"Turismen förväntas bli den marina sektorn som tjänar mest pengar år 2030.","Energireserver kan verka som en garanterad framtida inkomst, men inkomsterna från tjänster som turism ökar generellt sett mer.","De flesta tror felaktigt att energiproduktion kommer att fortsätta att ge mer pengar än turism. ","De här prognoserna är baserade på ett business-as-usual-scenario, utan några större policyförändringar eller plötslig tekniska eller miljömässiga utvecklingar. Rapporten skrevs 2016. Sen dess har coronapandemin drabbat turismen hårt, men det finns ingen anledning att tro att saker inte kommer att likna hur de förväntades bli.\n\n[1]  [OECD - The Ocean Economy in 2030 (page 206)](https:\u002F\u002Fgeoblueplanet.org\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2016\u002F05\u002FOECD-ocean-economy.pdf)\n\n[2]  [World Bank - Sustainable tourism can drive the blue economy: Investing in ocean health is synonymous with generating ocean wealth](https:\u002F\u002Fblogs.worldbank.org\u002Fvoices\u002FSustainable-Tourism-Can-Drive-the-Blue-Economy)\n","Folk överskattar ofta den ekonomiska fördelen med råa energikällor och ny grön teknik. Den mesta ekonomiska tillväxten i världen sker i tjänsteindustrin, och turism är en del av den. För att turismen ska fortsätta växa som förväntat måste alla reserestriktioner som infördes i samband med pandemin först tas bort och miljön måste skyddas. Om alla korallrev dör, havsvattnet är smutsigt och stränder eroderat bort kommer det inte finnas mycket kvar att se för turister. Det ekonomiska värdet av rena hav är enormt eftersom antalet rika personer väntas öka i framtiden och ännu fler kommer vilja åka på strandsemester och kryssningar. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nFolk som inte inser vilken ekonomisk makt tjänstendustrier som turism har, inser inte de ekonomiska skälen som finns för att skydda våra havs- och kustområden. \n\n### Varför har folk fel om detta?\nAntagligen eftersom det är lättare att tänka på energikällor och råmaterial som ekonomiska resurser. Naturens skönhet misstas ofta som ett mjukt värde, orelaterat till att tjäna pengar. Men alla konsumenter är människor, och människor bryr sig mycket om skönhet. Runt om i världen är folk redo att betala mycket för att uppleva naturens underverk. \n\n### Kan jag lita på den här faktan?\nJa, men det är viktigt att förstå att det här är bara en prognos vilket medför mycket osäkerhet. Framtiden är svår att förutse, vilket Coronapandemin visade. Prognosen kommer från en rapport skriven 2016, och den antar att trenderna fortsätter längs samma väg.","Turism kommer att tjäna mest marina pengar","Ny grön energi är ofta i nyheterna och människor tenderar att överskatta dess kortsiktiga ekonomiska potential. Inkomsterna från tjänster som turism ökar generellt mycket mer.",{"metadata":10377,"sys":10384,"fields":10394},{"tags":10378,"concepts":10383},[10379,10381],{"sys":10380},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10382},{"type":10,"linkType":123,"id":794},[],{"space":10385,"id":10387,"type":14,"createdAt":10388,"updatedAt":10389,"environment":10390,"publishedVersion":585,"revision":1581,"contentType":10392,"locale":27},{"sys":10386},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2f1acf2649d7657e47b8b3427fc693eb","2022-01-03T12:25:55.864Z","2023-12-18T10:41:15.120Z",{"sys":10391},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10393},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10395,"answers":10396,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2458,"name":10397,"questionText":10398,"statistics":10399,"veryWrongStatistics":10400,"correctSentence":10401,"youWereWrong":10402,"youWereRight":10403,"dataSourceShortText":10404,"dataSourceLinkLongText":10405,"extendedAnswerText":10406,"headingVeryWrong":10407,"youWereVeryWrong":10402,"headingWrong":10407},"91",[],"Globalt äter människor i genomsnitt 6 kg nöt- och ","Globalt äter människor i genomsnitt 6 kg nöt- och kalvkött per år. Hur mycket fisk konsumeras i genomsnitt per person?",[2611],[9002],"Människor äter cirka 10 kg fisk i genomsnitt varje år.","Fler människor med högre inkomster och hälsosammare kost har ökat mängden fisk som människor äter. ","De har inte insett att fisk är vanligare än rött kött!","Källa: FAO\u002FOECD","Uppgifterna kommer från FAO och de är de mest omfattande som finns. Det är inte perfekt eftersom det inte är en enkel sak att mäta. Mätningen bygger på data från länderna själva och kvaliteten på datainsamlingen varierar självklart mellan länderna. Data i litteraturen använder fiskens levande vikt, vilket inkluderar de delar som inte äts som huvud och ben. Mängden som faktiskt kan ätas är ungefär hälften av den vikten, varför vårt korrekta svar är 10 kg istället för 20,5 kg som det står i litteraturen. Nöt- och kalvvikten är detaljhandelsvikten, vilket är vikten av köttet som säljs för konsumtion.\n\n[1]  [FAO – The State of the World Fisheries and Aquaculture 2022](https:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002F3\u002Fcc0461en\u002Fonline\u002Fsofia\u002F2022\u002Fworld-fisheries-aquaculture.html)\n\n[2]  [Source for beef and veal consumption: OECD-FAO Agricultural Outlook 2020.](https:\u002F\u002Fdata.oecd.org\u002Fagroutput\u002Fmeat-consumption.htm)\n\n[3]  [OWiD - Fish and seafood consumption per capita](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Ffish-and-seafood-consumption-per-capita?tab=table)\n","Antalet människor i världen har ökat, men mängden fisk som äts har ökat ännu snabbare. Redan 1961 åt människor i genomsnitt cirka 5 kg fisk per år. År 2018 var genomsnittet runt 10 kg. Många människor är nu rikare och medvetna om att fisk bidrar till en mycket hälsosam kost. Samtidigt har el och kylskåp blivit billigare, vilket gör att vi kan lagra fryst fisk under längre perioder och transportera den över världen, och mindre fisk går till spillo. \n\nDet kan vara svårt att föreställa sig att fiskkonsumtionen har ökat så mycket när vi hör så mycket om överfiske och sjunkande fiskantal, men fiskodlingen har möjliggjort mycket mer fiskproduktion än tidigare. Om de nuvarande trenderna fortsätter kommer mängden fiskodling bara att öka, vilket innebär att det krävs ännu mer ansträngningar för att se till att fiskodlingen är miljövänlig.\n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nMedias fokus på produktion av rött kött är viktigt, men den ökande fiskodlingsindustrin får inte den uppmärksamhet den förtjänar. Den kommer förmodligen att fortsätta öka och om den inte är ordentligt reglerad kan den skada många lokala ekosystem. \n\n### Varför har människor fel om detta?\nRött kött får mycket uppmärksamhet i media, eftersom den produktionen använder stora landområden och släpper ut massor av växthusgaser. När fiskproduktion diskuteras i media brukar vi höra om överfiske och det ger nog ett intryck av att mängden fisk som äts måste minska.\n\n### Vilka är skillnaderna mellan länder, regioner och inkomstnivåer?\nDet finns stora variationer mellan länder, vissa konsumerar mindre än 1 kg fisk per person medan andra konsumerar nästan 50 kg per person varje år. Trots förbättringarna inom transport och lagring konsumerar instängda länder långt från haven som Mongoliet och Tadzjikistan fortfarande mindre än 1 kg per person varje år. Andra länder med en lång historia av fiske och en kultur där fisk är en stapelvara, som Island, Kiribati och Maldiverna, konsumerar långt mycket mer.\n\nDet har skett en ökning av fiskkonsumtionen i de flesta regioner under åren, i låg-, medel- och höginkomstländer.\n\nDu kan se en detaljerad uppdelning av all dessa data i [FAO’s State of the World Fisheries and Aquaculture 2020](http:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002F3\u002Fca9229en\u002Fca9229en.pdf)\n\n### Kan jag lita på de här uppgifterna? \nJa. Uppgifterna kommer från FAO och de är de mest omfattande som finns. De är inte perfekta eftersom det inte är en enkel sak att mäta. Det är länderna själv som förser FAO med data och kvaliteten på datainsamlingen varierar självklart mellan länderna. När det gäller mängden fisk som konsumeras jämfört med nöt- och kalvkött finns det vissa skillnader. Data i litteraturen använder mestadels fiskens levande vikt, vilket inkluderar de delar som inte äts som huvud och ben. Mängden som faktiskt kan ätas är ungefär hälften av den vikten, varför vårt korrekta svar är 10 kg istället för de 20,5 kg du kan hitta i många artiklar. Siffran för konsumtion av nöt- och kalvkött är detaljhandelsvikten, vilket är vikten av köttet som säljs för konsumtion.\n","Mer fisk än rött kött",{"metadata":10409,"sys":10416,"fields":10427},{"tags":10410,"concepts":10415},[10411,10413],{"sys":10412},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10414},{"type":10,"linkType":123,"id":794},[],{"space":10417,"id":10419,"type":14,"createdAt":10420,"updatedAt":10421,"environment":10422,"publishedVersion":10424,"revision":256,"contentType":10425,"locale":27},{"sys":10418},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"a52ea1eb8edf1b98177fe2fcf8dc09e8","2022-01-03T12:50:13.640Z","2026-02-11T12:28:24.960Z",{"sys":10423},{"id":19,"type":10,"linkType":20},225,{"sys":10426},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10428,"answers":10429,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"name":10430,"questionText":10431,"statistics":10432,"veryWrongStatistics":10433,"correctSentence":10435,"youWereWrong":10436,"youWereRight":10437,"dataSourceShortText":10438,"dataSourceLinkLongText":10439,"extendedAnswerText":10440,"headingVeryWrong":10441,"youWereVeryWrong":10442,"headingWrong":10441},"92",[],"Sedan 2016, vad har hänt med andelen skyddade mari","Sedan 2016, vad har hänt med andelen skyddade marina områden i nationella vatten över hela världen?",[664],[10434],"uk 0.49","Skyddade marina områden runt länder har ökat med 75 % sedan 2016.","De skyddade områdena ökade mycket mer än du gissade! Men det betyder inte att det är de mest behövande områdena som skyddas, eller att det är ett bra skydd...","De insåg inte att fler marina områden är skyddade.","Källa: WDPA","De officiellt skyddade havsområdena ökade mycket, från 10,2 % 2016 till 18,6 % 2022 (en ökning med 75 %), enligt WDPA (World Database on Protected Areas[1]).\n\nDessa data kommer från många olika statliga, internationella, nationella och regionala myndigheter och samlas in av WDPA. All data måste uppfylla WDPA-standarderna som inkluderar rumslig data och använder IUCNs definition av ett skyddat område[2]:\n\"Ett skyddat område är ett tydligt avgränsat geografiskt område, erkänt, dedikerat och förvaltat, genom lagliga eller andra effektiva medel, för att uppnå ett långsiktigt bevarande av naturen med tillhörande ekosystemtjänster och kulturella värden.\"\n\nÄven om det har skett en stor ökning av ländernas skyddade marina områden, är tillväxthastigheten inte densamma för internationellt vatten, utanför ländernas gränser och intressezoner. Sådana områden med internationellt vatten täcker cirka 60 % av alla hav runt om i världen. Men totalt sett, hur man än mäter, ökar klart andelen av havet som skyddas.\n\nVi pratade med sex individuella experter som alla rekommenderade WDPA som källa för att hitta dessa data. De varnade dock för att bara för att andelen skyddade områden har ökat betyder det inte att de viktigaste ekosystemen eller områdena med biologisk mångfald ingår i dessa områden, eller att de områden som är under skydd skyddas med en kontinuerligt hög standard. \n\n[1]  [World Protected Panet](https:\u002F\u002Fwww.protectedplanet.net\u002Fen\u002Fthematic-areas\u002Fmarine-protected-areas)\n\n[2]  [World Database on Protected Areas - Protected Panet Digital Report (chapter 2)](https:\u002F\u002Flivereport.protectedplanet.net\u002Fpdf\u002FProtected_Planet_Report_2018.pdf)\n\n[3]  [IUCN - Protected Areas “about” page](https:\u002F\u002Fwww.iucn.org\u002Ftheme\u002Fprotected-areas\u002Fabout#:~:text=A%20protected%20area%20is%20a,IUCN%20Definition%202008)\n\n[4]  Vi konsulterade sex oberoende experter i denna fråga, inklusive Joanne Preston från University of Portsmouth och Peter Jones från University College London.","När vi tänker på att skydda miljön - och haven i synnerhet - tror de flesta av oss förmodligen att allt bara blir värre och att det inte görs mycket på global nivå för att vända det. Det är det intrycket vi får från miljöorganisationer och i nyheterna, vilket är förnuftigt, eftersom mycket faktiskt blir värre i haven.\n\nSedan 2016 har dock andelen skyddade havsområden runt länder ökat med 75%. Idag är nästan 18% av alla marina områden runt länder skyddade. 2016 var den siffran bara 10%.\n\nPå sätt och vis är detta en förbättring som visar en ökad medvetenhet om behovet av att skydda haven. Men tyvärr betyder skyddet ofta inte så mycket mer än en signatur på ett papper. Ofta garanterar det ingen positiv förändring i dessa områden, och det betyder inte att de nyskyddade områdena inkluderar de viktigaste och mest sårbara ekosystemen och den största biologiska mångfalden. Men framstegen måste börja någonstans och denna snabba ökningen av engagemang för att skydda marina områden måste erkännas. Den officiella skyddsförklaringen innebär åtminstone att lokala miljöpartister kan hålla myndigheterna ansvariga om skyddet inte upprätthålls.\n\n### Varför har människor fel om detta?\nMänniskor är väl medvetna om den negativa utvecklingen av hav och marina ekosystem, vilket förmodligen leder till att de flesta antar det värsta när de tillfrågas om marint skydd. Människor antar i allmänhet att ingenting förbättras alls på den globala skalan. \n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nAtt försumma framsteg förstör hoppet. Det faktum att massor av områden är förklarade som skyddade är ett stort steg framåt, även om det är långt ifrån tillräckligt. Om fler är medvetna om att skyddet ökar kan det bli lättare att säkerställa att områdena med den viktigaste biologiska mångfalden skyddas aktivt och effektivt.\n\n### Kan jag lita på dessa uppgifter?\nJa, det är baserat på officiella dokument från regeringar över hela världen. Dessa data kommer från många olika statliga, internationella, nationella och regionala myndigheter och samlas i [World Database on Protected Areas](https:\u002F\u002Fwww.protectedplanet.net\u002Fen). \n\nDet är dock viktigt att komma ihåg att innebörden av \"skyddat\" varierar mycket från område till område och från land till land. Bara för att andelen marina skyddsområden har ökat markant, garanterar det inte att de viktigaste områdena för biologisk mångfald skyddas eller att de områden som pekats ut som skyddade har kontinuerligt skydd.\n","Mer vatten skyddat på pappret","Du trodde att det minskade, men det ökade! Men det betyder inte att det är de mest behövande områdena som skyddas, eller att det är ett bra skydd...",{"metadata":10444,"sys":10451,"fields":10462},{"tags":10445,"concepts":10450},[10446,10448],{"sys":10447},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10449},{"type":10,"linkType":123,"id":794},[],{"space":10452,"id":10454,"type":14,"createdAt":10455,"updatedAt":10456,"environment":10457,"publishedVersion":10459,"revision":732,"contentType":10460,"locale":27},{"sys":10453},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"8af49c12be52dc79f75d54582a1d1200","2022-01-03T12:59:18.023Z","2023-11-27T09:06:16.665Z",{"sys":10458},{"id":19,"type":10,"linkType":20},232,{"sys":10461},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10463,"answers":10464,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":185,"name":10465,"questionText":10466,"statistics":10467,"veryWrongStatistics":10468,"correctSentence":10469,"youWereWrong":10470,"youWereRight":10471,"dataSourceShortText":2149,"dataSourceLinkLongText":10472,"extendedAnswerText":10473,"headingVeryWrong":10474,"youWereVeryWrong":10475,"headingWrong":10474},"93",[],"Hur många länder har ratificerat havsrätten, en FN","Hur många länder har ratificerat havsrätten, en FN-konvention som infördes 1982? (Det finns 195 länder.)",[1590],[2250],"Sedan den infördes 1982 har 165 länder ratificerat FN:s havsrättskonvention ","Det är svårt att dra gränser i vattnet eftersom fiskar och fartyg rör sig fritt. Länder måste reglera vad som kan göras och vem som ska göra vad. De flesta länder samarbetar för att göra detta, åtminstone på pappret.  ","De inser inte hur många länder som har kommit överens om grundläggande regler om haven.","Även om \"The Law of the Sea\" skrevs 1982 trädde den inte i kraft förrän 1994 på grund av tvister mellan olika nationer, främst om djuphavsbotten (där borrning efter fossila bränslen äger rum). Även de länder som inte har skrivit på, mestadels på grund av inrikespolitik (som USA), följer det mesta i konventionen eftersom mycket av den är en del av allmän internationell lag. Den här konventionen är också viktig för inlandsstater eftersom den garanterar att de har rätt till tillträde till och från havet via andra länder, genom att använda någon form av transport i syfte att utöva de rättigheter som anges i konventionen.[2]\n\n[1]  [UN - Chronological lists of ratifications of, accessions and successions to the Convention and the related Agreements](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fdepts\u002Flos\u002Freference_files\u002Fchronological_lists_of_ratifications.htm#The%20United%20Nations%20Convention%20on%20the%20Law%20of%20the%20Sea)\n[2]  [United Nations Convention on the Law of the Sea - Part X\nPart XI. Section 1.](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fdepts\u002Flos\u002Fconvention_agreements\u002Ftexts\u002Funclos\u002Fpart10.htm)","Vi kan ta det för givet att vattnet utanför ett lands kust tillhör just det landet, och att fartyg får passera fredligt genom havet utan att stoppas av beväpnade fartyg från ett annat land när de passerar in i ett annat territorium. Men det är faktiskt regler skrivna i FN:s havsrättskonvention för \"The Law of the Sea\", som de flesta länder har skrivit på.\n\nFiskar och fartyg rör sig fritt över gränser vi försöker dra i vattnet. För att undvika överexploatering av gemensamma resurser måste haven regleras på ett annat sätt än land. Vad kan göras och vem får göra vad? De flesta har ingen aning om att de flesta länder redan är överens om de grundläggande reglerna.\n\nDet har varit väldigt få tvister när det kommer till havsrätten genom åren. På grund av problem som vissa länder hade med reglerna i konventionen tog det dock 12 år från det att den skrevs 1982 tills den faktiskt verkställdes 1994.\n\nÄven om det kan hävdas att konventionen har varit en framgång när det gäller väpnade tvister, kan den del av lagen som säger att varje land har ett ansvar att bevara den marina miljön ses som mindre framgångsrik. Vi behöver bara höra historier om döende koraller och förorenade hav för att veta att mer måste göras av varje land för att skydda den marina miljön.\n\n### Vilka länder har inte skrivit under?\nNågra av de länder som inte har ratificerat konventionen är USA, Colombia, Israel, Peru, Turkiet och Venezuela. Listan över undertecknare är [here.](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fdepts\u002Flos\u002Freference_files\u002Fchronological_lists_of_ratifications.htm#The%20United%20Nations%20Convention%20on%20the%20Law%20of%20the%20Sea)\n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nNär människor underskattar det utbredda antagandet av FN-dokument, inser de inte att FN är en mycket användbar plattform för att uppnå global stabilitet och överenskommelser. Många antar istället att andra inte vill samarbeta. Vi behöver ännu bättre globala avtal för att skydda de gemensamma naturresurserna under havsytan och de fiskbestånd som inte tillhör något särskilt land. För att skydda de gemensamma resurserna finns det ingen bättre plattform än FN, men folk kommer inte att stödja dess vidare utveckling om de inte inser hur bra det har fungerat hittills.\n\n### Varför har människor fel om detta?\nMånga människor underskattar hur bra globala FN-samarbeten fungerar. Nästan alla fördrag vi frågar om är fullständigt underskattade. De har liten tilltro till att länder kan göra överenskommelser i stor skala som kan bli framgångsrika.\n\n### Kan jag lita på detta?\nJa, det är baserat på officiella dokument. Alla länder som har ratificerat havsrätten, anslutit sig eller föjer fördraget är listade av FN [here.](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fdepts\u002Flos\u002Freference_files\u002Fchronological_lists_of_ratifications.htm#The%20United%20Nations%20Convention%20on%20the%20Law%20of%20the%20Sea)\n","De flesta är ombord","Du underskattar fullständigt hur många länder som har kommit överens om grundläggande regler om haven.",{"metadata":10477,"sys":10484,"fields":10494},{"tags":10478,"concepts":10483},[10479,10481],{"sys":10480},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10482},{"type":10,"linkType":123,"id":794},[],{"space":10485,"id":10487,"type":14,"createdAt":10488,"updatedAt":10489,"environment":10490,"publishedVersion":919,"revision":579,"contentType":10492,"locale":27},{"sys":10486},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3tBmPsaqRo7HzAEIliFkOJ","2022-09-20T09:10:16.889Z","2023-11-27T09:06:16.583Z",{"sys":10491},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10493},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10495,"answers":10496,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1478,"name":10497,"questionText":10498,"statistics":10499,"veryWrongStatistics":10500,"correctSentence":10501,"youWereWrong":10502,"youWereRight":10502,"dataSourceShortText":10503,"dataSourceLinkLongText":10504,"extendedAnswerText":10505,"headingVeryWrong":10506,"youWereVeryWrong":10502,"headingWrong":10506},"1497",[],"Vilken andel av all fångad matfisk i världen komme","Vilken andel av all fångad matfisk i världen kommer från fiskodlingar? ",[8465],[930],"Uppskattningsvis 55% av all fisk som äts av människor varje år kommer från fiskodlingar. ","Vi äter mer odlad fisk än vild fisk, precis som att vi äter mer djur från lantbruk och odlade grönsaker än vilda djur och bär från skogen. ","FAO","Datan kommer från FAO och är den mest omfattande som finns tillgänglig. Den är inte perfekt eftersom det inte är en lätt sak att mäta. Den kommer från data som länderna själva tillhandahåller och kvaliteten på datainsamlingen kan såklart variera mellan länder. De två oberoende experter vi konsulterade för den här frågan litar på FAO som den mest trovärdiga källan och höll med om att vårt rätta svar är det mest korrekta.\n\n[1]  [FAO – The State of the World Fisheries and Aquaculture 2022](https:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002F3\u002Fcc0461en\u002Fcc0461en.pdf)  (sida 1)","Sedan 1960-talet, allt eftersom att inkomsterna har vuxit, har mängden fisk som folk äter ökat snabbare än befolkningstillväxten. Fiskodlingar har hjälpt att minska trycket på vilda fiskbestånd och sedan 2016 har det varit huvudkällan av fisk som människor äter. Det har också hjälpt att förse personer på landsbygden med jobb.\n\nDet har dock funnits några nackdelar med fiskodling som måste addresseras i framtiden, bland annat förstörelsen av livsmiljöer, användning av farliga läkemedel och ohållbar produktion av fiskolja. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om det här?\nOm vi är rädda för att all vild fisk ska bli uppäten är risken att vi angriper överfiske på fel sätt. \n\n### Varför har folk fel om det här?\nNär det kommer till odlingar på land är de synliga och vi är medvetna om att de producerar kött och grönsaker för oss. Men fiskodlingar är relativt nytt och många av dem finns på platser och i länder där vi inte ser dem. Vi har en felaktig uppfattning att den fisk vi äter är precis lika vild som björnarna och kaninerna i skogen.  \n\n### Kan jag lita på den här faktan?\nJa. Datan kommer från FAO och är den mest omfattande som finns tillgänglig. Den är inte perfekt eftersom det inte är en lätt sak att mäta. Den kommer från data som länderna själva tillhandahåller och kvaliteten på datainsamlingen kan såklart variera mellan länder. \n\n","Fiskodlingar precis som vilken odling som helst",{"metadata":10508,"sys":10515,"fields":10525},{"tags":10509,"concepts":10514},[10510,10512],{"sys":10511},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10513},{"type":10,"linkType":123,"id":794},[],{"space":10516,"id":10518,"type":14,"createdAt":10519,"updatedAt":10520,"environment":10521,"publishedVersion":2512,"revision":993,"contentType":10523,"locale":27},{"sys":10517},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1PaPXZc6YW8xkxyvFlWIdV","2023-04-21T09:18:00.493Z","2023-11-27T09:06:16.506Z",{"sys":10522},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10524},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":10526,"answers":10527,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":9757},"1520",[],{"metadata":10529,"sys":10536,"fields":10546},{"tags":10530,"concepts":10535},[10531,10533],{"sys":10532},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10534},{"type":10,"linkType":123,"id":794},[],{"space":10537,"id":10539,"type":14,"createdAt":10540,"updatedAt":10541,"environment":10542,"publishedVersion":1264,"revision":45,"contentType":10544,"locale":27},{"sys":10538},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"mkejvKnAlnpLnYNHqIGKO","2023-09-01T15:43:51.169Z","2023-11-27T09:06:16.360Z",{"sys":10543},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10545},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":10547,"answers":10548,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2458},"1712",[],{"metadata":10550,"sys":10553,"fields":10563},{"tags":10551,"concepts":10552},[],[],{"space":10554,"id":10556,"type":14,"createdAt":10557,"updatedAt":10558,"environment":10559,"publishedVersion":732,"revision":45,"contentType":10561,"locale":27},{"sys":10555},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1ziSZENOKR5Ide6NvLkouE","2023-12-08T10:41:01.302Z","2024-01-15T16:17:26.830Z",{"sys":10560},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10562},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":10564,"answers":10565,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"veryWrongPercentage":739},"1767",[],"[empty string]",{"metadata":10568,"sys":10571,"fields":10581},{"tags":10569,"concepts":10570},[],[],{"space":10572,"id":10574,"type":14,"createdAt":10575,"updatedAt":10576,"environment":10577,"publishedVersion":842,"revision":1264,"contentType":10579,"locale":27},{"sys":10573},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1e70e6241ed63b815821664e459b7035","2022-01-03T13:53:30.318Z","2023-12-08T10:44:17.421Z",{"sys":10578},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10580},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":10582,"heading":10583,"slug":10584,"questions":10585,"certificateHeading":10566,"certificateText":10586},"sdg_world_14_cert","FN:s Mål 14: Hav och marina resurser Certifikat","un-goal-14-life-below-water-certificate-test",[10199,10309,10344,10376,10408,10443,10476,10507,787,10528,10549],"för att ha svarat 100% rätt på frågor relaterade till FN:s mål 14: Hav och marina resurser, och därigenom bevisa väsentlig kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":10588,"sys":10591,"fields":10599},{"tags":10589,"concepts":10590},[],[],{"space":10592,"id":10594,"type":39,"createdAt":10595,"updatedAt":10596,"environment":10597,"publishedVersion":1325,"revision":22,"locale":27},{"sys":10593},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5DTi6XvFC1h7TgDQ014VzR","2020-11-17T11:26:54.526Z","2022-05-25T10:33:34.102Z",{"sys":10598},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":10600,"file":10601},"sdg 14",{"url":10602,"details":10603,"fileName":10607,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F5DTi6XvFC1h7TgDQ014VzR\u002F4917117b3490c3ec020f2dd4ab66ac3b\u002Fsdg_14",{"size":10604,"image":10605},6056,{"width":5142,"height":10606},115,"sdg_14","#0A97D9",[10610],{"metadata":10611,"sys":10614,"fields":10623},{"tags":10612,"concepts":10613},[],[],{"space":10615,"id":10617,"type":14,"createdAt":10618,"updatedAt":10618,"environment":10619,"publishedVersion":45,"revision":111,"contentType":10621,"locale":27},{"sys":10616},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5Gov7w4vbc2HZsSSDzwDiC","2022-10-06T09:12:10.320Z",{"sys":10620},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10622},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":10624,"challenges":10625},"UN Goal 14",[10626],{"metadata":10627,"sys":10630,"fields":10640},{"tags":10628,"concepts":10629},[],[],{"space":10631,"id":10633,"type":14,"createdAt":10634,"updatedAt":10635,"environment":10636,"publishedVersion":1240,"revision":993,"contentType":10638,"locale":27},{"sys":10632},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1lna9WjzMt96eUyeH58C97","2022-10-06T09:12:06.892Z","2022-10-06T13:25:42.428Z",{"sys":10637},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10639},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":10641,"title":10642,"slug":10643,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":10644,"combos":10664},"sdg_world_goal_14","FN Mål 14: Hav och marina resurser","sdg-world-goal-14",{"metadata":10645,"sys":10648,"fields":10656},{"tags":10646,"concepts":10647},[],[],{"space":10649,"id":10651,"type":39,"createdAt":10652,"updatedAt":10653,"environment":10654,"publishedVersion":44,"revision":45,"locale":27},{"sys":10650},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6Jl6PZd0n9dITkFlret8ue","2022-10-06T08:13:57.705Z","2022-10-06T14:19:15.922Z",{"sys":10655},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":10657,"file":10658},"SDG icon 14-03",{"url":10659,"details":10660,"fileName":10663,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F6Jl6PZd0n9dITkFlret8ue\u002Fd4cc25d1ed35d49c7f3d4c80b830fb45\u002FSDG_icon_14-03.png",{"size":10661,"image":10662},23823,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 14-03.png",[],{"metadata":10666,"sys":10669,"fields":10679},{"tags":10667,"concepts":10668},[],[],{"space":10670,"id":10672,"type":14,"createdAt":10673,"updatedAt":10674,"environment":10675,"publishedVersion":2239,"revision":1094,"contentType":10677,"locale":27},{"sys":10671},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1rB8WTbvc6q3iJEga1RZSn","2020-11-03T13:03:05.703Z","2022-10-06T09:10:09.810Z",{"sys":10676},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10678},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":10680,"name":10681,"slug":10680,"tests":10682,"diplomaTest":11122,"icon":11142,"iconDisplayType":1982,"color":11162,"topicCategory":979,"chapters":11163},"sdg-world-15","FN:s Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald",[10683],{"metadata":10684,"sys":10687,"fields":10697},{"tags":10685,"concepts":10686},[],[],{"space":10688,"id":10690,"type":14,"createdAt":10691,"updatedAt":10692,"environment":10693,"publishedVersion":586,"revision":1178,"contentType":10695,"locale":27},{"sys":10689},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ff924081da393428ad069b429075d3f1","2022-01-04T12:15:33.622Z","2023-11-30T09:22:19.549Z",{"sys":10694},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10696},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":10698,"heading":10699,"slug":10700,"questions":10701,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_15_t1","FN Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald","un-goal-15-life-on-land",[10702,10769,10806,10841,10875,10910,824,10944,10975,10996,11019,11040,11061,11082,11105],{"metadata":10703,"sys":10710,"fields":10721},{"tags":10704,"concepts":10709},[10705,10707],{"sys":10706},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10708},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":10711,"id":10713,"type":14,"createdAt":10714,"updatedAt":10715,"environment":10716,"publishedVersion":10718,"revision":739,"contentType":10719,"locale":27},{"sys":10712},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"94aee499d271ae15dbe611c674cd4516","2021-11-11T07:17:16.481Z","2024-12-04T14:36:17.324Z",{"sys":10717},{"id":19,"type":10,"linkType":20},196,{"sys":10720},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10722,"answers":10723,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3620,"name":10724,"questionText":10725,"statistics":10726,"veryWrongStatistics":10744,"correctSentence":10760,"youWereWrong":10761,"youWereRight":10762,"dataSourceShortText":10763,"dataSourceLinkLongText":10764,"extendedAnswerText":10765,"headingVeryWrong":10766,"youWereVeryWrong":10767,"headingWrong":10768},"8",[],"Biologer har utvärderat statusen för mer än 150,00","Biologer har utvärderat statusen för mer än 150,000 arter av plantor och växter. Hur många är sårbara eller hotade?",[10727,10728,10729,10730,10731,10732,10733,6036,10734,10735,10736,10737,8875,10738,10739,10740,10741,10742,10743,5789],"uk 0.8178","swe 0.65","fin 0.57","dnk 0.58","usa 0.6","bra 0.59","fra 0.72","jpn 0.52","mex 0.76","rus 0.65","esp 0.59","mar 0.67","nor 0.49","zaf 0.68","ind 0.6","pak 0.72","nga 0.64",[3088,5792,10745,10746,5795,10747,10748,5798,10749,5670,10750,10751,10752,10753,10754,10755,10756,10757,10758,10759],"bra 0.24","fra 0.19","jpn 0.14","mex 0.19","esp 0.10","mys 0.22","mar 0.34","fin 0.11","zaf 0.22","ind 0.24","pak 0.34","nga 0.21","phl 0.37","dnk 0.07","nor 0.06","Omkring 30% av alla utvärderade arter är hotade eller sårbara.","Om du tror att en majoritet av naturen är hotad kan du lätt förlora hoppet och inte inse vad som behöver göras för att rädda de arter som faktiskt är hotade.","De tror att de flesta arterna är hotade, och de kanske tror att det är för sent att rädda naturen.","Källa: IUCN Red List","Av de totala uppskattade arterna har bara 7% blivit utvärderade av Red List, vilket betyder att vi inte kan veta säkert vad siffran hade varit om alla kända arter var utvärderade, och vi vet absolut inte vad siffran är för alla arter som inte upptäckts än. Men vi kan tydligt se att allmänheten har fel om andelen av hotade arter bland de som är utvärderade.\n\nSedan Juni 2023 hade IUCN utvärderat statusen hos 150,388 arter och av dem var 42,108 klassade som hotade (antingen kritiskt hotade, hotade eller sårbara), vilket ger oss en procentandel på 28%. (De siffrorna inkluderar också svampar och protister, vilka varken är plantor eller djur.)\n\nRed List använder en mängd olika kriterier för att utvärdera statusen av en art, och fokuserar på värsta möjliga utfall, vilket potentiellt överskattar nivån på hotet. Kriterierna är en aning subjektiva och besluten är hemlighetsfulla och i vissa fall finns det politiska motivationer till att lista en art som mer eller mindre hotad än den är. Vi människor tenderar också att lägga fokus där problemen är, så det är möjligt när arter utvärderas för Red List, att de som är mest hotade utvärderas först, vilket skulle leda till att 28% potentiellt är en överskattning, men ingen vet säkert.\n\nÄven om de olika experterna skulle utvärdera statusen för samma art på olika sätt, så är 150,000 en så stor siffra att meningsskiljaktigheterna troligtvis skulle gå i båda riktningarna. Och även om 28% troligtvis är en överskattning, så är det definitivt \"mer rätt\" än de andra alternativen för denna fråga, vilket bekräftades av fyra oberoende biologer som vi rådfrågade.\n\n[1]  [IUCN Red List, Table 1a](https:\u002F\u002Fwww.iucnredlist.org\u002Fresources\u002Fsummary-statistics#Summary%20Tables)","Om du trodde att större delen av naturen redan är hotad så tror vi kan det vara bra för dig att inse att två tredjedelar av alla djur och växter INTE är hotade, än. En tredjedel är förfärligt högt, men det går fortfarande att vända trenden mot massutrotning. En hel del arbete för bevarande av naturen är framgångsrikt, men mycket mer behövs.\n\n### Varför ställa denna fråga?\nVi har ingen avsikt att bagatelisera det faktum att en tredjedel av naturen är hotad! Vi hoppas hjälpa fokusera på faktumet att de flesta tror att situationen är ännu värre, vilket vi tycker är problematiskt. Vi tror att detta kan skapa uppgivenhet, när människor förlorar sitt hopp. Vi hoppas att främjande av denna fakta hjälper människor inse att det fortfarande finns mycket vi kan och borde göra för att vända trenderna mot massutrotning. Det är inte för sent, vilket många människor verkar tro.\n\n### Är det för sent att rädda naturen?\nDet är inte för sent att rädda det mesta av naturen. Vi människor har förstört många naturliga livsmiljöer, men detta kan komma till ett slut. Många [ansträngningar för bevaring har lyckats](https:\u002F\u002Fwww.theguardian.com\u002Fenvironment\u002Fgallery\u002F2018\u002Fmay\u002F22\u002F12-conservation-success-stories-in-pictures), och med mer hårt arbete kan vi fortfarande rädda många av dessa arter från utrotning.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, men du borde känna till begränsningarna hos datan. Varje år studerar biologer från hela världen situationen hos plantor och djur runt hela världen, och de publicerar sina resultat på [Red List](https:\u002F\u002Fwww.iucnredlist.org\u002F), där du kan följa statusen för mer än 150,000 arter!\n\nDet är mycket, men det är faktiskt bara 7% av alla kända arter i världen, och ingen vet vilken andel av alla existerande arter som är kända.\nÄven bland de kända arterna så har 93% fortfarande inte fått tillräckligt med uppmärksamhet för att vara fullkomligt utvärderade, huvudsakligen eftersom det är väldigt kostsamt att bedriva flertalet undersökningar om vilda djurpopulationer och plantor över en längre tid och att spåra deras nedgång. Men nya utvärderingar av fler arter läggs fortfarande till varje år, och med dessa tillägg på listan är ungefär samma proportion listad som hotade eller sårbara - omkring 28%. Vi har bett fyra oberoende experter utvärdera denna fråga och de håller alla med om att det verkar korrekt.\n","Naturen är ännu inte förlorad","De flesta överdriver hur många arter som är hotade. Om du tror att nästan all natur är hotad kan du lätt förlora hoppet och inte inse vilka åtgärder som behövs för att rädda de arter som faktiskt är hotade.","Det mesta av naturen är ännu inte hotad",{"metadata":10770,"sys":10777,"fields":10788},{"tags":10771,"concepts":10776},[10772,10774],{"sys":10773},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10775},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":10778,"id":10780,"type":14,"createdAt":10781,"updatedAt":10782,"environment":10783,"publishedVersion":10785,"revision":363,"contentType":10786,"locale":27},{"sys":10779},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"e5efb78a503c0e9b2bc487e6e170b512","2022-01-03T13:49:05.373Z","2025-01-20T09:07:24.185Z",{"sys":10784},{"id":19,"type":10,"linkType":20},640,{"sys":10787},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10789,"answers":10790,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1478,"name":10791,"questionText":10792,"shortQuestionText":10793,"statistics":10794,"veryWrongStatistics":10796,"correctSentence":10799,"youWereWrong":10800,"youWereRight":10801,"dataSourceShortText":10763,"dataSourceLinkLongText":10802,"extendedAnswerText":10803,"headingVeryWrong":10804,"youWereVeryWrong":10805,"headingWrong":10804},"97",[],"Vilken grupp av djur har den högsta andelen hotade","Vilken grupp av djur har den högsta andelen hotade arter?","What group of animals has the highest share of threatened species?",[2107,10795],"swe 0.7864",[10797,10798],"uk 0.496","swe 0.6019","Andelen groddjursarter som är hotade är 40%, vilket är en högre andel än de 26% för däggdjur och de 13% för fågelarter.","Många fåglar är vackra, men slemmiga och kallblodiga djur som salamandrar och grodor är mer hotade.","Många däggdjur är söta och vackra och vi älskar dem, men slemmiga och kallblodiga djur som salamandrar och grodor är mer hotade.","I December 2022 hade IUCN bedömt hotad-statusen hos 150,388 arter och av dem var 42,108 klassade som hotade (antingen kritiskt hotade, hotade eller sårbara), vilket ger en procentandel på 28%. Av de totala utvärderade arterna har bara 7% blivit utvärderade av Red List. Bland de utvärderade arterna var 41% av de 7,486 utvärderade groddjuren hotade. Bland de 5,973 utvärderade däggdjursarterna var 27% hotade, och 13% av de 11,188 utvärderade fåglarna var hotade. Men osäkerheten är hög.\n\nRed List använder en mängd olika kriterier för att utvärdera hotad-statusen hos ett djur, och fokuserar på värsta möjliga alternativ, vilket potentiellt överskattar nivån på hotet. Vissa har hävdat att kriterierna kan vara subjektiva och olika biologer tolkar dem olika. Besluten är hemlighetsfulla och det finns politiska motivationer till att lista en art som mer eller mindre hotad än den faktiskt är.\n\nVissa av de observerade skillnaderna mellan de olika grupperna kan vara ett resultat av partiska val gällande vilka arter som blir utvärderade i de olika grupperna. Skillnaden är fortfarande stor nog att anta att groddjur är mer hotade än fåglar och däggdjur. Vi frågade fem oberoende experter om deras återkoppling gällande detta, och de höll samtliga med om att dessa Red List-uppskattningar är de mest trovärdiga siffrorna som finns.\n\n[1]  [IUCN Red List, Download table 1a](https:\u002F\u002Fwww.iucnredlist.org\u002Fresources\u002Fsummary-statistics#Tables_1_2)\n[2]  För den här frågan konsulterade vi fem oberoende experter, bland annat Tim McClanahan från Wildlife Conservation Society.\n","De flesta är medvetna om hoten mot däggdjur som tigrar och lejon, vilka har söta små ungar. Och vi är trollbundna av vackra fåglar och oroar oss över att förlora delar av naturens skönhet när vi hör att de är hotade. Naturen bryr sig inte om huruvida människor anser en art vara vacker eller inte. De olika arterna i naturen är beroende av varandra på komplexa sätt som vi inte ens är i närheten av att förstå. Idag är ungefär 41% av groddjur, som grodor och salamandrar, hotade. Om de går förlorade, så är ekosystemen så komplicerade att det är omöjligt att förutspå hur deras försvinnande kan skada andra arter. Därför behöver de alla bättre skydd för den biologiska mångfaldens skull, inte för deras skönhets skull!\n![Screenshot 2022-01-03 at 14.44.16](\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F1jB5BnHm3DImwu0cZJG1Ya\u002F3a2b3e08bd8efab137aecb792ba1c012\u002FScreenshot_2022-01-03_at_14.44.16.png)\n\n[IUCN Red List Index](https:\u002F\u002Fwww.iucnredlist.org\u002Fassessment\u002Fred-list-index)\n\n### Varför har folk fel om detta?\nMänniskor som försöker rädda hotade arter kämpar med att väcka uppmärksamhet för deras sak och det är förståeligt varför de slutligen visar bilder på djur som många finner fantastiska eller söta. Allmänheten får då intrycket av att mängden hotade ödlor är mindre än mängden hotade lurviga däggdjur, eftersom att de knappt sett några bilder av hotade ödlor.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nAlla olika arter och djurgrupper är viktiga för den biologiska mångfalden och de ekosystem de är en del av, oavsett hur söta eller synliga de olika arterna är.\nSå länge som folk ser skyddandet av djur som en skönhetstävling så kommer de fortsätta vara ovetande om hoten mot groddjur och de kommer inte inse fördelarna i att rädda dem. Överlevnaden av olika arter i ekosystem är sammankopplad i komplexa nät av beroenden. Utrotningen av en kallblodig reptilart kan indirekt resultera i utrotningen av vackra fåglar eller söta däggdjur.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, men det är viktigt att vara medveten om begränsningarna i Red Lists data, vilka du kan läsa mer om [här](https:\u002F\u002Fwww.iucnredlist.org\u002Fassessment\u002Fred-list-index). Den stora majoriteten (93%) av kända arter är INTE utvärderad än. För att utvärdera nivån på hotet behövs tillräckligt bra populationsräkningar och att räkna vilda djur är väldigt kostsamt. Bara 7% av kända arter har tillräckligt bra data för att bli utvärderade. Sen finns det ett mörkertal arter som inte ens har blivit upptäckta. Många av dessa kan redan vara hotade.\nTrots dessa begränsningar är proportionerna av hotade groddjur så stor att vi är övertygade om att de är under större press än däggdjur och fåglar. Vi frågade om återkoppling gällande detta från fem oberoende experter, och de höll samtliga med om att Red List har den bästa tillgängliga konservationsdatan.","Ekologi är inte en skönhetstävling","Däggdjur har söta ungar, men du inser inte att slemmiga och kallblodiga djur, som salamandrar och grodor, är de mest hotade.",{"metadata":10807,"sys":10814,"fields":10825},{"tags":10808,"concepts":10813},[10809,10811],{"sys":10810},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10812},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":10815,"id":10817,"type":14,"createdAt":10818,"updatedAt":10819,"environment":10820,"publishedVersion":10822,"revision":1325,"contentType":10823,"locale":27},{"sys":10816},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"76cb290ee998b6754c23866b13d9838c","2022-01-03T14:26:43.353Z","2023-11-27T09:05:44.012Z",{"sys":10821},{"id":19,"type":10,"linkType":20},249,{"sys":10824},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10826,"answers":10827,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"name":10828,"questionText":10829,"statistics":10830,"veryWrongStatistics":10832,"correctSentence":10834,"youWereWrong":10835,"youWereRight":10836,"dataSourceShortText":10837,"dataSourceLinkLongText":10838,"extendedAnswerText":10839,"headingVeryWrong":10840,"youWereVeryWrong":10835,"headingWrong":10840},"98",[],"När den totala kroppsvikten av alla däggdjur i vär","När den totala kroppsvikten av alla däggdjur i världen räknas ihop, ungefär hur stor andel kommer från vilda däggdjur?",[10831],"uk 0.825",[10833],"uk 0.553","När det gäller vikt, är bara 5% av alla däggdjur i världen i det vilda.","När du tänker på djur, så föreställer du dig dem ströva omkring i det vilda. Du inser inte hur enorm köttproduktionen är.","De föreställer sig att de flesta djuren strövar omkring i det vilda, och de inser inte hur stor köttproduktionen är.","Källa: Bar-On et al. (2018)","2018 års avhandling från Yinon M. Bar-On, Rob Phillips, och Ron Milo[1] uppskattade biomassan hos alla levande varelser på jorden i gigaton av kol (Gt C). Totalt väger alla däggdjur på jorden 0,167 gigaton av kol och av detta kommer omkring 4% från vilda djur, omkring 36% från människor, och omkring 60% från boskap.\n\nForskarna använde en mängd olika källor och räknade ut biomassan hos varje grupp av däggdjur genom att multiplicera mängden kol för varje enskild organism med mängden av individer i den gruppen. Till exempel, för människor räknade de ut den genomsnittliga mängden kol i en person och multiplicerade den med den mänskliga populationen.\n\nDet finns så klart osäkerheter i alla biomassuträkningar på denna skala. Forskarna understryker i sin avhandling, att de stora osäkerheterna ligger hos marina arter och andra taxonomier som har mindre och fragmenterade prover.\n\nVi konstulterade tre oberoende experter för denna fråga, vilka alla höll med om att källan och siffrorna vi använder är pålitliga och trovärdiga och att vi inte skulle tveka att använda dem för att förstå skalan av olika däggdjurs vikt.\n\n[1]  [The Biomass Distribution on Earth (2018) - Yinon M. Bar-On, Rob Phillips, Ron Milo](https:\u002F\u002Fwww.pnas.org\u002Fcontent\u002F115\u002F25\u002F6506)\n\n[2]  [Our World in Data - The distribution of all global biomass](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Flife-on-earth#humans-account-for-just-0-01-of-biomass)\n\n[3]  I den här frågan konsulterade vi tre oberoende experter, inklusive Luca Borger från Swansea University och Jonathan Loh från the University of Kent.","Mer än hälften av vikten av alla däggdjur i världen kommer från boskap och bondgårdsdjur, som kor och grisar. När vi tänker på vilda djur som lejon och tigrar eller gigantiska elefanter och valar, så kan det vara svårt att föreställa sig att mer än 90% av biomassan hos alla däggdjur i världen kommer från tama djur, och från människor.\n\nDe flesta underskattar fullständigt den enorma mängden av djur som födds upp för att bli ätna eller användna för andra jordbruksändamål. Om folk var mer medvetna om hur liten andel av världens biomassa vilda djur står för kanske de skulle vara mer måna om att skydda naturen.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nVi vet inte, men kanske har överskattningen av vilda djur att göra med att antalet vilda arter är så många. Folk kan enkelt återkalla en lista på vanliga bondgårdsdjur, som kor och grisar, men när det kommer till vilda djur vet de att det finns tusentals fascinerande vilda arter. Det är svårt att föreställa sig att den rika variationen i det vilda utgör en liten bråkdel av den totala kroppsvikten, jämfört med några få väl kända tama djurarter.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm folk antar att det finns ett stort överflöd av djur i det vilda, så inser de troligtvis inte behovet att naturskydd. I att överskatta andelen vilda djur underskattar folk förmodligen också andelen boskap (omkring 60% av alla däggdjurs biomassa) och inser inte den fulla skalan av köttproduktion och lantbruk. Människor, å andra sidan, utgör 36% av alla däggdjurs biomassa.\n\n### Kan jag lita på denna data?\n\nJa, det kan du. Det är viktigt att förstå att siffran hänvisar till vikten av däggdjur, inklusive människor, och inte antalet individuella djur.\n\nVi pratade med tre oberoende experter som samtliga höll med om att denna uppskattning troligtvis är korrekt.","Födda för att bli uppätna",{"metadata":10842,"sys":10849,"fields":10860},{"tags":10843,"concepts":10848},[10844,10846],{"sys":10845},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10847},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":10850,"id":10852,"type":14,"createdAt":10853,"updatedAt":10854,"environment":10855,"publishedVersion":10857,"revision":1264,"contentType":10858,"locale":27},{"sys":10851},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"acdaf8c63694ff2c5c6890c04490a5a0","2022-01-04T08:50:53.188Z","2023-11-27T09:05:43.953Z",{"sys":10856},{"id":19,"type":10,"linkType":20},314,{"sys":10859},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10861,"answers":10862,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886,"name":10863,"questionText":10864,"statistics":10865,"veryWrongStatistics":10866,"correctSentence":10867,"youWereWrong":10868,"youWereRight":10869,"dataSourceShortText":10870,"dataSourceLinkLongText":10871,"extendedAnswerText":10872,"headingVeryWrong":10873,"youWereVeryWrong":10874,"headingWrong":10873},"99",[],"Vilken andel av all jordbruksmark i världen använd","Vilken andel av all jordbruksmark i världen används för att utfodra djur?",[928],[10335],"Omkring 80% av jordbruksmarken används för djur.","Du trodde att mindre än hälften av all jordbruksmark används för djur, men det är faktiskt det mesta av den.","De inser inte att den mesta jordbruksmarken används för djur.","Data: Flertalet källor","Att uppskatta denna siffra är väldigt knepigt, eftersom den specifika markanvändningen inte är känd för varje bondgård i världen. Den första källan (Poore & Nemecek)[1] för denna uppskattning är en referentgranskad studie i tidningen Science, baserad på prover från bondgårdar med mer och bättre data från särskilda länder och från kommersiella bondgårdar, men nästan ingen data från små bondgårdar, vilket skulle kunna förvränga siffrorna åt båda håll.\n\nSiffrorna är dock lika andra källor, inklusive FNs livsmedels‑ och jordbruksorganisation (FAO) vilka sätter siffran på 80%. [2]\n\nSiffran 83%, vilken vi har använt som det korrekta svaret avser bara land som används för mat, och bortser från saker som biobränsle, bomull och läder.\n\nLandmassan som djur har till att ströva och beta på är större än landmassan som används för att odla grödor. Det är dock viktigt att inse, att inte all den marken skulle vara passande att odla grödor på.\n\n[1]  [“Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers” (Science; 1st June 2018; Poore & Nemecek)](https:\u002F\u002Fscience.sciencemag.org\u002Fcontent\u002F360\u002F6392\u002F987.full)\n\n[2]  [FAO - Land use](http:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002Ffaostat\u002Fen\u002F#data\u002FRL\u002Fmetadata)\n\n[3]  [“Livestock: On our plates or eating at our table? A new analysis of the feed\u002Ffood debate” (Global Food Security; September 2017; Mottet and Haan et al)](https:\u002F\u002Fwww.sciencedirect.com\u002Fscience\u002Farticle\u002Fabs\u002Fpii\u002FS2211912416300013)\n\n[4]  [Our World In Data - Land Use](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fland-use#half-of-the-world-s-habitable-land-is-used-for-agriculture)\n\n[5]  I den här frågan konsulterade vi två oberoende experter, inklusive Navin Ramankutty från the University of British Columbia.","Den mesta jordbruksmarken används för djur till att äta gräs eller att odla grödor för att utfodra dem. När du står i ett mataffär så tar gångarna med mat och mejeriprodukter bara upp en liten del av affären. Det är svårt att inse att dessa produkter använder 80% eller mer av all jordbruksmark i världen. Markanvändningen är ett sätt som köttproduktionen bidrar till klimatförändring. En hel del av den där marken kunde ha varit skog.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nKöttproduktion bidrar till klimatförändring och en förlust av biologisk mångfald när skogsområden görs om till betesmarker. Men konsumptionen av kött händer ofta långt från produktionen, och de flesta konsumenterna är ovetande om den massiva påverkan deras matvanor har.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nGrönsaker och spannmål är en stor del av vår diet. Det är svårt att föreställa sig att de bara är en liten del av all jordbruksmark som används. När folk ser fält med grödor, så inser de förmodligen inte att nästan hälften av de grödorna används för att utfodra djur.\n\n### Hur mycket är betesmark?\nBetesmark för boskap som kor och får utgör omkring 70% av all jordbruksmark. I tillägg till betesmarken så används omkring 13% av jordbruksmark för att odla grödor för att utfodra djur. I denna jämförelse använder vi inte jordbruksmark som används för andra saker än matproduktion, såsom bomull. \n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, men globala uppskattningar har alltid en del osäkerhet. Markanvändningen är inte känd för alla bondgårdar i världen. Denna data är baserad på kommersiella bondgårdar och inte många små anläggningar, vilket skulle kunna förvränga siffrorna åt båda håll. Flerfallet källor har dock liknande siffror och de tre oberoende experterna vi frågade höll alla med om att den korrekta siffran är omkring 80%. ","Mycket köttmark","Du trodde att en liten andel av all mark som bönder använder är för djur, men det är faktiskt det mesta av den. ",{"metadata":10876,"sys":10883,"fields":10894},{"tags":10877,"concepts":10882},[10878,10880],{"sys":10879},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10881},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":10884,"id":10886,"type":14,"createdAt":10887,"updatedAt":10888,"environment":10889,"publishedVersion":10891,"revision":1385,"contentType":10892,"locale":27},{"sys":10885},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2d71d66ece141a4f7fb3658eead4ea84","2022-01-04T09:32:01.694Z","2023-11-27T09:05:43.893Z",{"sys":10890},{"id":19,"type":10,"linkType":20},536,{"sys":10893},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10895,"answers":10896,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":408,"name":10897,"questionText":10898,"statistics":10899,"veryWrongStatistics":10901,"correctSentence":10903,"youWereWrong":10904,"youWereRight":10905,"dataSourceShortText":2185,"dataSourceLinkLongText":10906,"extendedAnswerText":10907,"headingVeryWrong":10908,"youWereVeryWrong":10904,"headingWrong":10909},"100",[],"Vad hände med den globala skogsytan under de senas","Vad hände med den globala skogsytan under de senaste 30 åren?",[10900],"uk 0.925",[10902],"uk 0.655","Globalt minskade ytan för naturlig skog med omkring 10% över de senaste 30 åren.","Avskogningen är verklig, men inte så snabb som du tror.","Avskogning sker mycket långsammare än vad de flesta tror.","Vi baserar detta på två datakällor som använder väldigt olika metoder. Först, FNs data baseras huvudsakligen på officiell statistik som rapporteras från marken. Den andra källan är baserad på satellitbilder.\n\nDen första uppskattningen kommer från den senaste Global Forest Resources Assessment från FNs livsmedels‑ och jordbruksorganisation FAO [1]. Den är en samling av data om skogsyta och annan landmassa med träd och skogsmråden från 1990 till 2020. Den uppskattar att ytan täckt med träd har minskat med 4,2%, mellan 1990 och 2020. Ett trädtäckt område definieras som \"skog eller andra områden täckta med trädkronor med 10% träd som kan nå 5m in situ\", vilket inkluderar planterade träd och områden som är avsedda för återplantering.\n\nFAOs uppskattning för förlust av naturligt regenererande skog är 8% från 1990 till 2020. Denna förlust av naturlig skog är en aning dold i det totala området täckt med skog utav ökningen av, till exempel, fruktträdsplantager, palmoljeplantager och olivträdgårdar och träd i urbana miljöer. Så även om vi inte förlorar så många träd som vi tror, så kommer den största förlusten från naturligt regenererande skogar, där den biologiska mångfalden ofta är många gånger högre än i planterade skogar.\n\nGlobal Forest Watch är en annan källa för trädtäckningsdata [3], vilka använder satellitbilder istället för markrapporteringar och bara mäter träd som uppfyller kraven för trädkronstäckning, istället för de som förväntas växa till den höjden och täckningen därtill. Deras uppskattning för trädkronstäckt från 2001 till 2021 är en 11% förlust. Detta inkluderar inte trädtäckningsvinst, vilken för 2001-2012 (de enda tillgängliga åren) var 38% av vad som förlorades. \n\nFör att undvika att underskatta avskogning valde vi den största minskningen från de två källorna som vårt korrekta svarsalternativ. \n\n[1]  [FAO Global Forest Resources Assessment data dashboard] (https:\u002F\u002Ffra-data.fao.org\u002FWO\u002Ffra2020\u002Fhome\u002F) \n\n[2]  [FAO 2020 Global Forest Resources Assessment 2020: Main report (page 16, 28)](http:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002F3\u002Fca9825en\u002FCA9825EN.pdf)\n\n[3]  [Global Forest Watch. “Tree Cover Loss” and “Tree cover Gain”](https:\u002F\u002Fwww.globalforestwatch.org\u002Fdashboards\u002Fglobal\u002F)\n\n[4]  I den här frågan konsulterade vi åtta oberoende experter, inklusive Rodney Keenan från the University of Melbourne. ","Vi hör regelbundet om skogsbränder och avskogning och folk kan lätt föreställa sig att naturliga skogar förloras i en mycket snabbare fart än vad som faktiskt är fallet.\n\nUnder de senaste 30 åren har ungefär 10% av all naturlig skog huggits ned. Omkring hälften av den ytan återplanterades med nya träd, antingen som plantager eller som planterade skogar, vilka nästan alltid har mycket mindre biologisk mångfald, eftersom den naturliga variationen av träd i olika åldrar och typer ofta förloras under återplantering.\n\nFör att kunna stoppa avskogningen är det viktigt att inse att den är mycket långsammare än vad folk verkar tro, och att också inse att den är motiverad av ekonomiska behov. Skogsägare kan tjäna mycket pengar på att göra om skogar till jordbruksmark eller plantager. Om skogsägarna ska sluta hugga ned sina egna träd, så behöver de andra saker att tjäna pengar från. Lokala bönder behöver bli ekonomiskt kompenserade för att undvika att göra mer skog till jordbruksmark.\n\n### Varför är det dåligt att ha fel om detta?\nMånga människor har förlorat hoppet och tror att det är för sent att rädda det som kvarstår av naturen. Om folk tror att insatser för bevarandet av naturen inte fungerar, så ger de upp och slutar stötta de ekonomiska investeringarna som behövs för att skydda naturliga livsmiljöer och den biologiska mångfalden som finns kvar.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nMånga har sett miljörapporter om hemsk avskogning från platser som Amazonas och Borneo, där stora ytor av unik skog har förlorats. Media ger inte samma uppmärksamhet till rapporter om skog som inte förloras, och alla de framgångsrika konserveringsprojekten där naturlig skog är skyddad.\n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa, men definitionen av skog är inte så trivial som det kan verka. För att kalla något för skog; hur höga träd menar du och hur långt ifrån varandra? Hur som helst, av de tre svarsalternativen vi gav till denna fråga, så är det definitivt omkring 10% som är det mest korrekta alternativet, enligt flera oberoende källor.\nDet är möjligt att 10% är en lindrig överskattning då de tidigaste satellitanalyserna missade några stora skogstäcka områden. ","Avskogning i slow motion","Avskogning i slow motion ",{"metadata":10911,"sys":10918,"fields":10929},{"tags":10912,"concepts":10917},[10913,10915],{"sys":10914},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10916},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":10919,"id":10921,"type":14,"createdAt":10922,"updatedAt":10923,"environment":10924,"publishedVersion":10926,"revision":586,"contentType":10927,"locale":27},{"sys":10920},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ade8b206bb6ef02861964176df77fccd","2022-01-04T09:32:07.228Z","2025-03-17T12:41:14.971Z",{"sys":10925},{"id":19,"type":10,"linkType":20},132,{"sys":10928},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":10930,"answers":10931,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1663,"name":10932,"questionText":10933,"statistics":10934,"veryWrongStatistics":10935,"correctSentence":10937,"youWereWrong":10938,"youWereRight":10939,"dataSourceShortText":10940,"dataSourceLinkLongText":10941,"extendedAnswerText":10942,"headingVeryWrong":10943,"youWereVeryWrong":10938,"headingWrong":10943},"101",[],"Av all den yta i världen som var tropisk regnskog ","Av all den yta i världen som var tropisk regnskog för 100 år sedan, hur mycket är fortfarande tropisk regnskog idag?",[4061],[10936],"uk 0.264","Mer än 30% av ytan som var tropisk regnskog för 100 år sedan är fortfarande tropisk regnskog idag.","Du har rätt i att mycket att den ursprungliga tropiska regnskogen har blivit förlorad. Men du underskattade hur mycket som fortfarande finns kvar.","De inser att mycket regnskog har blivit förlorad, men de underskattar hur mycket som kvarstår.","Källa: Rainforest Foundation Norway","I den rapport vi använder för denna fråga, definieras tropisk regnskog som att den har mycket nederbörd (mellan 1.5m - 9m per år enligt rapporten) och ett klimat som är frostfritt. Rapporten använder data från FAO och Global Forest Watch. Det är, enligt rapportförfattaren, den första analysen av tropisk regnskog som någonsin gjorts.\n\nSiffrorna från 100 år sedan förlitar sig på uppskattningar och kan inte anses exakta. Bland de sex oberoende experterna vi kontaktade gällande denna fråga fanns det verkligen meningsskiljaktigheter och skepsis gällande siffrorna som Rainforest Foundation Norway använder. Att räkna träd är notoriskt svårt och föremål för olika definitioner och räkningar. Det var dock få argument mot att \"mer än 30%\" var mer korrekt än de andra två alternativen vi använde i frågan. \n\n[1]  [Rainforest Foundation Norway - “State of the Tropical Rainforest”, from March 2021](https:\u002F\u002Fd5i6is0eze552.cloudfront.net\u002Fdocuments\u002FPublikasjoner\u002FAndre-rapporter\u002FRF_StateOfTheRainforest_2020.pdf?mtime=20210505115205) \n\n[2]  I den här frågan konsulterade vi sex oberoende experter, inklusive  Rodney Keenan från the University of Melbourne.","Av all tropisk regnskog som en gång täckte jorden, har ungefär 34% blivit omvandlad till jordbruksmark eller plantager, och ytterligare 30% har blivit degraderad med planterade träd och mindre biologisk mångfald. Även om detta är alarmerande siffror, så tror folk att förödelsen har varit ännu värre. Omkring en tredjedel är fortfarande mer eller mindre 'orörd'. \n\nIstället för att ge upp hoppet, borde alla veta att en tredjedel av de ursprungliga tropiska regnskogarna fortfarande är möjliga att rädda.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nMycket av den tropiska regnskogen i världen har blivit degraderad eller förstörd, men inte allt av den. Det finns fortfarande en tredjedel av världens tropiska regnskog som behöver skydd. Om de flesta tror att det finns mycket mindre regnskog kvar kan de tro att allt hopp redan har blivit förlorat, men så är inte fallet!\n\n### Varför har folk fel om detta?\nAvskogningen och degraderingen av regnskog är ett stort problem och något som måste tas på allvar. De flesta är medvetna om detta, därför överskattar de storleken på problemet i sina huvuden.\n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa, det kan du. Men du behöver vara medveten om att denna data är en uppskattning. \nAtt mäta skog och räkna träd är extremt svårt och det finns många olika åsikter om de bästa sätten att definiera och mäta skogar, för att inte tala om att en del av datan här är över 100 år gammal.\n\nTrots dessa problem använder källan data från två av de bästa databaserna för skog (FNs FAO, och Global Forest Watch) och även om de sex experterna vi kontaktade hade diverse oro så var de eniga om att \"mer än 30%\" var mer korrekt än de andra två svarsalternativen vi använder.\n","Regnskogarna har inte alla förstörts... än",{"metadata":10945,"sys":10952,"fields":10962},{"tags":10946,"concepts":10951},[10947,10949],{"sys":10948},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10950},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":10953,"id":10955,"type":14,"createdAt":10956,"updatedAt":10957,"environment":10958,"publishedVersion":2439,"revision":579,"contentType":10960,"locale":27},{"sys":10954},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"58rVOSDLPfIt5nhErYLRs7","2022-11-04T09:54:18.625Z","2023-11-27T09:05:43.359Z",{"sys":10959},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10961},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":10963,"answers":10964,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2476,"name":10965,"questionText":10966,"statistics":10967,"veryWrongStatistics":10968,"correctSentence":10970,"youWereWrong":10971,"youWereRight":10971,"dataSourceShortText":2185,"dataSourceLinkLongText":10972,"extendedAnswerText":10973,"headingVeryWrong":10974,"youWereVeryWrong":10971,"headingWrong":10974},"1512",[],"Globalt sett, vad har hänt med storleken på den ma","Globalt sett, vad har hänt med storleken på den markyta som används till jordbruk de senaste 50 åren?",[3214],[10969],"uk 0.444","Storleken på markytan som används för jordbruk förblev ungefär densamma de senaste 50 åren. ","I takt med att maskiner, gödningsmedel och bevattningssystem har förbättrats, har mängden grödor som odlas på samma mängd jordbruksmark ökat enormt.","Jordbruksmark är en kombination av åkermark, permanenta grödor, permanenta ängar och betesmarker. FAO är beroende av att länder rapporterar in data själva och saknar därmed uppsikt. Det innebär att definitionen av jordbruksland kan skilja sig mellan länder. Det gäller särskilt data som täcker Afrikanska länder och Mellanöstern där betesmarker skiljer sig ganska mycket i sin natur och intensitet. Trots dessa begränsningar är tre oberoende experter vi konsulterade överrens om att FAO är den mest trovärdiga och pålitliga källan och att, även om det troligen skett en väldigt liten ökning i jordbruksland de senaste 50 åren, är det fortfarande närmare att vara densamma snarare än att den ökar eller minskar med 50% som vi hade som de andra svarsalternativen. \n\n[1]  [FAO](https:\u002F\u002Fwww.fao.org\u002Ffaostat\u002Fen\u002F#data\u002FRL)  \n[2]  [IPCC – Special Report On Climate Change and Land (2019)](https:\u002F\u002Fwww.ipcc.ch\u002Fsrccl\u002Fchapter\u002Fchapter-1\u002F)  ","Sedan 1970 har mängden mark som används till matproduktion för djur och att odla grödor på ökat omkring 5%. Sedan 1960 har dock mängden matproduktion ökat 300%! \n\nDet uppskattas att alltifrån en tredjedel till hälften av all jordens beboliga landyta används till jordbruk. En av de största förändringarna är att mängden jordbruksland har varit där gårdar och betesmarker är. Det har skett en stor minskning i de nordiska (rika) länderna, med återväxt av skog Samtidigt har det skett en stor ökning i mängden jordbruksland i (fattigare) länder söderut, vanligtvis på mark där skogar huggs ner.\n\nFör att fortsätta försörja en växande befolkning utan att hugga ner mer skog krävs ännu fler förbättringar i teknologin för att säkerställa att ännu mer mat kan odlas på samma storlek mark. \n\n### Varför har folk fel om detta? \nMånga vet att mer mat har producerats för att försörja en större befolkningsmängd men antar att det har mer att göra med mängden mark som används för jordbruk, snarare än förbättringar av skörden. Andra som tror att mängden jordbruksland har minskat ser troligen de ökande antalen personer som flyttar till städer och tror att det innebär att mycket mindre landyta används till jordbruk. \n\n### Varför är det ett probelm att folk har fel om detta?\nDe vet inte vad som är möjligt! Den otroliga ökningen i mängden mat som är möjlig att få från samma landyta jämfört med för 50 år sedan är bevis på att förbättrad teknologi (när det kommer till gödningsmedel, maskiner och bevattning) har blivit avgörande för försörjningen av en ökande global befolkning. Ökade investeringar och anpassningar av den sortens grödor som kan växa i varmare temperaturer och med olika sorters sjukdomar är nästa steg i att förbättra skördarna ännu mer. \n\n### Kan jag lita på den här datan? \nJa, men den har sina begränsningar. Jordbruksmark är en kombination av åkermark, permanenta grödor, permanenta ängar och betesmarker. FAO är beroende av att länder rapporterar in data själva och saknar därmed uppsikt. Det innebär att definitionen av jordbruksland kan skilja sig mellan länder. Särskilt gäller det data som täcker Afrikanska länder och Mellanöstern där betesmarker skiljer sig ganska mycket i sin natur och intensitet. Trots dessa begränsningar är tre oberoende experter vi konsulterade överrens om att FAO är den mest trovärdiga och pålitliga källan och att, även om det troligen skett en väldigt liten ökning i jordbruksland de senaste 50 åren, är det fortfarande närmare att vara densamma snarare än att den ökar eller minskar med 50% som vi hade som de andra svarsalternativen. ","Liknande markyta, mycket mer mat! ",{"metadata":10976,"sys":10983,"fields":10993},{"tags":10977,"concepts":10982},[10978,10980],{"sys":10979},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":10981},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":10984,"id":10986,"type":14,"createdAt":10987,"updatedAt":10988,"environment":10989,"publishedVersion":1365,"revision":993,"contentType":10991,"locale":27},{"sys":10985},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"fXyOvP8nt6TX7lA4NuEkd","2023-04-26T12:57:25.768Z","2023-11-27T09:05:43.720Z",{"sys":10990},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":10992},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":10994,"answers":10995,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2458},"1529",[],{"metadata":10997,"sys":11004,"fields":11014},{"tags":10998,"concepts":11003},[10999,11001],{"sys":11000},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11002},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":11005,"id":11007,"type":14,"createdAt":11008,"updatedAt":11009,"environment":11010,"publishedVersion":1076,"revision":993,"contentType":11012,"locale":27},{"sys":11006},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"98SmRegf3ACwGFXUmbvJd","2023-04-19T09:41:38.730Z","2023-11-27T09:05:43.284Z",{"sys":11011},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11013},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11015,"answers":11016,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2458,"statistics":11017,"veryWrongStatistics":11018},"1583",[],[7838],[9420],{"metadata":11020,"sys":11027,"fields":11037},{"tags":11021,"concepts":11026},[11022,11024],{"sys":11023},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11025},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":11028,"id":11030,"type":14,"createdAt":11031,"updatedAt":11032,"environment":11033,"publishedVersion":256,"revision":993,"contentType":11035,"locale":27},{"sys":11029},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4p6N59m8EvzEhkox9LjVJk","2023-04-26T08:16:09.431Z","2023-11-27T09:05:43.190Z",{"sys":11034},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11036},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11038,"answers":11039,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879},"1596",[],{"metadata":11041,"sys":11048,"fields":11058},{"tags":11042,"concepts":11047},[11043,11045],{"sys":11044},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11046},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":11049,"id":11051,"type":14,"createdAt":11052,"updatedAt":11053,"environment":11054,"publishedVersion":256,"revision":993,"contentType":11056,"locale":27},{"sys":11050},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7HLjODwutMEhD12bw0hmqA","2023-04-26T08:58:48.035Z","2023-11-27T09:05:43.110Z",{"sys":11055},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11057},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11059,"answers":11060,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609},"1597",[],{"metadata":11062,"sys":11069,"fields":11079},{"tags":11063,"concepts":11068},[11064,11066],{"sys":11065},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11067},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":11070,"id":11072,"type":14,"createdAt":11073,"updatedAt":11074,"environment":11075,"publishedVersion":805,"revision":993,"contentType":11077,"locale":27},{"sys":11071},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2FF0U4w7rQYIU80rZmDXuw","2023-04-26T09:03:55.479Z","2023-11-27T09:05:43.048Z",{"sys":11076},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11078},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11080,"answers":11081,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886},"1598",[],{"metadata":11083,"sys":11090,"fields":11100},{"tags":11084,"concepts":11089},[11085,11087],{"sys":11086},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11088},{"type":10,"linkType":123,"id":831},[],{"space":11091,"id":11093,"type":14,"createdAt":11094,"updatedAt":11095,"environment":11096,"publishedVersion":1385,"revision":993,"contentType":11098,"locale":27},{"sys":11092},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6dgjOz5KANIkRnKuaLTPou","2023-05-15T15:04:21.462Z","2023-11-27T09:05:42.989Z",{"sys":11097},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11099},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11101,"answers":11102,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"statistics":11103,"veryWrongStatistics":11104},"1647",[],[664],[782],{"metadata":11106,"sys":11109,"fields":11119},{"tags":11107,"concepts":11108},[],[],{"space":11110,"id":11112,"type":14,"createdAt":11113,"updatedAt":11114,"environment":11115,"publishedVersion":1365,"revision":90,"contentType":11117,"locale":27},{"sys":11111},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5udOWESvttrwmfJCO0lHWb","2023-11-30T09:19:41.682Z","2023-12-12T15:11:07.939Z",{"sys":11116},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11118},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11120,"answers":11121,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":478,"veryWrongPercentage":2055},"1765",[],{"metadata":11123,"sys":11126,"fields":11136},{"tags":11124,"concepts":11125},[],[],{"space":11127,"id":11129,"type":14,"createdAt":11130,"updatedAt":11131,"environment":11132,"publishedVersion":70,"revision":1178,"contentType":11134,"locale":27},{"sys":11128},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"e896b1999e1b6c398b667700541a316c","2022-01-04T09:45:38.577Z","2023-11-30T09:22:38.404Z",{"sys":11133},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11135},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":11137,"heading":11138,"slug":11139,"questions":11140,"certificateHeading":269,"certificateText":11141},"sdg_world_15_cert","FN:s Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald Certifikat","un-goal-15-life-on-land-certificate-test",[10702,10769,10806,10841,10875,10910,824,10944,10975,11061,11040,11019,10996,11105],"för att ha svarat 100% rätt på frågor gällande FN:s Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald, och därmed visat grundläggande kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":11143,"sys":11146,"fields":11154},{"tags":11144,"concepts":11145},[],[],{"space":11147,"id":11149,"type":39,"createdAt":11150,"updatedAt":11151,"environment":11152,"publishedVersion":1012,"revision":1971,"locale":27},{"sys":11148},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6DPG9YvLvsnQ9VKqVnxTsv","2020-11-03T13:02:59.735Z","2022-10-19T07:57:08.297Z",{"sys":11153},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":11155,"file":11156},"15. Life on land",{"url":11157,"details":11158,"fileName":11161,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F6DPG9YvLvsnQ9VKqVnxTsv\u002F567ab68d81c5463351991f46b40aff9d\u002F15._Life_on_land.svg",{"size":11159,"image":11160},7121,{"width":5030,"height":7098},"15._Life_on_land.svg","#56C02B",[11164],{"metadata":11165,"sys":11168,"fields":11177},{"tags":11166,"concepts":11167},[],[],{"space":11169,"id":11171,"type":14,"createdAt":11172,"updatedAt":11172,"environment":11173,"publishedVersion":993,"revision":111,"contentType":11175,"locale":27},{"sys":11170},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2h5BRilitFatwuJUEJc7wu","2022-10-06T09:10:03.942Z",{"sys":11174},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11176},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":11178,"challenges":11179},"UN Goal 15",[11180],{"metadata":11181,"sys":11184,"fields":11194},{"tags":11182,"concepts":11183},[],[],{"space":11185,"id":11187,"type":14,"createdAt":11188,"updatedAt":11189,"environment":11190,"publishedVersion":1325,"revision":90,"contentType":11192,"locale":27},{"sys":11186},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1GBABoHhvA23F8hpItitG0","2022-10-06T09:09:59.659Z","2022-10-06T13:25:37.922Z",{"sys":11191},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11193},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":11195,"title":10699,"slug":11196,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":11197,"combos":11217},"sdg_world_goal_15","sdg-world-goal-15",{"metadata":11198,"sys":11201,"fields":11209},{"tags":11199,"concepts":11200},[],[],{"space":11202,"id":11204,"type":39,"createdAt":11205,"updatedAt":11206,"environment":11207,"publishedVersion":44,"revision":45,"locale":27},{"sys":11203},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1pxNlgCjxoLp6aLhPAiSxO","2022-10-06T08:09:39.510Z","2022-10-06T14:18:52.411Z",{"sys":11208},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":11210,"file":11211},"SDG icon 15-03",{"url":11212,"details":11213,"fileName":11216,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F1pxNlgCjxoLp6aLhPAiSxO\u002F505233f8fcfb6105d84e11d395fbecb1\u002FSDG_icon_15-03.png",{"size":11214,"image":11215},16063,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 15-03.png",[],{"metadata":11219,"sys":11222,"fields":11232},{"tags":11220,"concepts":11221},[],[],{"space":11223,"id":11225,"type":14,"createdAt":11226,"updatedAt":11227,"environment":11228,"publishedVersion":1636,"revision":2240,"contentType":11230,"locale":27},{"sys":11224},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3j7YFNQtepBvtWExidrO4k","2020-11-19T19:37:32.046Z","2023-09-04T09:55:58.927Z",{"sys":11229},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11231},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":11233,"name":11234,"slug":11233,"tests":11235,"diplomaTest":11835,"icon":11855,"iconDisplayType":1982,"color":11875,"topicCategory":979,"chapters":11876},"sdg-world-16","FN:s Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen",[11236],{"metadata":11237,"sys":11240,"fields":11250},{"tags":11238,"concepts":11239},[],[],{"space":11241,"id":11243,"type":14,"createdAt":11244,"updatedAt":11245,"environment":11246,"publishedVersion":401,"revision":21,"contentType":11248,"locale":27},{"sys":11242},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"ef8d0447705b4b4d7e429c7b5e7e63ec","2022-01-04T12:12:12.019Z","2025-06-09T10:19:55.418Z",{"sys":11247},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11249},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":11251,"heading":11234,"slug":11252,"questions":11253,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_16_t1","un-goal-16-peace-justice-and-strong-institutions",[11254,11286,11319,11351,11383,11416,862,11449,11470,11491,11512,11533,11554,11575,11596,11617,11638,11659,11680,11701,11718,1849,11734,11751,11768,11785,11801,11818],{"metadata":11255,"sys":11262,"fields":11273},{"tags":11256,"concepts":11261},[11257,11259],{"sys":11258},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11260},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11263,"id":11265,"type":14,"createdAt":11266,"updatedAt":11267,"environment":11268,"publishedVersion":11270,"revision":586,"contentType":11271,"locale":27},{"sys":11264},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"0bc084cb6bb81e5d4646482bd90f468b","2022-01-04T12:10:08.146Z","2023-11-27T09:05:42.928Z",{"sys":11269},{"id":19,"type":10,"linkType":20},406,{"sys":11272},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":11274,"answers":11275,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":145,"name":11276,"questionText":11277,"statistics":11278,"veryWrongStatistics":11279,"correctSentence":11280,"youWereWrong":11281,"youWereRight":11282,"dataSourceShortText":2149,"dataSourceLinkLongText":11283,"extendedAnswerText":11284,"headingVeryWrong":11285,"youWereVeryWrong":11281,"headingWrong":11285},"107",[],"Under 2020, sa 21% av alla länder till FN att de h","Under 2020, sa 21% av alla länder till FN att de hade en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Vad är andelen idag?",[618],[4469],"62% av alla länder har ansökt till FN om ackreditering för någon form av oberoende institution för mänskliga rättigheter.","Fler regeringar än du trodde trappar upp för att bekämpa kränkningar av mänskliga rättigheter (åtminstone på pappret).","De inser inte att fler och fler regeringar bekämpar kränkningar av mänskliga rättigheter (åtminstone på pappret).","En National Human Rights Institution (NHRI) är ett oberoende administrativt organ som sätts upp av en stat för att främja och skydda mänskliga rättigheter. De ska arbeta oberoende från staten, men den befogenhet som vissa av dessa organisationer har verkar skilja sig beroende på landet de befinner sig i och hur ansvariga de är gentemot sina respektive regeringar. Vissa NHRI har system för hantering av klagomål men de flesta har inte befogenhet att ge verkställande, bindande order. \n\nNär det kommer till länder som har ansökt om institutioner för mänskliga rättigheter så finns det också anmärkningsvärd avsaknad av länder så som USA, Kina och Japan, tre av de största globala ekonomierna. \n\n[1]  [UN - SDG 16.A.1]( https:\u002F\u002Funstats.un.org\u002Fsdgs\u002Fmetadata\u002Ffiles\u002FMetadata-16-0a-01.pdf)  \n[2]  [UN – Proportion of countries that applied for accreditation as independent National Human Rights Institutions in compliance with the Paris Principles (%)](https:\u002F\u002Funstats.un.org\u002Fsdgs\u002Fdataportal\u002Fdatabase)  \n[3]   För den här frågan konsulterade vi tre oberoende experter, bland annat Ryan Welch från the University of Tampa.  ","[Den allmänna deklarationen för mänskliga rättigheter](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fen\u002Fabout-us\u002Funiversal-declaration-of-human-rights) bekräftades av de flesta länderna för 70 år sedan när FN grundades. Men i många länder är dessa rättigheter fortfarande långt från en verklighet. För att skynda på processen och verkställa dessa rättigheter föreslog FN 1993 att alla länder borde ha en dedikerad oberoende institution för att överse att mänskliga rättigheter skyddas.\n\nUnder 2000 hade bara 21% av alla länder i världen rapporterat till FN att de hade en sån institution, men sedan dess har andelen nästan tredubblats till 62% av alla länder. Inte alla dessa institutioner är godkända av FN, eftersom de inte har tillräcklig självständighet eller befogenhet för att ställa personer och oranisationer till svars, vilket FN kräver. Trots detta, så är det ett faktum att så många länder försöker göra skyddet av mänskliga rättigheter en verklighet ett framsteg som fler människor borde vara medvetna om.\n\n### Vad är en National Human Rights Institution?\nEn National Human Rights Institution är officiellt definierad som ett oberoende administrativt organ som sätts upp av en stat för att främja och skydda mänskliga rättigheter. De är en del av statapparaten och finansieras av staten. De verkar och fungerar dock oberoende från regeringen. Även om deras specifika mandat kan skilja sig, så är den generella rollen för en NHRI att adressera diskriminering i alla dess former, och att främja skyddet av civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Du kan läsa den officiella definitionen [här](https:\u002F\u002Fwww.ohchr.org\u002Fen\u002Fprofessionalinterest\u002Fpages\u002Fstatusofnationalinstitutions.aspx), och läsa hur FN utvärderar dessa institutioner [på sida två, här](https:\u002F\u002Funstats.un.org\u002Fsdgs\u002Fmetadata\u002Ffiles\u002FMetadata-16-0a-01.pdf).\n\n### Varför har folk fel om detta?\nI media hör vi ofta om nya grymheter och kränkningar av mänskliga rättigheter över hela världen, så det logiskt att folk antar att få regeringar sätter upp nya institutioner för att förhindra och bevaka dessa kränkningar.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nNya kränkningar av mänskliga rättigheter rapporteras från hela världen varje år, och de flesta är medvetna om att mänskliga rättigheter är långt från universellt respekterade. För att göra fler framsteg är det användbart att inse att FN fortsätter att uppmana fler regeringar till att respektera mänskliga rättigheter. En av de metoder FN använder är att be regeringar sätta upp oberoende institutioner. Detta arbete har varit väldigt framgångsrikt under senare årtionden, och om fler människor visste om det, skulle mer tryck kunna sättas på fler regeringar att göra mänskliga rättigheter till en verklighet fortare snarare än senare. \n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa, siffrorna kommer från FN, men vänligen förstå att de räknar antalet länder som har sagt till FN att de tycker att de har den rätta typen av institution på plats. Det betyder INTE att FN håller med. Det är fortfarande ett mått av framstegen mot universella mänskliga rättigheter, eftersom att ansökningarna om att bli ackrediterade gör det möjligt för FNs utvärderare att undersöka en instutions befogenhet och oberoende och att ha en fortsatt dialog med kränkande regeringar om deras brister.","Fler institutioner för mänskliga rättigheter",{"metadata":11287,"sys":11294,"fields":11305},{"tags":11288,"concepts":11293},[11289,11291],{"sys":11290},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11292},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11295,"id":11297,"type":14,"createdAt":11298,"updatedAt":11299,"environment":11300,"publishedVersion":11302,"revision":1012,"contentType":11303,"locale":27},{"sys":11296},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"f16f53b9cd36174bc36bbb88abb5c8c2","2022-01-04T12:10:37.585Z","2025-09-18T12:26:20.700Z",{"sys":11301},{"id":19,"type":10,"linkType":20},146,{"sys":11304},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":11306,"answers":11307,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":614,"name":11308,"questionText":11309,"statistics":11310,"veryWrongStatistics":11311,"correctSentence":11312,"youWereWrong":11313,"youWereRight":11314,"dataSourceShortText":11315,"dataSourceLinkLongText":11316,"extendedAnswerText":11317,"headingVeryWrong":11318,"youWereVeryWrong":11313,"headingWrong":11318},"106",[],"Hur många människor i världen känner sig trygga me","Hur många människor i världen känner sig trygga med att gå ensamma på natten där de bor?",[1451],[9002],"Globalt sett känner sig mer än 60% av människor trygga med att gå ensamma på natten där de bor.","Vi hör ofta om de värsta sakerna som händer över hela världen i media och detta får dig förmodligen att föreställa dig att saker är värre än vad de är i verkligheten. ","Vi hör ofta om de värsta sakerna som händer över hela världen i media och detta får dem förmodligen att föreställa sig att saker är värre än vad de är i verkligheten. ","Källa: Gallup","71% av människor i världen sa 2022 att de känner sig säkra med att gå ensamma på natten där de bor. Länderna vilkas invånare var minst troliga att säga att de känner sig säkra med att gå ensamma på natten var exklusivt länder i Latinamerika och Karibien och Afrika söder om Sahara \n\nAtt definiera fred, trygghet, eller säkerhet är en väldigt svår sak, men den data vi använde för denna fråga används av FN för att övervaka SDG 16.1.4 och rekommenderades till oss av två oberoende experter. \n\nSom med alla genomsnitt, så döljer sig stora skillnader mellan länder och det finns begränsningar med datan. En av nyckelpunkterna är att siffrorna bara pratar om människors uppfattade säkerhet, snarare än att dyka in i brottsstatistiken och säkerheten och fredsrankningen av ett land. Gallup uppger också i sin metodik att de inte kartlägger områden där intervjuns säkerhet är hotad. Detta påverkar uppenbart en undersökning om hur säkra människor känner sig i olika områden. \n\n[1]  [Gallup – Law and Order Index](https:\u002F\u002Fwww.gallup.com\u002Fanalytics\u002F356963\u002Fgallup-global-law-and-order-report.aspx) \n\n[2]  För den här frågan konsulterade vi två oberoende experter, bland annat Iain Brennan från the University of Hull.","Även om de flesta människorna känner sig säkra med att gå i sina egna områden på natten så upplever de det svårt att föreställa sig att en majoritet av människor i världen på andra platser känner samma sak.\n\nDet finns, så klart, mycket variation över hela världen, men i genomsnitt känner sig mer än hälften av världens befolkning säker med att gå ensamma på natten där de bor, vilket är jättebra.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nMånga globala problem kommer från en missuppfattning av människor i andra länder och vad vi (ofta felaktigt) föreställer oss att deras skillnader är. Om människor tror att många andra i världen är rädda för att gå på sina egna gator på grund av rädsla för brott, så kan det begränsa deras möjligheter för resor och samarbeten med människor i länder som är olika deras egna.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nMedia visar de mest extrema händelserna i andra länder. Det är ingen överraskning - det är deras jobb. Men det kan leda till att människor tror att världen är mer otäck och farlig än vad den faktiskt är. \n\n### Kan jag lita på denna data?\nJa, det kan du. Men den globala uppskattningen på 71% döljer stora skillnader mellan olika länder, som du kan lära dig mer om genom Gallups rapport vilken vi använt som vår källa [här](https:\u002F\u002Fwww.gallup.com\u002Fanalytics\u002F356963\u002Fgallup-global-law-and-order-report.aspx).  \nEn nyckelpunkt att vara medveten om är att siffrorna bara pratar om människors uppfattade säkerhet, snarare än att dyka ned i ämnen som brottsstatistik och säkerhet och fredsrankingen av ett land. Gallup uppger också i sin metodik att de inte utför undersökningar i områden där intervjuns säkerhet är hotad. Detta påverkar uppenbart en undersökning om hur säkra människor känner sig i olika områden. ","De flesta känner sig faktiskt säkra",{"metadata":11320,"sys":11327,"fields":11337},{"tags":11321,"concepts":11326},[11322,11324],{"sys":11323},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11325},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11328,"id":11330,"type":14,"createdAt":11331,"updatedAt":11332,"environment":11333,"publishedVersion":9483,"revision":732,"contentType":11335,"locale":27},{"sys":11329},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"dacc1ba06f74701f7dcafe43e0f1fa1b","2022-01-04T12:11:03.266Z","2024-03-19T09:44:14.692Z",{"sys":11334},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11336},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":11338,"answers":11339,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2458,"name":11340,"questionText":11341,"statistics":11342,"veryWrongStatistics":11343,"correctSentence":11344,"youWereWrong":11345,"youWereRight":11346,"dataSourceShortText":2149,"dataSourceLinkLongText":11347,"extendedAnswerText":11348,"headingVeryWrong":11349,"youWereVeryWrong":11350,"headingWrong":11349},"105",[],"Vilken andel av medlemmarna i FNs generalförsamlin","Vilken andel av medlemmarna i FNs generalförsamling är låg- och medelinkomstländer?",[7838],[782],"Omkring 70% av medlemmarna i FNs generalförsamling är låg- och medelinkomstländer.","Du föreställde dig att många länder inte är en del av FN. Det är helt fel!","De föreställer sig att många länder inte är en del av FN, vilket är helt fel.","Av de 193 medlemmarna i FNs generalförsamling under 2021, var 134 låg- och medelinkomstländer. Det är 69%. För denna fråga använde vi Världsbankens inkomstklassificering för att komma till vår slutgiltiga siffra.\n\n[1]  [UN – Member states](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fen\u002Fabout-us\u002Fmember-states )  \n[2]  [World Bank Income Classification](https:\u002F\u002Fdatahelpdesk.worldbank.org\u002Fknowledgebase\u002Farticles\u002F906519)  \n[3]  [FNs medlemmar per inkomstgrupp, sammanställt av Gapminder](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F16WHZO41tcejaVBb59MZZgvFohAE0-SAOQoU7UmeM9Pw\u002Fedit#gid=0)  ","Av någon anledning inser många människor inte att FN är en global organisation. FNs generalförsamling utgörs av 193 medlemmar, vilkas kombinerade territorium utgör mer eller mindre 100% av världen.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nFolk tror att bara de rikaste länderna får någonting att säga till om gällande globala frågor. Många är skeptiska eller kanske till med syniska till att många länder kan samlas och försöka arbeta tillsammans mot komplicerade problem.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nAlla borde veta att det finns en verkligt global organisation där balansen av låg-, medel- och höginkomstländer är en reflektion av verkligheten. Och att det redan finns en instutition på plats där massiva problem som kräver en global respons, såsom klimatförändring, kan diskuteras.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa. Listan på medlemmar kommer direkt från FN och vi använder Världsbankens inkomstklassificeringar för att komma fram till vår slutgiltiga siffra. Av de 193 medlemmarna i FNs generalförsamling under 2021, var 134 låg- och medelinkomstländer. Det är 69%. ","De flesta är medelinkomstländer","Du trodde förmodligen att många länder inte är en del av FN. Det är helt fel!",{"metadata":11352,"sys":11359,"fields":11370},{"tags":11353,"concepts":11358},[11354,11356],{"sys":11355},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11357},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11360,"id":11362,"type":14,"createdAt":11363,"updatedAt":11364,"environment":11365,"publishedVersion":11367,"revision":842,"contentType":11368,"locale":27},{"sys":11361},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"d9dda64d77fd3fe9f13d5e3bcffaf8f9","2022-01-04T12:11:24.643Z","2025-10-27T09:13:32.391Z",{"sys":11366},{"id":19,"type":10,"linkType":20},202,{"sys":11369},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":11371,"answers":11372,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879,"name":11373,"questionText":11374,"statistics":11375,"correctSentence":11376,"youWereWrong":11377,"youWereRight":11378,"dataSourceShortText":2149,"dataSourceLinkLongText":11379,"extendedAnswerText":11380,"headingVeryWrong":11381,"youWereVeryWrong":11382,"headingWrong":11381},"104",[],"Vilken grupp av länder skickade flest trupper på u","Vilken grupp av länder skickade flest trupper på uppdrag med FNs fredsbevarande styrkor under de senaste 5 åren?",[5319],"Etiopien, Rwanda, Bangladesh, Indien och Nepal skickade fler trupper på uppdrag med FNs fredsbevarande styrkor än höginkomstländer.","Du antog att rika länder är de som bidrar med flest trupper till FNs fredsbevarande uppdrag. Men så är inte fallet.","De antar att rika länder är de som bidrar med flest trupper till FNs fredsbevarande uppdrag. Men så är inte fallet.","Enligt FN: \"FNs polis och militära personal \"bidras\" från över 100 länder till att tjänstgöra under den blåa flaggan för att utföra de mandat som definieras av säkerhetsrådet. Militära operationer syftar till att beskydda populationer mot hot och att bidra till en säker omgivning. Polisarbetet är centralt i att förebygga, mildra och lösa våldsamma konflikter och bidra till tidigt fredsbyggande och försoning. Uniformerad personal bidras och sätts in under flera olika typer av arrangemang.\"\n\nDe senaste siffrorna vi använde kommer från September 2023, och visar att Bangladesh (6956), Indien (6973), Nepal (6278), Rwanda (5953) och Etiopien (1504) vardera bidrar med tio gånger fler trupper till FNs uppdrag än Storbritannien (268), Tyskland (551) och Sydorea (542) och mer än hundra gånger fler än USA (27) och Schweiz (25). \n\nFN menar att: \"Fredsbevarande soldater betalas av sina egna regeringar i enlighet med deras egen nationella rank och löneskala. Länder som bidrar med volontär uniformerad personal till fredsbevaranade insatser får ersättning av FN enligt en standardkurs, godkänd av FNs generalförsamlig, US$1,428 per soldat per månad sedan 1 juli 2019. \"\n\n\"Polis och annan civil personal betalas från en fredsbevarande budget etablerad per insats.\"\n\n\"FN ersätter också medlemsstater för att de förser militären eller polisstyrkor med utrustning, personal och stöttande tjänster.\"\n\n[1]  [UN - Troop and Police Contributors](https:\u002F\u002Fpeacekeeping.un.org\u002Fen\u002Ftroop-and-police-contributors)\n[2]  [Gapminders verktyg visar data för indivinduella länder](https:\u002F\u002Fgapm.io\u002Fvpk)\n[3]  [United Nations Peacekeeping –How We Are Funded](https:\u002F\u002Fpeacekeeping.un.org\u002Fen\u002Fhow-we-are-funded)\n[4]  För den här frågan konsulterade vi tre oberoende experter, bland annat Richard Caplan från Oxford University.","Under de senaste fem åren, har låg- och medelinkomstländer som Etiopien, Rwanda, Bangladesh, Indien och Nepal skickat fler trupper på fredsbevarande uppdrag än höginkomstländer som Frankrike, USA, Japan, Tyskland, Schweiz, och Sverige. \n\nRika länder vinner mycket på att bevara fred och auktoriserar ofta uppdragen men gör lite av arbetet på marken.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nNär vi ser bevakning av konflikter och humanitära kriser, ser vi dem ofta från perspektivet av de rikaste länderna som flyger in för att rädda dagen. Det kan vara svårt att förstå att freden är mer trolig att bli bevarad av trupper från låg- och medelinkomstländer.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nDet är otroligt viktigt att folk inser att freden i några av världens tuffaste situationer bevaras av trupper och poliser från länder som är fattiga och inte nödvändigtvis har ett rykte för att leda internationella insatser.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa. [Siffrorna](https:\u002F\u002Fpeacekeeping.un.org\u002Fen\u002Ftroop-and-police-contributors) kommer direkt från FN. De senaste vi använde är från september 2023, och visar att Bangladesh (6956), Indien (6973), Nepal (6278), Rwanda (5953) och Etiopien (1504) vardera bidrar med tio gånger mer trupper till FNs uppdrag än Storbritannien (268), Tyskland (551) och Sydkorea (542) och mer än hundra gånger fler än USA (27) och Schweiz (25).\nDu kan se mer på [Gapminders verktyg som visar data för individuella länder](https:\u002F\u002Fgapm.io\u002Fvpk). Soldater som är involverade i fredsbevarande uppdrag betalas av sina egna regeringar i enlighet med deras egen nationella rank och löneskala. Länder som bidrar med volontär uniformerad personal till fredsbevaranade insatser får ersättning av FN enligt en standardkurs, godkänd av FNs generalförsamlig, US$1,428 per soldat per månad.","Få blå hjälmar kommer från rika länder","Du antog att de rika länderna är de som bidrar med flest trupper till FNs fredsbevarande uppdrag. Men så är inte fallet.",{"metadata":11384,"sys":11391,"fields":11402},{"tags":11385,"concepts":11390},[11386,11388],{"sys":11387},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11389},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11392,"id":11394,"type":14,"createdAt":11395,"updatedAt":11396,"environment":11397,"publishedVersion":11399,"revision":363,"contentType":11400,"locale":27},{"sys":11393},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"101ecf924bd0667425a46e32336748ce","2022-01-04T12:11:48.152Z","2026-02-11T10:04:56.063Z",{"sys":11398},{"id":19,"type":10,"linkType":20},187,{"sys":11401},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":11403,"answers":11404,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738,"name":11405,"questionText":11406,"statistics":11407,"veryWrongStatistics":11408,"correctSentence":11410,"youWereWrong":11411,"youWereRight":11412,"dataSourceShortText":11315,"dataSourceLinkLongText":11413,"extendedAnswerText":11414,"headingVeryWrong":11415,"youWereVeryWrong":11411,"headingWrong":11415},"103",[],"Hur många människor i världen säger att de har för","Hur många människor i världen säger att de har förtroende för sin lokala polis?",[2351],[11409],"uk 0.19","Mer än 50% av människor säger att de har förtroende för sin lokala polisstyrka.","På nyheterna hör vi om korruption och poliser som behandlar folk dåligt, men dessa är undantagen. Vi hör aldrig någonting när de gör sitt jobb bra.","De tror att de flesta människorna har problem med sin lokala polisstyrka, troligtvis för att det är vad de hör på nyheterna.","Undersökningarna genomförs varje år av Gallup, som är ett trovärdigt och respekterat undersökningsföretag. Resultaten för denna fråga visar att 72% av människor som frågades under 2022 i 141 länder och regioner hade förtroende för sin lokala polis. Ett genomsnitt på 1000 människor frågades i vardera av dessa länder. Som med alla genomsnitt, så visar det att det finns stora skillnader mellan olika länder och regioner. Vi kontaktade fyra oberoende experter för denna fråga, vilka inte hade några invändningar mot det korrekta svaret eller källan.\n\n[1]  [Gallup - Global Law and Order 2023](https:\u002F\u002Fwww.gallup.com\u002Fanalytics\u002F356963\u002Fgallup-global-law-and-order-report.aspx)\n\n[2]  För den här frågan konsulterade vi fyra oberoende experter, bland annat Xinyan Cheng från Bath University.","Omkring världen litar de flesta människorna på sin lokala polisstyrka, men folk antar att de inte gör det. När vi hör på nyheterna om polisstyrkor i andra länder så är det vanligtvis för att de är korrupta eller har begått någon hemsk orättvisa.\n\nSjälvklart har olika länder - och även olika samhällen inom ett land - olika nivåer av förtroende för polisen, men generellt är antalet människor som litar på sin polis fler än de som inte gör det.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nDet kan underminera vår tro att andra länder är säkra och välfungerande. Om vi antar att folk inte litar på polisen kan det verkligen stoppa oss från att besöka andra delar av världen som vi (troligtvis felaktigt) tror är osäkra.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nNär vår erfarenhet av andra länder och regioner kommer via nyheterna får vi bara de mest dramatiska ögonblicken av vad som händer vid en särskilt tidpunkt, och det kan förvränga vår bild av ett land.\n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, det korrekta svaret 72% är uppskattningsvis representativt för världens befolkning eftersom att det kommer från undersökningar genomförda av Gallup. Ett genomsnitt på 1000 personer deltog i undersökningen 2022 i 141 länder. Som med de flesta genomsnitten, så finns det stora skillnader mellan olika länder och regioner, vilka är dolda bakom denna globala siffra. Vi kontaktade fyra oberoende experter för denna fråga, vilka inte hade några invändningar mot det korrekta svaret eller mot källan.\n\n### Vilka är skillnaderna mellan olika regioner?\nSiffrorna nedanför kommer från 2022 och visar hur stor andel av befolkningen som har förtroende för sin lokala polis i olika regioner.\n\nSydostasien - 84%\nVästraeuropa - 82%\nSödra Asien - 80%\nNordamerika - 76%\nÖstasien -80%\nMellanöstern och Nordafrika - 69%\nÖsteuropa - 69%\nSubsahariska Afrika - 60%\nLatinamerika och Karibien - 52%","De flesta litar på sin polis",{"metadata":11417,"sys":11424,"fields":11434},{"tags":11418,"concepts":11423},[11419,11421],{"sys":11420},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11422},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11425,"id":11427,"type":14,"createdAt":11428,"updatedAt":11429,"environment":11430,"publishedVersion":137,"revision":21,"contentType":11432,"locale":27},{"sys":11426},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5301bb3df07c60e28442fb274a02b77a","2022-01-04T12:12:07.874Z","2023-11-27T09:05:42.637Z",{"sys":11431},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11433},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":11435,"answers":11436,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":179,"name":11437,"questionText":11438,"statistics":11439,"veryWrongStatistics":11440,"correctSentence":11441,"youWereWrong":11442,"youWereRight":11443,"dataSourceShortText":11444,"dataSourceLinkLongText":11445,"extendedAnswerText":11446,"headingVeryWrong":11447,"youWereVeryWrong":11448,"headingWrong":11447},"102",[],"Vad hände med antalet piratangrepp på båtar i värl","Vad hände med antalet piratangrepp på båtar i världen under de senaste 10 åren?",[5218],[1453],"Globalt minskade antalet piratangrepp på båtar med mer än 50% mellan 2012 och 2022.","Nyheterna tycker om att fokusera på det ovanliga, och trenderna är sällan nämnda.","De har förmodligen sett piratangrepp på nyheterna och antar att problemet ökar.","Källa: International Maritime Bureau Piracy Reporting Centre ","Datan kommer från IMB Piracy Reporting Centre, vilken är myndigheten för global data inrapporterad om sjöröveri. Vi har också diskuterat denna fråga med fem experter inom området som alla håller med om användandet av dessa resultat.\n\nIMB är en oberoende och icke-statlig byrå som fungerar som en ensam kontaktpunkt för sjökaptener överallt i världen vars fartyg har blivit attackerade eller rånade av pirater. Det finns dock varningstecken gällande IMB-datan. Attacker och angreppsförsök självrapporteras och IMB samlar inte in data på något annat sätt som crowdsourcing eller att övervaka haven för attacker. Organisationen tar emot informationen direkt från skeppen. \n\nFör det andra, attacker och angreppsförsök är troligtvis underräknade (skepp kanske inte vill rapportera särskilda attacker eller angreppsförsök). Så det finns troligtvis mer sjöröveri än vad som rapporteras till IMB. Det är viktigt att uppmärksamma att det var en ökning i piratangrepp mellan 2009-2011, huvudsakligen driven av attacker utanför Somalias kust. Om vi tittar på datan för kapning, vilket kanske är mer troligt att rapporteras än andra former av sjöröveri, så är minskningen över de senaste 10 åren fortfarande verklig och betydande.\n\n[1]  [Global Piracy attacks since 2010, IMB PRC - compiled by Gapminder](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1mGv3Ui8aKYag29UTVdeKNBv-bVJvUoeEPTFZg9qaIT0\u002Fedit#gid=501532268)\n\n[2]  [International Maritime Bureau Piracy Reporting Centre, IMB PRC](https:\u002F\u002Fallaboutshipping.co.uk\u002Fwp-content\u002Fuploads\u002F2023\u002F01\u002F2022-Annual-IMB-Piracy-and-Armed-Robbery-Report-ABRIDGED.pdf) \n\n[3]  [Adelina Tumbarska - CURRENT MARITIME PIRACY PRACTICES AND ANTI-PIRACY PROTECTION (https:\u002F\u002Fwww.researchgate.net\u002Fpublication\u002F326972597_CURRENT_MARITIME_PIRACY_PRACTICES_AND_ANTI-PIRACY_PROTECTION) \n\n[4]  För den här frågan konsulterade vi fem oberoende experter, bland annat Brandon Prins från the University of Tennessee.\n","När vi ser rapporter om sjöröveri på nyheterna är det lätt att tro att det är ett ökande problem i hela världen, vilket inte är fallet. I verkligheten har sjöröveri varit på en nedåtgående trend över de senaste tio åren. Antalet rapporterade piratangrepp globalt minskade med mer än 50% mellan 2012 och 2022, från omkring 300 till omkring 115.\n\nDe flesta attackerna är faktiskt opportunistiska och riktar sig ofta mot förankrade skepp för att stjäla utrustning, besättningens ägodelar och pengar. Undantaget var mellan 2009-2011, när markanta antal av attacker genomfördes mot fartyg som korsade haven (vanligtvis utanför Somalias kust). \n\nDet är svårt att föreställa sig dagens pirater, som vanligtvis spenderar det mesta av sin tid på land, och använder avancerade maskiner för att spåra och tillfångata båtar och använder tunga vapen som maskingevär och granatkastare för att genomföra sitt sjöröveri. Det är långt ifrån de klassiska bilderna av skäggiga män med ögonlappar och träben!\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm vi överskattar hotet som utgörs av sjöröveri kanske vi undviker att resa till platser som är långt från farliga. Det är vanligt att tro att världen bara blir mer farlig, men många farliga saker minskar faktiskt, som sjöröveri.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDet har förmodligen hört om piratangrepp på nyheterna, och det är lätt att få intrycket av att sakerna som visas på nyheterna är problem som ökar. Faktum är, att många av de otäcka sakerna på nyheterna rapporteras just eftersom att de har blivit mer ovanliga.\n\n### Vart är piratangrepp mest vanliga?\nUnder de senaste åren, har sjöröveri intensifierats i särskilda områden, med attacker som ofta förekommer i spridda områden omkring Indonesien och Nigeria. Trots att det har minskat i andra områden som Somalia, där det var en ökning av attacker under 2009-2011, men inga rapporterades under 2022. Du kan se denna data i [den här grafen](https:\u002F\u002Fwww.gapminder.org\u002Ftools\u002F#$ui$chart$endBeforeForecast=2021&showForecast:true;&projector:true;&model$markers$bubble$encoding$y$data$concept=pirats_bo&source=fasttrack&space@=country&=time;;&scale$domain:null&zoomed:null&type:null;;&frame$value=2010;&trail$data$filter$markers$mys=2010;;;;;;;;&chart-type=bubbles&url=v1) som visar antalet rapporterade piratangrepp på båtar i olika länder sedan 2010. \n\n### Kan jag lita på denna fakta?\nJa, men det finns begränsningar hos datan, som huvudsakligen kommer från IMB Piracy Reporting Centre, vilken är myndigheten för global data inrapporterad om sjöröveri. IMB är en oberoende och icke-statlig byrå som fungerar som ensam kontaktpunkt för sjökaptener vart som helst i världen vilkas skepp har attackerats eller rånats av pirater. Det finns dock varningstecken gällande IMBs data. Attacker och angreppsförsök självrapporteras och IMB gör ingen crowdsourcing eller övervakning av haven för attacker. Organisationen får informationen direkt från skeppen. För det andra, attacker och försökta angrepp är troligtvis underräknade (skepp kanske inte vill rapportera särskilda attacker eller angreppsförsök). Så det finns förmodligen mer sjöröveri än vad som rapporteras till IMB. Om vi ser till datan för kapningar, vilka kanske är mer troliga att rapporteras än andra former av sjöröveri, så är minskningen över de senaste 10 åren fortfarande verklig och betyande.\n\nVi har konsulterat fem experter i området som alla håller med om att den globala trenden har minskat.\n","Färre pirater skapar fler rubriker","Nyheterna tycker om att fokusera på det ovanliga, och när någonting blir ännu mer ovanligt, så kan det få ännu större nyhetstäckning, som pirater idag.",{"metadata":11450,"sys":11457,"fields":11467},{"tags":11451,"concepts":11456},[11452,11454],{"sys":11453},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11455},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11458,"id":11460,"type":14,"createdAt":11461,"updatedAt":11462,"environment":11463,"publishedVersion":6584,"revision":732,"contentType":11465,"locale":27},{"sys":11459},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5oGYXac318KiaYGe79oPI","2023-02-02T10:59:46.834Z","2026-02-16T08:29:15.983Z",{"sys":11464},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11466},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isHidden":1020,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11468,"answers":11469,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":478},"1507",[],{"metadata":11471,"sys":11478,"fields":11488},{"tags":11472,"concepts":11477},[11473,11475],{"sys":11474},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11476},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11479,"id":11481,"type":14,"createdAt":11482,"updatedAt":11483,"environment":11484,"publishedVersion":1385,"revision":90,"contentType":11486,"locale":27},{"sys":11480},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"OfzOxG0d4P4eth65j34HA","2023-04-26T09:11:13.842Z","2023-11-27T09:05:42.452Z",{"sys":11485},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11487},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11489,"answers":11490,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886},"1599",[],{"metadata":11492,"sys":11499,"fields":11509},{"tags":11493,"concepts":11498},[11494,11496],{"sys":11495},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11497},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11500,"id":11502,"type":14,"createdAt":11503,"updatedAt":11504,"environment":11505,"publishedVersion":1076,"revision":44,"contentType":11507,"locale":27},{"sys":11501},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7zGT0cdHGoQZMNBkCdzDgd","2023-04-26T12:47:13.891Z","2023-12-14T16:24:35.822Z",{"sys":11506},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11508},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11510,"answers":11511,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1478},"1600",[],{"metadata":11513,"sys":11520,"fields":11530},{"tags":11514,"concepts":11519},[11515,11517],{"sys":11516},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11518},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11521,"id":11523,"type":14,"createdAt":11524,"updatedAt":11525,"environment":11526,"publishedVersion":3519,"revision":1178,"contentType":11528,"locale":27},{"sys":11522},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2ATjH5PagdwEgYP9FLz7GN","2023-04-28T13:27:56.143Z","2023-11-27T09:05:42.323Z",{"sys":11527},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11529},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11531,"answers":11532,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":401},"1610",[],{"metadata":11534,"sys":11541,"fields":11551},{"tags":11535,"concepts":11540},[11536,11538],{"sys":11537},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11539},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11542,"id":11544,"type":14,"createdAt":11545,"updatedAt":11546,"environment":11547,"publishedVersion":586,"revision":44,"contentType":11549,"locale":27},{"sys":11543},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4YOn3bNhKQHOmOCgvY4t0S","2023-05-09T09:17:23.862Z","2023-11-27T09:05:42.264Z",{"sys":11548},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11550},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11552,"answers":11553,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":879},"1621",[],{"metadata":11555,"sys":11562,"fields":11572},{"tags":11556,"concepts":11561},[11557,11559],{"sys":11558},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11560},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11563,"id":11565,"type":14,"createdAt":11566,"updatedAt":11567,"environment":11568,"publishedVersion":256,"revision":44,"contentType":11570,"locale":27},{"sys":11564},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"49gWTLEn263jbdcFFbhGbc","2023-05-09T14:41:07.348Z","2023-11-27T09:05:42.206Z",{"sys":11569},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11571},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11573,"answers":11574,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1848},"1629",[],{"metadata":11576,"sys":11583,"fields":11593},{"tags":11577,"concepts":11582},[11578,11580],{"sys":11579},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11581},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11584,"id":11586,"type":14,"createdAt":11587,"updatedAt":11588,"environment":11589,"publishedVersion":732,"revision":993,"contentType":11591,"locale":27},{"sys":11585},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6lA1QdLUt5sXGQnG2uGws1","2023-05-11T14:06:13.482Z","2023-11-27T09:05:42.142Z",{"sys":11590},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11592},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11594,"answers":11595,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1848},"1635",[],{"metadata":11597,"sys":11604,"fields":11614},{"tags":11598,"concepts":11603},[11599,11601],{"sys":11600},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11602},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11605,"id":11607,"type":14,"createdAt":11608,"updatedAt":11609,"environment":11610,"publishedVersion":21,"revision":1240,"contentType":11612,"locale":27},{"sys":11606},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6wJuxUcNA5qYPoGsHEm301","2023-05-09T08:35:04.074Z","2023-11-27T09:05:42.082Z",{"sys":11611},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11613},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11615,"answers":11616,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608},"1618",[],{"metadata":11618,"sys":11625,"fields":11635},{"tags":11619,"concepts":11624},[11620,11622],{"sys":11621},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11623},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11626,"id":11628,"type":14,"createdAt":11629,"updatedAt":11630,"environment":11631,"publishedVersion":842,"revision":44,"contentType":11633,"locale":27},{"sys":11627},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4enc5YTFeE9kSiNZr0xmID","2023-04-17T10:05:29.687Z","2023-11-27T09:05:42.021Z",{"sys":11632},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11634},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11636,"answers":11637,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886},"1568",[],{"metadata":11639,"sys":11646,"fields":11656},{"tags":11640,"concepts":11645},[11641,11643],{"sys":11642},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11644},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11647,"id":11649,"type":14,"createdAt":11650,"updatedAt":11651,"environment":11652,"publishedVersion":1264,"revision":993,"contentType":11654,"locale":27},{"sys":11648},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1XyOZEt8oKBSrReI8QvXbc","2023-08-26T13:49:56.724Z","2023-11-27T09:05:41.918Z",{"sys":11653},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11655},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11657,"answers":11658,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3064},"1702",[],{"metadata":11660,"sys":11667,"fields":11677},{"tags":11661,"concepts":11666},[11662,11664],{"sys":11663},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11665},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11668,"id":11670,"type":14,"createdAt":11671,"updatedAt":11672,"environment":11673,"publishedVersion":1076,"revision":22,"contentType":11675,"locale":27},{"sys":11669},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1vxlZYfDXWCf4B9OMobwLV","2023-08-31T15:59:01.874Z","2023-12-17T08:13:43.564Z",{"sys":11674},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11676},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11678,"answers":11679,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3590},"1708",[],{"metadata":11681,"sys":11688,"fields":11698},{"tags":11682,"concepts":11687},[11683,11685],{"sys":11684},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11686},{"type":10,"linkType":123,"id":869},[],{"space":11689,"id":11691,"type":14,"createdAt":11692,"updatedAt":11693,"environment":11694,"publishedVersion":2240,"revision":993,"contentType":11696,"locale":27},{"sys":11690},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7sGaz5Xqx3VeZxP9LytEHi","2023-09-04T09:55:04.518Z","2023-11-27T09:05:41.798Z",{"sys":11695},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11697},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11699,"answers":11700,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738},"1724",[],{"metadata":11702,"sys":11705,"fields":11715},{"tags":11703,"concepts":11704},[],[],{"space":11706,"id":11708,"type":14,"createdAt":11709,"updatedAt":11710,"environment":11711,"publishedVersion":805,"revision":45,"contentType":11713,"locale":27},{"sys":11707},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5wmiB7Tobxmf47dXo1qjSN","2023-12-17T08:37:32.572Z","2023-12-17T08:43:21.692Z",{"sys":11712},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11714},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11716,"answers":11717,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2827,"veryWrongPercentage":1580},"1768",[],{"metadata":11719,"sys":11722,"fields":11731},{"tags":11720,"concepts":11721},[],[],{"space":11723,"id":11725,"type":14,"createdAt":11726,"updatedAt":11726,"environment":11727,"publishedVersion":1325,"revision":111,"contentType":11729,"locale":27},{"sys":11724},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3c6tyOG1s7szZqUmKu031T","2024-01-22T09:26:35.496Z",{"sys":11728},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11730},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRemoved":95,"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11732,"answers":11733,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3156,"veryWrongPercentage":1900},"1770",[],{"metadata":11735,"sys":11738,"fields":11748},{"tags":11736,"concepts":11737},[],[],{"space":11739,"id":11741,"type":14,"createdAt":11742,"updatedAt":11743,"environment":11744,"publishedVersion":842,"revision":993,"contentType":11746,"locale":27},{"sys":11740},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6kkt5KaKM7p2DP0q7Fcix4","2023-08-14T14:37:36.354Z","2026-01-12T07:59:46.452Z",{"sys":11745},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11747},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11749,"answers":11750,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847},"1699",[],{"metadata":11752,"sys":11755,"fields":11765},{"tags":11753,"concepts":11754},[],[],{"space":11756,"id":11758,"type":14,"createdAt":11759,"updatedAt":11760,"environment":11761,"publishedVersion":2827,"revision":90,"contentType":11763,"locale":27},{"sys":11757},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4qrt3N7LGgY5PezUOrvjKK","2023-09-01T07:24:06.710Z","2023-10-05T10:30:29.264Z",{"sys":11762},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11764},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11766,"answers":11767,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2609},"1704",[],{"metadata":11769,"sys":11772,"fields":11782},{"tags":11770,"concepts":11771},[],[],{"space":11773,"id":11775,"type":14,"createdAt":11776,"updatedAt":11777,"environment":11778,"publishedVersion":805,"revision":45,"contentType":11780,"locale":27},{"sys":11774},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5nUcsVzCa6AvA7z399sUxr","2023-04-14T10:51:18.862Z","2023-04-14T10:57:17.467Z",{"sys":11779},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11781},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11783,"answers":11784,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":886},"1565",[],{"metadata":11786,"sys":11789,"fields":11798},{"tags":11787,"concepts":11788},[],[],{"space":11790,"id":11792,"type":14,"createdAt":11793,"updatedAt":11793,"environment":11794,"publishedVersion":586,"revision":111,"contentType":11796,"locale":27},{"sys":11791},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3s8oYavIcr5gs1yJxMj0AP","2023-04-14T08:52:44.143Z",{"sys":11795},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11797},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11799,"answers":11800,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1899},"1557",[],{"metadata":11802,"sys":11805,"fields":11815},{"tags":11803,"concepts":11804},[],[],{"space":11806,"id":11808,"type":14,"createdAt":11809,"updatedAt":11810,"environment":11811,"publishedVersion":2512,"revision":45,"contentType":11813,"locale":27},{"sys":11807},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"Q1wXuOyjngxIVUJiXyU54","2022-12-09T11:05:51.534Z","2023-11-23T11:34:05.782Z",{"sys":11812},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11814},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11816,"answers":11817,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848},"1527",[],{"metadata":11819,"sys":11822,"fields":11832},{"tags":11820,"concepts":11821},[],[],{"space":11823,"id":11825,"type":14,"createdAt":11826,"updatedAt":11827,"environment":11828,"publishedVersion":1899,"revision":993,"contentType":11830,"locale":27},{"sys":11824},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"LhIfPiXAAqoiCNOg9SHVv","2023-06-22T06:40:54.482Z","2023-08-15T07:25:29.620Z",{"sys":11829},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11831},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":11833,"answers":11834,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":9757,"veryWrongPercentage":89},"1679",[],{"metadata":11836,"sys":11839,"fields":11849},{"tags":11837,"concepts":11838},[],[],{"space":11840,"id":11842,"type":14,"createdAt":11843,"updatedAt":11844,"environment":11845,"publishedVersion":5002,"revision":70,"contentType":11847,"locale":27},{"sys":11841},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"e319820f3758e99d87fb2f7cf0b1a680","2022-01-04T12:12:31.133Z","2025-06-09T10:20:54.835Z",{"sys":11846},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11848},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":11850,"heading":11851,"slug":11852,"questions":11853,"certificateHeading":269,"certificateText":11854},"sdg_world_16_cert","FN:s Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen Certifikat","un-goal-16-peace-justice-and-strong-institutions-certificate-test",[11416,11383,11351,11319,11286,11254,862,11449,11470,11491,11512,11533,11554,11575,11596,11638,11659,11680,11701,11718],"för att ha svarat 100% rätt på frågor gällande FN:s Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen, och därmed visat grundläggande kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":11856,"sys":11859,"fields":11867},{"tags":11857,"concepts":11858},[],[],{"space":11860,"id":11862,"type":39,"createdAt":11863,"updatedAt":11864,"environment":11865,"publishedVersion":1325,"revision":44,"locale":27},{"sys":11861},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5rms2tHuJsZddruE3MhSOT","2020-11-17T11:29:20.033Z","2023-09-04T09:55:58.588Z",{"sys":11866},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":11868,"file":11869},"sdg 16",{"url":11870,"details":11871,"fileName":11874,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F5rms2tHuJsZddruE3MhSOT\u002F82d9c44a31616c448090cb760f955744\u002Fsdg_16",{"size":11872,"image":11873},4305,{"width":4348,"height":7210},"sdg_16","#00689D",[11877],{"metadata":11878,"sys":11881,"fields":11891},{"tags":11879,"concepts":11880},[],[],{"space":11882,"id":11884,"type":14,"createdAt":11885,"updatedAt":11886,"environment":11887,"publishedVersion":22,"revision":90,"contentType":11889,"locale":27},{"sys":11883},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6S2aVB75PHT4TqAezXGJQH","2022-10-06T09:07:48.086Z","2023-09-04T09:56:03.332Z",{"sys":11888},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11890},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":11892,"challenges":11893},"UN Goal 16",[11894],{"metadata":11895,"sys":11898,"fields":11908},{"tags":11896,"concepts":11897},[],[],{"space":11899,"id":11901,"type":14,"createdAt":11902,"updatedAt":11903,"environment":11904,"publishedVersion":2240,"revision":44,"contentType":11906,"locale":27},{"sys":11900},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2z2Vpt6Mkwp948hCtVF1Bq","2022-10-06T09:07:42.637Z","2023-09-04T09:56:03.370Z",{"sys":11905},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11907},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":11909,"title":11910,"slug":11911,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":11912,"combos":11932},"sdg_world_goal_16","FN Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen","sdg-world-goal-16",{"metadata":11913,"sys":11916,"fields":11924},{"tags":11914,"concepts":11915},[],[],{"space":11917,"id":11919,"type":39,"createdAt":11920,"updatedAt":11921,"environment":11922,"publishedVersion":1581,"revision":1971,"locale":27},{"sys":11918},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"gEERu5Ps9t0NXXlMquMZc","2022-10-06T08:06:28.314Z","2023-09-04T09:55:58.594Z",{"sys":11923},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":11925,"file":11926},"SDG icon 16-03",{"url":11927,"details":11928,"fileName":11931,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002FgEERu5Ps9t0NXXlMquMZc\u002F79de3bc07b3224e1f1655f1d0eb21fca\u002FSDG_icon_16-03.png",{"size":11929,"image":11930},20915,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 16-03.png",[],{"metadata":11934,"sys":11937,"fields":11947},{"tags":11935,"concepts":11936},[],[],{"space":11938,"id":11940,"type":14,"createdAt":11941,"updatedAt":11942,"environment":11943,"publishedVersion":919,"revision":1581,"contentType":11945,"locale":27},{"sys":11939},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2PJbtnnegSP6NnkO64CxFj","2020-11-19T19:37:31.971Z","2022-10-13T09:50:06.120Z",{"sys":11944},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11946},{"type":10,"linkType":25,"id":93},{"globalId":11948,"name":11949,"slug":11948,"tests":11950,"diplomaTest":12422,"icon":12442,"iconDisplayType":1982,"color":12464,"topicCategory":979,"chapters":12465},"sdg-world-17","FN:s Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap",[11951],{"metadata":11952,"sys":11955,"fields":11965},{"tags":11953,"concepts":11954},[],[],{"space":11956,"id":11958,"type":14,"createdAt":11959,"updatedAt":11960,"environment":11961,"publishedVersion":138,"revision":1012,"contentType":11963,"locale":27},{"sys":11957},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"e296dfac46cf608bb08b3cff3df57572","2022-01-07T10:30:27.857Z","2024-10-29T08:26:42.924Z",{"sys":11962},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11964},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":11966,"heading":11949,"slug":11967,"questions":11968,"certificateHeading":269,"certificateText":269},"sdg_world_17_t1","un-goal-17-partnership-for-goals",[11969,12031,901,12064,12095,12127,12160,12229,3442,12250,12281,12309,12330,12351,12372,12389,12405],{"metadata":11970,"sys":11977,"fields":11987},{"tags":11971,"concepts":11976},[11972,11974],{"sys":11973},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":11975},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":11978,"id":11980,"type":14,"createdAt":11981,"updatedAt":11982,"environment":11983,"publishedVersion":608,"revision":1012,"contentType":11985,"locale":27},{"sys":11979},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"d32b883ebb1fec3f25f2a8318e479154","2021-11-11T07:17:16.614Z","2024-09-16T12:51:18.340Z",{"sys":11984},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":11986},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":11988,"answers":11989,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":608,"name":11990,"questionText":11991,"statistics":11992,"veryWrongStatistics":12007,"correctSentence":12024,"youWereWrong":12025,"youWereRight":12026,"dataSourceShortText":12027,"dataSourceLinkLongText":12028,"extendedAnswerText":12029,"headingVeryWrong":12030,"youWereVeryWrong":12025,"headingWrong":12030},"19",[],"I höginkomstländer, hur mycket av statens inkomst ","I höginkomstländer, hur mycket av statens inkomst kommer i genomsnitt från tull och importskatter?",[11993,2108,11994,11995,7221,11996,11997,11998,11999,303,7886,12000,12001,2108,12002,7228,12003,12004,12005,12006,8305],"uk 0.852","nor 0.81","fin 0.78","usa 0.75","bra 0.77","fra 0.77","deu 0.83","rus 0.86","esp 0.75","mys 0.95","zaf 0.85","ind 0.8","pak 0.74","nga 0.79",[10335,4288,12008,12009,336,12010,12011,12012,12013,12014,12015,12016,12017,12018,12019,12020,2129,12021,12022,12023],"bra 0.43","fra 0.31","jpn 0.33","mex 0.40","rus 0.48","esp 0.37","swe 0.21","mys 0.44","mar 0.46","dnk 0.38","fin 0.22","nor 0.29","zaf 0.46","pak 0.43","nga 0.39","phl 0.44","Omkring 2% av statsinkomsterna i höginkomstländer kommer från tullavgifter.","Många överskattar något enormt hur mycket rika regeringar får in genom tullavgifter. Många produkter kommer från utlandet, men nästan alla statsinkomster i rika länder kommer från beskattning av medborgare och inhemska företag.","Många överskattar något enormt hur mycket rika regeringar får in genom tullavgifter. De tror sannolikt att importskatter ger stora statsinkomster eftersom många produkter är importerade.","Källor: UNU WIDER och World Bank","Ja. I genomsnitt utgör importskatter någonstans mellan 1.8% och 2.3% av regeringars intäkter, så vi använder \"omkring 2%\" som proxy. Antagligen är den här siffran ännu lägre än 1.8% men eftersom inte en enda källa ger en exakt siffra och det också varierar mella länder och över år, så är en siffra på 2% rimligt för att undvika att underdriva det.  \n\nGapminder uppskattade importskatter som en andel av regeringars inkomst i höginkomstländer baserat på inkomstdata publicerat av UNU WIDER[1] och Världsbanken[2][3]. Datan från WIDER inkluderar alla handelsskatter, vilket inkluderar exportskatter som också är så små att vi helt enkelt bortsåg från dessa. För en detaljerad metodik, se [4]. \n\nVi använder definitionen av höginkomstländer från Världsbanken[5].\nMånga regeringar i de oljerika länderna i Gulf Cooperation Council[6] får mycket inkomst från oljeinkomst för att finansiera sina utgifter. Oljeinkomster stod för mellan 50% och 90% av deras totala regeringsinkomst under 2012-2015.\n\nVi dubbelkollade våra beräkningar mot [den här rapporten](https:\u002F\u002Fwww.oecd.org\u002Ftax\u002Ftax-policy\u002Frevenue-statistics-highlights-brochure.pdf) från OECD och vi har också samlat in feedback från två oberoende forskare i finans- och makroekonomi som bekräftade att de anser vårt rätta svar vara trovärdigt.\n\n[1]  [Government revenues as share of GDP, UNU WIDER, World Institute for Development Economics Research, Nov 9 2020](https:\u002F\u002Fwww5.wider.unu.edu\u002F#\u002F?graph=line&indicators=3,8&activeIndicators=8,3&countries=ARG,URY,SWE,SAU&activeCountries=ARG,URY,SWE,SAU)  \n[2]  [World Bank - Tax revenue (% of GDP)](https:\u002F\u002Fdatahelpdesk.worldbank.org\u002Fknowledgebase\u002Farticles\u002F906522-data-updates-and-errata)  \n[3]  [World Bank - Customs and other import duties (% of tax revenue)](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FGC.TAX.IMPT.ZS)  \n[4]  [Share of Government incomes from trade taxes, calculated by Gapminder](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F11t1VKBOgigOJmiS09cIPgIHnxD5nSWq_ZkdZvy-hkOE\u002Fedit#gid=1391590261)  \n[5]  [New country classifications by income level: 2019-2020, the World Bank](https:\u002F\u002Fblogs.worldbank.org\u002Fopendata\u002Fnew-country-classifications-income-level-2019-2020)  \n[6]  [Gulf Cooperation Council, Annual Meeting of Ministers of Finance and Central Bank Governors, October 26, 2016 Riyadh, Saudi Arabia](https:\u002F\u002Fwww.imf.org\u002Fexternal\u002Fnp\u002Fpp\u002Feng\u002F2016\u002F102616.pdf)  \n[7]  [Revenue Statistics 2019 Tax revenue trends in the OECD](https:\u002F\u002Fwww.oecd.org\u002Ftax\u002Ftax-policy\u002Frevenue-statistics-highlights-brochure.pdf)","För länge sedan var de flesta rika städer omringade av murar som möjliggjorde beskattning av alla varor som fördes in i staden. Regeringar i länder och stater runtom i världen har använt den metoden för att finansiera sina kostnader, som exempelvis militär, polis och tjänster för medborgarna.\n\nDe flesta människor tror fortfarande att denna typ av avgifter idag utgör en stor del av statliga intäkter i rika länder. Detta kan tyckas självklart, eftersom mer produkter än någonsin tidigare importeras från utlandet, men importskatter har överallt sänkts för att möjliggöra mer handel. I alla höginkomstländer är den andel som kommer från importskatter bara 2% av de totala statliga intäkterna, med vissa variationer över tid och mellan länder.\n\nI de flesta låg- och medelinkomstländer får regeringar fortfarande en betydande inkomst från importavgifter, ofta eftersom en stor dela av deras ekonomier är informella och svåra att beskatta. I låginkomstländer är skatter på import också ett sätt att beskatta rikare segment av befolkningen eftersom de vanligtvis konsumerar importerade varor.\n\nNästan alla rika länders regeringars inkomster kommer från deras beskattning på inhemska företag, folks löner och mervärdesskatten på varor och tjänster.  \n\n I vissa rika länder diskuteras importskatter mycket som ett potentiellt sätt att skydda jobb och industrier från utländsk konkurrens. Och några specifika importskatter kan såklart bli verkliga handelsbarriärer för vissa produkter även om de inte ser så märkvärdiga ut som en del av den totala regeringsbudgeten.\n\nDet är värt att notera att många regeringar i de oljerika staterna betalar det mesta av sina utgifter med intäkter från olja. Och det finns faktiskt en kategori med små höginkomstländer där inkomster från importskatter fortfarande utgör en stor del av statsinkomsten: små öar. Här är några exempel - 10-20%: Bahamas, Palau, St. Kitts och Nevis.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nOm vi inte känner till faktan när politiker pratar högt och självsäkert om hur de får in mycket pengar på importtullar är det mycket möjligt att vi tror på det. I verkligheten samlar importskatter in en liten del av inkomsten till rika länder, och om mer skatt än vanligt läggs på import innebär det bara högre pris för konsumenterna.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nAllt prat om handelskrig och avgifter får det här att verka som en stor mängd pengar, istället för den lilla del det faktiskt är.\n\n### Hur skiljer sig andelen inkomstskatt mellan länder?\nGenomsnitt gömmer skillnader mellan länder. Trots att importskatter som en andel av de statliga intäkterna hos alla höginkomstländer är 2%, finns det några variationer:\n0.1-0.3%: Cypern, Island och Norge\n0.5-0.8%: Chile, Israel, Japan, San Marino, Schweiz\n1-2%: Sydkorea, Kuwait, Mauritius, Saudiarabien, USA\n2-4%: Australien, Bahrain, Nya Zeeland, Seychellerna, Uruguay, Panama \n\n### Kan jag lita på den här faktan?\nJa. I genomsnitt utgör importskatter någonstans mellan 1.8% och 2.3% av regeringars intäkter, så vi använder \"omkring 2%\" som företrädare. Antagligen är den här siffran ännu lägre än 1.8% men eftersom inte en enda källa ger en exakt siffra och det också varierar mella länder och över år, så är en siffra på 2% rimligt för att undvika att underdriva det.  \n\nGapminder uppskattade tullavgifter som en andel av regeringars inkomst i höginkomstländer baserat på inkomstdata publicerat av UNU WIDER och Världsbanken. Datan från WIDER inkluderar alla handelsskatter, bland annat exportskatter som också är så små att vi helt enkelt bortsåg från dessa. Se våra beräkningar [här](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F11t1VKBOgigOJmiS09cIPgIHnxD5nSWq_ZkdZvy-hkOE\u002Fedit#gid=1391590261). \n\nVi använder definitionen av höginkomstländer från Världsbanken.\nMånga regeringar i de oljerika länderna i Gulf Cooperation Council får mycket inkomst från oljeinkomst för att finansiera sina utgifter. Oljeinkomster stod för mellan 50% och 90% av deras totala regeringsinkomst under 2012-2015. \n\nVi kontrollerade och jämförde våra beräkningar mot [den här rapporten](https:\u002F\u002Fwww.oecd.org\u002Ftax\u002Ftax-policy\u002Frevenue-statistics-highlights-brochure.pdf) från OECD och vi har också samlat in kommentarer från två oberoende forskare i finans- och makroekonomi, som bekräftade att de anser vårt korrekta svar vara trovärdigt. \n","Tullen är ingen guldgruva",{"metadata":12032,"sys":12039,"fields":12050},{"tags":12033,"concepts":12038},[12034,12036],{"sys":12035},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":12037},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":12040,"id":12042,"type":14,"createdAt":12043,"updatedAt":12044,"environment":12045,"publishedVersion":12047,"revision":732,"contentType":12048,"locale":27},{"sys":12041},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"61c4ba0390b0429d11790d6be6dd977c","2022-01-05T10:49:47.285Z","2023-11-27T09:05:41.675Z",{"sys":12046},{"id":19,"type":10,"linkType":20},117,{"sys":12049},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":12051,"answers":12052,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1478,"name":12053,"questionText":12054,"statistics":12055,"veryWrongStatistics":12056,"correctSentence":12057,"youWereWrong":12058,"youWereRight":12059,"dataSourceShortText":7322,"dataSourceLinkLongText":12060,"extendedAnswerText":12061,"headingVeryWrong":12062,"youWereVeryWrong":12063,"headingWrong":12062},"112",[],"Hur stor andel av de minst utvecklade länderna i v","Hur stor andel av de minst utvecklade länderna i världen har organ för främjande av utländska investeringar?",[8465],[7318],"Omkring 80% av de minst utvecklade länderna har ett organ för att främja utländska investeringar","Ändå antog du att bara hälften av de fattigaste länderna marknadsför sig själva för utländska investerare. Det gör faktiskt de flesta!","De antog att de flesta fattiga länder inte marknadsför sig själva för utländska investerare. Faktum är att de flesta gör det.","Denna SDG-indikator SDG 17.5 har faktiskt inte en officiell mätning ännu. Vi hörde av oss till UNCTAD direkt i Augusti 2022 som förklarade att det fanns 46 minst utvecklade länder, av vilka 36 har ett organ för att främja utländsk investering (vilket är 78%). MEN, om vi också räknar organ för investeringar som är statligt verksamma eller om de helt och hållet är ett statligt organ, då är det 43 (så 93%). Det verkar vara brett accepterat att de flesta länder har något sorts organ för att främja utländsk investering och de två oberoende experterna vi konsulterade för den här frågan sa att de litar på UNCTAD som källa för det här. Vi har behållit det rätta svaret 80% för att undvika att överskatta framstegen. \n\n[1]  [UNCTAD](https:\u002F\u002Fstats.unctad.org\u002FDgff2016\u002Fpartnership\u002Fgoal17\u002Ftarget_17_5.html )  ","Idag har de flesta låginkomstländer skapat en byrå för att attrahera och få kontakt med potentiella utländska investerare, vilket är ett kraftfullt verktyg för vilket land som helst att bli bättre integrerad på den globala marknaden.\n\nDet som historiskt sett hindrat de flesta av dem från att proaktivt försöka locka nya företag var inte brist på ambition, utan brist på resurser.\n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe flesta antar att endast ett fåtal av de minst utvecklade länderna har organ för att främja utländska investeringar. Kanske tror de att fattiga länder saknar ambitionen att försöka locka utländska pengar.\n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nDet betyder troligen att de uppfattar att de fattigaste länderna fastnat i fattigdom, utan någon ambition att växa och förbättra levnadsvillkoren för sina medborgare. Den tron kan då begränsa deras egen möjligheter att resa, studera och investera.\n\n### Kan jag lita på detta?\nJa, men med förbehåll. FN:s SDG-indikator SDG 17.5, som täcker detta ämne, har faktiskt inte en officiell mätning ännu. Vi hörde av oss till UNCTAD direkt i Augusti 2022 som förklarade att det fanns 46 minst utvecklade länder, av vilka 36 har ett organ för att främja utländsk investering (vilket är 78%). MEN, om vi också räknar organ för investeringar som är statligt verksamma eller om de helt och hållet är ett statligt organ, då är det 43 (så 93%). Det verkar vara brett accepterat att de flesta länder har något sorts organ för att främja utländsk investering och de två oberoende experterna vi konsulterade för den här frågan sa att de litar på UNCTAD som källa för det här. Vi har behållit det rätta svaret 80% för att undvika att överskatta framstegen.","Investerare SÖKES!","Ändå antog du att bara en minoritet av de fattigaste länderna marknadsför sig själva för utländska investerare. Det gör faktiskt de flesta!",{"metadata":12065,"sys":12072,"fields":12082},{"tags":12066,"concepts":12071},[12067,12069],{"sys":12068},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":12070},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":12073,"id":12075,"type":14,"createdAt":12076,"updatedAt":12077,"environment":12078,"publishedVersion":1917,"revision":1264,"contentType":12080,"locale":27},{"sys":12074},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"a3c588700a96bab008d6e328c563be5e","2022-01-05T09:59:39.127Z","2023-11-27T09:05:41.552Z",{"sys":12079},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12081},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":12083,"answers":12084,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":9757,"name":12085,"questionText":12086,"statistics":12087,"veryWrongStatistics":12088,"correctSentence":12089,"youWereWrong":12090,"youWereRight":12091,"dataSourceShortText":3929,"dataSourceLinkLongText":12092,"extendedAnswerText":12093,"headingVeryWrong":12094,"youWereVeryWrong":12090,"headingWrong":12094},"110",[],"Av alla utbildningskostnader i världen, hur mycket","Av alla utbildningskostnader i världen, hur mycket är finsansierat med offentliga medel?",[4026],[10434],"Globalt sett betalar regeringar 79% av alla utbildningskostnader.","Vi hör mycket om privat utbildning och får den felaktiga uppfattningen att studenter betalar de flesta kostnader ur egen ficka. ","De har förmodligen hört mycket om privat utbildning och tror då att studenter betalar de flesta utbildningskostnader ur egen ficka.","Det korrekta svaret för året som denna fråga handlar om är 79%. Datauppgifterna täcker all utbildning, universitetsutbildning inkluderat. Datauppgifterna av statlig finansiering av utbildning anses pålitliga, men en  oberoende expert som vi talat med påpekar att hushållskostnader är baserade på uppskattningar. Det finns också en stor osäkerhet kring hur mycket bistånd bidrar till utbildning.\n\nTrots dess begränsningar, har de två oberoende experterna vi talat med sagt att datauppgifterna är de bästa när det gäller att mäta offentliga och privata utgifter för utbildning. Vi har också säkerställt att vi har tillräckligt stora skillander mellan svarsalternativen för att väga upp felmarginalen i datan. \n\n[1]  [UNESCO’s Global Education Monitoring Report 2019 page 235](https:\u002F\u002Funesdoc.unesco.org\u002Fark:\u002F48223\u002Fpf0000265866)  ","Det har skett otroliga framsteg gällande tillgång till utbildning de senaste decennierna och idag får de flesta barn även i de fattigaste länderna åtminstone grundskoleutbildning. Idag spenderas totalt 4% av alla länders ekonomier på utbildning.\n\nDen siffran gömmer stora skillnader och globalt spenderar fler än ett av fyra länder mindre än 4% av BNP. Ju fattigare ett land är, desto störrre sannolikhet är det dessutom att invånarna betalar för utbildning från egen ficka.\n\nDet pågår stora debatter om offentlig eller privat skola är att föredra och vilken balans det bör finnas mellan dessa, men en sak är säker - de fattigaste som kämpar för att ha mat till sina familjer bör kunna skicka sina barn till skolan utan att själva betala. \n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om detta?\nOm vi inte vet hur lite människor i de rikaste länderna själva betalar för utbildning, kan vi inte pressa på för bättre utbildning i de medel- och låginkomstländer där regeringar inte möter UNESCOs mål att spendera minst 4% av BNP på utbildning.\n\n###Varför har människor fel gällande detta?\nFörutom att vi hör mycket om privata skolor och kostnader för att läsa på universitet i länder som USA och Storbritannien, har människor en tendens att dela in världen i rika och fattiga och anta att de flesta länder inte kan betala för sina invånares utbildning.\n\n### Vad är skillnaderna mellan regioner och inkomstnivåer?\n[Utforska datan](https:\u002F\u002Funesdoc.unesco.org\u002Fark:\u002F48223\u002Fpf0000265866) i UNESCOs \"Global Education Monitoring report\" från 2019.\n\n### Kan jag lita på faktauppgifterna?\nJa, men du behöver vara medveten om vad den mäter och dess begränsningar. För det första täcker datauppgifterna ALL utbildning, inkluderat högskoleutbildning (universitet och högskolor). Datauppgifterna om offentligt finansierad utbildning anses vara de mest pålitliga, men en oberoende expert som vi talat med påpekar att hushållskostnaderna är baserade på uppskattningar och det är även mycket osäkert hur mycket bistånd bidrar till utbildning. Även om många av datauppgifterna kommer från 2017, menar UNESCO att medeltalen vi använder inte förändrats sedan rapporten publicerades 2019. \n\nTrots dessa begränsningar, har två oberoende experter vi talat med menat att dessa datauppgifter är de bästa när det gäller att mäta omfattningen av offentliga och privata kostnader för utbildning. Vi har även säkerställt att skillnaderna är tillräckligt stora mellan svarsalternativen för att väga upp felmarginalen i datan.\n","Utbildning finansieras till största del av offentliga medel ",{"metadata":12096,"sys":12103,"fields":12113},{"tags":12097,"concepts":12102},[12098,12100],{"sys":12099},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":12101},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":12104,"id":12106,"type":14,"createdAt":12107,"updatedAt":12108,"environment":12109,"publishedVersion":2476,"revision":256,"contentType":12111,"locale":27},{"sys":12105},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1d86bb9c2371d1980f85c78c922e25f1","2022-01-05T09:52:14.972Z","2026-01-13T09:07:12.105Z",{"sys":12110},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12112},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":12114,"answers":12115,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2476,"name":12116,"questionText":12117,"statistics":12118,"veryWrongStatistics":12119,"correctSentence":12120,"youWereWrong":12121,"youWereRight":12122,"dataSourceShortText":234,"dataSourceLinkLongText":12123,"extendedAnswerText":12124,"headingVeryWrong":12125,"youWereVeryWrong":12126,"headingWrong":12125},"109",[],"År 2000 spenderade låg- och medelinkomstländer i g","År 2000 spenderade låg- och medelinkomstländer i genomsnitt nära 6% av deras årliga inkomst på sina lån. Hur mycket spenderade de år 2022?",[3214],[9002],"Låg- och medelinkomsländer spenderar omkring 4% av sin inkomst på att återbetala pengar som de har lånat.","Låg- och medelinkomstländer har behövt spendera mindre av sin inkomst på att betala tillbaka räntor och skulder till rikare länder sedan år 2000.","De har missat att sedan år 2000, har låg- och medelinkomstländer behövt spendera mindre av sin inkomst på att betala tillbaka räntor och skulder till rikare länder.","Den här datan[1] kommer från Världsbankens internationella skuldstatistik[2] vilken rapporterade den genomsnittliga skuldtjänsten som en procent av nationell inkomst för låg- och medelinkomstländer på 3.6% under 2022. \n\nDen definierades på följande sätt:\n\"Den totala skuldjänsten är summan av amorteringar och ränta som faktiskt betalats på valuta, varor eller tjänster för en långsiktig skuld, ränta betalad på en kortsiktig skuld och återbetalningar (återköp och kostnader) till IMF.\"[1] \n\nDen underliggande datan kommer från Världsbankens externa system för skuldrapportering[3] vars mål är att samla in detaljerad information på lånenivå för extern upplåning för de rapporterande länderna. \n\n [1]  [World Bank, International Debt Statistics - Total debt service (% of GNI)](https:\u002F\u002Fdata.worldbank.org\u002Findicator\u002FDT.TDS.DECT.GN.ZS?locations=XO)  \n[2]  [International Debt Statistics report 2021](https:\u002F\u002Fopenknowledge.worldbank.org\u002Fbitstream\u002Fhandle\u002F10986\u002F34588\u002F9781464816109.pdf)  \n[3]  [World Bank - What is the External Debt Reporting System (DRS)?](https:\u002F\u002Fdatahelpdesk.worldbank.org\u002Fknowledgebase\u002Farticles\u002F381934-what-is-the-external-debt-reporting-system-drs)  ","Vid sekelskiftet betalade låg- och medelinkomstländer den högsta andel av sin inkomst någonsin på räntor och lån från rikare länder. Det hemska för många av dessa länder är att lånen var tagna av diktatorer som inte längre fanns vid makten. \n\nSedan år 2000, genom olika insatser från organisationer som Världsbanken och IMF, har dessa länder kunnat betala en mindre andel av deras inkomster på skulder, vilket betyder har de har mer att spendera på exempelvis sjukvård och utbildning av deras invånare. \n\nTrots de här framstegen, har andelen av vad dessa länder betalar tillbaka börjat öka de senaste 5 åren, och hälften av de fattigaste länderna var i eller löpte hög risk att hamna i skuldnöd 2019, innan [skuldtjänsten avbröts på grund av Covid-19](https:\u002F\u002Fwww.worldbank.org\u002Fen\u002Fnews\u002Ffactsheet\u002F2020\u002F05\u002F11\u002Fdebt-relief-and-covid-19-coronavirus).\n\n### Varför har folk fel om detta?\nMänniskor överdriver troligtvis andelen som låg- och medelinkomstländer betalar i skulder för att de är omedvetna om avtal som har gjorts genom insatser av internationella organisationer för att minska bördan på världens fattigaste länder. \n\n### Varför är det ett problem att människor har fel om det?\nOm de inte inser att situationen blev bättre för att det fanns en faktiskt samordnad insats för det syftet, så kan de tänka att det aldrig kan bli möjligt för fattiga länder att undkomma skuldåterbetalningar. Kunskapen om detta betyder att människor kan driva på för att dessa skulder ska minskas eller till och med avskrivas, så att fattiga länder kan fokusera på att tillhandhålla tjänster åt deras medborgare. \n\n### Betalar alla låg- och medelinkomstländer liknande andel av deras skulder?\nNej, det gör de inte. År 2022, betalade medelinkomstländer i genomsnitt en andel på 4% av deras inkomst i skulder och låginkomstländer betalade 3%, i genomsnitt. Även bland låginkomstländerna fanns stora skillnader, Mozambique betalade av 40% sv sin nationella inkomst i skulder samtidigt som Afghanistans andel var 0.2%.\nBland medelinkomstländer, gick 22% av Kazakhstans inkomst till återbetalningar av lån, medan andelen som Algeriet och Iran betalande var 0.2% respektive 0.1%.\n\n### Kan du lita på den här datan?\nJa, det kan du. Det är viktigt att inse att även om den här datan rekommenderades av experter som vi pratat med, så är de underliggande uppgifterna rapporterade av gäldenärerna själva, vilket gör det är svårt att bedöma om alla siffror är helt korrekta.\n\nDet är också bra att komma ihåg att det är ett genomsnitt av vad låg- och medelinkomstländer betalar, De individuella andelarna är olika från land till land. \n\n### Vart kan jag lära mig mer?\n[I Gapminder tools]( https:\u002F\u002Fgapm.io\u002Ftds) kan du se länders andel av inkomst som går till återbetalning av skulder. \n","Lägre återbetalningar","Du missade att sedan år 2000 har låg- och medelinkomstländer behövt spendera mindre av sin inkomst på att betala tillbaka räntor och skulder till rikare länder.",{"metadata":12128,"sys":12135,"fields":12146},{"tags":12129,"concepts":12134},[12130,12132],{"sys":12131},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":12133},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":12136,"id":12138,"type":14,"createdAt":12139,"updatedAt":12140,"environment":12141,"publishedVersion":12143,"revision":1385,"contentType":12144,"locale":27},{"sys":12137},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5161bfd87eea1fa3f8ad50c0c1cf2346","2022-01-05T09:20:19.006Z","2023-11-27T09:05:41.427Z",{"sys":12142},{"id":19,"type":10,"linkType":20},292,{"sys":12145},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"globalId":12147,"answers":12148,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":767,"name":12149,"questionText":12150,"statistics":12151,"veryWrongStatistics":12152,"correctSentence":12153,"youWereWrong":12154,"youWereRight":12155,"dataSourceShortText":10304,"dataSourceLinkLongText":12156,"extendedAnswerText":12157,"headingVeryWrong":12158,"youWereVeryWrong":12159,"headingWrong":12158},"108",[],"I höginkomstländer under de senaste 40 åren, hur h","I höginkomstländer under de senaste 40 åren, hur har marginalskatten utvecklats för den 0,1% rikaste delen av befolkningen?",[2181],[666],"Den högsta genomsnittliga marginalskatten i höginkomstländer var ungefär 67% år 1979, och ungefär 42% år 2020, vilket är en sänkning med ungefär en tredjedel.","Så, du insåg inte att skatten för de absolut rikaste har minskat, medan de blev ännu rikare.","De insåg inte att skatten för de absolut rikaste har minskat, medan de blev ännu rikare.","År 1979 var den genomsnittliga högsta marginalskatten i höginkomsländer var ungefär 67%. År 2020 var genomsnittet ungefär 42%. Den genomsnittliga trenden i höginkomstländer uppskattades av Gapminder [1] baserat på uträkningarna från sammanställd data om länder från Our World In Data [2], som baserade sin data från olika datakällor mellan åren 1972-2002. Den datan kommer från PricewaterhouseCoopers finansiella uppskattningar av årlig beskattning [3]. Data för perioden 2002-2020 baseras på beräkningar av OECD [4]. OECDs definition av \"skatt\" inkluderar inkomstskatt och socialavgifter (vilket är sammanlagda avgifter som arbetsgivaren bidrar med till samhället) [5]. För att göra jämförelsen för vår fråga jämför vi bara siffror för höginkomstländer med data för både 1979 och 2020. Följaktligen inkluderas inte inkomstskatt som kan bero på oavlönat arbete eller andra typer av skatter - t.ex. bolagskatt, förmögenhetsskatt eller konsumtionsskatter.\n[1]  [Gapminders uppskattning av trenden för den högsta mariginalskatten i höginkomstländer sedan 1972](https:\u002F\u002Fdocs.google.com\u002Fspreadsheets\u002Fd\u002F1DA-GRHNcUj_XtOXIvJXxGAunUXuhOLRbsHIqKOU6DCY\u002Fedit#gid=1573449154)  \n[2]  [Our World In Data - Top marginal income tax rates, selected countries, 1979 to 2002](https:\u002F\u002Fourworldindata.org\u002Fgrapher\u002Ftop-mrts-on-individual-income)  \n[3]  [PricewaterhouseCoopers](https:\u002F\u002Ftaxsummaries.pwc.com\u002F)  \n[4]  [OECD](https:\u002F\u002Fstats.oecd.org\u002Findex.aspx?DataSetCode=TABLE_I7#)  \n[5]  [OECD - Taxing Wages 2021](https:\u002F\u002Fwww.oecd-ilibrary.org\u002Fsites\u002F83a87978-en\u002F1\u002F4\u002F1\u002Findex.html?itemId=\u002Fcontent\u002Fpublication\u002F83a87978-en&_csp_=3445743d6909dcc02824b5f0a2e07895&itemIGO=oecd&itemContentType=book) ","De flesta människor känner att de betalar mycket i skatt, och de antar troligtvis att det gäller för alla i samhället, de rikaste inkluderat. Men i de flesta höginkomstländer har skattesatsen för de rikaste stadigt minskat sedan 1970-talet. Den genomsnittliga högsta marginalskatten var 67% år 1979 och 50 år senare var den bara 42%. \n\n### Varför har folk fel om detta?\nDe flesta människor tenderar att \"känna\" att de betalar för mycket skatt och de sannolikt antar de att det gäller för alla. De är troligtvis svårt för vanliga löntagare att föreställa sig att de rikaste av de rika inte betalar mer skatt än resten av befolkningen i många höginkomstländer. \n\n### Varför är det ett problem att folk har fel om detta?\nGenerellt är höginkomstländer mindre ojämnlika än låginkomstländer. Men under de senaste decennierna har de allra rikaste i vissa rika länder (speciellt USA) blivit extremt rika, medan många fattiga har mindre inkomst tillgodo. De flesta människor är överens om att ojämnlikheter alltid kommer att existera, men det är stora oenigheter angående vad som är en acceptabel skillnad. Sådana diskussioner övergår lätt till kategoriskt fördömande av ojämnlikheter, eller att passivt acceptera de ojämnlikheter som råder. För att kunna föra en konstruktiv diskussion rörande omfördelning, så är det viktigt att människor har en korrrekt förståelse för aktuella proportioner och trender.\n\n### Kan jag lite på den här datan?\nJa. Vi har pratat med två ekonomi-experter som är överens om slutsatsen att skatten för de rika har minskat mycket under de senaste 50 åren. Dock finns det några anmärkningar att göra omkring datan. Först, tröskeln för marginalskatter är inte lika i alla länder, så den kan inte exakt tillämpas på de rikaste 0.1%. Dessutom, de som är berättigade att betala högre marginalskatt kan eventuellt undvika att betala den. Därför kan det vara så att de angivna skattesatserna inte genererar den inkomst som de ser ut att ge.","Avlastar de absolut rikaste","Så du hade kanske inte insett att de rikaste blev ännu rikare, medan deras skattesats minskade.",{"metadata":12161,"sys":12168,"fields":12178},{"tags":12162,"concepts":12167},[12163,12165],{"sys":12164},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":12166},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":12169,"id":12171,"type":14,"createdAt":12172,"updatedAt":12173,"environment":12174,"publishedVersion":2827,"revision":1094,"contentType":12176,"locale":27},{"sys":12170},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"vwPZkojug17OSNPZ6aIYV","2022-10-13T09:50:07.030Z","2023-11-01T11:02:53.196Z",{"sys":12175},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12177},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":12179,"answers":12180,"answersAsImages":1020,"wrongPercentage":3620,"name":12181,"questionText":12182,"shortQuestionText":12183,"statistics":12184,"veryWrongStatistics":12203,"correctSentence":12221,"youWereWrong":12222,"youWereRight":12223,"dataSourceShortText":12224,"dataSourceLinkLongText":12225,"extendedAnswerText":12226,"headingVeryWrong":12227,"youWereVeryWrong":12228,"headingWrong":12227},"1501",[],"Vilken av dessa kartor visar alla Förenta Nationer","Vilken av dessa kartor visar alla Förenta Nationernas medlemmar?","Which of these maps shows all the members of the United \nNations? ",[12185,12186,12187,12188,707,12189,12190,12191,12192,12193,12194,12195,12196,12197,12198,12022,12199,12200,12201,12202],"uk 0.65","usa 0.55","bra 0.54","fra 0.51","jpn 0.81","mex 0.46","rus 0.34","esp 0.51","mys 0.58","col 0.51","mar 0.6","zaf 0.59","ind 0.45","pak 0.6","phl 0.46","irl 0.51","chl 0.51","prt 0.4",[12204,12205,10745,7911,9502,12206,12207,12208,12209,12210,12211,12212,12213,12214,12215,12216,12217,12218,12219,12220],"uk 0.257","usa 0.28","jpn 0.46","mex 0.21","rus 0.15","esp 0.26","mys 0.37","col 0.23","mar 0.28","zaf 0.23","ind 0.17","pak 0.17","nga 0.11","phl 0.24","irl 0.18","chl 0.21","prt 0.20","Nästan alla världens länder och territorier är medlemmar i FN. ","Du tror att många länder i i Afrika och Asien inte är medlemmar i FN. Det är fel! FN har 193 medlemsstater vilket täcker in nästan hela mänskligheten.","De föreställer sig att FN exkluderar folk från många länder. I verkligheten har FN 193 medlemsstater vilket täcker in nästan hela mänskligheten. ","Källa: UN","Listan med länder vi använde för att skapa karten kommer direkt från FN. Det finns just nu 193 medlemsstater och två observerande icke-medlemsstater - Palestina och Vatikanstaten. \n\n[1]  [UN - List of member states](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fabout-us\u002Fmember-states)  \n[2]  [UN - Growth in United Nations membership](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fen\u002Fabout-us\u002Fgrowth-in-un-membership)  ","När FN grundades 1945 fanns det 51 medlemsstater och det har fortsatt växa under decennierna. Världens yngsta land, Sydsudan, var den senaste nya medlemmen när de inkluderades 2011.\n\nFolk väljer kartorna där många länder fortfarande saknas från FN. Med 193 medlemsstater har FN verkligen global täckning, och det har varit så under 15 år. Men förvånandsvärt nog är folk inte medvetna om det här. Alla vi på den här planeten borde veta att vi är den del av en stor organisation, och att det bara finns en sådan stor organisation - FN. \n\n### Varfär är det ett problem att folk har fel om det här? \nDe inser inte att FN representerar i princip hela mänskligheten. Folk tror felaktigt att FN exkluderar fattiga länder från förhandlingarna, som OECD som är en klubb för rika länder. Det sår respektlöshet och underminerar support för FN. FN har många tillkortakommanden och det förtjänar att bli kritiserat för att utvecklas. Men misstaget att tro att det inte är en sant global organisation leder till fel typ av kritik, vilket inte är konstruktivt. \n\n### Varför har folk fel om det här?\nDe ser bilder i nyheterna på FNs högkvarter i New York och världens mäktiga ledare som går in i byggnaden och antar att det är en organisation skapad enbart för de rikaste och mäktigaste länderna.\n\n### Kan jag lita på den här datan?\nJa, siffrorna kommer direkt från FN. Det finns just nu 193 medlemsstater och två observerande icke-medlemsstater - Palestina och Vatikanstaten. \n\nDu kan se hela listan på medlemsstater [här](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fen\u002Fabout-us\u002Fmember-states).\n\nOch [hur antalet medlemsskap har vuxit med tiden](https:\u002F\u002Fwww.un.org\u002Fen\u002Fabout-us\u002Fgrowth-in-un-membership).\n\n","FN är verkligen globalt! ","Du tror att många länder i i Afrika, Asien och Sydamerika inte är medlemmar i FN. Det är fel! FN har 193 medlemsstater vilket täcker in nästan hela mänskligheten.",{"metadata":12230,"sys":12237,"fields":12247},{"tags":12231,"concepts":12236},[12232,12234],{"sys":12233},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":12235},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":12238,"id":12240,"type":14,"createdAt":12241,"updatedAt":12242,"environment":12243,"publishedVersion":880,"revision":44,"contentType":12245,"locale":27},{"sys":12239},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"5GhVk7dbjnG5lTvwPBprqs","2023-05-09T09:39:46.934Z","2023-11-27T09:05:41.363Z",{"sys":12244},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12246},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":12248,"answers":12249,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":2827},"1624",[],{"metadata":12251,"sys":12258,"fields":12268},{"tags":12252,"concepts":12257},[12253,12255],{"sys":12254},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":12256},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":12259,"id":12261,"type":14,"createdAt":12262,"updatedAt":12263,"environment":12264,"publishedVersion":880,"revision":579,"contentType":12266,"locale":27},{"sys":12260},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6Cs5sFSyvJfkVDpLa64OBg","2023-05-15T15:14:04.644Z","2023-11-27T09:05:40.928Z",{"sys":12265},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12267},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":12269,"answers":12270,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":179,"name":12271,"questionText":12272,"statistics":12273,"veryWrongStatistics":12274,"correctSentence":12275,"youWereWrong":12276,"youWereRight":12277,"dataSourceShortText":12278,"dataSourceLinkLongText":12279,"extendedAnswerText":269,"headingVeryWrong":12280,"youWereVeryWrong":12276,"headingWrong":12280},"1648",[],"Vilken andel av medlemmarna i Världshandelsorganis","Vilken andel av medlemmarna i Världshandelsorganisationen är låg- och medelinkomstländer?",[5218],[3183],"Omkring 65% av medlemmarna i Världshandelsorganisationen är från låg- och medelinkomstländer","Precis som att majoriteten av länder är låg- och medelinkomst. ","En majoritet av WTOs medlemmar är låg- och medelinkomstländer - precis som majoriteten av länder är låg- och medelinkomst. ","Källa: WTO","[1]  [World Trade Organization – Members and Observers](https:\u002F\u002Fwww.wto.org\u002Fenglish\u002Fthewto_e\u002Fwhatis_e\u002Ftif_e\u002Forg6_e.htm)  ","Majoriteten av medlemmarna är låg- och medelinkomstländer! ",{"metadata":12282,"sys":12289,"fields":12299},{"tags":12283,"concepts":12288},[12284,12286],{"sys":12285},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":12287},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":12290,"id":12292,"type":14,"createdAt":12293,"updatedAt":12294,"environment":12295,"publishedVersion":880,"revision":1178,"contentType":12297,"locale":27},{"sys":12291},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"7HvDxZBuR4vMPmdNolYnu","2023-05-24T12:24:30.212Z","2023-11-27T09:05:04.123Z",{"sys":12296},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12298},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":12300,"answers":12301,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":848,"name":12302,"questionText":12302,"statistics":12303,"veryWrongStatistics":12304,"correctSentence":12306,"youWereWrong":269,"youWereRight":269,"dataSourceShortText":12307,"dataSourceLinkLongText":12308,"extendedAnswerText":269,"headingVeryWrong":269,"youWereVeryWrong":269,"headingWrong":269},"1651",[],"Vilket frihandelsområde inkluderar flest länder?",[852],[12305],"uk 0.151","Det afrikanska kontinentala frihandelsområdet inkluderar fler länder än något annat frihandelsområde. ","Källa: Det afrikanska kontinentala frihandelsområdet","[1]  [African Continental Free Trade Area](https:\u002F\u002Fau.int\u002Fen\u002Ftreaties\u002Fagreement-establishing-african-continental-free-trade-area) ",{"metadata":12310,"sys":12317,"fields":12327},{"tags":12311,"concepts":12316},[12312,12314],{"sys":12313},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":12315},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":12318,"id":12320,"type":14,"createdAt":12321,"updatedAt":12322,"environment":12323,"publishedVersion":70,"revision":44,"contentType":12325,"locale":27},{"sys":12319},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"vgQOCVsmf30ryrzoYV0We","2023-06-29T14:38:42.481Z","2023-11-27T09:05:04.055Z",{"sys":12324},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12326},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":12328,"answers":12329,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":296},"1687",[],{"metadata":12331,"sys":12338,"fields":12348},{"tags":12332,"concepts":12337},[12333,12335],{"sys":12334},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":12336},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":12339,"id":12341,"type":14,"createdAt":12342,"updatedAt":12343,"environment":12344,"publishedVersion":586,"revision":579,"contentType":12346,"locale":27},{"sys":12340},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"66cORR1uw4WFgr8Fljm8Vx","2023-08-31T12:50:42.923Z","2023-11-27T09:05:03.990Z",{"sys":12345},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12347},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":12349,"answers":12350,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":179},"1705",[],{"metadata":12352,"sys":12359,"fields":12369},{"tags":12353,"concepts":12358},[12354,12356],{"sys":12355},{"type":10,"linkType":123,"id":124},{"sys":12357},{"type":10,"linkType":123,"id":908},[],{"space":12360,"id":12362,"type":14,"createdAt":12363,"updatedAt":12364,"environment":12365,"publishedVersion":880,"revision":90,"contentType":12367,"locale":27},{"sys":12361},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"6U0kZUdlcSKlvQ5QHQ7gAY","2023-05-03T15:39:10.177Z","2023-11-27T09:05:03.920Z",{"sys":12366},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12368},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":12370,"answers":12371,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1847},"1616",[],{"metadata":12373,"sys":12376,"fields":12386},{"tags":12374,"concepts":12375},[],[],{"space":12377,"id":12379,"type":14,"createdAt":12380,"updatedAt":12381,"environment":12382,"publishedVersion":1325,"revision":993,"contentType":12384,"locale":27},{"sys":12378},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"4wrFepJU3qHTX98uSoO1qZ","2023-12-17T13:08:56.796Z","2024-03-22T17:12:11.659Z",{"sys":12383},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12385},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":12387,"answers":12388,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":3156},"1716",[],{"metadata":12390,"sys":12393,"fields":12402},{"tags":12391,"concepts":12392},[],[],{"space":12394,"id":12396,"type":14,"createdAt":12397,"updatedAt":12397,"environment":12398,"publishedVersion":1325,"revision":111,"contentType":12400,"locale":27},{"sys":12395},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"2zZ2ruc6QukhZrtMtLSK74","2023-04-14T10:56:03.360Z",{"sys":12399},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12401},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":12403,"answers":12404,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":1384},"1566",[],{"metadata":12406,"sys":12409,"fields":12419},{"tags":12407,"concepts":12408},[],[],{"space":12410,"id":12412,"type":14,"createdAt":12413,"updatedAt":12414,"environment":12415,"publishedVersion":1076,"revision":1971,"contentType":12417,"locale":27},{"sys":12411},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1Y6D8GDBBRAg45zZNK2yC7","2023-04-19T10:17:42.128Z","2024-05-08T08:46:54.791Z",{"sys":12416},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12418},{"type":10,"linkType":25,"id":141},{"isRequiredForChallenge":95,"globalId":12420,"answers":12421,"answersAsImages":95,"wrongPercentage":738},"1584",[],{"metadata":12423,"sys":12426,"fields":12436},{"tags":12424,"concepts":12425},[],[],{"space":12427,"id":12429,"type":14,"createdAt":12430,"updatedAt":12431,"environment":12432,"publishedVersion":2055,"revision":256,"contentType":12434,"locale":27},{"sys":12428},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"74c269a5c1f28a41453bf1dc1ec3fe35","2022-01-07T13:28:35.048Z","2023-12-17T13:11:32.617Z",{"sys":12433},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12435},{"type":10,"linkType":25,"id":114},{"globalId":12437,"heading":12438,"slug":12439,"questions":12440,"certificateHeading":269,"certificateText":12441},"sdg_world_17_cert","FN:s Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap Certifikat","un-goal-17-partnership-for-goals-certificate-test",[11969,12031,901,12064,12095,12127,12160,12229,3442,12281,12309,12330,12351,12372],"för att ha svarat 100% rätt på frågor gällande FN:s Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap, och därmed visat grundläggande kunskap som de flesta har fel om.",{"metadata":12443,"sys":12446,"fields":12454},{"tags":12444,"concepts":12445},[],[],{"space":12447,"id":12449,"type":39,"createdAt":12450,"updatedAt":12451,"environment":12452,"publishedVersion":1581,"revision":90,"locale":27},{"sys":12448},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"64JcvVLpFQ27kVMbVvSH3D","2020-11-17T11:30:36.914Z","2022-10-13T09:50:06.014Z",{"sys":12453},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":12455,"file":12456},"sdg 17",{"url":12457,"details":12458,"fileName":12463,"contentType":977},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F64JcvVLpFQ27kVMbVvSH3D\u002F2bf1d556664aa4ac89309b3f58d20c1c\u002Fsdg_17",{"size":12459,"image":12460},4638,{"width":12461,"height":12462},125,122,"sdg_17","#19486A",[12466],{"metadata":12467,"sys":12470,"fields":12480},{"tags":12468,"concepts":12469},[],[],{"space":12471,"id":12473,"type":14,"createdAt":12474,"updatedAt":12475,"environment":12476,"publishedVersion":993,"revision":45,"contentType":12478,"locale":27},{"sys":12472},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1ldtXwlgLmJ1PL5b8KlXjB","2022-10-06T09:04:50.370Z","2022-10-13T09:50:07.154Z",{"sys":12477},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12479},{"type":10,"linkType":25,"id":996},{"name":12481,"challenges":12482},"UN Goal 17",[12483],{"metadata":12484,"sys":12487,"fields":12497},{"tags":12485,"concepts":12486},[],[],{"space":12488,"id":12490,"type":14,"createdAt":12491,"updatedAt":12492,"environment":12493,"publishedVersion":1094,"revision":90,"contentType":12495,"locale":27},{"sys":12489},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"3T2kmCJERS2UixXdN28JHg","2022-10-06T09:04:47.248Z","2022-10-13T09:50:07.180Z",{"sys":12494},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"sys":12496},{"type":10,"linkType":25,"id":1015},{"globalId":12498,"title":12499,"slug":12500,"published":1020,"ignoreQuestionResults":95,"pitchImage":12501,"combos":12521},"sdg_world_goal_17","FN Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap","sdg-world-goal-17",{"metadata":12502,"sys":12505,"fields":12513},{"tags":12503,"concepts":12504},[],[],{"space":12506,"id":12508,"type":39,"createdAt":12509,"updatedAt":12510,"environment":12511,"publishedVersion":579,"revision":993,"locale":27},{"sys":12507},{"type":10,"linkType":11,"id":12},"1oFbrlCRNzX65MlTXjQ8Gk","2022-10-06T08:59:11.748Z","2022-10-13T09:50:06.024Z",{"sys":12512},{"id":19,"type":10,"linkType":20},{"title":12514,"file":12515},"SDG icon 17-03",{"url":12516,"details":12517,"fileName":12520,"contentType":55},"\u002F\u002Fimages.ctfassets.net\u002Fghhpjogyw4x7\u002F1oFbrlCRNzX65MlTXjQ8Gk\u002Fe2fd92e76719c6620bf10c8954a462e8\u002FSDG_icon_17-03.png",{"size":12518,"image":12519},34292,{"width":2039,"height":2040},"SDG icon 17-03.png",[]]